Beslutsstöd inom hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutsstöd inom hälso- och sjukvården"

Transkript

1 Beslutsstöd inom hälso- och sjukvården Förstudie, beslutsstöd inom hälsooch sjukvården Februari 2001 Herbert Sandström Som medfinansiärer till förstudien står KK via ITHS 1 samt EU via Mål 1

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 PROJEKTORGANISATION... 3 BAKGRUND SYFTE... 5 EXPERTSYSTEM... 5 HISTORIK... 5 KLINSKA BESLUTSSTÖD (CLINICAL DECISION-SUPPORT SYSTEMS DSS)... 6 DEFINITION... 6 STRUKTUR... 7 Kunskapsinsamling... 7 Kunskapspresentation... 7 OLIKA TYPER AV BESLUTSSYSTEM (DSS)... 9 HUR VANLIGA ÄR KLINISKA BESLUTSSTÖD?...10 Sverige...10 Internationellt...10 NYTTOANALYS...11 Ökad vårdkvalitet...12 Minskade kostnader...13 BESKRIVNING AV NULÄGE...13 HT-EXPERT...13 SPRI-TERM...14 JANUS...14 JOURNALIA...15 BESTÄMNING AV CROHN-INDEX...15 WEAIDU...15 LIFECHART...15 CHEMOCARE...16 DEMENSDIAGNOSTIK...16 BEHOVSINVENTERING...17 ENKÄT...17 BEHOV INOM VLL...19 HUR KAN MEDICINSKA BESLUTSSTÖD UTVECKLAS OCH TILLÄMPAS INOM VLL?...19 BESKRIVNING AV TÄNKBARA PROJEKT...20 KUNSKAPSCENTRUM FÖR BESLUTSSTÖD I UMEÅ...20 SAMMANFATTNING

3 Projektorganisation FÖRFATTARE REFERENSGRUPP Herbert Sandström Distr. Läk. Med Dr. Allmänmedicin, Inst. för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Umeå Universitet Bo Carlberg Överläkare, Med. Dr. Med Klin NUS Medicin, Inst. för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Umeå Universitet Patrik Eklund Prof. Inst. För Datavetenskap, Umeå Universitet. Mats Persson Distr. Läk. Doktorand. Allmänmedicin, Inst. för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Umeå Universitet Per-Olof Söderström IT-Strateg Informationsenheten Umeå Sjukvård Göran Westman Distr. Läk. Prof. Allmänmedicin, Inst. för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Umeå Universitet 3

4 Bakgrund. Kostnaderna för hälso- och sjukvården har under en lång period ökat, bl.a. på grund av ett ökat antal äldre med ett stort vårdbehov samt ökade kostnader för läkemedel och tillkomst av nya behandlingsmöjligheter. Under 1990-talet har sjukvården på grund av resursbrist tvingats till rationaliseringar och ökade krav på effektivitet för att god kvalitet på medicinsk vård och behandling ska kunna bibehållas. Inom såväl hälso- och sjukvårdsverksamheten som inom medicinsk utbildning och forskning ställs därför allt större krav på effektivt resursutnyttjande samtidigt som kvalitet och säkerhet bibehålles och om möjligt förbättras. Framsteg inom medicinsk informatik har skapat nya möjligheter till effektivisering av vården inte bara genom nyttjande av datorbaserade journalsystem utan även genom tillkomsten av allt mera sofistikerade kliniska beslutssystem som syftar till att underlätta och effektivisera diagnostiska och terapeutiska beslut i enskilda patientfall. Den nya tekniken ökar även möjligheterna till förbättrad kommunikation och ökat informationsflöde mellan vårdpersonal och patienter och vårdpersonal sinsemellan. Västerbottens läns landsting (VLL) har under 90-talet satsat såväl finansiellt som personellt på ett omfattande utvecklingsarbete inom området medicinsk informatik och telematik. Detta har resulterat i att VLL har kommit att intaga en ledande ställning i Sverige vad gäller utveckling och implementering av väl fungerande telemedicinska lösningar inom såväl Västerbottens Län som i kontakterna med länsdelssjukhus inom norra sjukvårdsregionen. I dagsläget används telemedicinska lösningar inom flera områden i praktisk sjukvård ex. inom tandvården för diagnostik och tolkning av röntgenbilder, inom primärvård bedömning av trumhinnestatus samt vid hudkliniken NUS för bedömning av hudåkommor. Erfarenheterna så här långt är att man med hjälp av modern informationsteknik kan spara pengar och tid på långa resor för patienterna samt skapa en mera jämlik tillgång till sjukvård av hög kvalitet oberoende av avståndet till NUS. VLL har också haft en viktig roll i att samordna och främja utvecklingen inom området medicinsk informatik och telematik. Detta har bl.a. skett genom finansiellt stöd till intressanta utvecklingsprojekt och genom att främja vetenskaplig utvärdering i samarbete med Umeå Universitet. Som ett led i denna satsning har medel avsatts för fortsatt utveckling inom området medicinsk informatik och telematik. En viktig roll för styrgruppen för medicinsk informatik och telematik är samordning och finansiering av utveckling och forskning och i förekommande fall även att medverka till avknoppning och bolagisering av bärkraftiga projekt. Ett av intresseområdena, datorbaserade kliniska beslutsstöd har bedömts som intressant, vilket lett till att flera sådana system har utvecklats och testats i klinisk vardag i samarbete med VLL. I samarbete med allmänmedicinska institutionen har vetenskaplig utvärdering visat att kliniska beslutsstöd i hög grad kan bidra till 4

5 ökad kvalitet och kostnadseffektivitet i vården. Inför beslut om framtida satsningar har det ansetts viktigt med en kartläggning av förekomst och behov av datorbaserade kliniska beslutsstöd, vilket varit målsättningen med denna förstudie. Syfte. I uppdraget för styrgruppen för medicinsk informatik och telematik inom Västerbottens Läns Landsting ingår bland annat utveckling och forskning kring beslutsstöd med tillämpning inom hälso- och sjukvård, omvårdnad och tandvård. Syftet med denna förstudie är att kartlägga den aktuella situationen inom området kliniska beslutsstöd och beskriva förutsättningarna för fortsatt utveckling av sådana system inom områdena hälso- och sjukvård, omvårdnad och tandvård i Västerbottens Läns Landsting. Expertsystem Historik Inom civil industri och inom försvarssektorn har man länge använt datorbaserade beslutsstöd för att styra komplexa industriprocesser och för stöd vid stridsledning. Industriella exempel på detta kan fås från exempelvis pappersindustrin där komplexa tillverkningsprocesser måste ledas och koordineras med andra relaterade processer såsom exempelvis transportflöden. Motsvarande exempel finns också inom verkstadsindustrin, där ett antal bearbetningsstationer skall fås att samverka effektivt inom produktionsenheten och med de bivillkor som ges av transportflöden till och från produktionsenheten. Inom försvarsmakten t.ex. används datorbaserade beslutsstöd för bland annat navigering, identifiering av fientliga system och för att fatta beslut om den bästa motåtgärden vid en fientlig attack. Beslutsstöd används också sedan länge inom kärnindustrin för att öka säkerheten. Den första generation av kliniska beslutsstöd (decision support system DSS) baserade på datorteknik inom det medicinska området, framträdde under slutet av 1950-talet och utformades för att hjälpa läkare i sitt kliniska beslutsfattande. Dessa system var huvudsakligen baserade på metoder som använde beslutsträd eller tabeller. System baserade på statistiska metoder framträdde först senare. De flesta av dessa tidiga systemen förblev bara prototyper. Så småningom utvecklades kliniska beslutsstöd för olika områden av klinisk verksamhet. Några system var avsedda för ett smalt, väldefinierat diagnostisk problem där klinikern kunde välja mellan ett begränsad antal av diagnoser. Ett tidigt exempel på ett sådat system var De Dombal's system för diagnostik av buksmärtor från 70-talet 1. 1 De Dombal FT et al. Computer aided diagnosis of abdominal pain. BMJ 1972;2:

6 Systemet var ett av de första där man i en kontrollerad studie kunde visa på tydliga fördelar med kliniska beslutsstöd. Detta program hanterade 13 olika tänkbara diagnoser vid kraftig buksmärta och baserades på statistiska metoder. Programmet utvärderades på 16,737 patienter och författarna kunde visa att den diagnostiska säkerheten ökade från 46% till 65%. Antalet negativa buköppningar minskade med hälften liksom antalet blidtarmsinflammationer med påverkan på bukhinnan, vilket tillsammans minskade dödligheten med 22%. INTERNIST-1, kallades ett expertsystem som skapades i Pittsburgh under 70-talet för att diagnostisera internmedicinska sjukdomar. Största utfallet av detta projekt var dess kunskapsbas som har använts i senare beslutssystem och för undervisning (QMR, Quick Medical Reference) 1. Andra tidiga system var EXPERT, ett program som använde fysiologiska modeller för diagnos och behandling av ögonsjukdomar. MYCIN, ett regelbaserat program för diagnostik och behandling av infektionssjukdomar och ABEL, ett program för diagnostik och behandling av syra-bas balans. 2 Ett tidigt exempel på kliniska beslutsstöd inom primärvården är Problem- Knowledge Coupler. Grundaren, Dr Lawrence L. Weed i Vermont började redan i början av 80-talet utveckla datorsystem med föresatsen att integrera aktuella medicinska kunskaper med kliniska iakttagelser hos den enskilde patienten. 3 4 Dr. Weed är framför allt känd som pappa till den problemorienterade journalen (Problem-Oriented Medical Record, POMR). Denna utvecklades sedan till en datorbaserad version av den problem-orientede journalen (Problem-Oriented Medical Information System, PROMIS) och sedermera Problem-Knowledge Coupler. Problem-Knowledge Coupler har under åren utvecklats ytterligare och erbjuder nu beslutsstödstjänster för såväl patienter som läkare 5. Klinska beslutsstöd (Clinical Decision-Support Systems DSS) Definition Med ett system för kliniskt beslutsstöd åsyftas allmänt ett datorbaserat system som utformats för att hjälpa vårdpersonal vid kliniska ställningstaganden. Detta kan gälla system för informationshantering, informationssökning och system som använder patientdata för att generera för påminnelser eller patientspecifika råd. Enligt Handbook of Medical Informatics 3 definieras ett kliniskt beslutsstöd (Clinical DSS) som: 1 Miller RA et al, Internist-I, an experimental compter-based diagnostic consultant for general internal medicine. N Eng J Med 1982;307: Artificial Intelligence in Medicine. Eds. Peter Szolovits Westview Press, Boulder, Colorado Weed LL. Knowledge coupling, medical education and patient care. Crit Rev Med Inform 1986;1(1): Weed LL. The problem-oriented system, problem-knowledge coupling, and clinical decision making. Phys Ther Jul;69(7):

7 Ett aktivt kunskapssystem som använder två eller fler patientdata till att generera fallspecifika kliniska råd. En sådan definition fångar nyckelkomponenterna i ett klinisk beslutsstöd: medicinsk kunskap, patient data, och fall-specifika råd. Med medicinsk kunskap menas till exempel den samlade kunskapen om ett visst läkemedel, farmakokinetiska parametrar, interaktioner, kontraindikationer etc. Patientdata, dvs. anamnestiska uppgifter, kliniska fynd och lab-data tolkas sedan utifrån denna medicinska kunskap som lagrats i systemet och generar sedan fallspecifika råd angående tänkbar diagnos eller förslag till medicinsk behandling. 1 Inom radiologin används allmänt begreppet computer-aided diagnoses (CAD) som benämning av beslutsstöd för bildanalys. CAD definieras av Doi et al som: läkarens diagnostiska ställningstagande baseras på klinisk bedömning där datorns diagnosförslag ses som en second opinion. 2 Struktur Kunskapsinsamling Kunskapsinsamling är en viktig del i att bygga upp en kunskapsbas. Detta kan ske antingen genom manuell inmatning av faktakunskap eller via datorstödd teknik. Vid induktivt upplärande av databasen kan systemet automatiskt generera klassifikationsregler från utvalda fallbeskrivningar eller genom träning ex. case data och neurala nätverk 3. Kunskapspresentation Regelbaserad kunskapspresentation. Många beslutssystem är av denna typ och är i princip uppbyggt av tre grundläggande delar. Dessa delar utgörs av kunskapsdatabas, inferensmekanism och användargränssnitt. Kunskapsdatabasen är kärnan i expertsystemet. Det är i denna del av systemet som alla fakta finns lagrade. När man skapar denna kunskapsdatabas måste alla fakta man har i form av kunskap och erfarenhet transformeras till något som kan läsas in i datorn. I kunskapsdatabasen lagras inte bara fakta, utan även kunskap om hur slutsatser skall dras. Dessa regler lagras i mindre delar s.k. produktionsregler. Exempel: OM <villkor> SÅ <slutsats>. Slutsatsen kan gälla ett speciellt symtom eller ett labvärde. Det finns också metaregler som bestämmer när 1 Handbook of Medical Informatics Website v3.3. Editors: J.H. van Bemmel, Erasmus University, Rotterdam. M.A. Musen, Stanford University, Stanford. 2 Doi K, et al Computer-aided diagnosis in radiology: potential and pitfalls. Eur J Radiol Aug;31(2): Wigertz O. Medicinska beslutssystem (MDSS) SPRI-rapport

8 produktionsreglerna skall användas för att kunna hantetra osäkerhet i medicinska fakta och relationer. Inferensmekanismen är separerad från kunskapsdatabasen och drar slutsatser utifrån den kunskap som finns där genom att länka reglerna till varandra. Den kan arbeta på två sätt, framåtriktad eller bakåtriktad slutsatsdragning. Vid framåtriktad slutsatsdragning, som används mest vid planering och design, utgår den från de kunskaper som finns och letar sig fram till en slutsats. Vid bakåtriktad slutsatsdragning, som oftast används vid diagnos och klassificering, utgår den istället från en hypotes och försöker hitta fakta som stärker hypotesen. Användargränssnittet är den del av expertsystemet där användaren kommunicerar med expertsystemet och tvärt om. Här kan användaren tala om för systemet vad som skall uträttas genom att man använder sig av t.ex. menyer. Andra system visar reminders eller ställer frågor som besvaras av användaren. Neurala nätverk Neurala nätverk som har en annan struktur används även flitigt i beslutsstödssystem. Ett artificiellt neuralt vanligtvis kallat ett neuralt nätverk utgörs av ett nätverk av artificiella neuroner och har en struktur som är inspirerad av hjärnans uppbyggnad. Tanken på att utnyttja hjärnan som förebild för datorer är inte ny. Det diskuterades redan på 50-talet bland IBM:s forskare men segrare blev i stället den datortyp som byggde på stor beräkningskapacitet, dvs. den datortyp som Nasa behövde för att styra interkontinentala robotar. I en vanlig dator finns en central processor som utför beräkningar efter förprogrammerade instruktioner och resultatet sparas i minnet. I neurala nätverk finns ingen central processor, snarare finns många enkla processorer som vanligtvis inte gör något annat än att bearbeta den viktade summan från andra processorer. Neurala nätverk utför därför inga programmerade instruktioner, de svarar på de signaler som ingångsvärdena representerar. Neurala nätverk har inte heller några separata arbetsminnen för att lagra data utan innehållet finns bevarat i hela det tillstånd som det neurala nätverket befinner sig i och ges av "helheten" som bygger på principen att lära av misstagen. Genom att utsätta nätverket för ett stort antal situationer, tex. patientfall, tränas det att känna igen rätt mönster. Det är här som neurala nätverk har sin styrka. De programmeras således inte med olika beslutsregler, de vet inget om patofysiologi utan arbetar enligt principen trail and error. Neurala nätverk kan användas inom många olika områden såsom medicin, teknik, ekonomi och forskning 1, 2. Det finns en rad olika fördelar med att tillämpa neurala nätverk. Som regel kan man säga att neurala nätverk är att föredra: 1 Ellenius J et al, Neural network analysis of biochemical markers for early assessment of acute myocardial infarction. Stud Health Technol Inform 1997; 43 Pt A: Theodorsson E. Artificiella neurala nätverk. Lovande teknik för beslutsstöd. Läkartidningen 1996 nr. 34 sid

9 - När den exakta lösningen inte är känd, när beräkningarna är mycket krävande eller då man känner sambanden mellan indata och svaren men inte kan ekvationerna. - När det är så stora störningar på indata att vanliga beräkningsmetoder har svårt att tolka informationen. - När man söker lösningar på problem som kan komma att ligga utanför de områden man har tänkt sig. - När hastigheten är av stor betydelse. Neurala nätverk arbetar snabbare än konventionella datorprogram. Ytterligare exempel på kunskapspresentation är: Procedurell representation- där kunskapsbasen utgörs av en samling definierade delprocedurer som kan interagera med varandra i en angiven följd. Deklarativ representation-denna representation koncentrerar sej på vad som är sant inom ett problemområde inte hur problemet skall lösas. Objektorienterad kunskapsrepresentation-unika egenskaper i objektorientering är tex. Att objekt kan kommunicera med varandra och ärva egenskaper i klasshierarkier 1. Olika typer av beslutssystem (DSS) Ett av huvudskälen för datorisering av sjukvården har varit att förbättra tillgången på samlad information om patienten dvs. journaltext, remissvar laboratorieprover, röntgenbilder etc. Datajournalen som ger en grafisk samanställning av laboratoriedata i kombination med behandlingar och medicinering kan göra det lättare att upptäcka patologiska mönster och samband. Datajournalen ger också ökade möjligheter till kvalitetsuppföljning och ekonomisk utvärdering samt underlättar vetenskaplig forskning. Målsättningen med datorbaserade beslutssystem var redan tidigt att skapa system som förutom att samla information om patienten även skulle kunna hjälpa läkaren fram till rätt diagnos (se avsnitt om historik sid. 5). Dessa program är designade för att jämföra kliniska och anamnestiska uppgifter från den aktuella patienten med uppgifter i databasen och utifrån dessa data föreslå tänkbara diagnoser eller lämplig behandling. När läkaren själv tar initiativ till att konsultera ett kliniska beslutsstöd som endast träder i funktion när användaren vill det, talar vi om råd på begäran. I anglosaxisk litteratur benämnt som solicited-advice DSS. Ett exempel på ett sådant system är HT-Expert som på begäran för en enskild patient ger råd angående val av mediciner vid behandling av högt blodtryck. Andra system som utan initiativ av läkaren automatiskt ger råd är i regel integrerade i datorbaserade journalsystem. Programmet kan exempelvis larma om när farliga interaktioner mellan läkemedel kan befaras och i visa s.k. reminders 1 Wigertz O. Medicinska beslutssystem (MDSS) SPRI-rapport

10 som påminner om att patientens blodtryck ligger för högt eller att det är dags för en ny ögonbottenscreening av en diabetespatient. Detta är alltså en form av automatisk rådgivning, unsolicited advice DSS. När rådgivning på begäran och system med automatisk rådgivning används är det fortfarande läkaren eller sköterskan som beslutar hur man ska agera utifrån givna råd. Dessa system är stödjande till sin karaktär. När informationen används direkt av systemet talar man om autonoma system vilka företrädesvis förekommer inom bl.a. anestesiologin. Ett exempel kan vara automatisk reglering av en respirator utgående från syremättnad, hjärtfrekvens etc. En risk med autonoma system är att oförutsedda händelser och tekniska fel kan orsaka allvarlig risk för patienten. Dessa system är därför beroende av att kompetent personal deltar i processen så att behandlingen kan skötas manuellt när den automatisk regleringen inte längre är säker. Ytterligare en kategori kan identifieras, beslutsfattande system som har till uppgift att hjälpa personer som inte har tillräcklig kunskap eller bristande kvalifikationer att fatta ett beslut i en viss situation. Denna typ av system används mest inom industrin men förekommer även inom det medicinska området. Halvautomatiska defibrillatorer (ex. Leardal Heartstart) är ett exempel på detta där defibrillatorn utifrån EKG-signalen via en datorröst ger råd om när defibrillering bör utföras. Dessa apparater kan efter en kort introduktion skötas av personal utan medicinsk kompetens exempelvis brandpersonal och polis. Hur vanliga är kliniska beslutsstöd? Sverige Det saknas för närvarande aktuell statistik om i vilken uträckning kliniska beslutsstöd förekommer i Sverige. Den senaste officiella rapport i ämnet som återfunnits är en SPRI-rapport från I denna rapport presenteras 5 utvecklingsprojekt i Sverige: Gladys-ett system för patientintervju och diagnostisk ranking, MEDEA-ett beslutsstödssystem för kvalitetshöjning och effektivisering av arbete i vårdteam i primärvården, försök med induktiva expertsystem inom områdena gråstarr och akut buksmärta i Karlskrona/Ronneby, Liver Guide-ett hjälpmedel för leverdiagnostik från Linköping och PT-pol ett datorstöd för antikoagulationsbehandling även detta från Linköping. Det är oklart om och i vilken utsträckning dessa system används inom sjukvården i dag. Internationellt Sökning i databasen Medline med sökorden Decision Making, Computer-Assisted, Computer-Assisted Drug Therapy, för perioden ger en viss uppfattning om utvecklingen inom detta område. Av 120 studier under 1999 rörande beslutsstöd återfanns 32 randomiserade kontrollerade studier. 1 Wigertz O. Medicinska beslutssystem (MDSS) SPRI-rapport

11 Sökresultatet visar att intresset för att utvärdera området kliniska beslutsstöd har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Den puckel som kan ses under 70-talet torde vara ett uttryck för de förhoppningar som den då framväxande datatekniken medförde. Minskningen som senare kan ses under 80-talet kan bero på svårigheterna att visa nyttan av dessa nya system på grund av tekniska begränsningar och höga kostnader för såväl inköp som underhåll. Från slutet av 80-talet och under hela 90-talet ses en kraftig ökning vilket torde avspegla Windows inträde på marknaden samt spridningen av allt mera lättanvända och billiga persondatorer inom sjukvården. Antalet artiklar i Medline som handlar om medicinskt beslutsstöd åren Nyttoanalys I takt med att datorer har blivit en del av vardagen har datorbaserade journalsystem fått ett stort genomslag inom svensk primärvård och i snabb takt även installerats på allt fler sjukhuskliniker. Trots detta har datoriserade kliniska beslutsstöd inte fått något större genomslag. Bruket av sådana system torde komma att öka inom de närmaste åren då datorer blivit allt mer integrerade i klinikerns vardag. En förutsättning för ökad acceptans av kliniska beslutsstöd är att systemen är lätta att använda tillsammans med befintliga journalsystem och att de genomgått sedvanlig vetenskaplig utvärdering. I regeringens sk. IT-proposition från mars 2000 beskrivs också på flera ställen behovet av ytterligare utvärdering även inom det medicinska området: För att åstadkomma en snabbare utveckling inom telemedicinområdet i Sverige bör redan pågående insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet koordineras med gemensamma nationella utvecklingsinsatser. Som grund för detta arbete finns ett behov av en analys av nuläget beträffande telemedicinens utveckling i Sverige, inklusive gjorda utvärderingar. 11

12 Regeringen gör bedömningen att det är angeläget att förutsättningarna för en nationellt breddad användning av telemedicin klargörs. För att åstadkomma detta avser regeringen att inrätta en arbetsgrupp med företrädare för bl.a. Socialdepartementet och Näringsdepartementet och med medverkan av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet 1. Ökad vårdkvalitet Att det förekommer misstag och bristande resursanvändning inom sjukvården är välkänt. I en uppmärksammad publikation 1991 från Harvarduniversitetet fann man att den medicinska varsamheten, inte sjukdomen i sig, resulterade i invaliditet, långvarig sjukhusvård eller död hos 3.7% av alla sjukhusvårdade patienter. Av dessa sjukvårdsorsakade skador, var 69% möjliga att förebygga. Orsakerna varierade mellan medicinska misstag, feldiagnoser och tekniska komplikationer i samband med kirurgi 2. Senare studier har kunnat bekräftat dessa beräkningar 3. Situationen kan antas vara likartad i Sverige och förefaller vara i ökande. Detta styrks bland annat av att antalet anmälningar om fel begångna i vården har mer är fördubblats under 90-talet 4. Som en konsekvens av dessa iakttagelser har mycket av forskningen inom medicinsk informatik övergått från dokumentation till att försöka hitta lösningar på dessa problem. Datorbaserade kliniska beslutsstöd har visat sej särskilt användbara inom två av dessa problemområden, felmedicinering och feldiagnostik 5. I två studier från University of Indiana visade man att reminders i datajournalen kopplade till beställning av prover och undersökningar minskade fel i provtagningsbeställningarna, gav en ökad följsamhet gentemot gällande vårdprogram samt ökade benägenhet till bättre information till äldre patienter 6, 7. På Brigham and Women s Hospital i Boston infördes 1994 datajournal som bland annat gav stöd för medicindosering, förslag på diagnostiska test, varning för interaktioner mm. Under första året med detta system kunde man visa att svåra 1 Ett informationssamhälle för alla. Prop.1999/2000:86. 2 Leape LL, Brennan TA, Laird NM, et al. The nature of adverse events in hospitalized patients: results of the Harvard Medical Practice Study II. N Engl J Med. 1991;324: Gawande AA, Thomas EJ, Zinner MJ, Brennan TA. The incidence and nature of surgical adverse events in Colorado and Utah in Surgery. 1999;126: Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 1998, 4.4 Rapportering av olyckor och fel i vården. 5 Handbook of Medical Informatics Website v3.3. Editors: J.H. van Bemmel, Erasmus University, Rotterdam. M.A. Musen, Stanford University, Stanford. 6 Overhage JM et al, A randomized trial of "corollary orders" to prevent errors of omission. J Am Med Inform Assoc Sep-Oct;4(5): Dexter PR et al, Effectiveness of computer-generated reminders for increasing discussions about advance directives and completion of advance directive forms. A randomized, controlled trial. Ann Intern Med Jan 15;128(2):

13 felmedicineringar minskade med 55% och att potentiella felmedicineringar minskade med 85% 1. Minskade kostnader I en nyligen publicerad svensk studie utgående från Umeå visar Mats Person et al att ett datorbaserat beslutarstöd för val av hypertoniläkemedel har stor potential vad avser kostnadsreduktion och ökad kvalité enbart genom att implementera gällande vårdprogram. Förskrivning med datorbaserat beslutarstöd gav signifikant ökad förskrivningen av evidensbaserade blodtrycksmedel som vätskedrivande och beta-blockerare, förskrivningen av dyrare medel som kalciumflödeshämmare minskade, i de situationer där denna läkemedelsklass saknade specifika medicinska fördelar. Den totala reduktionen av läkemedelskostnaderna genom ökad följsamhet till vårdprogram, beräknades uppgå till 40% om ekvipotenta doser användes 2. I en annan nyligen publicerad studie av Teich et al visar man att datoriserat förskrivarstöd som presenterar rekommendationer enligt aktuella guidelines till den förskrivande läkaren ger ökad kvalitet på förskrivningen. Systemet ökade signifikant följsamheten för rekommenderade läkemedel och minskade andelen feldoseringar. Läkemedelsdoserna minskade med 11%. Dessa förändringar kvarstod under en uppföljningstid på två år. 3 Beskrivning av nuläge. Här nedan ges några svenska exempel på utvecklingsprojekt och system som i varierande omfattning innehåller moment av beslutsstöd. Denna sammanställning är inte komplett då många system sannolikt förekommer i projektform eller endast används på enstaka avdelningar och därför inte är kända. HT-expert I en nyligen publicerad svensk studie utgående från Umeå visar Mats Person et al att ett datorbaserat beslutarstöd för val av hypertoniläkemedel har stor potential vad avser kostnadsreduktion och ökad kvalitet enbart genom att implementera gällande vårdprogram. Förskrivning med datorbaserat beslutarstöd gav signifikant ökad förskrivning av evidensbaserade blodtrycksmedel som vätskedrivande och beta-blockerare. Förskrivningen av dyrare medel som kalciumflödeshämmare minskade i de situationer där denna läkemedelsklass saknade specifika 1 Bates DW et al, Effect of computerized physician order entry and a team intervention on prevention of serious medication errors JAMA 1998 Oct 21;280(15): Persson M et al, Evaluation of a computer-based decision support system for treatment of hypertension with drugs: retrospective, nonintervention testing of cost and guideline adherence. J Intern Med Jan;247(1): Teich JM, Merchia PR, Schmiz JL, Kuperman GJ, Spurr CD, Bates DW. Effects of computerized physician order entry on prescribing practices. Arch Intern Med Oct 9;160(18):

14 medicinska fördelar. Den totala reduktionen av läkemedelskostnaderna genom ökad följsamhet till gällande vårdprogram, beräknades uppgå till 40% om likvärdiga doser användes. 1. SPRI-term. SPRI-term är ett projekt som drivits av SPRI sedan mitten av 90-talet. Idén med projektet var att skapa en terminologi och klassifikationsdatabas som skulle underlätta för läkaren vid diagnosklassificering. Bl. a innehöll databasen sjukdomsklassifikationer och FASS. Det intressanta var att man inte bara tillhandahöll uppdaterade och rättade klassifikationer och läkemedelsinformation, utan även ett programmerings-gränssnitt. Detta gjorde det möjligt att från andra program "länka in databasen". Databasen uppdaterades ständigt från SPRI men gränssnittet mot andra applikationer ändrades inte. Man får därmed omdelbar och allt efter behov anpassad tillgång till FASS. En annan fördel är att sökmotorn i databasen är extremt snabb. Till databasen finns även en visare som gör att vem som helst kan installera databasen och som underlättar bläddring och sökning. Problemet med SPRI-term har varit av finansiell art och när SPRI lades ned saknade SPRI-term långsiktigt finansiering. Arbetet med databasen fortsätter dock i en mindre omfattning medan man söker en långsiktig finansiering av projektet. Janus Janus är ett datoriserat stöd för läkare som förskriver läkemedel inom öppenvården, men kommer även att göras tillgängligt för förskrivning inom slutenvården. Janus har tagits fram på initiativ av LÄKSAK inom Stockholms läns landsting och i samarbete med Karolinska Institutet. LÄKSAK är Stockholms läns landstings övergripande expertorgan för läkemedelsfrågor. Janus består av ett beslutsstöd som är tillgängligt i förskrivnings-ögonblicket, ett internetbaserat kunskapsstöd - Janus webb och en databas med evidensbaserad fakta om läkemedel. Janus genererar automatiskt t ex rekommendationer från baslistan, interaktionsvarning, graviditets- och amningsvarning samt recept. Man har tillgång till FASS och Apotekets bildregister över tabletter oavsett var man befinner sig i Janus fliksystem. Vidare kan tiden för informationssökning minimeras via evidensbaserade behandlingsstrategier och direktlänk till Janus webbplats. I Januskonceptet ingår även möjlighet att förskriva läkemedel via WAP-telefon samt ett mobilt farmakoterapeutiskt inlärningsstöd för medicine studerande via handdator. 1 Persson M et al, Evaluation of a computer-based decision support system for treatment of hypertension with drugs: retrospective, non-intervention testing of cost and guideline adherence. J Intern Med Jan;247(1):

15 Journalia Program för monitorering av antikoagulantiapatienter (Waran-behandling). Programmet ger förslag på tänkbara scenarion som stöd vid dosering. Skriver ut doseringslista till patienten. För kontroll och uppföljning finns det statistikmodul för att utvärdera förekomst av blödningskomplikationer eller bristande behandlingseffekt för egna patienter. Kan leverera av data till nationella registret. Journalia har sedan början av 90- talet utveklat en journal för diabetespatienter DiaBase även detta program är utrustat med funktioner som ger användaren stöd i form av reminders och utredningsförslag utifrån inmatade uppgifter och labdata. Bestämning av Crohn-index CDAI (Crohn's Disease Activity Index) och PCDAI (Pediatric Crohn's Disease Activity Index) är index som mäter sjukdomsaktivitet vid Crohns sjukdom. Dessa index baseras på uppgifter om bland annat patientens besvär, ett antal laboratorievärden och kliniska fynd vid klinisk undersökningen. För att underlätta den kliniska bedömningen har en hemsida tagits fram vid barnkliniken på Regionsjukhuset i Örebro. Sedan nödvändiga data matats in räknas index ut och kan anonymt sparas för framtida jämförelse. WeAidU WeAidU är ett kliniskt beslutsstöd som är tillgängligt via Internet. Förkortningen står för web-based artificial intelligence for diagnostic use. En "intelligent" server i Lund finns tillgänglig dygnet runt via internet för att analysera hjärtscintigram. När man tagit hjärtbilderna skickas dessa avidentifierade i krypterad form till webservern. Tolkningen, som tar några sekunder, sker med hjälp av artificiella neurala nätverk som är tränade till att känna igen olika typer av sjukdomstillstånd i hjärtmuskeln. Systemet använder information från ett stort antal bilder som lagrats i en bild databas. Systemet har varit igång sedan Januari En grupp på 15 experter i nuclearmedicin från tolv länder i Europa och en från Israel skall under år 2000 utvärdera projeket. Andra applikationer är som bedömning av lungperfusionstest är under utvärdering 1. LifeChart LifeChart som ägs av bland andra Nokia, Johnson&Johnson och MedScape bildades Huvudkontoret ligger i San Francisco, USA, medan forskning och det europeiska huvudkontoret ligger i Helsingfors. LifeCharts diabetestjänst är en 1 Lindahl D et al, Automated interpretation of myocardial SPECT perfusion images using artificial neural networks. J Nucl Med 1997;38:

16 databas där patienter med diabetes själva kan skapa en personlig Internetbaserad diabetesdagbok med aktuella uppgifter om blodsockervärden, insulindoser med mera. Via databasen kan patienten och läkaren skicka korta textmeddelanden till varandra. Enligt tillverkaren LifeChart.com används systemet av drygt 1000 svenskar med diabetes i dag. Den s.k. plustjänsten som i dag enligt Lifechart används av ca 100 patienter i Sverige innebär att patienten tillåter att patientdata görs tillgänglig för diabetesteamet via internet där patientens blodsocker, HbA1C och andra parametrar kan följas. Blodsockervärden överförs via ett speciellt anpassat modem direkt från patientens blodsockermätare. I det gränssnitt som läkaren arbetar i finns beslutsstödsfunktioner, exempelvis kan läkaren få råd angående ändring av insulindos, blodtrycksbehandling, lipidbehandling etc. Den enklare versionen är gratis medan plustjänsten betalas av patienten eller vårdgivaren. ChemoCare ChemoCare är utvecklat för onkologisk sjukvård. Systemet består av två huvudkomponenter, PatView som är en datorbaserad patientjournal och ChemoCare som även kan kommunicera med apoteket. Programmet kan hantera olika behandlingsprotokoll, har verktyg för planering av strålbehandling och kemoterapi, ger varningar när maxdosen för ett visst läkemede har uppnåtts, låga blodparametrar etc. Programmet används i kliniskt bruk på Karolinska sjukhuset och på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Demensdiagnostik Vid Geriatriskt Centrum i Umeå pågår ett projekt som syftar till att ta fram ett datorbaserat beslutsstöd för demensdiagnostik i primärvård. Tanken är att läkaren genom att fylla i ett formulär ska få vägledning vid diagnostiken och om remiss till geriatriker bedöms nödvändig skall inmatade data utgöra underlag för remiss. Programmeringsarbete pågår och programmet skall därefter testas i kliniskt bruk. 16

17 Behovsinventering Enkät För att få en bättre uppfattning om inställningen till kliniska beslutsstöd bland VLL s chefer utfördes under Oktober månad 2000 en enkätundersökning riktad till enhetschefer inom VLL. Enkäten som ej gör anspråk på att vara vetenskaplig utsändes vid ett tillfälle via e-post till 91 chefer vilka utgör majoriteten av enhetscheferna inom Västerbottens Läns Landsting. Enkäten besvarades av 24 st (26%), 11 st från öppenvården och 13 st från slutenvård. Frågor 1) Finns medicinskt beslutsstöd inom verksamheten? 40% svarade ja på denna fråga. Majoriteten av ja-svaren kommer från primärvåden där EKG-tolkning är det beslutsstöd som oftast angetts. Defibrillator som ger råd om när defibrillering ska ske har också en tydlig beslutsstödsfunktion och har nämnts av någon men förekommer på de flesta vårdcentraler. I några fall används finska EBM-guidelines på CD-rom. Inom slutenvården är det endast thorax-iva som uppger att man rutinmässigt använder beslutsstöd och någon som anger EKG-tolkning. I ett fall (Thorsys, thorax IVA) används systemet i försöksverksamhet som dock snart kommer att övergå i rutinmässig drift. De flesta har angett att beslutsstöd används dagligen eller flera gånger/vecka. 2) Används "beslutsstöd" via internet? 25% svarade ja på denna fråga. Som exempel på vilka tjänster som används nämns vårdprogram via Linda, vaccinationsrådgivning, Fass, SOS-state of the art, Läkemedelsverket. 3) Finns behov/önskemål att skaffa medicinskt beslutsstöd? 58% svarade ja på denna fråga. Många positiva kommentarer återfanns i enkätsvaren med förslag på områden lämpade för kliniska beslutsstöd: Beslutsstöd vid antibiotikaval. Hypertoni, Lipider, klimakteriebehandling, diabetes, metabola syndromet. telefonrådgivning, anestesi, intensivvård. "bildbank", sköterskerådgivning, vaccinationsguide, stöd vid förskrivning. Några var negativa: Tvivlar på behov inom vår specialitet (ögon). Svårt att svara på, kan inte riktigt tänka mej det (gyn). 17

18 4) Vem använder beslutsstöd på er klinik/mott? Vem använder beslutsstöd på er klinik/mott? % USK SSK Läk 5) fråga om kontaktpersoner har utgått 6) Allmänna synpunkter Styrka Fungerande system kan säkert tillföra viss förbättring avseende beslut. Mycket viktigt med validerade system. Införande bör ske under mycket ordnade former absolut inget pröva och se. Om i primärvården beprövat stöd finns som dessutom är lättillgängligt och läggs in lättillgängligt så torde datorstöd för behandlingsval för såväl ovanliga som vanliga åkommor vara välkommet och önskvärt. Bör finnas i BMS Svagheter Avancerade beslutsstöd innebär risker. Gärna elektroniska databassystem så att man lätt får tillgång till medicinska rekommendationer men jag är starkt emot alla former av intelligenta system som utifrån patientdata ska ge någon form av beslutsstöd. 18

19 Behov inom VLL Studien har inte innefattat någon behovsanalys i egentlig mening men ger en indikation om att det finns intresse och behov av medicinska beslutsstöd inom VLL. Om man utgår från att ökade krav på kostnadseffektivitet, effektiv medicinanvändning och hög medicinsk säkerhet är viktiga frågor även för VLL finns skäl att anta att en satsning på kliniska beslutsstödssystem skulle kunna bidraga till detta i enlighet med de positiva resultat som redovisats under nyttoanalys sid. 11. Förstudien tyder också på att det bland enhetschefer föreligger en positiv inställning till beslutsstöd förutsatt att vissa högst rimliga krav är uppfyllda. Först och främst måste det finnas ett behov, tekniken måste balanseras mot användarvänlighet och beslutsstöden ska vara väl integrerade med befintliga journalsystem och beslutsstödssystemet skall vara utvärderat. Hos teknikansvariga finns också en positiv inställning till att medverka till implementering av befintliga system och medverkan i utveckling av nya. En allmän övergång till BMS Cross kommer att underlätta en anslutning och integrering av tilläggsprogram för beslutsstöd. Hur kan medicinska beslutsstöd utvecklas och tillämpas inom VLL? I en rapport från Linköping från 1995 har man listat ett antal krav som man bör ställa på kliniska beslutsstöd som kan utgöra en god grund vid utvärdering och bedömning inför beslut om införandet av nya beslutssystem inom vården 1. Ett kliniskt beslutsstödssystem skall vara ett stöd för läkaren vid kliniska beslut, inte ersätta dem som kliniker. Kliniska beslutsstödssystem skall öka vårdkvalitén för den enskilde patienten. Värdet av ett beslutssystem ska kunna mätas som förbättrad vårdkvalitet. Beslutsstödssystem skall vara uppgraderbart så att ny kunskap och bättre teknik kan utnyttjas av systemet. Beslutsstödssystem skall vara flexibelt, innehålla tillräckligt med kunskap och kunna tillhandahålla råd med acceptabel snabbhet. Beslutsstödssystem skall vara väl integrerat med andra anslutna system, exempelvis databaser och vara lättanvända med ett intuitivt och enkelt gränssnitt. 1 Wigertz O. Clinical decision support - how, when and for whom. Computer Methods and Programs in Biomedicine. 1995, 48: Beslutssystem 19

20 Beskrivning av tänkbara projekt. Påbörja implementering av befintliga fungerande system som uppfyller kraven på funktonalitet och effektivitet exempelvis SPRI-term och HT-expert. Utveckling av beslutstödssystem för optimering av vård och behandling vid akut stroke. Inventera möjligheterna för integrering av enkla kvalitetshöjande system i BMS, exempelvis checklista för uppföljning av diabetiker och varning för läkemedelsinteraktioner. Utveckling av call-centerfunktion med integrerat beslutsstöd för sjuksköterskor i telefonrådgivning. Beslutsstöd i hemsjukvården som del i telemedicinprojekt ex diabetes. Kunskapscentrum för beslutsstöd i Umeå I regeringens sk. IT-proposition från mars 2000 tar man på flera ställen upp behovet av ytterligare utvärdering och samordning av IT-användning även inom det medicinska området: Regeringens bedömning: En utökad satsning bör göras på att med hjälp av IT-stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården. En förstärkt samverkan mellan olika vårdnivåer och vårdgivare bör eftersträvas för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. En nationell handlingsplan för utveckling och förnyelse av sjukvården, vari behandlas även användningen av IT i vården bör tillskapas. 1 Den politiska intentionen från regering och riksdag är således helt inne på att mera resurser måste satsas på utveckling av IT-stöd inom hälso- och sjukvården. Då VLL visat sej vara framgångsrika inom flera områden rörande IT inom vården vilket innefattar området medicinska beslutsstöd finns det förutsättningar för att skapa ett kunskapscentrum för beslutsstöd i Umeå. Detta kunskapscentrum skulle utgöra ett resurs för landstinget och kommunerna inom Västerbottens län samt vid behov även kunna påtaga sej konsultuppdrag rörande beslutsstöd för vårdgivare från andra delar av landet. Ett sådant kunskapscentrum skulle bygga på samverkan mellan VLL och Umeå Universitet där VLL upplåter enheter för försöksverksamhet och universitetet står för utvärdering via ett antal strategiska institutioner, exempelvis Institutionen för Datavetenskap och Allmänmedicin, Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin. Ytterligare tänkbara samarbetspartners är tex. Care Link som redan har etablerat ett samarbete med VLL, Virtuella Institutionen för Medicinsk Informatik (VIMI), och CMIT. De nyckelpersoner inom VLL och Umeå Universitet som redan är involverade i utveckling och utvärdering av beslutsstödsprojekt skulle kunna ingå i en expertgrupp i detta kunskapscentrum för att därmed tillvarata den lokala kompetens som finns inom området. 1 Ett informationssamhälle för alla. Prop.1999/2000:86. 20

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling

Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling Slutrapport för projektet Öppen tillgång till Drugline kliniska frågor och svar om läkemedelsbehandling Ett projekt utfört i samarbete mellan avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Mats Ohlson Informationssäkerhet = Information security Informationssäkerhet the preservation

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)

Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite. En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård.

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite. En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård. Time Care Hälso- och sjukvårds Suite Time Care Hälso- och sjukvårds Suite En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård. Time Care Hälso- och sjukvårds Suite erbjuder långsiktiga

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)

Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) 11 Augusti, 2011 Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) Bristol-Myers Squibb (BMS), i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad Inst. CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm Presentation VP system, Web-SP http://websp.dsv.su.se:8180/websp/

Läs mer

Metoder för förbättrad venprovtagning

Metoder för förbättrad venprovtagning Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Margit Håkansson Framtidens sjukvård

Margit Håkansson Framtidens sjukvård Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra?

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Sofie Zetterström, vice vd Inera Eva Leach, chef Avdelning Invånartjänster ehälsomyndigheten 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Program för medicinsk information som gör skillnad

Program för medicinsk information som gör skillnad Program för medicinsk information som gör skillnad Professor, leg.läk. Ordförande SIDI Avdelningen för Klinisk Farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Internetbaserat stöd & behandling Övergång från pilot till verksamhet Nyutveckling stöd & behandling

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård med Karolinska Institutet

Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård med Karolinska Institutet Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-09-19 LS 1203-0501 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-10-rs 00010 Överenskommelse inom klinisk forskning och hälsooch sjukvård

Läs mer

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård AK program för antikoagulation Inledning AK-programmet har utvecklats sedan 1994 i nära samarbete med läkare och sjuksköterskor. 2012 CE-märktes programmet. AK-programmet är utvecklat med en systemarkitektur

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem 2012-11-06 Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem Göran Karlström Projektet skall bidra till att lösa en av

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer