Välkommen till förlossning!

Transkript

1 Förlossning 1

2 Välkommen till förlossning! På förlossningssjukhuset tar en barnmorska emot dig. Vid behov undersöker barnmorskan Blodtryck, temperatur och urinprov Bebisens hjärtkurva Vanliga frågor: Tidpunkten då de regelbundna sammandragningarna började (< 10 minuters intervall under två timmar) Tidpunkten då fostervattnet gick Önskemål i anslutning till förlossningen 2

3 Partnern/stödpersonen ger stöd under förlossningen Det är viktigt att vara närvarande som stöd och säkerhet för mamman att hjälpa till med avslappningen att uppmuntra och sporra att fungera som budbärare mellan barnmorskan och föderskan I mån av möjlighet kan en tolk anlitas för förlossningen, men detta bör man försöka avtala på förhand. Under åtgärderna kan stödpersonen vara närvarande eller i vilorummet. 3

4 De 3 förlossningsfaserna Öppningsfasen Öppningsfasen börjar med regelbundna sammandragningar och slutar när livmodermunnen är helt öppen och krystningsfasen börjar. I början av öppningsfasen är sammandragningarna ännu oregelbundna och få, livmoderhalsen förkortas och försvinner. I början av öppningsfasen kan du ännu stanna hemma (ofta gör en varm dusch gott). Öppningsfasen tar flera timmar. I öppningsfasen känns det lättare om man rör på sig. Småningom blir sammandragningarna starkare, tätare och regelbundna. Då ska man ringa till förlossningssjukhuset och diskutera ankomsten till sjukhuset. Med barnmorskan planeras en lämplig smärtlindringsmetod. 4

5 Krystningsfasen Krystningsfasen börjar när livmodermunnen är helt öppen och bebisen har sjunkit neråt i förlossningskanalen. Detta kan kännas som ett starkt tryck kring ändtarmen. Under krystningsfasen kan olika krystningsställningar testas. barnmorskan hjälper till att komma fram till en lämplig ställning I slutet av krystningsfasen görs ett snitt i mellangården i lokalbedövning (episiotomi). Krystningsfasen slutar med att barnet föds 5

6 Efterfasen Efterfasen börjar med barnets födsel och slutar då moderkakan och hinnorna har förlösts. Modern får en spruta med läkemedel som gör att livmodern dras samman. Under efterfasen dras livmodern samman och moderkakan förlöses. Barnmorskan tar de nödvändiga blodproven från navelsträngen. Från utsidan av bukbetäckningarna trycker barnmorskan på livmodern för att hjälpa till då moderkakan ska förlösas och livmodern dras samman. Barnmorskan bedövar och syr de sår som eventuellt uppstått vid förlossningen. Under efterfasen ligger bebisen på moderns bröst. 6

7 Smärtornas betydelse och smärtkontroll Förlossningssmärtorna upplevs alltid individuellt. Smärtorna anger att förlossningen har satt igång, framskrider och är en del av förlossningen. Valet av smärtlindringsmetod påverkas av bland annat föderskans önskemål, behovet av smärtlindring, förlossningsfasen samt hur bebisen mår. Vid bedömningen av förlossningssmärtorna används en VAS-mätare. Med hjälp av en VAS-mätare utreds styrkan av den smärta som föderskan upplever. En smärtmätare eller en ansiktsskala används: Den vänstra änden av mätaren beskriver ett helt smärtfritt tillstånd och den högra änden den värsta möjliga smärtan. På ansiktsskalan beskriver fem olika miner styrkan av smärtorna. 7

8 Smärtlindring utan läkemedel Massage gör att föderskan slappnar av och lugnar sig. Förlossningssmärtorna lindras genom att stå upprätt, hänga, gunga (gungstol, säckstol, terapiboll) använda värmepåsar stå eller ligga i varmt vatten (dusch, badkar) göra aquablåsor (barnmorskan sticker med hjälp av en nål in sterilt vatten i smärtområdet) Andra eventuella smärtlindringsmetoder: akupunktur, zonterapi 8

9 Lustgas som andas in med hjälp av en mask: Smärtlindring med läkemedel Barnmorskan ger råd om hur masken används Säker, används mycket Verkan försvinner inom några minuter Orsakar ibland yrsel eller illamående Orala läkemedel eller injektionsläkemedel Används i början av förlossningen Förutom att den lindrar smärtor är den också avslappnande Orsakar ibland illamående Kan användas om bebisen har en bra hjärtkurva 9

10 Epidural- och spinalbedövningar En epiduralbedövning ger effektiv och säker smärtlindring. Den börjar verka cirka minuter efter att bedövningsmedlet har administrerats. En anestesiläkare injicerar bedövningsmedlet i den nedre delen av ryggen. I en epiduralbedövning lämnas en kateter i ryggen under förlossningen. Genom denna administreras vid behov extra doser. I en spinalbedövning administreras en engångsdos bedövningsmedel i den nedre delen av ryggen. Bedövningsmedlet börjar verka 5 10 minuter efter administreringen. En spinalbedövning används i slutet av en förlossning. Före bedövningen påbörjas en vätskebehandling (dropp), och efter administreringen följs föderskans blodtryck samt bebisens hjärtkurva upp. De vanligaste biverkningarna av bedövningar: - Tillfälligt lägre blodtryck - Domnade ben Då ryggbedövningar används är lindrigare biverkningar ganska vanliga, men allvarliga biverkningar sällsynta. - Ofrivilliga och ofarliga darrningar - Övergående hudklåda 10

11 Lokalbedövningar Livmoderhalsbedövning (PCB): En förlossningsläkare administrerar bedövningsmedlet genom slidan till området vid livmoderhalsen i öppningsfasen. Bedövningen börjar snabbt verka och sitter i 1 2 timmar. Bedövningen lämpar sig väl för pånyttföderskor. Pudendalbedövning: Bedövning som administreras genom slidan kan användas i krystningsfasen samt då sprickningar och snittet i mellangården sys. 11

12 Med hjälp av hjärtkurvan följer man upp hur bebisen mår Med hjälp av hjärtkurvan följer man under förlossningen fortlöpande upp hur barnet mår. Barnmorskan kallar på en läkare om något avvikande uppkommer under förlossningens gång eller i hjärtkurvan. Man kan också säkerställa hur barnet mår genom ett mikroblodprov som tas genom slidan från barnets huvud. 12

13 Sugkoppsförlossning De vanligaste orsakerna till att använda en sugkopp är att bebisens tillstånd kräver en snabb förlossning krystningsfasen drar ut på tiden mamman blir utmattad I Finland tas en sugkopp till hjälp i cirka 9 procent av förlossningarna. Tångförlossningar är sällsynta i Finland. Den svullnad och utbuktning på bebisens huvud som en sugkopp orsakar försvinner i allmänhet inom några veckor. 13

14 Ett planerat kejsarsnitt görs, om en vaginal förlossning inte är möjlig Ett kejsarsnitt läggs vanligtvis till den sista veckan före det beräknade datumet genomförs i det närmaste alltid i epiduraleller spinalbedövning Stödpersonen får i allmänhet närvara Akut kejsarsnitt: mitt under en vaginal förlossning kan man bli tvungen att göra ett kejsarsnitt, om förlossningen inte framskrider eller bebisens tillstånd kräver det Bebisen föds i allmänhet minuter efter beslutet om ingreppet genomförs i det närmaste alltid i epiduraleller spinalbedövning Stödpersonen kan i vissa fall närvara Nödkejsarsnitt: Om det under förlossningen uppstår en nödsituation för mamman eller bebisen Mamman förflyttas omedelbart till en operationssal Kejsarsnittet görs i narkos Stödpersonen får vänta på avdelningen Kejsarsnitt 14

15 Manuellt lösgörande av moderkakan När bebisen har förlösts kan moderkakan fastna i livmodern. I dessa fall måste den lösgöras i en operationssal. Ingreppet görs i epiduralbedövning eller narkos. Om blödningarna i samband med en förlossning är rikliga, undersöks blödningsorsaken och behandlas i en operationssal. 15

16 Uppföljning efter förlossningen Barnmorskan gör en första undersökning av bebisen, ger apgarpoäng och lyfter bebisen på mammans bröst. Hudkontakten mellan mamman och bebisen hjälper bebisen att anpassa sig till livet utanför livmodern Mammans värme håller bebisen varm och de bekanta hjärtslagen är lugnande Den första amningen sker oftast inom en timme efter förlossningen Före förflyttningen till bäddavdelningen för nyfödda mäts och vägs bebisen. Barnets hjärtslag, andning och syrsättning samt kroppstemperatur följs upp. Samtliga nyfödda får en K-vitamininjektion i lårmuskeln. Denna förebygger interna blödningar. 16

17 Uppföljning efter förlossningen I förlossningssalen följer man under cirka 2 timmar upp hur mamman och bebisen mår, och den nya familjen får tid tillsammans. Barnmorskan diskuterar förlossningsupplevelsen och händelserna i anslutning till denna med mamman och partnern/stödpersonen. Före förflyttningen till bäddavdelningen tar mamman en dusch, och familjen får mat. Partnern/stödpersonen kan flytta med mamman och barnet till bäddavdelningen. På sjukhuset har familjerum reserverats för en del av föderskorna. 17