IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER"

Transkript

1 IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER PETRA HANSSON LINA SMITH Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Mars 2013

2 IMPLEMENTATIONEVALUATION OF BESLUTSSTÖD IN THREE MUNICIAPALITIES PETRA HANSSON LINA SMITH Hansson, P & Smith, L. Implementation evaluation of Beslutsstöd in three municipalities. Degree in social work 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, Year

3 ABSTRACT In recent years, several problems in the field of assistive device have been lifted. To manage the development Beslutsstöd (Decision support) has emerged as a systematic working method. Beslutsstöd is designed as a guideline and serves as a tool for physical therapists and occupational therapists in the prescription process of assistive devices. Beslutsstöd thereby aims to improve the quality and effectiveness of the prescribing process of assistive device in the organization of the municipalities. An implementation evaluation about how the implementation of Beslutsstöd in the municipalities did proceed has not been done. Neither is there any set plan for how the implementation of Beslutsstöd will proceed in the municipalities. Therefore, the evaluation's main question is: how did municipalities proceed to implement Beslutsstöd in order to develop and ensure the quality of their work regarding prescribing assistive device. Two central questions are if success factors and/or obstacles of certain significance can be detected throughout the implementation process of Beslutsstöd, if so, which? We also asked whether the respondents perceive that the local goals for implementing Beslutsstöd have been reached. The evaluation showed that the implementation processes in the three municipalities differ. Four components have distinguished as particularly significant in all municipalities in relation to success factors and obstacles. These are motivation, information, a gradually approach and the ability of the municipality to adapt Beslutsstöd towards their organization or vice versa. Two municipalities have successfully implemented Beslutsstöd and therefor reached their goals. One municipality did not succeed in fulfilling their goals and is not practicing Beslutsstöd today. Keywords: Assistive device, Beslutsstöd, decision support, evaluation, implementation, organizational development, prescribing process, quality assurance. 3

4 FÖRORD Vi vill tacka de kommuner och särskilt respondenterna därifrån som varit med och bidragit med sina erfarenheter och upplevelser i implementeringsutvärderingen av Beslutsstöd. Ett tack riktas även till Kommunförbundet Skåne som gett oss möjligheten att göra en utvärdering åt dem som vårt examensarbete. Slutligen vill vi tacka Ola Holmström för sitt engagemang under sina föreläsningar i utvärderingmetodik vilket skapat det intresse som låg som grund för vårt val att utföra denna utvärdering. 4

5 Innehåll Abstract... 3 Inledning... 8 Disposition... 8 Bakgrund... 9 Bakgrunden till Beslutsstöd uppkomst... 9 Kvalitetsarbete...10 Beslutsstödets utformning Förstudie Beslutsstöds mål...12 Förskrivningsprocessen genom Beslutsstöds olika delar...12 Utbildning i Beslutsstöd...13 Implementering av Beslutsstöd...13 Problemformulering Syfte Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Tidigare forskning Implementeringsforskning...16 Implementeringsforskning inom hälso- och sjukvården...16 Olika perspektiv inom implementeringsforskning...17 Publikationer inom implementeringsforskning...18 Utvärdering...18 Utvärdering av Beslutsstöd...19 Teorier Kontingensteorin...20 Galbraiths teori om information och osäkerhet...21 Kritik mot Kontingensteorin...21 Teorier som behandlar förändrings- och utvecklingsarbete i organisationer...21 Lewins tre förändringsfaser...22 Teori om motstånd i förändringsarbete...22 Genomförande av organisationsutveckling...23 Motivation...23 Rogers diffusionsteori...23 Metod Utvärdering som teknik...24 Implementeringsutvärdering som avgränsning...24 Ytterligare avgränsningar...25 Kvalitativ ansats

6 Interventionsteori av utvärderingsobjektet och utvärderingsdesign...26 Urval, kontakt och information...26 Omtag...27 Etiska aspekter och överväganden...28 Utformande av delfrågor och frågeformulär...29 Datainsamling genom tidigare forskning...30 Tidigare forskning söks i databaser...30 Socialstyrelsens hemsida...32 Böcker och dokument...32 Resultatredovisning och analys...33 Värderingskriterier...33 Validitet och reliabilitet...34 Begränsningar...34 Resultat och analys Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd?...35 Motivation...35 Information...42 Tid som resurs...46 Anpassning...48 Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts?...52 Upplevelser av Beslutsstöd idag...55 Sammanfattning och Slutsatser Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydels i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd?...56 Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts?...59 Slutreflektioner...60 Referenser Bilagor Frågeformulär Beslutsstöd...67 Sökningar i databaser

7 INLEDNING Under vår socionomutbildning läste vi kursen Utvärderingsmetodik vilken kom att väcka vårt intresse för att genomföra denna utvärdering. Vi kom i kontakt med Kommunförbundet Skåne via en föreläsning under kursen. Kommunförbundet Skåne är en intresseorganisation och ideell förening för de 33 kommunerna i Skåne. Deras uppdrag är att stödja utvecklingen i kommunerna, bevaka kommunernas intressen, främja samverkan samt att bistå kommunerna i deras utveckling inom alla verksamhetsområden (Kommunförbundet Skåne, 2012a). Vår föreläsare förmedlade information om att Kommunförbundet Skåne efterfrågade studenter som ville göra en extern utvärdering åt dem. Uppdraget var att utvärdera en arbetsmetod som heter Beslutsstöd. Arbetsmetoden är utformad för arbetsterapeuter och sjukgymnaster att använda som ett verktyg vid förskrivning av hjälpmedel. Vi såg detta uppdrag som en möjlighet för oss att få tillämpa våra teroetiska kunskaper i praktiken genom att göra en verklighetsförankrad utvärdering. Vi fann också att hjälpmedelsfrågan är en viktig social fråga att belysa då ca 10 % av den svenska befolkningen använder något form av hjälpmedel. Hjälpmedel är också en viktig förutsättning för att främja delaktigheten i samhället för individer med funktionsnedsättning. Med denna bakgrund kontaktade vi Kommunförbundet Skåne. Därefter planerades ett möte in med hjälpmedelssamordnare Cecilia Ljungh och projektledare Birgitta Halses i april Under mötet presenterades innebörden och syftet med Beslutsstöd som arbetsmetod. Det framkom att Kommunförbundet Skåne gjort ett antal tidigare utvärderingar av Beslutsstöd men ingen utvärdering har fokuserat på upplevelser om hur kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd hade fortgått. Därför efterlystes den utgångspunkten för det här samarbetet. I förhållande till vår inriktning, verksamhetutveckling, vilade vårt val på att ta oss an denna utvärdering också på vårt intresse för organisationsutveckling och dess inneboende faktorer, vilket en implementeringsprocess innefattar. Disposition Inledningsvis presentaras en bakgrund till utvärderingen. Där går vi igenom bakgrunden till Beslutsstöds utveckling och hur arbetsmetoden är utformad. Beslutsstöd betydelse för kommunernas hjälpmedelsverksamheter lyfts fram. Bakgrunden mynnar sedan ut i utvärderingens problemformulering, syfte och frågeställningar. Efter bakgrunden presenteras tidigare forskning kring implementering, utvärdering och kvalitetssäkring inom kommunens hjälpmedelsverksamheter vilka tillhör hälso- och sjukvården. Därefter redogörs de teorier som utvärderingen utgår ifrån. I metodavsnittet presenteras och diskuteras de tekniker som valts under utvärderingen. Resultatet och analysen av utvärderingen sammanvävs i ett avsnitt där vi försöker besvara våra frågeställningar. Därefter presenteras utvärderingens slutsatser. Avslutningsvis förs en slutdiskussion kring hur utvärderingen har gått. 8

8 BAKGRUND Här presenteras först bakgrunden till varför Beslutsstöd uppkommit som arbetsmetod och arbetsmetodens syfte. Tanken är att ge läsaren en grundförståelse för utvärderingens implementeringsobjekt, dvs. Beslutsstöd. Därefter går vi in på vad Beslutsstöd innebär som arbetsmetod och hur den är utformad. Sedan beskrivs utbildningen och implementeringen av Beslutsstöd. Bakgrunden mynnar slutligen ut i utvärderingens problemformulering, syfte och frågeställningar. Bakgrunden till Beslutsstöd uppkomst Beslutsstöd är en arbetsmetod som ska fungera som verktyg för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i deras i förskrivning eller ordination av hjälpmedel. Hjälpmedel är metoder, teknik eller saker som syftar till att hjälpa enskilda personer med funktionsnedsättning 1. I Sverige använder nästan 10 % av befolkningen någon form av hjälpmedel. Det vanligaste hjälpmedlet är hörapparat (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). Ordinationer avser förskrivning av hjälpmedel eller sjukgymnastik och liknande åtgärder och ges vanligen i form av recept och i skriftlig form. Förskriva innebär att skriftligen överlåta eller skriva ut på recept (Nationalencyklopedin, 2012a & 2012b). I utvärderingen används ordination och förskrivning synonymt. Meningen är att hjälpmedel ska vara främjande och fungera som en hjälp för personen att genomföra aktiviteter som personen annars har svårt att utföra. Detta för att främja delaktighet i samhället (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). Denna värdegrund är tydligt stadgad i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där lyfts att delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade 2 skall främjas inom samhällets alla områden. Syftet är att eliminera hinder för att personer med funktionsnedsättning skall kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter (SOU 2009:36). Enligt artikel 4 framgår bland annat att konventionsstater åtar sig att främja forskning och utveckling av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Här betonas också en universell utformning vid utveckling av riktlinjer. Även utbildning för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska främjas så att dessa rättigheter garanteras (DS 2008:23). I enlighet med både FN-konventionen (SOU 2009:36) och Regeringsformen (1974:152) understryker Socialtjänstlagen (SoL), 2001:453 kap 1 1 att samhällets socialtjänst bygger på demokratins och solidaritetens grunder och ska därigenom främja människornas sociala trygghet samt jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. För att grundtankarna som lyfts här skall uppnås, är hjälpmedel en viktig del i livet för individer med funktionshinder så att deras förmåga till delaktighet förstärks och inte förloras. I Sverige är hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården, hjälpmedelsverksamheterna organiseras av kommun eller landsting. Hälso- och 1 Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsen, 2007) 2 Funktionshinder: beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsen, 2007) 9

9 sjukvården regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763. Där framgår i 2, första st. att //... en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen..// är målet för hälso- och sjukvården i Sverige. Lagen reglerar också kommunernas eller landstingens ansvar för hjälpmedel och rehabilitering. Det framgår också att kommuner och landsting har ansvar för att sinsemellan uppföra avtal om vem som ansvarar för vilka hjälpmedel. Detta innebär att en god samverkan mellan kommuner och landsting är nödvändig. För att kunna uppnå god vård på lika villkor för hela befolkningen måste likvärdiga bedömningar av insatser vid ordination av hjälpmedel genomföras. Det ska alltså inte spela någon roll vilken kommun patienten tillhör för att behovet skall kunna tillgodoses (Sveriges Riksdag, 2011). Under de senaste åren har olika förändringar i samhället ägt rum vilket lett till att flera problem inom hjälpmedelsområdet lyfts. Allt fler personer besöker hälsooch sjukvården då de är i behov av insatser i form av hjälpmedel. Då fler personer söker hjälpmedel innebär det av naturliga skäl också att antalet arbetsterapeuter och sjukgymnaster har ökat. Det har bland annat lett till att nätverket kring patienten blir större (Kommunförbundet Skåne, 2008). Att nätverket kring patienten utvidgats kan ligga till grund för vad en kartläggning av Handikappförbunden visar på, nämligen att det finns stora skillnader i fördelning och hantering av hjälpmedel (Vårdförbundet, 2010). I SOU 2012:33 "Gör det enklare! framförs också att skillnader gällande verksamheternas service och kvalitet blir allt synligare inom vård- och omsorgssektorn, men också mindre accepterade. Patienter och brukare såväl som närstående ställer högre krav på information och inflytande över sin egen vård. Dessa förändrade förhållanden ställer större krav på hälso- och sjukvården för att utvecklingen skall kunna hanteras. Exempelvis på berörda parter att arbeta utifrån en systematisk strategi, samt att främja adekvata insatser så att resurserna används ansvarsfullt och effektivt (Kommunförbundet Skåne, 2008). De tillgängliga resurserna måste förutom att användas effektivt också utgå från lagstiftning, nationella mål och etiska principer (Socialstyrelsen, 2005). I en rapport från hjälpmedelsinstitutet tas upp att då behoven överstiger resurserna och efterfrågan idag är större än tillgången, ställs större krav på tydliga och strukturerade prioriteringar (Hjälpmedelsinstitutet, 2010). För att uppnå mer lika bedömningar och effektiv resursanvändning är det nödvändigt för hälso- och sjukvården att skapa tydligare strukturer och utveckla arbetsmetoder som leder till ett mer samordnat och integrerat arbetssätt. Därför behöver det finnas gemensamma mål och uppföljningsrutiner på individ och verksamhetsnivå. Arbetssätt och bedömningsinstrument behöver utvecklas för att klara av att bedöma behov hos funktionshindrade (Socialstyrelsen, 2005). Sammanfattningsvis kan sägas att hjälpmedelsverksamheterna idag är i behov av kvalitetsutveckling. Kvalitetsarbete Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (Socialstyrelsen, 2012a). I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen, 2012b) framhålls i 3 kap 1 att vårdgivaren, den som bedriver sådan verksamhet som omfattas av 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), socialtjänst eller verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa 10

10 funktionshindrade, 1993:387 (LSS), ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vidare skall enligt 2 vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1993:387 med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I 4 kap 1 klargörs att ledningssystemet skall anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Ett systematiskt förbättringsarbete ska ske med hjälp av processer och rutiner som t. ex. riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser (a a). Beslutsstöd har uppkommit genom ovanstående lagar, riktlinjer och påtryckningar för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i förskrivningsprocessen av hjälpmedel i kommunerna. Beslutsstöd är en arbetsmetod som kan hjälpa kommunerna att kvalitetssäkra arbetet i sina hjälpmedelsverksamheter. 3 Detta genom att fungera som ett verktyg för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i förskrivningsprocessen av hjälpmedel. Beslutsstödets utformning Här går vi in mer specifikt på vad Beslutsstöd innebär som arbetsmetod och hur den är utformad. Vi börjar med att presentera en förstudie av Kommunförbundet Skåne, vilken visade på behovet av ett beslutsstöd i kommunerna. Här lyfts också fram vad Beslutsstöd är tänkt att åstadkomma i kommunerna. Vi presenterar sedan förskrivningsprocessen genom Beslutsstöd. Till sist redogörs för utbildning och implementering av Beslutsstöd. Förstudie I samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor beslutades på uppdrag av styrgruppen under hösten 2007 att göra en förstudie i Skånes samtliga kommuner med syfte att få en bild över på vilka grunder hjälpmedel ordinerades (Kommunförbundet Skåne, 2008). Även hur nyttan av hjälpmedel utvärderades och om behandlingsmål var uppställda, samt om de följdes upp och i vilken utsträckning målen uppfylls studerades (Kommunförbundet Skåne, 2008; 2011). Syftet med förstudien var även att ta reda om Skånes kommuner var intresserade eller hade behov av ett beslutsstöd vid ordination och förskrivning av hjälpmedel. Beslutsstödet skulle ha målet att stötta ordinatören att göra en korrekt bedömning av insatser för patienten och på så vis öka möjligheten för likvärdiga och adekvata insatser för den enskilde (Kommunförbundet Skåne, 2008). Beslutsstödet skulle även vara till nytta för patienten då en strukturerad bedömning görs. En tredje aspekt som lyfts fram är att ett strukturerat beslutsstöd leder till kostnadseffektivitet hos kommunerna. I förstudien, vilken genomfördes som enkät och intervjuundersökning där respondenterna var kontaktpersonerna för hjälpmedelsfrågor i alla Skånes kommuner, blev resultatet att nästan 60 % sällan eller aldrig gör systematiska bedömningar av brukarnas behov. Förstudien visade också att hälften av respondenterna upplevde att det sällan eller aldrig bedömdes vilken effekt patienten upplevt av insatsen (Kommunförbundet Skåne, 2008). Med bakgrund i förstudien och ovanstående lagar och riktlinjer valde Kommunförbundet Skåne att genomföra ett projekt med syftet att formulera ett 3 B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april,

11 beslutsstöd vid ordination av hjälpmedel. Projektansvarig och projektledare tillsattes och tillsammans med styrgruppen för samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor startades projektet under 2008 (Kommunförbundet, 2008). Beslutsstöds mål Arbetsmetoden Beslutsstöd kan användas av både arbetsterapeuter och sjukgymnaster tillsammans med patienten (Halses & Ljungh, 2008). Beslutsstödet kan ge kommunerna en bra möjlighet att förbättra både kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården. Genom att förskrivningsprocessen genomförs efter Beslutsstöd kan en likvärdig och korrekt bedömning uppnås av samtliga praktiker, dvs. arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Bedömningen av patienters behov av insats är tänkt att bli mer strukturerad genom att använda Beslutsstöd, vilket också innebär att insatser lättare kan följas upp och att det kan urskiljas på vilka grunder beslut om insatser fattas. För patienten innebär arbetsmetoden att denne blir delaktig på ett tydligt och strukturerat sätt. En systematisk uppföljning av nyttan med insatsen möjliggörs, samt att hjälpmedlen kan nyttjas på ett mer effektivt sätt (Kommunförbundet Skåne, 2011). Förskrivningsprocessen genom Beslutsstöds olika delar Förskrivningsprocessen genom Beslutsstöd består av delarna som presenteras kortfattat nedan. De åtgärder som kan bli aktuella för patienten grundar sig i en kartläggning av patientens problem och situation genom Beslutsstöd. Att beakta både patientens problem och situation gör att ett nödvändigt helhetsperspektiv eftersträvas i bedömningen (Kommunförbundet Skåne, 2008). Patienten ska vara delaktig vid bedömningen. Om detta inte är möjligt kontaktas närstående eller kontaktperson (Halses & Ljungh, 2008). 1. Behovsbedömning Genom ett strukturerat samtal med patienten formuleras de insatser som behövs för att nå uppsatta mål (Halses & Ljungh, 2008). Insatser kan till exempel vara träning, bostadsanpassning eller hjälpmedel. Insatserna värderas utifrån angelägenhetsgrad och nytta. Det innebär att praktikern bedömer vilken konsekvens, vilket tillstånd och vilken situation patienten befinner sig i om någon insats inte genomförs, som i sin tur kan leda till försämrad livskvalitet. Konsekvenserna kan beskrivas av patienterna utifrån i fem olika nivåer (Kommunförbundet Skåne, 2012b). 2. Nyttjadegrad Nyttjandegrad bedöms efter insatsens möjlighet att påverka patientens aktivitetsförmåga, delaktighet och/eller kroppsfunktion. Patienten får uppskatta hur ofta han/hon kommer att använda hjälpmedlet. Patientens nyttjandegrad av insatsen besvaras i en skala från 1 till 7, där 1 innebär några gånger per år och 7 innebär varje timme (Kommunförbundet Skåne, 2012b). 3. Handlingsplan för riskanalys Vid varje individuell bedömning av insats krävs reflektion och eftertanke kring olika riskmoment. Ett första steg är att identifiera riskerna och därefter eliminera dem. Slutligen ska riskerna beskrivas och om risker finns kvar ska de motiveras (Halses & Ljungh, 2008). 12

12 4. Modell för uppföljning Mål formuleras tillsammans med patienten på aktivitets-, delaktighets- eller kroppsfunktionsnivå. Uppföljning är en viktig del i arbetet för att veta om målen är uppnådda, samt utvärdera funktion och nytta med hjälpmedlet (Halses & Ljungh, 2008). 5. Utvärdering av trygghet och säkerhet En utvärdering ska alltid ske av insatser/hjälpmedel för att ta reda på om avsedd funktion och nytta är uppnådd enligt uppsatta mål. Patienten skattar hur stor förbättringen blivit efter insatsen som gjorts gällande aktivitet, delaktighet eller kroppsfunktion (Halses & Ljungh, 2008). 6. Prioriteringsordning Den framtagna prioriteringsordningen är till för att tydliggöra vilka insatser som ska prioriteras (Halses & Ljungh, 2008). Det finns fyra prioriteringsgrupper där grupp 1 motsvarar insatser som behövs för att patienten ska kunna klara sig hemma. Grupp 4 innefattar insatser som gör att patienten ska kunna utföra motion eller annan hobby (Kommunförbundet Skåne, 2012b). Gemensamt för alla prioriteringsnivåer är behoven som skapar trygghet och säkerhet för patienten i hans/hennes hemsituation. Prioriteringsordningen kan också vara ett underlag för beslut vid eventuella besparingar (Halses & Ljungh, 2008). Dessa svar sammanställs sedan och leder tillsammans med en riskanalys till beslut om insatsen ska genomföras eller ej. Det som framkommit här gör det också möjligt för hjälpmedelsordinatören att prioritera insatsen (Halses & Ljungh, 2008). Utbildning i Beslutsstöd Utbildning i Beslutsstöd har genomförts i tre stora omgångar: 2009, 2010 och I utbildningarna har kontaktpersoner, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, rehabiliteringsansvariga, metodutvecklare och chefer deltagit. Kommunförbundet Skåne har fortlöpande försökt utveckla utbildningen genom dialog med kontaktpersonerna (Kommunförbundet Skåne, 2012c). Samverkan med kontaktpersoner från de deltagande kommunerna har skett genom utbildnings- och diskussionsdagar under året. Där har de bland annat diskuterat uppfattningar gällande förändrings- och implementeringsprocessen, samtalsmetodik och det pågående arbetet (Kommunförbundet Skåne, 2012c). Kommunförbundet Skåne har även ett forum på deras hemsida för de som arbetar med Beslutsstöd. Där finns information om Beslutsstöd men även möjlighet att ställa frågor till andra praktiker eller projektansvariga. På hemsidan läggs också viktig information upp, så som ändring eller utveckling av Beslutsstöd 4. Implementering av Beslutsstöd Enligt Nilsen (2010) finns ingen allmänt accepterad eller enhetlig definition av begreppet implementering. Implementering brukar till vardags beskrivas som att införa, genomföra, förverkliga, utföra, applicera och sätta i verket. Författaren förklarar att implementering 4B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april,

13 handlar om att realisera idéer och planer i konkret handling (s. 52). Vidare kan implementering förstås som en ansträngning som genomförs efter ett beslut om att införa en ny idé eller ett nytt objekt i en verksamhet. Det finns ingen fastställd plan för hur implementeringen av Beslutsstöd ska gå till i kommunerna, det får respektive kommun organisera själv. 5 Däremot får kommunen utbildning i Beslutsstöd från Kommunförbundet Skåne. Kommunen får även genom Kommunförbundet Skåne möjlighet till samverkan med andra kommuner, regelbundna möten för utbildning och stöd, stöd vid metoddiskussioner, nätverk/information, samarbete med HSO (Handikapporganisationernas samarbetsorgan), uppföljning och utvärdering (Kommunförbundet Skåne 2011). I de kommuner som väljer att införa Beslutsstöd utses en eller flera kontaktpersoner som har det övergripande ansvaret för implementeringen av Beslutsstöd i kommunen. Dessa fungerar som en länk mellan Kommunförbundet Skåne och praktikerna i kommunen 6. Problemformulering I vårt samtal med Birgitta Halses och Cecilia Ljung, som är ansvariga för projektet, framkom att det finns fler kommuner runt om i Sverige som är intresserade av att använda sig av Beslutsstöd 7. Då Kommunförbundet Skåne gärna vill kunna stötta kommunerna så bra som möjligt i implementeringen av Beslutsstöd är det av intresse för dem att ha kunskap kring hur det har gått för de som redan har genomgått processen (a a). I samtalet 8 framkom vidare att en viktig fråga när ett nytt arbetssätt tas fram inte bara är om målet har nåtts i kommunen, utan även hur kommunens implementeringsprocess har sett ut för att nå målet. Vikten av att belysa denna fråga vilar på förhoppningen om att Kommunförbundet Skåne ska kunna hjälpa andra kommuner att implementera Beslutsstöd på ett smidigt sätt. På så vis vill Kommunförbundet Skåne använda utvärderingens resultat och analys i framtida utbildningssyfte. Exempelvis för diskussioner kring hinder som kan uppstå under en implementeringsprocess av Beslutsstöd och hur kommunerna kan försöka förebygga dessa. 9 Utifrån vår förståelse kan en teoretisk tanke om hur något skall genomföras vara svår att omsätta till praktik. Att den teoretiska förståelsen av Beslutsstöd finns behöver inte innebära att det är helt lätt att omsätta kunskapen i praktiken. Genom en implementeringsutvärdering kan vi undersöka hur kommunernas implementeringsprocesser har sett ut. Det kan vara intressant att urskilja om olika lokala förutsättningar har lett till hinder eller framgångar i implementeringsprocessen. Genom att undersöka hur implementeringsprocesserna fortskridit i kommunerna hoppas vi att det kan bringa ökad förståelse av olika organisatoriska faktorer som är viktiga att beakta under implementeringen av Beslutsstöd. 5 B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april,

14 Syfte Syftet är att göra en implementeringsutvärdering 10 av hur tre kommuners implementeringsprocesser av Beslutsstöd har fortskridit. Detta för att kunna urskilja särskilt betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen som uppkommer från respondenternas erfarenheter, samt analysera hinder och möjligheter i implementeringsprocessen som andra kan lära av. Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? 10 Fokus ligger på implementeringens process där vägen till målet undersöks, dvs. hur kommunerna går tillväga för att implementera Beslutsstöd (Vedung, 2009). Se utförligare beskrivning i utvärderingens metoddel. 15

15 TIDIGARE FORSKNING Vi har valt att presentera vad en implementeringsutvärdering innebär i vårt metodavsnitt eftersom det är den utvärderingsmodell vi utgått ifrån i denna utvärdering. Detta avsnitt hjälper förhoppningsvis läsaren att ytterligare förstå innebörden av en implementeringsutvärdering då det här presenteras tidigare forskning kring begreppen implementering och utvärdering. Implementeringsforskning Implementeringsforskning kan anses ha sin början på talet i samband med genomförande av utvärdering av de socialpolitiska reformer som genomfördes i USA i kriget mot fattigdom (Nilsen, 2010). Implementeringsbegreppet har under hela talet varit omdiskuterat. Särskilt har frågor ställts om varför kvalitetssäkrad kunskap inte används i praktiken, hur det skall tillvägagås för att se till att tillgänglig kunskap ska kunna användas och hur processer skall se ut för att lyckas omsätta kunskap praktiskt i vardagen. Implementeringsforskning kan hjälpa till att åstadkomma redskap som kan underlätta organisationers övergång från kunskap till praktiskt handlande. Dock framkommer det att inga enkla lösningar kan ges, som oftast önskas av organisationer. Författaren betonar vidare att det behövs ökad lärdom om mekanismer som bidrar till att viss kunskap snabbare sprids och realiseras i praktisk handling. En bristfällig implementering kan bero på att kunskapen som skall införas inte enkelt kan omvandlas från kunskap till praktisk aktivitet och vidare kan det inte utgås från att all kunskap generar nytta i organisationen. Några viktiga frågor som måste ställas är vad organisationen ska implementera och vem som ansvarar för implementeringen (Nilsen, 2010). Implementeringsteori och implementeringsforskning i Sverige utvecklades till stor del inom stadskunskapen. Främst har policyfrågor, politiska processer och även implementering av beslut och reformer inom den offentliga sektorn varit av intresse. Det har det på senare år fokuserats på svårigheter med implementering då organisationer består av flera nivåer, samt tilltalar många intressenter, vilket kommunala organisationer ofta gör (Alexandersson, 2006). Implementeringsforskning inom hälso- och sjukvården Enligt Nilsen (2010) råder det idag stora förväntningar på att vården skall implementera forskningsresultat med god kvalitetssäkrad kunskap så att patienterna ges bästa möjliga vård. Evidensbaserad medicin (EBM) utvecklades på talet där visionen är att vården skall förbättras genom att beslut baseras på forskning som lever upp till högt ställda krav på vetenskaplighet. Kraven om att arbetsmetoder och beslut i så långt som möjligt skall baseras på forskningsunderlag i form av påvisad effektivitet och ekonomisk försvarbarhet har också ökat. Dock visade det sig snart att övergången från expertens resultat till praktiskt realiserande inte var en så enkel process som förväntades. Den utvecklingen har lett till diskussioner om att det finns en klyfta mellan de forskningsresultat som produceras och vad som används inom hälso- och sjukvården, vilket idag alltmer lyfts fram som problematiskt (a a). Implementeringsvetenskapen utgår från frågor om hur metoder kan komma till gagn för patienter. Implementeringsvetenskapen utvecklades genom behovet som 16

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer