En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner"

Transkript

1 En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

2 Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd arbetats fram som en systematisk arbetsmetod. Beslutsstöd är utformat för att fungera som ett verktyg genom riktlinjer för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i förskrivningsprocessen av hjälpmedel. Beslutsstöd syftar därmed till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i kommunernas hjälpmedelverksamheter gällande förskrivningsprocesserna av hjälpmedel. Det har inte utvärderats hur implementeringen av Beslutsstöd har fortskridit i kommunerna. Någon uppsatt plan för hur genomförandet av implementeringen av Beslutsstöd ska organiseras i kommunerna finns inte heller. Utvärderingens huvudfråga är därför: Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? Två centrala frågor i utvärderingen är; Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? I resultatet och analysen har fyra faktorer framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser. Dessa är; motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Vidare framkom i resultatet och analysen att två kommuner nått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd och arbetar efter Beslutsstöd idag. Därför tolkade vid det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. Vidare tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete. En av de tre kommunerna arbetar inte efter Beslutsstöd idag. Utifrån respondentens upplevelse har kommunens inte uppnått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd i förhållande till vad den önskade uppnå. Därför blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C.

3 Problemformulering I vårt samtal med Birgitta Halses och Cecilia Ljung, som är ansvariga för projektet, framkom att det finns fler kommuner runt om i Sverige som är intresserade av att använda sig av Beslutsstöd 1. Då Kommunförbundet Skåne gärna vill kunna stötta kommunerna så bra som möjligt i implementeringen av Beslutsstöd är det av intresse för dem att ha kunskap kring hur det har gått för de som redan har genomgått processen (a a). I samtalet 2 framkom vidare att en viktig fråga när ett nytt arbetssätt tas fram inte bara är om målet har nåtts i kommunen, utan även hur kommunens implementeringsprocess har sett ut för att nå målet. Vikten av att belysa denna fråga vilar på förhoppningen om att Kommunförbundet Skåne ska kunna hjälpa andra kommuner att implementera Beslutsstöd på ett smidigt sätt. På så vis vill Kommunförbundet Skåne använda utvärderingens resultat och analys i framtida utbildningssyfte. Exempelvis för diskussioner kring hinder som kan uppstå under en implementeringsprocess av Beslutsstöd och hur kommunerna kan försöka förebygga dessa. 3 Utifrån vår förståelse kan en teoretisk tanke om hur något skall genomföras vara svår att omsätta till praktik. Att den teoretiska förståelsen av Beslutsstöd finns behöver inte innebära att det är helt lätt att omsätta kunskapen i praktiken. Genom en implementeringsutvärdering kan vi undersöka hur kommunernas implementeringsprocesser har sett ut. Det kan vara intressant att urskilja om olika lokala förutsättningar har lett till hinder eller framgångar i implementeringsprocessen. Genom att undersöka hur implementeringsprocesserna fortskridit i kommunerna hoppas vi att det kan bringa ökad förståelse av olika organisatoriska faktorer som är viktiga att beakta under implementeringen av Beslutsstöd. Syfte Syftet är att göra en implementeringsutvärdering 4 av hur tre kommuners implementeringsprocesser av Beslutsstöd har fortskridit. Detta för att kunna urskilja särskilt betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen som uppkommer från respondenternas erfarenheter, samt analysera hinder och möjligheter i implementeringsprocessen som andra kan lära av. Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? 1 B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, Fokus ligger på implementeringens process där vägen till målet undersöks, dvs. hur kommunerna går tillväga för att implementera Beslutsstöd (Vedung, 2009). Se utförligare beskrivning i utvärderingens metoddel.

4 Metod Implementeringsutvärdering I vår utvärdering var syftet att beskriva och värdera olika förhållanden gällande hur implementeringsprocessen av Beslutsstöd fortskridit i kommunerna. Därför valdes att genomföra en implementeringsutvärdering, även kallad mål- processmodell. Genom denna teknik hade vi som syfte att granska alla led i implementeringsprocessen, från det att interventionen antagits, dvs. att kommunen beslutat att implementera Beslutsstöd, fram tills det att kommunens implementering av Beslutsstöd avslutats. På så vis gick tekniken ut på att undersöka hinder, avvikelser, möjligheter och problem i implementeringsprocessen av Beslutsstöd, och analysera orsakerna till dessa. Avgränsningar Implementering av en ny arbetsmetod tas som beslut uppifrån, dvs. exempelvis av chefer eller ledningsgrupp, och ska sedan läras av praktikerna. Kommunernas organisationsutformning består av en hierarkisk grundstruktur vilket innebär att implementering av en ny arbetsmetod är en process som berör flera nivåer i kommunernas verksamhet. På så vis efterstävades både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv i utvärderingen, vilka presenterades under tidigare forskning (Olsson & Sörensen, 2011). Med den anledningen valde vi att beakta tre nivåer i kommunerna: ledning, kontaktpersoner och praktiker. Kontaktpersonens perspektiv sågs som relevant då den fungerat som en mellannivå genom att vara en länk mellan Kommunförbundet Skåne och den berörda verksamheten. Detta gör också att upplevelsen av implementeringen kan se olika ut inom de olika nivåerna. På så vis ville vi beakta olika perspektiv på hur implementeringsprocesserna i kommunerna fortskridit (Vedung, 2009). Begränsningar En nivå som efterfrågades var ledningsnivån. Den nivån finns dock inte representerad direkt från ledningen, utan respondenternas tolkning av ledningens agerande i implementeringsprocessen analyserades i stället. Detta gav ett indirekt ledningsperspektiv, vilket i sin tur kan innebära en risk för feltolkning. Urval, kontakt och information Då utvärderingen utgick från kvalitativ ansats var målet att urvalet skulle kunna skapa en förståelse och bredd i fenomenet som utvärderades (Olsson&Sörensen, 2011). I starten inventerades hur många kommuner som infört Beslutsstöd och när. Av de ca 27 kommuner som hade infört Beslutsstöd tillfrågades åtta kommuner om medverkan. De tillfrågade åtta kommunerna var de som avslutat implementeringen och arbetat med Beslutsstöd under längst tid i förhållande till de 27 kommunerna. Därför ansågs de av naturliga skäl kunna bringa mest information till utvärderingen genom sina erfarenheter och upplevelser av implementeringsprocessen 5. Urvalet var därför inte slumpmässigt. Totalt tillfrågades åtta kommuner om de ville medverka i utvärderingen genom att bidra med sina upplevelser genom personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Av olika anledningar var det många kommuner som inte hade möjlighet att medverka. Vi lade om vår strategi till att erbjuda kommunerna att fylla i frågeformulär som vi kunde skicka till dem via mail. Det resulterade i att totalt tre kommuner kom att delta och sammanlagt sju respondenter. 5 Personlig kommunikation Ljung, C och Halses, B, Kommunförbundet Skåne,

5 Frågeformulären skickades ut till kontaktpersonen i de tre kommunerna vilka i sin tur vidarebefordrade dem till respondenterna i oktober Utvärderingen utgick från en kvalitativ ansats eftersom utvärderingen ville nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av implementeringen av Beslutsstöd i de berörda kommunerna. Därför användes öppna och semi-öppna frågor vid utformning av frågeformuläret så att respondenterna lättare kunde uttrycka sig med sina egna ord, vilket kunde ge mer individuella och intressanta svar. De specifika delfrågorna blev: - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi utvecklade våra delfrågor till mer specifika frågor i frågeformuläret. Frågeformuläret utformades med hjälp av Kontingensteorin och Lewins teori om förändringsfaser. Etiska aspekter och överväganden Som beskrivits ovan beaktades informationskravet då respondenterna upplystes om utvärderingens syfte och användning samt att deltagande var frivilligt och att de kunde avstå från att besvara en fråga genom att lämna den blank utan att uppge skäl till det. Respondenterna kunde själv anpassa hur mycket utrymme de behövde för respektive fråga. Vidare lämnades kontaktuppgifter till utvärderingsansvariga för eventuella frågor. Med den utgångspunkten ansågs respondenternas val av att besvara och skicka in frågeformulären som att de samtyckte till att medverka i utvärderingen. De deltagande kommunerna är anonyma till den grad att det endast nämndes att de är kommuner från Skåne som deltagit i utvärderingen. Vidare benämndes kommunerna som A, B, C och respondenterna benämndes efter vilken kommun de tillhörde. Med beaktning av anonymitetsaspekten benämndes ingen respondent vid namn och inte heller med något nummer då det skulle kunna finnas risk för att identifiera en respondent genom att koppla samman olika citat eller information med en viss respondent. Av de tre kommuner som deltagit i utvärderingen utifrån de åtta kommuner som tillfrågades, har inga av de medverkande kommunerna uppgetts till Kommunförbundet Skåne. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER För att kunna nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av hur implementeringsprocessen fortskridit använde vi oss av underfrågorna: Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydels i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Motivation visade sig ha varit en betydelsefullfaktor i samtliga kommuner under inledningsfasen. Ett visst motstånd uppstod på grund av osäkerhet inför den förändring som

6 den nya arbetsmetoden innebar. Det framkom även upplevelser av att arbetsmetoden var komplex och att arbetsmaterialet inte var klart. Detta ledde till att motivationen hos praktikerna inte var så hög i början, vilket vi tolkade hade kunnat utgöra ett hinder i implementeringsprocessen. Ledningen visade sig ha varit en betydelsefull faktor under implementeringsprocesserna angående motivationsarbete. Hur ledningen prioriterade Beslutsstöd har, särskilt under inledningsfasen, visat sig påverka praktikernas motivation till att arbeta efter arbetsmetoden. I Kommun A upplevdes att Beslutsstöd endast var prioriterat i ord under inledningsfasen vilket vi tolkade som en negativ aspekt gällande praktikernas upplevda motivation. Motivationen ökade sedan bland praktikerna då prioriteringen från ledningens sida blev tydlig, vilket vi tolkade som en positiv aspekt. Respondenternas upplevelser i Kommun B skiljde sig åt vilket gjorde det svårt att säga huruvida ledningens förhållningsätt varit en framgångsfaktor eller hinder i förhållande till motivationen hos praktikerna under kommunens implementeringsprocess. I Kommun C upplevdes ledningen inte prioritera implementeringen av Beslutsstöd, vilket vi tolkade som en negativ aspekt i förhållande till praktikernas motivation under implementeringsprocessen. I samtliga kommuner kunde vi urskilja bakomliggande faktorer till den bristande motivationen och det motstånd som upplevdes av praktikerna under implementeringsprocessen. Dessa faktorer har vi tolkat som hinder. I Kommun A ifrågasattes värdet och meningen med Beslutsstöd. Vi tolkade det som att praktikerna inte såg någon fördel eller nytta med den nya arbetsmetoden i implementeringsstarten. Vilket vi tolkade grundade sig i att praktikerna inte upplevde ett behov av Beslutsstöd då de redan ansåg att de gjorde bedömningar enligt liknande struktur. I Kommun C framkom upplevelser om att arbetsmaterialet inte var klart när kommunen skulle implementera det. Enligt vår tolkning kunde upplevelsen av ett ofullständigt material inneburit svårigheter i att uppfatta relevansen av arbetsmetoden. Det kunde också urskiljas att Beslutsstöd upplevts som en komplicerad arbetsmetod i Kommun A och B. Exempelvis på grund av att frågorna var svåra att formulera och strukturen på arbetsmetoden upplevdes som teoretisk och därmed tidskrävande. Vi tolkade det som att det i samtliga kommuner funnits upplevelser av arbetsmetoden som komplex och att det kan ha gjort att praktikerna haft svårigheter att se nyttan som arbetsmetoden kunde medföra. På så vis kunde dessa upplevelser gjort att motstånd uppstått vilket generat upplevelser av bristande motivation. Genom respondenternas svar kunde vi urskilja en del faktorer som kan ha främjat motivationen hos praktikerna. Dessa faktorer tolkade vi kunde ha inneburit olika framgångsfaktorer för kommunerna i deras implementeringsprocess. I Kommun A upplevdes att motivationen ökade då en respondent insåg att kommunens praktiker inte uppfyllde sitt ordinatörsansvar fullt ut. Både Kommun A och B upplevde att motivationen ökade efter att de anpassat Beslutsstöd till sin verksamhet. Vi tolkade det som att arbetsmetoden då stämde bättre överens med kommunernas behov och förväntningar. I Kommun B kunde vi också urskilja att den sociala dimensionen bidragit till ökad motivation hos praktikerna. Detta genom att arbetsgruppen som redan hade börjat praktisera arbetsmetoden kunde framhålla fördelarna med Beslutsstöd till den enskilde. Även Kommunförbundet Skånes handledare framhölls ha bidragit till att motivationen ökat hos praktikerna. Information visade sig även ha varit en viktig faktor i kommunernas implementeringsprocess. Vi tolkade det som att respondenterna från Kommun A både hade positiva och negativa upplevser angående om informationen från utbildningen varit tillräcklig för att praktikerna

7 skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Därför kunde det inte dras någon generell slutsats om huruvida dessa upplevelser inneburit ett hinder eller fungerat som framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. I Kommun B hade samtliga respondenter positiva upplevelser av informationen från utbildningen i Beslutsstöd. Alla respondenter ansåg att informationen varit tillräcklig för att de skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Vi tolkade respondenternas gemensamma upplevelse som en positiv aspekt och möjlig framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I Kommun C framkom att informationen praktikerna fått i utbildningarna varit förståelig. Dock har praktikernas upplevelse varit att Beslutsstöd varit komplext att utföra i praktiken, vilket vi tolkat kan ha påverkat praktikernas anammande av arbetsmetoden negativt och därmed utgjort ett hinder i implementeringsprocessen. Det framkom att kommunerna har hanterat osäkerheten som uppstått i praktiserandet av Beslutsstöd genom informationstillförsel på olika vis. Vår tolkning var att Kommun A beaktade problem och oklarheter under implementeringsprocessen genom att arbeta mycket med problem och lösningar då frågor uppstått under implementeringsprocessen. Detta kunde ses som att kommunen försökt hantera osäkerhet angående Beslutsstöd genom ökad information för att besvara olika frågetecken. Vi tolkade detta agerande som en möjlig framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. Det framkom dock att det borde ha ordnats uppföljningstillfällen för hur praktikerna upplevde att implementeringen och praktiserandet av Beslutstöd utvecklades i det dagliga arbetet. Uppföljningstillfällena hade enligt oss även kunnat bidra med informationsspridning vilket är en viktig faktor under en implementeringsprocess. Denna upplevelse tolkade vi kunnat ha utgjort ett möjligt hinder i implementeringsprocessen. Samtliga respondenter i Kommun B har svarat att de ökat informationen i gruppen vid osäkerhet, exempelvis genom möten eller ytterligare utbildning. Syftet med kommunernas insatser tolkade vi ha varit att skapa trygghet i användningen. Vi tolkade det som att informationsbearbetning varit viktigt i Kommun B och att denna prioritering kan ha varit en framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I de tre kommunerna framkom olika upplevelser angående huruvida hemsidan har varit till hjälp under implementeringen av Beslutsstöd. Utifrån en respondent från Kommun A, en från Kommun B och respondenten från Kommun C tolkade vi det som att hemsidan har kunnat bidra till informationsgenerering och därmed kunnat minska osäkerheten under implementeringen och i användningsförfarandet av Beslutsstöd. På så vis tolkade vi det som att hemsidans information kan ha utgjort en positiv aspekt och möjligen varit en framgångsfaktor i kommunernas implementeringsprocess, särskilt om fler praktiker inom kommunen också upplevt hemsidan som sådan. Det framkom både från Kommun A och B att en del respondenter ställde sig tveksamma till hemsidan eller aldrig använt den, vilket vi tolkade vi som att hemsidan inte behöver ha utgjort någon större framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocess. Tid har visat sig varit en viktig resurstillgång och därmed en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. Kommun A beaktade att det var nödvändigt att avsätta tid för genomgångar och diskussioner om Beslutsstöd. Vi tolkade det också som att kommunen intog ett succesivt tillvägagångssätt under inledningsfasen av implementeringsprocessen. Det framkom att även Kommun B valde ett succesivt tillvägagångssätt som strategi under implementeringen av Beslutsstöd. Vi tolkade det som att Kommun A och B s succesiva övergång till det nya arbetssättet inneburit en möjlighet för kommunerna att pröva Beslutstöd i måttlig skala innan de avgjorde om de ville implementera Beslutsstöd i full skala. Vi tolkade detta tillväggångsätt som en framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocesser. I Kommun B framkom att ledningens restriktion

8 om att införandet av Beslutsstöd skulle ske inom befintliga ramar medförde att det tog längre tid för kommunen att införa Beslutsstöd i praktikernas arbete än vad som planerats. Vilket vi tolkade som en negativ aspekt då detta skapade en viss tröghet som kan ha inneburit ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Möjligheten och förmågan till anpassning av Beslutsstöd visade sig vara en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. I samtliga kommuner framkom olika anpassningssvårigheter av Beslutsstöd under implementeringsprocesserna. Det visade sig att Beslutsstöd upplevts komplext av olika anledningar. En problematik som framkom av en respondent från Kommun A var att Beslutsstöd medförde mer arbete gällande att dokumentera i journalen. Vi tolkade det som att tröghet skapades i praktikernas dokumentationsprocess då Beslutsstöd inte var utvecklat som datastöd, vilket gjorde att dokumentationen blev mer tidskrävande då praktikerna blev tvungna att göra det manuellt. I Kommun A lyftes arbetsmetodens komplexitet upp ur ett patientperspektiv. Frågorna utifrån Beslutsstöd upplevdes vara svåra för patienterna att förstå. Detta kunde i sin tur enligt vår tolkning bero på att frågorna också upplevts som svåra för praktikerna att formulera på rätt sätt. Respondenten från Kommun C framförde upplevelser om svårigheter gällande att arbeta med Beslutsstöd i praktiken. Det framkom också att respondenten upplevde att materialet inte var färdigt och att datastödet saknades. I Kommun B framkom att Beslutsstöd upplevdes som en komplicerad arbetsmetod. Vi tolkade det som att dessa anpassningssvårigheter kan ha utgjort olika hinder under kommunernas implementeringsprocess. Efter att Beslutsstöd anpassats till kommunernas verksamheter var det dock flera respondenter som uppgav att det gick lättare att arbeta med Beslutsstöd. Av svaren som respondenterna uttryckt kunde vi tydligt tolka att anpassning av Beslutsstöd av olika anledningar varit nödvändig och en framgångsfaktor i implementeringsprocessen för åtminstone Kommun A och B. Faktorer som framkom av respondenterna i förhållande till hur kommunerna A och B anpassat Beslutsstöd var främst genom begränsningar och förenklingar av Beslutsstöd, samt utveckling av Beslutsstöd i form av datastöd i journalprogram. Vi tolkade det som att kommunerna A och B kompletterat, tagit bort och ersatt en del innehåll av Beslutsstödets delar i enlighet med kommunens tidigare erfarenheter, upplevelser och behov. Denna anpassningsförmåga tolkade vi kan ha varit en framgångsfaktor i kommunerna A och B då det borde lett till att praktikerna lättare anammat Beslutsstöd och att verksamheterna lyckats implementera Beslutsstöd. Avsaknad av datastöd betonades som ett hinder i Kommun C. I empirin framkom inget om huruvida Kommun C anpassat organisationen eller Beslutsstöd till varandra. Denna svårighet att anpassa Beslutsstöd till verksamheten i Kommun C, eller verksamheten till Beslutsstöd tolkade vi ha utgjort ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Följande faktorer har sammanfattningsvis framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser: motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi har utgått ifrån Kontingensteorins ställningstagande om att det inte finns något bästa sätt att organisera en implementering. Det som fungerade i Kommun A behöver inte nödvändigtvis vara det tillvägagångssättet som skulle kunna fungera i Kommun C. Detta tolkade vi kunnat bero på kommunernas individuella inre och yttre kontexter och de

9 förutsättningar som det medför. Exempelvis har vi i förhållande till Kommun C`s inre kontext och Beslutsstöd analyserat en anpassningssvårighet för kommunen att införa Beslutstöd i verksamhetens befintliga journalsystem, vilket vi tolkat som ett hinder. Det har också framkommit att Beslutsstöd inte har upplevts förståelig i praktiken och inte heller möjlig att anpassa och implementera i Kommun C. Respondenten uppgav senare i utvärderingen att kommunen inte använder sig av Beslutsstöd idag och att kommunen därmed inte uppnått kvalitetsutveckling genom implementering av arbetsmetoden. Då implementeringsobjektets komplexitet kan påverka implementeringsutfallet tolkade vi det som att den upplevda komplexiteten hos Beslutsstöd har haft betydelse för att kommunen inte anammat den nya arbetsmetoden. Utifrån respondentens upplevelse om kommunens icke uppnådda mål i förhållande till vad den önskade uppnå med implementeringen av Beslutsstöd blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C. Då både Kommun A och B upplevde att de genom att implementera Beslutsstöd uppnått deras mål angående vad de önskade att implementeringen av Beslutsstöd skulle leda till, tolkade vi det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. På så vis tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete.

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

[Närvarande] [Anmält förhinder]

[Närvarande] [Anmält förhinder] Malmö stad [Alias] 1 (5) Minnesanteckningar Mötesdatum 20130522 Plats och tid Helsingborg kl 9.00-15.00 [Närvarande] Närvarande Anmält förhinder [Anmält förhinder] Vid protokollet Åsa Hallén, justerats

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER PETRA HANSSON LINA SMITH Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2013 IMPLEMENTATIONEVALUATION

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Styrelsen för utbildning 2014-09-24

Styrelsen för utbildning 2014-09-24 Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets

Läs mer

Utvärdering av personalutbildningen inom RFSU Stockholms projekt Sexualupplysning för unga nyanlända på HVB-hem

Utvärdering av personalutbildningen inom RFSU Stockholms projekt Sexualupplysning för unga nyanlända på HVB-hem Utvärdering av personalutbildningen inom RFSU Stockholms projekt Sexualupplysning för unga nyanlända på HVB-hem Utbildningen kring sex och samlevnad för ensamkommande flyktingbarn, riktad till personal

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER?

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? Ett kartläggnings- och visualiseringsprojekt för att få En helhetsbild över arbetet som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Sida Inledning Syfte 4 När görs utvärderingen? 4 Hur mycket tid behövs? 4 Hur går det till? 4 Frågor att besvaras 6-10 Gruppens övergripande mål 6 Specifika kompetensmål

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod

Läs mer

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Medicinsk fysik och teknik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Kunderfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/ ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2007-01-26 Handläggare: Jacky Cohen Telefon: 08/ 508 10 016 Till Östermalms stadsdelsnämnd Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Uppföljning. Enheten för personligt stöd Uppföljning Enheten för personligt stöd Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 2.1 Organisation och ledning... 3 2.2 Personal... 4 2.3 Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 20:9...

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10.

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-09-24 Dnr ÄN 2014-415 Malin Robertsson Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, 2014-09-10, 2014-09-23, 2014-10-10. Bakgrund Äldrenämnden har

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,

Läs mer

Utvecklat företagande i travbranschen

Utvecklat företagande i travbranschen Utvecklat företagande i travbranschen Projektrapport 071129 Projektledare: Projektägare: Referensgrupp: Mats Norberg, LRF Konsult AB Johan Abenius, STC Carina Dahling, Skråmsta stuteri Jörgen Westholm,

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer