En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner"

Transkript

1 En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

2 Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd arbetats fram som en systematisk arbetsmetod. Beslutsstöd är utformat för att fungera som ett verktyg genom riktlinjer för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i förskrivningsprocessen av hjälpmedel. Beslutsstöd syftar därmed till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i kommunernas hjälpmedelverksamheter gällande förskrivningsprocesserna av hjälpmedel. Det har inte utvärderats hur implementeringen av Beslutsstöd har fortskridit i kommunerna. Någon uppsatt plan för hur genomförandet av implementeringen av Beslutsstöd ska organiseras i kommunerna finns inte heller. Utvärderingens huvudfråga är därför: Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? Två centrala frågor i utvärderingen är; Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? I resultatet och analysen har fyra faktorer framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser. Dessa är; motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Vidare framkom i resultatet och analysen att två kommuner nått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd och arbetar efter Beslutsstöd idag. Därför tolkade vid det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. Vidare tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete. En av de tre kommunerna arbetar inte efter Beslutsstöd idag. Utifrån respondentens upplevelse har kommunens inte uppnått sina mål med implementeringen av Beslutsstöd i förhållande till vad den önskade uppnå. Därför blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C.

3 Problemformulering I vårt samtal med Birgitta Halses och Cecilia Ljung, som är ansvariga för projektet, framkom att det finns fler kommuner runt om i Sverige som är intresserade av att använda sig av Beslutsstöd 1. Då Kommunförbundet Skåne gärna vill kunna stötta kommunerna så bra som möjligt i implementeringen av Beslutsstöd är det av intresse för dem att ha kunskap kring hur det har gått för de som redan har genomgått processen (a a). I samtalet 2 framkom vidare att en viktig fråga när ett nytt arbetssätt tas fram inte bara är om målet har nåtts i kommunen, utan även hur kommunens implementeringsprocess har sett ut för att nå målet. Vikten av att belysa denna fråga vilar på förhoppningen om att Kommunförbundet Skåne ska kunna hjälpa andra kommuner att implementera Beslutsstöd på ett smidigt sätt. På så vis vill Kommunförbundet Skåne använda utvärderingens resultat och analys i framtida utbildningssyfte. Exempelvis för diskussioner kring hinder som kan uppstå under en implementeringsprocess av Beslutsstöd och hur kommunerna kan försöka förebygga dessa. 3 Utifrån vår förståelse kan en teoretisk tanke om hur något skall genomföras vara svår att omsätta till praktik. Att den teoretiska förståelsen av Beslutsstöd finns behöver inte innebära att det är helt lätt att omsätta kunskapen i praktiken. Genom en implementeringsutvärdering kan vi undersöka hur kommunernas implementeringsprocesser har sett ut. Det kan vara intressant att urskilja om olika lokala förutsättningar har lett till hinder eller framgångar i implementeringsprocessen. Genom att undersöka hur implementeringsprocesserna fortskridit i kommunerna hoppas vi att det kan bringa ökad förståelse av olika organisatoriska faktorer som är viktiga att beakta under implementeringen av Beslutsstöd. Syfte Syftet är att göra en implementeringsutvärdering 4 av hur tre kommuners implementeringsprocesser av Beslutsstöd har fortskridit. Detta för att kunna urskilja särskilt betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen som uppkommer från respondenternas erfarenheter, samt analysera hinder och möjligheter i implementeringsprocessen som andra kan lära av. Utvärderingens huvudfråga och delfrågor Hur har kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd fortskridit? - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? 1 B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, B. Halses och C. Ljungh, personlig kommunikation, 24 april, Fokus ligger på implementeringens process där vägen till målet undersöks, dvs. hur kommunerna går tillväga för att implementera Beslutsstöd (Vedung, 2009). Se utförligare beskrivning i utvärderingens metoddel.

4 Metod Implementeringsutvärdering I vår utvärdering var syftet att beskriva och värdera olika förhållanden gällande hur implementeringsprocessen av Beslutsstöd fortskridit i kommunerna. Därför valdes att genomföra en implementeringsutvärdering, även kallad mål- processmodell. Genom denna teknik hade vi som syfte att granska alla led i implementeringsprocessen, från det att interventionen antagits, dvs. att kommunen beslutat att implementera Beslutsstöd, fram tills det att kommunens implementering av Beslutsstöd avslutats. På så vis gick tekniken ut på att undersöka hinder, avvikelser, möjligheter och problem i implementeringsprocessen av Beslutsstöd, och analysera orsakerna till dessa. Avgränsningar Implementering av en ny arbetsmetod tas som beslut uppifrån, dvs. exempelvis av chefer eller ledningsgrupp, och ska sedan läras av praktikerna. Kommunernas organisationsutformning består av en hierarkisk grundstruktur vilket innebär att implementering av en ny arbetsmetod är en process som berör flera nivåer i kommunernas verksamhet. På så vis efterstävades både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv i utvärderingen, vilka presenterades under tidigare forskning (Olsson & Sörensen, 2011). Med den anledningen valde vi att beakta tre nivåer i kommunerna: ledning, kontaktpersoner och praktiker. Kontaktpersonens perspektiv sågs som relevant då den fungerat som en mellannivå genom att vara en länk mellan Kommunförbundet Skåne och den berörda verksamheten. Detta gör också att upplevelsen av implementeringen kan se olika ut inom de olika nivåerna. På så vis ville vi beakta olika perspektiv på hur implementeringsprocesserna i kommunerna fortskridit (Vedung, 2009). Begränsningar En nivå som efterfrågades var ledningsnivån. Den nivån finns dock inte representerad direkt från ledningen, utan respondenternas tolkning av ledningens agerande i implementeringsprocessen analyserades i stället. Detta gav ett indirekt ledningsperspektiv, vilket i sin tur kan innebära en risk för feltolkning. Urval, kontakt och information Då utvärderingen utgick från kvalitativ ansats var målet att urvalet skulle kunna skapa en förståelse och bredd i fenomenet som utvärderades (Olsson&Sörensen, 2011). I starten inventerades hur många kommuner som infört Beslutsstöd och när. Av de ca 27 kommuner som hade infört Beslutsstöd tillfrågades åtta kommuner om medverkan. De tillfrågade åtta kommunerna var de som avslutat implementeringen och arbetat med Beslutsstöd under längst tid i förhållande till de 27 kommunerna. Därför ansågs de av naturliga skäl kunna bringa mest information till utvärderingen genom sina erfarenheter och upplevelser av implementeringsprocessen 5. Urvalet var därför inte slumpmässigt. Totalt tillfrågades åtta kommuner om de ville medverka i utvärderingen genom att bidra med sina upplevelser genom personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Av olika anledningar var det många kommuner som inte hade möjlighet att medverka. Vi lade om vår strategi till att erbjuda kommunerna att fylla i frågeformulär som vi kunde skicka till dem via mail. Det resulterade i att totalt tre kommuner kom att delta och sammanlagt sju respondenter. 5 Personlig kommunikation Ljung, C och Halses, B, Kommunförbundet Skåne,

5 Frågeformulären skickades ut till kontaktpersonen i de tre kommunerna vilka i sin tur vidarebefordrade dem till respondenterna i oktober Utvärderingen utgick från en kvalitativ ansats eftersom utvärderingen ville nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av implementeringen av Beslutsstöd i de berörda kommunerna. Därför användes öppna och semi-öppna frågor vid utformning av frågeformuläret så att respondenterna lättare kunde uttrycka sig med sina egna ord, vilket kunde ge mer individuella och intressanta svar. De specifika delfrågorna blev: - Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? - Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi utvecklade våra delfrågor till mer specifika frågor i frågeformuläret. Frågeformuläret utformades med hjälp av Kontingensteorin och Lewins teori om förändringsfaser. Etiska aspekter och överväganden Som beskrivits ovan beaktades informationskravet då respondenterna upplystes om utvärderingens syfte och användning samt att deltagande var frivilligt och att de kunde avstå från att besvara en fråga genom att lämna den blank utan att uppge skäl till det. Respondenterna kunde själv anpassa hur mycket utrymme de behövde för respektive fråga. Vidare lämnades kontaktuppgifter till utvärderingsansvariga för eventuella frågor. Med den utgångspunkten ansågs respondenternas val av att besvara och skicka in frågeformulären som att de samtyckte till att medverka i utvärderingen. De deltagande kommunerna är anonyma till den grad att det endast nämndes att de är kommuner från Skåne som deltagit i utvärderingen. Vidare benämndes kommunerna som A, B, C och respondenterna benämndes efter vilken kommun de tillhörde. Med beaktning av anonymitetsaspekten benämndes ingen respondent vid namn och inte heller med något nummer då det skulle kunna finnas risk för att identifiera en respondent genom att koppla samman olika citat eller information med en viss respondent. Av de tre kommuner som deltagit i utvärderingen utifrån de åtta kommuner som tillfrågades, har inga av de medverkande kommunerna uppgetts till Kommunförbundet Skåne. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER För att kunna nå respondenternas upplevelser och erfarenheter av hur implementeringsprocessen fortskridit använde vi oss av underfrågorna: Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydels i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Motivation visade sig ha varit en betydelsefullfaktor i samtliga kommuner under inledningsfasen. Ett visst motstånd uppstod på grund av osäkerhet inför den förändring som

6 den nya arbetsmetoden innebar. Det framkom även upplevelser av att arbetsmetoden var komplex och att arbetsmaterialet inte var klart. Detta ledde till att motivationen hos praktikerna inte var så hög i början, vilket vi tolkade hade kunnat utgöra ett hinder i implementeringsprocessen. Ledningen visade sig ha varit en betydelsefull faktor under implementeringsprocesserna angående motivationsarbete. Hur ledningen prioriterade Beslutsstöd har, särskilt under inledningsfasen, visat sig påverka praktikernas motivation till att arbeta efter arbetsmetoden. I Kommun A upplevdes att Beslutsstöd endast var prioriterat i ord under inledningsfasen vilket vi tolkade som en negativ aspekt gällande praktikernas upplevda motivation. Motivationen ökade sedan bland praktikerna då prioriteringen från ledningens sida blev tydlig, vilket vi tolkade som en positiv aspekt. Respondenternas upplevelser i Kommun B skiljde sig åt vilket gjorde det svårt att säga huruvida ledningens förhållningsätt varit en framgångsfaktor eller hinder i förhållande till motivationen hos praktikerna under kommunens implementeringsprocess. I Kommun C upplevdes ledningen inte prioritera implementeringen av Beslutsstöd, vilket vi tolkade som en negativ aspekt i förhållande till praktikernas motivation under implementeringsprocessen. I samtliga kommuner kunde vi urskilja bakomliggande faktorer till den bristande motivationen och det motstånd som upplevdes av praktikerna under implementeringsprocessen. Dessa faktorer har vi tolkat som hinder. I Kommun A ifrågasattes värdet och meningen med Beslutsstöd. Vi tolkade det som att praktikerna inte såg någon fördel eller nytta med den nya arbetsmetoden i implementeringsstarten. Vilket vi tolkade grundade sig i att praktikerna inte upplevde ett behov av Beslutsstöd då de redan ansåg att de gjorde bedömningar enligt liknande struktur. I Kommun C framkom upplevelser om att arbetsmaterialet inte var klart när kommunen skulle implementera det. Enligt vår tolkning kunde upplevelsen av ett ofullständigt material inneburit svårigheter i att uppfatta relevansen av arbetsmetoden. Det kunde också urskiljas att Beslutsstöd upplevts som en komplicerad arbetsmetod i Kommun A och B. Exempelvis på grund av att frågorna var svåra att formulera och strukturen på arbetsmetoden upplevdes som teoretisk och därmed tidskrävande. Vi tolkade det som att det i samtliga kommuner funnits upplevelser av arbetsmetoden som komplex och att det kan ha gjort att praktikerna haft svårigheter att se nyttan som arbetsmetoden kunde medföra. På så vis kunde dessa upplevelser gjort att motstånd uppstått vilket generat upplevelser av bristande motivation. Genom respondenternas svar kunde vi urskilja en del faktorer som kan ha främjat motivationen hos praktikerna. Dessa faktorer tolkade vi kunde ha inneburit olika framgångsfaktorer för kommunerna i deras implementeringsprocess. I Kommun A upplevdes att motivationen ökade då en respondent insåg att kommunens praktiker inte uppfyllde sitt ordinatörsansvar fullt ut. Både Kommun A och B upplevde att motivationen ökade efter att de anpassat Beslutsstöd till sin verksamhet. Vi tolkade det som att arbetsmetoden då stämde bättre överens med kommunernas behov och förväntningar. I Kommun B kunde vi också urskilja att den sociala dimensionen bidragit till ökad motivation hos praktikerna. Detta genom att arbetsgruppen som redan hade börjat praktisera arbetsmetoden kunde framhålla fördelarna med Beslutsstöd till den enskilde. Även Kommunförbundet Skånes handledare framhölls ha bidragit till att motivationen ökat hos praktikerna. Information visade sig även ha varit en viktig faktor i kommunernas implementeringsprocess. Vi tolkade det som att respondenterna från Kommun A både hade positiva och negativa upplevser angående om informationen från utbildningen varit tillräcklig för att praktikerna

7 skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Därför kunde det inte dras någon generell slutsats om huruvida dessa upplevelser inneburit ett hinder eller fungerat som framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. I Kommun B hade samtliga respondenter positiva upplevelser av informationen från utbildningen i Beslutsstöd. Alla respondenter ansåg att informationen varit tillräcklig för att de skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Vi tolkade respondenternas gemensamma upplevelse som en positiv aspekt och möjlig framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I Kommun C framkom att informationen praktikerna fått i utbildningarna varit förståelig. Dock har praktikernas upplevelse varit att Beslutsstöd varit komplext att utföra i praktiken, vilket vi tolkat kan ha påverkat praktikernas anammande av arbetsmetoden negativt och därmed utgjort ett hinder i implementeringsprocessen. Det framkom att kommunerna har hanterat osäkerheten som uppstått i praktiserandet av Beslutsstöd genom informationstillförsel på olika vis. Vår tolkning var att Kommun A beaktade problem och oklarheter under implementeringsprocessen genom att arbeta mycket med problem och lösningar då frågor uppstått under implementeringsprocessen. Detta kunde ses som att kommunen försökt hantera osäkerhet angående Beslutsstöd genom ökad information för att besvara olika frågetecken. Vi tolkade detta agerande som en möjlig framgångsfaktor i Kommun A s implementeringsprocess. Det framkom dock att det borde ha ordnats uppföljningstillfällen för hur praktikerna upplevde att implementeringen och praktiserandet av Beslutstöd utvecklades i det dagliga arbetet. Uppföljningstillfällena hade enligt oss även kunnat bidra med informationsspridning vilket är en viktig faktor under en implementeringsprocess. Denna upplevelse tolkade vi kunnat ha utgjort ett möjligt hinder i implementeringsprocessen. Samtliga respondenter i Kommun B har svarat att de ökat informationen i gruppen vid osäkerhet, exempelvis genom möten eller ytterligare utbildning. Syftet med kommunernas insatser tolkade vi ha varit att skapa trygghet i användningen. Vi tolkade det som att informationsbearbetning varit viktigt i Kommun B och att denna prioritering kan ha varit en framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I de tre kommunerna framkom olika upplevelser angående huruvida hemsidan har varit till hjälp under implementeringen av Beslutsstöd. Utifrån en respondent från Kommun A, en från Kommun B och respondenten från Kommun C tolkade vi det som att hemsidan har kunnat bidra till informationsgenerering och därmed kunnat minska osäkerheten under implementeringen och i användningsförfarandet av Beslutsstöd. På så vis tolkade vi det som att hemsidans information kan ha utgjort en positiv aspekt och möjligen varit en framgångsfaktor i kommunernas implementeringsprocess, särskilt om fler praktiker inom kommunen också upplevt hemsidan som sådan. Det framkom både från Kommun A och B att en del respondenter ställde sig tveksamma till hemsidan eller aldrig använt den, vilket vi tolkade vi som att hemsidan inte behöver ha utgjort någon större framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocess. Tid har visat sig varit en viktig resurstillgång och därmed en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. Kommun A beaktade att det var nödvändigt att avsätta tid för genomgångar och diskussioner om Beslutsstöd. Vi tolkade det också som att kommunen intog ett succesivt tillvägagångssätt under inledningsfasen av implementeringsprocessen. Det framkom att även Kommun B valde ett succesivt tillvägagångssätt som strategi under implementeringen av Beslutsstöd. Vi tolkade det som att Kommun A och B s succesiva övergång till det nya arbetssättet inneburit en möjlighet för kommunerna att pröva Beslutstöd i måttlig skala innan de avgjorde om de ville implementera Beslutsstöd i full skala. Vi tolkade detta tillväggångsätt som en framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocesser. I Kommun B framkom att ledningens restriktion

8 om att införandet av Beslutsstöd skulle ske inom befintliga ramar medförde att det tog längre tid för kommunen att införa Beslutsstöd i praktikernas arbete än vad som planerats. Vilket vi tolkade som en negativ aspekt då detta skapade en viss tröghet som kan ha inneburit ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Möjligheten och förmågan till anpassning av Beslutsstöd visade sig vara en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. I samtliga kommuner framkom olika anpassningssvårigheter av Beslutsstöd under implementeringsprocesserna. Det visade sig att Beslutsstöd upplevts komplext av olika anledningar. En problematik som framkom av en respondent från Kommun A var att Beslutsstöd medförde mer arbete gällande att dokumentera i journalen. Vi tolkade det som att tröghet skapades i praktikernas dokumentationsprocess då Beslutsstöd inte var utvecklat som datastöd, vilket gjorde att dokumentationen blev mer tidskrävande då praktikerna blev tvungna att göra det manuellt. I Kommun A lyftes arbetsmetodens komplexitet upp ur ett patientperspektiv. Frågorna utifrån Beslutsstöd upplevdes vara svåra för patienterna att förstå. Detta kunde i sin tur enligt vår tolkning bero på att frågorna också upplevts som svåra för praktikerna att formulera på rätt sätt. Respondenten från Kommun C framförde upplevelser om svårigheter gällande att arbeta med Beslutsstöd i praktiken. Det framkom också att respondenten upplevde att materialet inte var färdigt och att datastödet saknades. I Kommun B framkom att Beslutsstöd upplevdes som en komplicerad arbetsmetod. Vi tolkade det som att dessa anpassningssvårigheter kan ha utgjort olika hinder under kommunernas implementeringsprocess. Efter att Beslutsstöd anpassats till kommunernas verksamheter var det dock flera respondenter som uppgav att det gick lättare att arbeta med Beslutsstöd. Av svaren som respondenterna uttryckt kunde vi tydligt tolka att anpassning av Beslutsstöd av olika anledningar varit nödvändig och en framgångsfaktor i implementeringsprocessen för åtminstone Kommun A och B. Faktorer som framkom av respondenterna i förhållande till hur kommunerna A och B anpassat Beslutsstöd var främst genom begränsningar och förenklingar av Beslutsstöd, samt utveckling av Beslutsstöd i form av datastöd i journalprogram. Vi tolkade det som att kommunerna A och B kompletterat, tagit bort och ersatt en del innehåll av Beslutsstödets delar i enlighet med kommunens tidigare erfarenheter, upplevelser och behov. Denna anpassningsförmåga tolkade vi kan ha varit en framgångsfaktor i kommunerna A och B då det borde lett till att praktikerna lättare anammat Beslutsstöd och att verksamheterna lyckats implementera Beslutsstöd. Avsaknad av datastöd betonades som ett hinder i Kommun C. I empirin framkom inget om huruvida Kommun C anpassat organisationen eller Beslutsstöd till varandra. Denna svårighet att anpassa Beslutsstöd till verksamheten i Kommun C, eller verksamheten till Beslutsstöd tolkade vi ha utgjort ett hinder i kommunens implementeringsprocess. Följande faktorer har sammanfattningsvis framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser: motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser. Upplever respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi har utgått ifrån Kontingensteorins ställningstagande om att det inte finns något bästa sätt att organisera en implementering. Det som fungerade i Kommun A behöver inte nödvändigtvis vara det tillvägagångssättet som skulle kunna fungera i Kommun C. Detta tolkade vi kunnat bero på kommunernas individuella inre och yttre kontexter och de

9 förutsättningar som det medför. Exempelvis har vi i förhållande till Kommun C`s inre kontext och Beslutsstöd analyserat en anpassningssvårighet för kommunen att införa Beslutstöd i verksamhetens befintliga journalsystem, vilket vi tolkat som ett hinder. Det har också framkommit att Beslutsstöd inte har upplevts förståelig i praktiken och inte heller möjlig att anpassa och implementera i Kommun C. Respondenten uppgav senare i utvärderingen att kommunen inte använder sig av Beslutsstöd idag och att kommunen därmed inte uppnått kvalitetsutveckling genom implementering av arbetsmetoden. Då implementeringsobjektets komplexitet kan påverka implementeringsutfallet tolkade vi det som att den upplevda komplexiteten hos Beslutsstöd har haft betydelse för att kommunen inte anammat den nya arbetsmetoden. Utifrån respondentens upplevelse om kommunens icke uppnådda mål i förhållande till vad den önskade uppnå med implementeringen av Beslutsstöd blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C. Då både Kommun A och B upplevde att de genom att implementera Beslutsstöd uppnått deras mål angående vad de önskade att implementeringen av Beslutsstöd skulle leda till, tolkade vi det som att implementeringsprocessen i de båda kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. På så vis tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas förskrivningsarbete.

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER

IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER IMPLEMENTERINGSUTVÄRDERING AV BESLUTSSTÖD I TRE KOMMUNER PETRA HANSSON LINA SMITH Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Mars 2013 IMPLEMENTATIONEVALUATION

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Julia Lööf Ekström Inledning I och med det nya EU-direktivet om offentlig upphandling (publicerat mars 2014) vill Fairtrade Sverige

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Roger Bernow Stockholm 2009-04-20 1/18 Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Syfte Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation?

HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation? Styrkebaserad Lean i praktiken HUR skapa och leda en styrkebaserad Lean organisation? När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer möjliggörs storverk. När ledningens

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning

Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Vår FQ-grupp Innehållsförteckning Sida Inledning Syfte 4 När görs utvärderingen? 4 Hur mycket tid behövs? 4 Hur går det till? 4 Frågor att besvaras 6-10 Gruppens övergripande mål 6 Specifika kompetensmål

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Vägverket Anita Ramstedt Samhälle och trafik 781 87 Vägverket Beteckning: EK 50 A 2006: 4523 Slutrapport Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Enligt överenskommelsen mellan Vägverket och

Läs mer

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER?

HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? HUR SÄKRAR VI KVALITET, ARBETSMILJÖ OCH BRANDSKYDD I VÅRA KREMATORIER? Ett kartläggnings- och visualiseringsprojekt för att få En helhetsbild över arbetet som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Förbättringsarbete Likabehandling Labmedicin Skåne 2012

Förbättringsarbete Likabehandling Labmedicin Skåne 2012 HR Anna Lennartsson Anna Sandström Carina Berglund Datum 2012-08-22 1 (6) Förbättringsarbete Likabehandling 2012 Syfte Syftet med vårt förbättringsarbete är att på ett bättre sätt integrera likabehandlingsperspektivet

Läs mer