Utfodring av smågrisar runt avvänjningen
|
|
- Mats Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utfodring av smågrisar runt avvänjningen Maria Neil a, Ann Högberg b & Jan Erik Lindberg b Inst för husdjurens utfodring och vård, SLU a Funbo-Lövsta, Uppsala, tel , e-post Maria.Neil@huv.slu.se b Box 7024, Uppsala, tel , e-post Ann.Hogberg@huv.slu.se Avvänjningen - ett nålsöga i smågrisproduktionen Avvänjningen är något av ett nålsöga i smågrisproduktionen. Vanliga komplikationer är nedsatt foderkonsumtion, nedsatt tillväxt och diarré som kan vara svårbemästrad. För att komma till rätta med dessa problem har man tidigare blandat antibiotika eller zinkoxid i fodret i förebyggande syfte under tiden närmast efter avvänjningen. Bruket är inte längre tillåtet i Sverige och kommer troligen på sikt att försvinna även i andra länder, och man måste alltså lösa problemen på annat sätt. Frilevande grisar avvänjs gradvis från suggan under en utdragen period. Enligt Jensen (1993) är avvänjningsåldern veckor. Inom ekologisk svinproduktion avvänjs smågrisarna vid 7-9 veckors ålder och detta anses motverka problemet med avvänjningsdiarré. I konventionell svinproduktion vill man av ekonomiska och tekniska skäl begränsa diperiodens längd suggan kan då producera fler kullar per år, suggan magrar inte av så kraftigt under diperioden och suggan kommer snabbt och säkert i brunst efter avvänjningen. Vad händer vid avvänjningen? Vid avvänjningen försvinner suggan och med henne mjölken som varit smågrisarnas främsta källa till både näring och vatten. Under diperioden fungerar suggan som moderator för smågrisarnas näringsintag, med digivning ungefär en gång i timmen. Efter avvänjningen måste grisarna klara sig på foder med en helt annan sammansättning än suggmjölken, de måste klara av att äta och dricka separat, och också att själva styra sitt intag av vatten och foder. Avvänjningen är alltså en stor omställning för smågrisarna, framförallt nutritionellt. Under diperioden är smågrisarnas digestionssystem anpassat till suggmjölken, inte minst vad gäller digestionsenzymerna och deras aktivitet. Från avvänjningen är anpassningen sämre men enzymspektrum förändras, laktasdominansen avtar, medan amylas och maltas ökar. Enzymspektrum förändras med ålder hos grisarna, men anpassas också till de tillgängliga substraten, alltså till utfodringen. Tarmepitelet förändras också vid avvänjningen, villi förkortas och kryptorna blir djupare. Detta medför att tarmens absorptiva yta minskar, och därmed också kapaciteten att uppta näringsämnen. Kombinationen av bristande anpassning av enzymspektrum och försämrad absorption medför en ökad risk för att mängden fermenterbart material som passerar vidare till grovtarmen ökar. Därmed skapas förutsättningar för en större mikrobiell tillväxt med ökad risk för en uppförökning av patogena bakterier. Situationen kan lätt bli okontrollerad med diarré som följd. Dessutom försämras grisens näringsförsörjning, och en undernärd gris faller givetvis lättare offer för infektioner än en välnärd. Det är välkänt att mjölk bidrar till att bevara strukturen hos tarmepitelet. Åtminstone delvis beror detta på att mjölken under diperioden tillförs med täta intervaller så att smågrisen har närmast kontinuerlig näringstillförsel. Denna kontinuerliga näringstillförsel är viktig för att försörja tarmepitelcellerna som till betydande del erhåller sin närings- och energiförsörjning direkt från mag-tarmkanalen, dvs. från den föda som grisen konsumerat och smält. 131
2 Smidigare övergång från diande till fast föda -torrfoder före avvänjning En tänkbar modell för att underlätta smågrisens anpassning av mag-tarmkanalen till fast föda är att erbjuda grisarna torrfoder redan före avvänjning. Detta tillämpas också i praktiken, men i allmänhet är intaget av smågrisfoder lågt eller rent av försumbart före avvänjning. I tabell 1 redovisas foderkonsumtion och utveckling av levande vikt hos grisar i 464 kullar gruppindelade efter foderkonsumtion före avvänjning. Data är hämtade från institutionens gamla svinbesättning. Smågrisarna hade fri tillgång till torrfoder i automat placerad i smågrishörnan från 21 dagars ålder till avvänjning vid 35±3 dagar. Av tabellen framgår att torrfoderintaget före avvänjning varierade från i medeltal 50 g per gris (ca 4 g/dag) hos de 115 kullarna med lägst foderkonsumtion till i medeltal 1,2 kg per gris (ca 86 g/dag) hos de 114 kullarna med högst foderintag. Grisarna med högst foderintag före avvänjning hade också högst foderintag under perioden 5-9 veckor. Av tabellen framgår att grisarna i alla grupperna vägde lika mycket vid 3 veckors ålder. Vid avvänjningen var levande vikten hos grisarna med högst tidigt torrfoderintag något högre och vid 9 veckors ålder vägde dessa grisar 20% mer än grisarna med lägst tidigt foderintag. Det fanns alltså ett positivt samband mellan å ena sidan foderintag före avvänjningen och å andra sidan foderintag och tillväxt efter avvänjningen. Detta samband stöder uppfattningen att konsumtion av tillskottsfoder under diperioden underlättar avvänjningen, även om det inte är klarlagt vad som är orsak och verkan. Tabell 1. Tillväxt och foderkonsumtion efter avvänjning hos grisar grupperade efter konsumtion av torrfoder före avvänjning. Data från svinbesättningen vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. Foderkonsumtion per gris Obetydlig Låg Högre Högst före avvänjning (3-5v.) (0,05 kg) (0,18 kg) (0,40 kg) (1,2 kg) Antal kullar Foderkonsumtion, kg/gris vecka ,4 12,4 13,5 16,6 Levande vikt, kg vid 3 veckor 5,7 5,5 5,5 5,5 5 veckor 8,2 8,2 8,3 8,9 9 veckor 13,6 13,7 14,5 16,4 - mjölkersättning runt avvänjning En annan tänkbar modell för att underlätta omställningen till fast föda är att erbjuda smågrisarna mjölk eller mjölkersättning. Man skulle då utnyttja att smågrisen fortsatt får föda i en form som den under lång tid vant sig vid och är lätt att konsumera och smälta. Ett högt intag av näring från mjölk eller mjölkersättning bidrar till att bevara tarmepitelets funktion, och också förlänga anpassningsperioden till en ny utfodringssituation. Detta medför också att grisarna kan hinna längre i sin fysiologiska utveckling innan de blir helt hänvisade till torrfoder. Om tillskottsutfodring med mjölkersättning påbörjas före avvänjningen kan också ett ökat foderintag förväntas. I ett försök vid institutionen (Lindberg et al., 1997) undersöktes effekterna av mjölkersättning runt avvänjning på foderintag och tillväxt. Grisarna i det ena försöksledet fick fri tillgång till mjölkersättning (1,8 MJ omsättbar energi (OE)/l) från 2 veckors ålder, och erbjöds dessutom torrt smågrisfoder (12,2 MJ OE/kg). Grisarna i det andra försöksledet hade endast tillgång till smågrisfoder. Grisarna avvandes vid 5 veckors ålder och försöksutfodringen pågick fram till insättning i slaktsvinsstall vid 22 kg levande vikt. Resultaten redovisas i tabell 2. Förbrukningen av tillskottsfoder, alltså torrfoder och mjölkersättning, var låg före avvänjning. Torrfoderintaget före avvänjning var ungefär lika i de båda grupperna (0,6-0,7 kg per gris). Utöver detta konsumerade grisarna som fick mjölkersättning lika mycket mjölkersättning på energibasis. 132
3 Tabell 2. Foderförbrukning och levande vikt hos smågrisar med eller utan mjölkersättning som tillskottsfoder Behandling Kontroll Mjölk Signifikans Foderkonsumtion torrfoder, kg/gris 23,2 10,6 *** mjölkersättning, l/gris - 58,3 Tillväxt, kg/gris och dag 2-5 veckor NS 5-9 veckor * Ålder vid 22 kg, dagar ** Efter avvänjning ökade torrfoderförbrukningen från vecka till vecka i båda försöksleden, dock mera i kontrollgruppen än i gruppen med tillgång till mjölkersättning. Konsumtionen av mjölkersättning ökade också kraftigt vid avvänjning, men därefter fram till vecka 9 var ökningen endast obetydlig. Det dagliga intaget av omsättbar energi under perioden 5-7 veckor var högre hos grisar som hade tillgång till mjölkersättning och torrfoder än hos grisar som bara fick torrfoder. Under perioden 7-9 veckor var det dagliga intaget fortfarande större men skillnaden var inte så markant. Grisar som fick mjölkersättning växte snabbare, signifikant snabbare efter avvänjning, och nådde slutvikten, 22 kg, 5 dagare tidigare. Eftersom de hade kortare uppfödningstid var deras totala förbrukning mätt som omsättbar energi lägre än kontrollgrisarnas (234 resp. 283 MJ/gris). Grisarna som hade fri tillgång till mjölkersättning klarade alltså avvänjningen bättre än grisar som bara hade tillgång till torrfoder. Frågan är varför de inte konsumerade mera mjölkersättning redan före avvänjning. Enligt Harrell et al. (1993) har diande smågrisar potential för betydligt högre foderintag än det suggan tillhandahåller i form av mjölk. Det kan vara så att digivningens mönster med små, ofta återkommande foderportioner hämmar smågrisarnas egna initiativ vad gäller fodersökande. Vatten Den gynnsamma effekten av mjölk på tarmepitelet hos smågrisar och på smågrisarnas foderintag och tillväxt är naturligtvis avhängig den nära anpassningen mellan egenskaper hos mjölkens komponenter och smågrisarnas digestionssystem. Sålunda har de i mjölken ingående näringsämnena hög smältbarhet och mjölkproteinet en fördelaktig aminosyrasammansättning. Men i mjölken finns också vatten som är absolut nödvändigt för allt liv. Vattentillsats till torrt smågrisfoder har påvisats bevara tarmepitelets struktur på samma sätt som mjölk (Deprez et al., 1987). Vidare upplevs blött foder som smakligare än torrt och accepteras lättare av grisarna. En del av denna effekt kan sannolikt tillskrivas en bättre vätskeförsörjning då smågrisarnas vattenkonsumtion via vattennippel ofta kan antas vara otillräcklig (Barber et al., 1989). Om vatten tillsätts fodret kan därför såväl förbättrat foderintag som förbättrad vätskeförsörjning förväntas. Att denna enkla åtgärd inte tillämpas allmänt förklaras troligen av att det är arbetskrävande och, inte minst, risken för försämrad foderhygien. I ett försök utfört senhösten-vintern 1998 var effekterna av att tillsätta vatten till smågrisarnas foder på foderförbrukning, tillväxt och diarréförekomst övervägande positiva (Neil & Johansson, 1999). Torrsubstanshalten i det uppblötta fodret var 34%. Vatteninblandningen gjordes dagligen och den färdiga blandningen förvarades i stalltemperatur. Smågrisarna utfodrades två gånger per dag, och undersökningen omfattade totalt 20 kullar. Smågrisar som fått blött foder hade högre foderintag, signifikant högre efter avvänjning, högre tillväxt under de två första veckorna efter avvänjning och lägre förekomst av avvänjningsdiarré (tabell 3). Dessutom var avvänjningsdiarrén lindrigare hos de blötutfodrade än hos de torrutfodrade grisarna. En delförklaring till de positiva effekterna, ökat foderintag och snabbare tillväxt, av vattentillsats till smågrisarnas foder är att stöpning av foder kan aktivera endogena enzymer i fodrets spannmålsdel (Selby et al., 1999). Dessa enzymer spjälkar komplexa kolhydrater i fodrets fiberdelar och gör dem därmed mera tillgängliga för grisen. Denna studie kompletteras f.n. med ytterligare en vinteromgång 133
4 och en sommaromgång eftersom de hygieniska riskerna kan befaras vara värre sommartid bl.a. med tanke på flugförekomst. Tabell 3. Foderkonsumtion, tillväxt och avvänjningsdiarré hos smågrisar utfodrade med torrt resp. uppblött foder. Behandling P-värde, effekt av Torrt Blött Behandling Kullstorlek Kullstorlek 10,0 9,7 Foderintag, g torrfoder/gris och dag 3 veckor avvänjning NS NS Avvänjning -7 veckor ,012 0, veckor ,001 0,04 Tillväxt, g/gris och dag 3 veckor - avvänjning NS 0,01 Avvänjning -7 veckor ,02 0, veckor NS NS Levande vikt vid 9 veckor, kg 20,1 21,5 0,09 Antal grisar med avvänjningsdiarré ,039 Foderkomponenter Svinfoder är till övervägande del spannmålsbaserat och innehållet av kolhydrater är högt. Om diarréer ska förebyggas med hjälp av fodrets råvaror är det därför kolhydratfraktionen som i första hand är intressant. Bach Knudsen et al. (1991) har visat att tillförsel av fermenterbara kolhydrater i fodret stimulerar den mikrobiella aktiviteten i mag-tarmkanalen, varvid organiska syror produceras. I ett försök vid institutionen (Högberg et al., 2000) jämfördes ett kontrollfoder med fyra foder med olika innehåll av fiberfraktionen NSP (icke-stärkelse polysackarider). Försöket utfördes med tarmfistulerade grisar med en startvikt på 30 kg. Genom fisteln kan prover av tarminnehåll tas ut vid tunntarmens slut. Bland annat studerades den mikrobiella diversiteten av E. coli och förekomst av organiska syror i tarminnehållet. Diversiteten är ett mått på antalet stammar av E. coli, och en hög mikrobiell diversitet många stammar tyder på att tarmfloran är stabil vilket kan vara fördelaktigt för djuret om det utsätts för olika patogener. Foder med medelhögt till högt innehåll av NSP medförde en högre mikrobiell diversitet i tunntarmen. Det innebär att det via fodersammansättningen kan finnas möjligheter att förebygga tarmstörningar. Vidare tyder fördelningen av de individuella organiska syrorna i prov från tunntarmen på att kolhydratsammansättningen i fodret inverkar på vilka stammar av E. coli som dominerar. Det bör alltså vara möjligt att påverka tarmfloran med fodrets sammansättning, åtminstone hos grisar från 30 kg och uppåt. Motsvarande försök under smågrisperioden 3-9 veckors ålder med samma foderblandningar har genomförts och befinner sig för närvarande under analys. Slutsatser Utfodringsområdet erbjuder flera infallsvinklar för att förbättra smågrisarnas situation vid avvänjningen. Tänkbara åtgärder är sådana som ökar konsumtionen av tillskottsfoder före avvänjningen, att erbjuda smågrisarna mjölkersättning i samband med avvänjningen och att tillsätta vatten i smågrisfodret. Det finns möjligheter att via fodrets sammansättning stabilisera tarmfloran. Detta är ett spännande forskningsfält och här kan man förvänta ny och användbar kunskap inom den allra närmaste framtiden! Referenser Bach Knudsen, K.E., Jensen, B.B., Andersen, J.O. & Hansen, I Gastrointestinal implications in pigs of wheat and oat fractions. 2. Microbial activity in the gastrointestinal tract. British Journal of Nutrition 65, Barber, J., Brooks, P.H., & Carpenter, J.L The effect of water delivery rate on the voluntary food intake, water use and performance of early-weaned piglets from 3 to 6 weeks of age. I: J.M. Forbes, M.A. Varley & T.L.J. Lawrence. The voluntary food intake of pigs. Occasional Publication No 13, British Society of Animal Production,
5 Deprez, P., Deroose, P., Van den Hende, C., Muylle, E. & Oyaert, W Liquid versus dry feeding in weaned piglets: The influence on small intestinal morphology. Journal of Veterinary Medicine B 34, Harrell, R.J., Thomas, M.J. & Boyd, R.D Limitations of sow milk yield on baby pig growth. Proceedings of the 1993 Cornell Nutrition Conference for Feed Manufacturers. Cornell University, Ithaca, USA, Högberg, A., Melin, L., Mattsson, S., Lindberg, J. E. & Wallgren, P Comparison between the ileocaecal and rectal microflora in pigs. Proceedings of the 8th Symposium on Digestive Physiology in Pigs, Uppsala June, Jensen, P Djurens beteende. LTs förlag, Stockholm. Lindberg, J.E.. Neil, M. & Cidh, M Effect of ad libitum access to milk replacer to piglets on performance of piglets, slaughter pigs and sows. Proceedings of the British Society of Animal Science Winter Meeting, Scarborough, UK, 58. Neil, M. & Johansson, C Water addition to piglet feed: effects on post-weaning growth and health. I: P.D. Cranwell (red.). Manipulating Pig Production VII. Australasian Pig Science Association, Werribee, Victoria, Australia, 128. Selby, E., Cadogan, D.J., Campbell, R.G. & Choct, M. The effect of steeping and enzyme supplementation on the performance of liquid-fed weaner pigs. I: P.D. Cranwell (red.). Manipulating Pig Production VII. Australasian Pig Science Association, Werribee, Victoria, Australia,
Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merSis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
Läs merHållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)
Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merSammanfattning. Inledning
Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merProjekt: Näringsmässiga egenskaper hos fermenterat blötfoder till grisar
SLUTRAPPORT SLF, 26 Projekt: Näringsmässiga egenskaper hos fermenterat blötfoder till grisar Laboratoriestudie: NÄRINGSMÄSSIGA OCH MIKROBIOLOGISKA EGENSKAPER AV BLÖTFODER FERMENTERAT I OLIKA VÄTSKOR OCH
Läs merHANDBOK OM UTFODRING AV SVIN
2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten
Läs merUtfodring av slaktgrisar
Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden
Läs merDet går lika bra med rapsfett
Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe
Läs merAPTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning
APTOBALANCE Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN Bromsar lös mage NUTRISAL Vätskeersättning MAge & tarm Vid förebyggande av mag- och tarmstörningar är det viktigt att komma ihåg att djuren inte har samma
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merAnolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merNationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning
Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merKullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merFörstå din katts. MAGhälsa
Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merRåd och rekommendationer vid utfodring av renar
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merTidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Høøk Presto M., Andersson
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs mer100% ekologiskt foder från 2012
Aminosyraförsörjning vid 1% ekologiskt foder till gris försök Lövsta Seminarium i Uppsala 211 11 9 Maria Neil och Kristina Andersson Inst. HUV, SLU 1% ekologiskt foder från 212 Utmaning att få till aminosyraprofilen
Läs merBroilerkyckling Fiberrikt foder effektiviserar kycklingproduktionen
Örebro Universitet Restaurang- och hotellhögskolan Broilerkyckling Fiberrikt foder effektiviserar kycklingproduktionen Datum: 2013-02-21 Kurs: Må1437 - Självständigt arbete 7,5hp Författare: Amanda Samuelsson,
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merREKOMMENDERAT DAGLIGT INTAG & UTFODRINGANVISNING
INDIKATIONER: bidrar till att bevara rörligheten hjälper till att understödja lederna efter ortopediska ingrepp eller trauma KONTRAINDIKATIONER: valpar under 8 månader digivning REKOMMENDERAT DAGLIGT INTAG
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merSLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer?
SLUTRAPPORT 06-03-2010 Kan brist på natrium och magnesium hos häst orsaka kardiovaskulära förändringar: finns det några enkla markörer? Docent Anna Jansson* och professor Clarence Kvart**, *Inst för husdjurens
Läs merSuggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merLåt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!
Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merVad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se
Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste
Läs merAtt minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder
Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar krubbitning Marie Genberg Strömsholm
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Tryptofan en aminosyras funktion.
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Tryptofan en aminosyras funktion Ida Rising Strömsholm HANDLEDARE:
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merTvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400
Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Näringsmässiga faktorer som påverkar hovens kvalitet Matilda
Läs merMagsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.
Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin
Läs merTillskottsutfodring av smågrisar under digivningsperioden
Tillskottsutfodring av smågrisar under digivningsperioden Creep feeding of piglets during the suckling period av Emma Ivarsson Institutionen för husdjurens Examensarbete 242 utfodring och vård Swedish
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs mer2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
Läs merInstruktion för suggringsnav
Instruktion för suggringsnav Innehåll 1. Registrering av vilka suggor som skall sändas till en viss satellit 2. Skapa en lista på suggorna att sända med till satelliten 3. Skapa suggkort att sända med
Läs merKan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?
Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:
Läs merMiljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Läs merÅkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014-2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för husdjurens utfodring
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merUtsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium
Utsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium Excretion of radiocesium in reindeer - effect of supplements of potassium and bentonite.
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merNär man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
Läs merSeminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp
Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar
Läs merSVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT
SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT 9 Har du någon skada eller andra besvär i fotleder eller fötter? Nej Ja, men besvären är lindriga Ja, jag har måttliga besvär Ja, jag har svåra besvär Källa:
Läs merD J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt
D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd
Läs merResultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merUpplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk
Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merFermenterat blötfoder till gris
Fermenterat blötfoder till gris Foto av: Christina Claesson Av Jenny Karlsson Engelsk titel: Fermented liquid feed for pigs Handledare: Karin Lyberg Inst. för husdjurens utfodring och vård Examinator:
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs merförstå din katts njurhälsa
förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna
Läs merSkinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire
Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs mer