insamling nu Goda resultat trots tvekan Face-to-face tar större plats Mer utrymme för frivilliga insatser Insamlare får EFA-certifikat

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 78 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet årgång 13 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Goda resultat trots tvekan Face-to-face tar större plats ETIK SID Nyamko Sabuni: Mer utrymme för frivilliga insatser Final för FRII-kurs: Insamlare får EFA-certifikat Bankrutiner sätter stopp för aktiegåvor 4 Så mycket samlades in Lepramissonen satsar på unga 15 TEMA: De nya filantroperna stiger fram 8 LEDARE: FRIIs kvalitetskod i slutfasen 2

2 friizon Kalendarium MARS 27.3 Medlemsmöte i FRII om kvalitetskod APRIL 7.4 Unicefs insamlingsprogram Världens Humorkväll sänds i TV Medlemsmöte i FRII om kvalitetskod 26.4 Frukostseminarium i FRII med ActionAids generalsekreterare Ylva Strömberg MAJ InsamlingsForum 2007 på Wijk Conference Center, Lidingö 22.5 Frukostseminarium med Radiohjälpens nye chef Finn Norgren 30.5 FRIIs årsmöte JULI 9.7 FRII-seminarium i Almedalen, Visby National Fundraising Convention, London OKTOBER International Fundraising Congress, Holland ledaren för ökat förtroende Nu kommer kvalitetskoden TACK ALLA MEDLEMMAR för era synpunkter på förslaget till FRIIs Kvalitetskod som vi skickade ut på remiss i höstas. Mer än 30 svar kom in. Det tyder på ett stort engagemang för frågor om kvalitet, öppenhet och förtroende i landets insamlingsorganisationer. FRII har bearbetat alla synpunkter och gjort de avvägningar som måste till. Det har inte alltid varit lätt. I grunden finns dock en gemensam syn på att det är viktigt för vår sektor att bli bättre på att visa upp de resultat vi åstadkommer, att tydliggöra vår värdegrund och att redovisa hur inflytande och beslut inom våra organisationer utövas. ETT FÖRSLAG TILL slutversion ligger nu ute hos FRIIs medlemmar. Det är ett bantat förslag jämfört med det tidigare diskussionsutkastet. Kodtexten är nu på cirka 15 sidor. Till det kommer förklaringar och olika exempel. Detta är en hanterlig volym. Vi behåller den centrala principen följ koden eller förklara. Vi mjukar upp kraven på hur den årliga kodrapporten ska se ut den kan göras antingen i löpande text eller med kryss i en blankett. Och vi tillåter en lång inkörningsperiod ingen FRII-medlem behöver lämna en kodrapport före Många remissvar efterlyste en sammanfattning av koden en sådan finns nu med. Det framgår också tydligt att det är FRIIs egen kod och att FRII äger processen för uppdatering och översyn. Några organisationer ville att FRII skulle inleda ett samarbete kring koden med SFI. Detta har vi testat, men SFI önskar inte detta. NÅGON HAR SAGT ATT koden kommer att homogenisera medlemsorganisationerna göra dem alltför lika varandra. Jag ser det inte alls så. Vad koden kan bidra till är att homogenisera begreppet kvalitet att vi inom FRII arbetar på ett likartat sätt med begrepp som måluppfyllelse, öppenhet, styrning och kontroll. Koden lägger sig inte i hur organisationen arbetar med sitt egentliga åtagande, hur det lokala arbetet bedrivs eller vilka insamlingsmetoder som används. Jag vill slå vakt om den mångfald vi har i FRII-familjen. Två informationsmöten om Kvalitetskoden kommer nu att hållas (se sidan 5). Där kommer styrelsens slutförslag att presenteras. Jag hoppas på god uppslutning på dessa möten. Centralt blir hur vi kan kommunicera ut den nya koden. Här vill FRII samverka med medlemmarnas egna informatörer och kommunikationsansvariga. Du är alltid välkommen att höra av dig för att diskutera koden! ERIK ZACHRISON GENERALSEKRETERARE FRII Annonsera För information och bokning: kontakta Cathrine Terreros, Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem INSAMLINGSFORUM 2007 FRII inbjuder leverantörer och företag att delta Den 8 9 maj 2007 är det återigen dags för InsamlingsForum på Wijk Conference Center på Lidingö. Här möts stora delar av den svenska och även den norska insamlingsbranschen till två spännande seminariedagar tillsammans. Vill du och ditt företag vara med och visa upp era produkter och ert kunnande? FRII erbjuder möjligheter att på olika sätt finnas med för att presentera ditt företag och berätta vad ni kan hjälpa de deltagande organisationerna med. Ta vara på denna unika möjlighet att träffa både nya och gamla kunder! FRII hälsar våra tidigare utställare hjärtligt välkomna tillbaka och hoppas samtidigt på fler under 2007-års InsamlingsForum! Claes Anckarman FRII INSAMLINGSFORUM MAJ Kontakta mig på telefon eller e-post claes@frii.se insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu 2 Redaktion: Claes Anckarman, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Törner, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Therése Engström. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Mattias Pedersen, IM-bildarkiv Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2007 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får användamaterialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: botten toppen Starkt stöd för insamling I Banco Fonders och Argument ABs färska undersökning om givarnas inställning framkommer att 83 procent är positiva eller mycket positiva till insamlingsorganisationerna. 63 procent av svenskarna uppger att de skänkt pengar under de senaste sex månaderna. Oseriös aktör ger sig inte Hjälpfonden blev av med sitt 90-konto före jul. Nu fortsätter föreningen med insamlingen utan 90-konto och bluffar om att den blivit en del av Diabetes Center Karolinska. När ska polisen ingripa mot dessa falsarier? Filantrop visar vägen Svenskan Barbro Osher i San Fransisco skänkte förra året tillsammans med sin man fem miljarder kronor till välgörande ändamål. Barbro visar vägen vad gäller generösa gåvor och stödjer en rad olika projekt. Ny arbetsgrupp för ideella spelaktörer SVERIGES IDEELLA AKTÖRER anordnar spel och lotterier med en omsättning på mer än 3 miljarder kronor. Tyvärr minskar dessas andel av den totala spelmarknaden där jätten Svenska Spel flyttar fram sina positioner. Även de utländska spelbolagen ökar sina andelar på den svenska marknaden. Den nya regeringen INSAMLINGSFORUM 2007 Granskning på entrepenad SFI har beslutat upphandla den externa granskningen av 90-konton som i mer än 20 år legat hos Öhrlings PWC. Det är bra att fler företag får chansen och att kunskapen om och villkoren för landets insamlingar därmed sprids. Grattis till examen i insamling FRII är stolta föräldrar till de studenter som nu examineras på Bergh School of Communication i Stockholm efter att ha genomgått den första certifieringsutbildningen för insamlare efter sex månaders intensiva studier. Grattis! Bråttom med direktiv FRIIs medlemmar och många av landets aktieägare väntar på att Sveriges banker ska ge konkret vägledning hur aktieägare som vill ge bort sin utdelning ska förfara. Det är bråttom snart hålls bolagsstämmorna. Varför går det så trögt på banken? Välkommen till den 17:e upplagan av InsamlingsForum! 8 9 maj, Wijk Conference Center, Lidingö FRII vill hälsa dig hjärtligt välkommen till InsamlingsForum 2007! Vårt mål är att erbjuda två inspirerande och konkreta insamlingsdagar där vi tillsammans med kunniga presentatörer, goda kollegor och en rad av branschens erfarna leverantörer får ny kunskap, nya utmaningar och fler kontakter inom vår spännande bransch. har ännu inte tagit tag i spelfrågorna, vilket bekymrar de ideella aktörerna. Regeringen måste definiera hur spelplanen ska se ut för de olika spelen. Idag är det vilda västern som råder. En gemensam arbetsgrupp för de ideella spelaktörerna bildades vid ett möte i februari. I gruppen ingår FRII. Vi hoppas att du på INSAMLINGSFORUM 2007 ska hitta seminarier och givande möten som passar den position och den situation du just nu befinner dig i. I år har vi gjort ett program som är tänkt att ge dig tydliga och användbara verktyg för ditt och din organisations kommunikations- och insamlingsarbete. Vi hoppas du får god nytta av dina nya kunskaper och kontakter oavsett om du är ny i branschen eller har stor tidigare erfarenhet! Ta del av ett brett utbud av seminarier och spännande pass Möt branschens leverantörer för nya samarbeten Träffa gamla och nya insamlingskollegor Boka in InsamlingsForum 2007 i din kalender! Program och inbjudan går ut i mitten av mars. Vi ser fram emot två inspirerande, utvecklande, roliga och engagerande dagar tillsammans! För mer information kontakta Claes Anckarman på FRII, e-post: claes@frii.se Vem blir Årets Insamlare? I SAMBAND med Insamlings- Forum den 8-9 maj offentliggörs vem som blivit Årets Insamlare 2006 och det vackra vandringspriset delas ut till en stolt vinnare. Vem tycker du har gjort sig förtjänt av att nomineras till 2006 års Insamlare? Skicka in din motivering och ditt förslag till claes@frii.se senast den 16 april! Följande kriterier gäller för nominering till Årets Insamlare: Originell idé och nytänkande i insamlingsarbetet Ger fler effekter än endast pengar Kan stimulera andra insamlare Genomförs gärna under medverkan av ideella krafter Ger bra resultat i förhållande till satsat kapital Framgångsrikt arbete i syfte att stärka organisationens varumärke och därmed öka intäkterna Både enskilda personer och organisationer kan komma i fråga för priset Insamlingen måste ha använt 90-konto eller skett inom ramen för en organisation med 90-konto Insamlingen ska ha skett under År 2004 och 2005 har vinnarna varit PG Persson på Cancerfonden och Svenska Röda Korset. Nominera senast den 16 april! FRII-medlemmar besökte BingoLotto I JANUARI deltog ett 15-tal representanter från FRIIs medlemmar på ett seminarium hos Folkspel för att bekanta sig mer med BingoLotto och de andra spel som företaget anordnar. Ett stort intresse fanns samtidigt som Folkspel gärna ser fler organisationer i sin krets. Deltagarna inbjöds efter mötet att närvara i studion vid sändningen av BingoLotto. 3

4 aktuellt Ny portal för minnesgåvor PROJEKTET MED en gemensam portal för minnesgåvor för FRIIs medlemmar tillsammans med Fonus är nu i slutfasen. Syftet med portalen är att besökaren på begravningsbyrån på ett enkelt sätt ska få hjälp med att hitta sin organisation och sedan kunna ge en minnesgåva via organisationens egen hemsida. Vi hoppas att portalen ska ge besökaren på Fonus en bra allmän information om vad en minnesgåva är och hur man gör för att ge en gåva. Men det viktigaste är att förmedla och förenkla kontakten med den FRII-medlem som givaren vill ge sin gåva till, säger Claes Anckarman på FRII. Varje organisation avgör själv om man vill vara med i projektet. Vi kommer under våren att gå ut till våra medlemmar med en förfrågan om man vill finnas med i portalen på Fonus-byråerna. säger Claes Anckarman. FRII-seminarium om givarservice ATT ANVÄNDA kroppsspråket när man talar i telefon var ett av råden på FRII-dagen om givarservice då ett 30-tal personer träffades för att diskutera hur kundbemötandet i telefon kan förbättras. Stina Svensson från Telecoaching berättade om framgångsrik telefonservice. Du kan alltid arbeta med din struktur så du vet vad du ska göra i samtalets olika skeden. Hon lyfte även fram att frågetekniken är viktig, då rätt information från början minskar efterarbetet. Till exempel tar helt öppna frågor lång tid, och kräver kontrollfrågor. Karin Sillström från Svenska kyrkan tog bland annat upp hur viktigt det är att varje organisation funderar på vilket språk man använder så människor begriper, och Patrik Cedemar och Thomas Hoff från Swedbank berättade om hur banken arbetar för en effektiv telefonservice. ET Skattebefriad aktieutdelning Brist på bankrutiner kan stoppa gåvor Den som vill skänka sin aktieutdelning till ideella föreningar och stiftelser kan göra det utan att betala skatt. Detta efter en dom i Regeringsrätten förra sommaren. Men i praktiken kan det bli svårt få banker har rutiner för att hantera dessa gåvor. DET KÄNNS VÄLDIGT OROLIGT. Många aktieägare riskerar att gå miste om denna möjlighet och vi vet att givarviljan är stor, säger Sara Brodahl, insamlingschef på Rädda Barnen, när insamling nu talar med henne i slutet av februari. Regeringsrättens dom föll sommaren 2006 efter en två år lång tvist mellan Lennart Låftman, styrelseledamot i Centrum för molekylärmedicin, CMM, och Skattever- Sara Brodahl ket. Idén att privatpersoner ska kunna donera aktieutdelningar skattefritt kom ursprungligen från CMMs vd Lars Terenius, som ett sätt att öka resurserna till forskning. Domen har öppnat för ett tillskott av nya pengar till insamlingar. Det har till och med talats om en ny era för insamlingsbranschen. Idén är enkel istället för att en enskild småsparare efter skatt får ut 72 kronor på varje hundralapp kan hela utdelningen på 100 kronor skänkas till en ideell förening eller stiftelse med allmännyttigt ändamål. PROBLEMET ÄR ATT DET i dag är ett krångligt givande, som kanske inte ens är möjligt för många småsparare. Givaren måste före bolagsstämmans beslut om årets utdelning fylla i en blankett, som finns hos banker och finansinstitut. Den kan även laddas ner från en del insamlingsorganisationers hemsidor. Nästa steg är att även detta före bolagsstämman kontakta sin bank eller sitt finansinstitut för att få hjälp med att genomföra donationen. Det är i detta steg det kan haka upp sig. I dag är det inga problem för aktiesparare med egen fondmäklare eller värdepapperskonto, men däremot har banker och finansinstitut inga rutiner för att hantera depåhavare, och där har vi en stor del av småspararna, säger Barncancerfondens ekonomichef Björn Druse. Rädda Barnen och Barncancerfonden hör till de insamlingsorganisationer som förberett sig för att ge service till dem som vill utnyttja möjligheten att skattefritt skänka aktieutdelning. Organisationerna informerar om möjligheten på hemsidan och det finns också blanketter att ladda ner. Vi har satt ihop en kampanj, men går ut med den lite senare när vi vet hur långt bankerna kommit i sitt arbete. Björn Druse Vi tror också att man bör ligga väldigt nära bolagsstämmorna i tiden, så att givarna inte hinner glömma bort möjligheten, säger Björn Druse. Sara Brodahl är kritisk mot att kunder hos banker och finansinstitut får dålig eller ingen hjälp med att ge bort sin aktieutdelning. Givare har kontaktat oss sedan de fått besked om att deras banker inte har tekniska möjligheter att verkställa donationerna. Samma information har vi själva fått när vi själva talat med en del banker och fondmäklare. Jag tycker detta är märkligt, de har haft lång tid på sig att anpassa sina system, säger hon. APRIL MÅNAD ÄR HÖGSÄSONG för bolagsstämmor och i år väntar rekordhöga utdelningar. Tröskeln för att ge ska vara så låg som möjligt, och i dagsläget känns det istället som att givare måste orka driva en process mot banken för att få skänka sin aktieutdelning, säger Sara Brodahl. Björn Druse menar att bankernas förberedelser är långt ifrån idealsituationen. Om bankerna hade reagerat tidigare hade det sannolikt gått att systemera möjligheten att donera sin aktieutdelning. Då hade det varit möjligt att sköta detta över sin internetbank. I stället har de flesta valt manuella system. Det finns dock undantag som Avanza, som tror sig kunna ha en internetlösning igång i april. HELENE THORNBLAD fakta Regeringsrättens dom Enligt 42 kap. 12 inkomstskattelagen (1999:1229) skall utdelning tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. En aktieägare kan inte beskattas med stöd av denna bestämmelse när, som i detta fall, det vid nämnda tillfälle står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till utdelning. Inte heller är lagen mot skatteflykt tillämplig på det i målet aktuella förfarandet. Förhandsbeskedet skall därför fastställas. 4

5 Så mycket samlades in 2006 Rekordåret 2005 gav 5,3 miljarder insamlade kronor till landets ideella organisationer verkar inte ha blivit något bakslag. Tvärtom ser det ut som att flera organisationer tangerar eller ökar sina resultat. INSAMLING NU har frågat FRIIs medlemmar hur de preliminära insamlingsresultaten ser ut för I tabellen redovisas de svar som inkommit. Med insamlade medel menas här gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder samt sponsring. Testamenten ingår också liksom donationer, värdet av skänkta varor och tjänster samt intäkter från insamlade medel med gåvobevis, till exempel nåloch brevmärken. Intäkter från Radiohjälpen räknas också som insamlade medel. Siffrorna är preliminära och de definitiva resultaten presenteras i april. PETER REHNFELDT fakta insamling i miljoner kronor FRII-medlem Afrikagrupperna 4,1 4,4 3,8 A World of Friends 0,5 0,5 0,5 Barncancerfonden 112, Cancerfonden Djurens Rätt 24,3 10,8 11,3 ECPAT Sverige 2 1,4 0,8 En Rökfri Generation 1,4 1,6 2,6 Hjärt-Lungfonden Hörselskadades Riksförbund 43,2 40,7 40,6 Lutherhjälpen Hjärnfonden Hjärtebarnsfonden 1,1 0,9 0,9 Individuell Människohjälp Jämtlands läns Canceroch omvårdnadsfond 1 0,7 1,6 Kooperation Utan Gränser 32, Läkare Utan Gränser Läkarmissionen Majblomman Min stora dag 3,6 2,8 2 NHR 13,2 18,3 18,2 Plan Sverige PMU Interlife 50,3 51,3 30 Riksförbundet för Magoch Tarmsjuka 0,2 0,05 0,04 RBU 1,6 5,5 2,5 Rädda Barnen Sociala Missionen 0,7 0,5 0,6 SOS-Barnbyar ,5 156 Stockholms Stadsmission Svenska Diabetesförbundet 5,5 2,3 6,2 Svenska Freds- och skiljedomsföreningen 0,8 0,8 1,6 Svenska Röda Korset Unicef Sverige Unga Reumatiker 0,7 0,2 0,08 Vi-Skogen 22,8 18,9 16,5 Världsnaturfonden WWF Möten om FRIIs kvalitetskod ARBETET MED FRIIS kvalitetskod har pågått för fullt det senaste halvåret. Sedan remissomgången avslutades i höstas, har FRIIs arbetsgrupp för kvalitetskoden bearbetat kodens riktlinjer. Det har varit ett intensivt och spännande arbete. Vi har haft besök av kodexperter från Storbritannien och Holland. Jag ser nu fram emot de två informationsmöten för medlemmarna den 27 mars och den 11 april. Underlaget för mötena är det förslag till kvalitetskod som FRIIs styrelse nyligen fastställt. Detta förslag ska gå till FRIIs årsmöte i maj, säger FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison Med en egen kod förekommer FRII framtida eventuella krav som sätts upp av andra aktörer. För att alla medlemmarna ska hinna ställa om och tillämpa koden, så vill vi tillåta en lång inkörningsperiod. Kodens riktlinjer är inte skrivna i sten utan FRII kommer att behöva se över koden regelbundet framöver, för att den ska vara ett effektivt stöd i medlemmarnas kvalitetsarbete, säger Erik Zachrison. CA Så här tycker vi om FRIIs utbildning i insamling FRII har erbjudit en ny utbildning i insamling tillsammans med the European Fundraising Association (EFA) och Berghs School of Communication. Sedan starten i september har ett femtontal deltagare från svenska organisationer fått chansen att bli de första certifierade insamlarna i Sverige. I mars hölls slutproven. Vi fick ett samtal med några av deltagarna. ENKÄT: PERNILLA NORSTRÖM Johan Norrby, Svenska kyrkan Vad har du fått med dig? Jag har fått tillfälle att tänka och resonera kring fundraising, utan all den administration man vanligtvis har på jobbet. Min kunskap har breddats, men det är svårt att säga vad som är nytt och vad som bekräftat det jag redan kunde. Certifieringen tror jag kan stärka bilden av yrkesgruppen insamlare. Hur ska du använda kunskaperna? Nu handlar det nog mest om att våra organisationer ser möjligheten och tillfället att använda den spetskompetens vi besitter. Margaretha Kolm, Frälsningsarmén Varför behövs utbildningen? Det är viktigt att lyfta insamling till ett riktigt jobb eftersom det ofta ifrågasätts. Det är också viktigt att höja kunskapsnivån. Vi ligger efter i ett internationellt perspektiv. Vad har du fått med dig? En djupare insikt kring vilket tänk andra organisationer har bakom sitt arbete. Jag känner mig mer motiverad att arbeta vidare med insamling nu. Det har betytt mycket att få fokusera intensivt på ämnet och träffa människor med olika erfarenheter. Carin Cederberg, tidigare på RBU Varför har du gått utbildningen? Jag ser det som kompetensutveckling. I tidigare arbeten har jag kommit i kontakt med insamling, det intresserar mig och jag vill gärna arbeta med det i framtiden. Vad har varit bäst? Jag är mycket nöjd med huvudlärarna och föreläsarna. De verktyg vi har fått känns konkreta och matnyttiga. I hemarbetet kunde vi omsätta teori i praktiken när vi utvecklade en insamlingsstrategi. Det jag gärna ser ännu mer av är övningar, både individuella och i grupp. Lars-Göran Bodell, HRF Varför ville du gå utbildningen? Det har saknats en utbildning i insamling och jag ville bredda och fördjupa min kunskap. HRF är stora på telemarketing, men här har jag fått vägledning och inblick i andra insamlingsformer. Tidigare är det väl främst FRIIs Insamlingsforum som fått stå för inspirationen. Vem passar utbildningen för? Främst folk som jobbat ett tag och har lite erfarenhet. Det är viktigt för att hålla hög kvalitet och status i utbildningen. Å andra sidan är insamlingsbranschen inte så stor, så det kanske kan bli svårt. 5

6 aktuellt Två medlemmar lämnar FRII LIONS CLUBS International och Jerringfonden lämnar FRII. Anledningen till att Lions sagt upp sitt medlemskap är att man genom sin decentraliserade organisation inte klarar av att fullt leva upp till de regler som FRIIs stadgar och etiska riktlinjer föreskriver. Lions anser att det därför är etiskt riktigare att avsluta sitt medlemskap och överlåta till de lokala Lions stiftelser som har 90-konto att ta ställning till ett eventuellt medlemskap i FRII. Jerringfonden i sin tur har beslutat att säga upp sitt 90- konto hos SFI, vilket medför att organisationen inte kan fortsätta vara medlem i FRII. Anledningen till att fonden avslutar sitt 90-konto är att man sedan flera år inte bedriver någon egen aktiv insamling. FRII vill tacka Lions och Jerringfonden för ett mångårigt mycket gott och nära samarbete, säger Erik Zachrison, generalsekreterare på FRII. CLAES ANCKARMAN 6 senaste nytt Ronald McDonald Barnfond och Alzheimerfonden har valts in som nya medlemmar i FRII. insamling nu berättar mer om organisationerna i nästa nummer. Givare efterfrågar öppenhet i studie VARANNAN SVENSK skulle skänka mer till insamling om organisationerna tydligare redovisade hur pengarna används. Det visar en undersökning från Öhrlings PwC som bygger på 500 intervjuer. Bara 40 procent av de tillfrågade uppger sig ha stort förtroende för verksamheter som samlar in pengar, och nästan hälften säger att de inte känner väl till hur pengarna används. 76 procent tycker att ändamålet borde presenteras tydligare. Sammantaget framkommer relativt stora brister i förtroendet mellan givare och insamlingsorganisationer. PR Nyamko Sabuni Välfärd behöver frivilliga insatser Den ideella sektorn bör ges ett större erkännande från det offentliga. Skattelättnader för givare kan ses över. Men momsbefrielse för insamlingsorganisationer är inte aktuellt. Det säger Nyamko Sabuni i den första intervjun om FRIIs frågor sedan hon i höstas tillträdde som integrationsoch jämställdhetsminister. Ska företag och privatpersoner kunna göra skatteavdrag för gåvor till frivilligorganisationer? Jag är i grunden positiv till alla förslag som kan generera mer resurser till föreningslivet och jag är inte främmande för att låta se över vilka statsfinansiella och skattetekniska förutsättningar som finns för en sådan ordning. Men det är främst finansministerns sak att bedöma om och när en sådan översyn kan göras. Hur ska relationen mellan statens ansvar för välfärden och organisationernas insatser se ut? Det är en intressant fråga. Välfärden är beroende av frivilliga insatser, och vi måste föra en politik som bejakar dessa. Frivilligorganisationerna och det övriga föreningslivet verkar ofta i en gråzon mellan privat och offentlig sektor och det är viktigt att deras insatser ges större utrymme och bättre möjligheter samt inte minst ett större erkännande från det offentliga. Jag vill även betona vikten av att kunna ge varje människa ett större inflytande och valfrihet i frågor som rör den egna välfärden. Ska den ideella sektorn momsbefrias? Detta är egentligen en fråga för finansministern därför att det handlar om vad som skattetekniskt är möjligt att genomföra. Näringsverksamhet som bedrivs av ideella föreningar är redan idag i mycket stor utsträckning undantagen från skatteplikt för mervärdesskatt. Att införa en avdragsrätt för ingående mervärdesskatt för inköp till den ideella delen av en föreningsverksamhet skulle strida mot mervärdesskattesystemets uppbyggnad och mot den EGrättsliga lagstiftning som Sverige måste följa. Ska det statliga stödet till handikapporganisationerna öka eller minska? Årets stöd är oförändrat jämfört med föregående år. Regeringen har en kontinuerlig dialog med handikapprörelsen om bland annat statsbidragets villkor och innehåll. Handikapporganisationerna fyller en central funktion bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och rapportera om livsvillkoren för personer med funktionshinder. Organisationerna bidrar också genom sitt arbete med att förverkliga de politiska målen för handikappolitiken full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. Sedan 2000, då ett nytt statsbidragssystem infördes, har därför statsbidraget ökat med 35,4 miljoner kr till 164 miljoner kr. Nyamko Sabuni ser inte att den ideella sektorn kan momsbefrias fullt ut, då det strider mot EG-rätten. Ska kontrollen av insamling vara hårdare? Det finns i dagsläget inget skäl att gå ifrån den lösning som innebär att SFI kontrollerar den stora merparten av den insamlingsverksamhet som riktar sig mot allmänheten. Men insamlingsfrågan har inte utretts sedan 70-talet och såväl former som omfattning har förändrats en hel del sen dess. Jag är inte motståndare till att frågan ses över igen om så skulle krävas. Oseriös insamlingsverksamhet drabbar många enskilda givare och man kan se dessa som konsumenter utan ett fungerande konsumentskydd. Medför regeringsskiftet några förändringar för Sveriges frivilligorganisationer? Ja, det tror och hoppas jag! Regeringen kommer att konsekvent arbeta för att förbättra villkoren och förutsättningarna för folkrörelserna och det övriga föreningslivet. I detta arbete vill jag att en kontinuerlig dialog förs med föreningslivet. Det skall naturligtvis även bli spännande att ta del av de slutsatser och förslag som den sittande folkrörelseutredningen redovisar när de avslutar sitt arbete till hösten. En fingervisning om regeringens syn på folkrörelsepolitiken har utredningen redan fått genom tilläggsdirektiv om att undersöka möjligheterna att minska på omfattningen av de villkor som ställs upp för föreningslivet i den statliga bidragsgivningen. Att staten sätter upp omfattande villkor i bidragsgivningen kan leda till statlig styrning av föreningslivets idéer och verksamhet vilket hotar den oberoende och fria roll i samhället som föreningslivet måste ha. PETER REHNFELDT

7

8 tema den nya filantropin Bill Gates och Warren Buffett donerar upp till 85 procent av sina tillgångar till välgörenhet. De bygger vidare på en tradition från industrialismens genombrott i USA: plikten att ge tillbaka till det samhälle som gett möjlighet att bygga upp stora förmögenheter. Intresset för hjälpverksamhet har också ökat bland förmögna personer i Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Indien. Även i Sverige nämns ordet filantrop allt oftare. Här berättar två entrepenörer om sitt engagemang för utsatta människor. Perfekt läge för hjälpverksamhet Douglas Roos, VD för Ladbrokes i Sverige menar att donationer har blivit en positiv trend. Själv startar han en organisation som ska hjälpa gatubarn i St Petersburg. JAG HAR HAFT TANKEN i 15 års tid på att göra något filantropiskt. Men jag har också tänkt att utgångsläget kommer vara bättre när jag har gjort en civil karriär, det säger Douglas Roos som ligger i startgroparna för att starta en hjälporganisation. Företaget Sponsio, som han startade för sex år sedan, köptes vid årsskiftet av spelföretaget Ladbrokes. I och med detta blev Douglas Roos cirka 50 miljoner kronor rikare. En del av de pengarna satsar han för att hjälpa gatubarn i St Petersburg. Jag har alltid startat projekt. Egentligen är det ingen större skillnad på om entreprenörskapet är kommersiellt eller socialt, säger han. Men det är en stor skillnad när det kommer till det ekonomiska. Douglas ska inte jobba heltid med gatubarnen i St Petersburg, utan tänker fortsätta att tjäna pengar på andra företagsidéer. Detta med hjälporganisationen gör jag helt non profit. Men man kan få tillbaka många andra saker än pengar. Om vi lyckas hjälpa ett barn bort från gatan är det värt det, säger han. ATT DET BLEV just St Petersburg är lite av en tillfällighet. Min mamma var där för 15 år sen och berättade om hur barnen hade det. Det har varit kvar i mitt huvud sedan dess. Tanken är att starta familjeliknande enheter där barn från gatan kan få bo. Just nu håller Douglas Roos på med att knyta kontakter, förstå sig på den ryska byråkratin och lära sig mer om hjälparbete. Det är fantastiskt intressant och jobbigt. Min inlärningskurva är brant stigande och det är ju väldigt roligt att lära sig något nytt, säger han. FÖR DOUGLAS ROOS var det inte aktuellt att skänka pengarna till någon organisation som redan jobbar med att hjälpa barn på olika håll i världen. Man kan ju undra varför man ska uppfinna hjulet igen, men jag gillar att göra saker på mitt sätt. Att starta något eget är en härlig känsla. Kanske kommer Douglas Roos hjälporganisation att gå vidare och hjälpa fler än gatubarn i St Petersburg. Det finns ju behövande människor på många ställen. Men vi börjar i St Petersburg, säger han. Organisationen kommer inte att uppkallas efter Douglas Roos. Han kommer inte heller att vara ordförande i styrelsen. Jag har andra jobb där jag har fått en ego tripp så att det räcker ett tag. Det här är inte en sån grej, säger han och skrattar. 90-konto är en viktig kvalitetsstämpel enligt Douglas Roos. Men organisationen kommer inte i första hand att samla in pengar från privatpersoner. Jag tänker försöka samla in pengar från mitt nätverk. Det här med donationer är en positiv trend i Sverige. Det är ett perfekt läge att starta nu. fakta filantroper Den förste filantropen Andrew Carnegie, , var en skotskfödd amerikan och affärsman. Han emigrerade till USA 1848 och blev förmögen genom affärer i främst i järn- och stålbranschen sålde han sitt stålimperium och donerade stora summor pengar till välgörande ändamål. Många bibliotek och universitet har grundats tack vare Carnegies omsorg. I Sverige instiftades Carnegiestiftelsen Douglas Roos tjänade 50 miljoner kronor när hans företag nyligen såldes. Nu satsar på att hjälpa gatubarn. Douglas Roos välkomnar domen i Regeringsrätten som gör det möjligt att ge bort sin aktieutdelningar skattefritt. Han tycker dock att den ideella sektorn behöver bli bättre på att få fram frågorna om avdragsrätt för gåvor. Staten ska inte tjäna pengar på välgörande ändamål, säger han. EVA NORDENSTAM Okänd svenska ger miljardstöd Svenska Barbro Osher donerade tillsammans med sin man Bernard Osher 5 miljarder kronor till välgörenhet Barbro Osher är bosatt i USA sedan 1980-talet donerade paret 43 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Makarnas stiftelser har även donerat pengar till Nationalmuseum, Moderna museet, Confidencen, Vadstenaakademien, Judiska museet och Dalhalla. FOTO: LADBROKES 8

9 Stort engagemang för små lån I snart två år har Malin Speace jobbat med mikrokrediter till människor som drabbades av tsunamin. Pengarna får hon ihop både från svenska företag och privata givare. NÄR MALIN SPEACE som tjugoåring drog igång tidningen Situation Stockholm, de hemlösas egen tidning, hade hon ingen större erfarenhet av att driva tidning. Trots detta lyckades hon vinna finansiärernas förtroende och skapa ett framgångsrikt koncept som samtidigt gjorde gott. Hennes engagemang i sociala projekt har fortsatt sedan dess mötte hon professor Muhammad Yunus kallad de fattigas bankir och grundaren av Grameen Bank. FOTO: SWEDISH MICROCREDIT FOUNDATION Jag är övertygad om människans förmåga att ta tag i sin egen situation, om de bara ges rätt verktyg och lite stöd på vägen. Malin Speace och Alexandra Karlsdotter Stenström på plats i Thailand. Genom att låna ut givarnas pengar till en låg ränta får behövande familjer stöd. Jag kände direkt att det är en idé som verkligen fungerar, säger Malin Speace. Grameen Bank ger mikrolån till nästan sju miljoner människor i Bangladesh och tog emot Nobels Fredspris Själv såg Malin Speace till att dra igång Svenska Mikrokrediter efter tsunamin Jag är övertygad om människans förmåga att ta tag i sin egen situation, om de bara ges rätt verktyg och lite stöd på vägen. Den som tjänar egna pengar och kan organisera sitt eget liv blir stärkt. FLERA ORGANISATIONER har hört av sig till Svenska Mikrokrediter för att få kunskap och höra om det verkligen fungerar. Malin Speace hoppas att fler börjar ge mikrokrediter. Etablerade organisationer är duktiga på långsiktiga utbildnings- och lärlingsprogram. Och kan någon sy eller snickra går Stor donation till KI Den svenske finansmannen Fredrik Lundberg, vd och koncernchef för investeringsföretaget Lundbergs, gjorde i höstas som Bill Gates och donerade 18 miljoner kronor till medicinsk forskning. Pengarna går till ett projekt vid Karoliska Institutet där en forskargrupp ska studera komplikationer som kan drabba personer som lider av hjärtklaffsjukdomen Bicuspid aortaklaff. det också att tjäna pengar och försörja sig på det. Det enda som står i vägen kan vara att ett litet lån med låg ränta behövs för att komma igång. VI HAR LYCKATS UNDVIKA fallgropar och barnsjukdomar tack vare lärdomar från Grameen Bank. Det viktigaste är att inte gå för snabbt fram när lån beviljas. Vi intervjuar låntagarna i flera omgångar och kräver en affärsidé. Just nu är verksamheten igång i tre områden med cirka 250 kredittagande familjer. Alla befinner sig i olika cykler. Så fort en verksamhet når avvecklingscykeln då hela lånet har betalats tillbaka beviljas lån till en ny verksamhet. Mikrokrediter ges till verksamhet i Phuket, Krabi och Phi Phi Islands, där behoven varit som störst. Den första tiden efter tsunamin gavs räntefria katastroflån. Idag gäller uppbyggnadslån till en fyraprocentig ränta. Två stora insamlingsfonder samlar in det mesta av pengarna. Utöver det är större engångsdonationer vanligast, men det finns även ett tjugotal regelbundna givare. Sponsorerna både företag och privata givare får den feedback de själva vill ha i form av bilder, nyhetsbrev och utbildning. Vissa vill inte ha något alls. I THAILAND FINNS TVÅ anställda, resten sköts av volontärer. De administrativa kostnaderna består bara av Malin Speaces och medgrundaren Alexandra Karlsdotter Stenströms löner. Reskostnader och kontorslokal finansieras av sponsorer. Vi är inte vinstdrivande och tjänar inte pengar på det här. Men att visa resultat är lika viktigt för mig som för företagen, så ju mer sponsorpengar vi får in desto fler mikrokrediter kan vi bevilja. Hur vågar man som privatperson dra igång projekt av det här slaget? Jag hade nog turen att hamna rätt från början. När man är ung har man mindre ansvar så det var inte en så stor grej att dra igång en tidning. Och har man gjort det en gång inser man att det inte är så svårt och man vågar göra det igen! PERNILLA NORSTRÖM 9

10 etik Insamlare försvarar vä Face-to-face, givar- och medlemsvärvning på stan, har vållat etiska diskussioner både i Sverige och utomlands. Vissa insamlingsorganisationer väljer bort metoden, medan andra ser den som det mest kostnadseffektiva sättet att samla in pengar. Metoden ifrågasattes inledningsvis, framförallt internt, men i dag är bilden förändrad. FOTO: IM-BILDARKIV ÄR MAN EN BRA VÄRVA- RE finns det ingen metod som slår face-to-face, säger Tiina Westerlund, projektledare på Rädda Barnen. Jenny Anderberg på Svenska Afghanistankommittén, SAK, instämmer och menar till och med att det är en Tiina Westerlund Värvning på stan. Metoden är i dag självklar för flera organisationer, medan andra är mer tveksamma. skyldighet att värva med face-to-face. Uppgiften och skyldigheten för oss är att hitta det mest kostnadseffektiva sättet att samla in pengar, säger hon. Trots att viss tvekan har funnits till metoden, så ger face-to-face resultat. När det gäller att värva medlemmar via autogiro är det den mest effektiva metoden i dag, förutom att den är kostnadseffektiv har den också en viktig informationsbärande och varumärkesbyggande funktion, säger Erik Hall på Amnesty International. Jenny Anderberg håller med: När jag startade med face-to-face i Individuell Människohjälp märktes det att kännedomen om organisationen ökade. Jag räknar med att detsamma kommer att hända för SAK. När människor går på stan och talar direkt till andra människor är det svårt att vara likgiltig inför det budskap som förmedlas. Det är relationsmarknadsföring, och ju bättre vi blir på relationen, och på att sedan hålla en kontinuerlig kontakt med den värvade, desto bättre fungerar metoden, säger Tiina Westerlund på Rädda Barnen. Jenny Anderberg är inte säker på att folk på stan uppskattar metoden. Men hon menar att man trots det uppskattar organisationen bakom. Det har utvärderingar visat. Jag tror många reagerar på att unga, friska, människor står där och kämpar. Det har en attraktion, och jag tror att man beundrar det, tycker Jenny det är modigt och tufft, Anderberg vilket kan ge ett svar på varför organisationen inte svärtas ner. RÄDDA BARNEN och SAK får enskilda negativa reaktioner på metoden, men de har blivit färre med tiden. För Amnesty är responsen odelat positiv. Men det fanns tveksamheter i början, framförallt internt. Lokalföreningarna var inte glada. Men det är en fråga om internkommunikation man måste meddela lokala grupper när det kommer face-to-face-team, berättar Tiina Westerlund. JENNY ANDERBERG och Tiina Westerlund tycker face-to-face är bättre än andra metoder som telemarketing och direktreklam. Det enda som kan slå face-to-face är de tillfällen då man har mer kvalitativ tid för diskussion, som en mässa eller ett seminarium. Men av alla de fundraisingmetoder som bygger på någon form av snuttifierade budskap, så är face-to-face mest framgångsrikt, eftersom det har en mänsklig faktor, säger Jenny Anderberg. Face-to-face innebär också en chans att föryngra en organisation i alla fall menar Rädda Barnen och SAK det. För båda organisationerna fanns ett önskemål om 10

11 rvning på stan föryngring, och därför valde man strategiskt face-to-face. Men med det följer också andra effekter. Det är lite höga avhopp, men det beror nog mer på målgruppen än på metoden, säger Tiina Westerlund. AMNESTY, däremot, menar att man inte värvat yngre människor via face-to-face, och har heller inte högre avhoppssiffror för denna metod än för någon annan. Under tiden när organisationerna strävar efter att bli bättre, minska avhoppen, och höja beloppen, fortsätter face-to- face att spridas. I dag finns även företag från exempelvis telekombranschen sida vid sida med de ideella budskapen. Flera organisationer har börjat titta bortanför de kanske lite tröttade storstäderna, med testteam ute i landet, kringresande grupper och försök i mindre och medelstora städer. ERIK TÖRNER Varningslistan Erik Hall FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90- konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i mars 2007, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har aktuell version! Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Barn- & Ungdomsfonden - BUF Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Svensk Cancerrehabilitering - SSC Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden Telehjälpen Vill inte uppfattas som påträngande Läkarmissionen har avstått från att använda face-to-face eftersom det inte passar vårt varumärke eller profil. Det finns även en risk att de tillfrågade känner sig pressade och oförberedda, även om intresserade givare fångas upp på ett effektivt sätt. Conny Sjöberg, Läkarmissionen För Plan Sverige är det viktigt att givaren själv kan välja när kontakt ska tas med organisationen. Face-to-face kan upplevas som påträngande, vilket vi inte vill förknippas med. Men metoden används av Plan i andra länder, och den fungerar bra. Linda Öhlund, Plan Sverige Vi på SOS-Barnbyar har varit tveksamma till face-to-face eftersom metoden kan verka gå-på-ig. Men den är värd att prova eftersom den ger bra resultat. Då är det viktigt att alla som arbetar med metoden är väldigt kunniga om organisationens verksamhet. Elisabet Andersson, SOS-Barnbyar Unicef har valt bort face-to-face. Metoden kräver mycket resurser och personal. Dessutom har flera företag börjat använda face-to-face, vilket gör att utrymmet blir mindre. Ingrid Forsberg, Unicef 11

12 kampanj Bancos fonder gav drygt 60 miljoner PÅ HJÄRTEDAGEN 14 februari varje år delar Banco fonder ut pengarna som spararna valt att ge till en ideell organisation. De tre som fick störst bidrag från Bancos sparare i år är Amnesty International (8 miljoner kr), Rädda Barnen (7,6) och Barncancerfonden (4,6). Banco samarbetar med drygt 100 ideella organisationer och totalt delades drygt 60 miljoner ut. EN FRII avvaktande till engodsak.se EN NY AKTÖR etablerar sig på den svenska marknaden när den nya Webbplatsen lanseras den 1 april. Webbplatsen är en svensk version av den danska motsvarigheten som startades 2004 med syfte att donera pengar till utvalda hjälporganisationer. Engodsak använder en falsk formulering i sin marknadsföring när man citerar FRIIs Erik Zachrison och citatet har inte stämts av. FRII avser inte att samverka med detta företag.ca Världens barn växer SOS-BARNBYAR och Svenska Afghanistankommittén får stiga åt sidan efter åtta år i Världens Barn-insamlingen. Samtidigt har PMU-Interlife valt att själva kliva av. Med i kampanjen kommer Clowner Utan Gränser, Lions, Kooperation Utan Gränser, Plan Sverige och Vi-skogen. 1. Märker ni av den ökade uppmärksamheten för klimatförändringar? 2. Hur jobbar ni för att fånga upp engagemanget? 1. Vi får fler samtal från allmänheten, och många elever som ska göra ett skolarbete om klimatet ringer. En undersökning i Danmark visar att halva befolkningen känner ett ansvar för att som privatpersoner göra något för miljön och jag tror att det är ungefär likadant här. Men att intresset för miljön ökar innebär inte att vi automatiskt får många nya givare. 2. Vi är ingen katastroforganisation utan jobbar långsiktigt med våra kampanjer var ett framgångsrikt år för Greenpeace, då antalet givare ökade med 10 procent. Det beror nog både på att vi har jobbat på bra och att miljöfrågan får mycket uppmärksamhet. Men det är för tidigt att uttala sig om vad den intensiva uppmärksamhet i media ger för resultat. Burkar och påsar ger miljonintäkter BISTÅNDSKNAPPEN PÅ Coops pantmaskiner bidrog 2006 med 4,5 miljoner kronor till olika biståndsprojekt. Tre öre per såld bärkasse i Coop går också till bistånd, vilket gav nästan 4 miljoner kr i fjol. Sammanlagt bidrog konsumentkooperationen och dess kunder med drygt 20 miljoner kronor till Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser. PR Elräkning ger ideellt stöd Nora Christiansen, Greenpeace ELBOLAGET GODEL gjorde sin första donation på en halv miljon kronor till tre FRII-medlemmar i februari. SOS-Barnbyar tilldelades kr (47 procent av kundernas val). Rädda Barnen kr (41procent av kundernas val) och Stockholms Stadsmission kr (13 procent av kundernas val). PR 1. Ja, det är underbart att människor känner ansvar och vill hjälpa till. Många engagerar sig och blir klimatsmarta i hemmet. Det är bra, men vi måste också hjälpas åt så att företag och politiker också agerar. Det är där som många av de stora koldioxidbesparingar kan ske. Nya organisationer till Postkodlotteriet Mariann Eriksson, WWF 2. Vi samlar in medel till vårt klimatarbete och samarbetar med engagerade innovatörer, forskare och företag. Samtidigt jobbar vi långsiktigt för att Sverige ska bli ledande i Europa på att exportera klimatsmarta energilösningar och minska landets koldioxidutsläpp. Sverige har alla möjligheter att lyckas. ENKÄT EVA NORDENSTAM I HÖSTAS FICK Barncancerfonden, Rädda Barnen och Världsnaturfonden WWF dela på 61 miljoner kronor från svenska Postkodlotteriet och teveprogrammet Postkodmiljonären. Cirka 1,2 miljoner svenskar följer programmet varje vecka och lotteriförsäljningen har ökat till flera hundra tusen lotter. Nu expanderar lotteriet. BRIS, Barnens rätt i samhället, och Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS har valts in som nya förmånstagare. Pengarna som vi kommer att få från Postkodlotteriet innebär en markant utveckling. Under 2007 ska vi utveckla vår hemsida, och kommer även att prova en chatt som alternativ till Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. SSRS hoppas få bättre förutsättningar att rädda liv för de frivilliga sjöräddarna. Pengarna från Postkodlotteriet ska vi använda till mer utbildning och övning, säger Rolf Westerström, VD för SSRS. PR Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid: Hög kvalitet Bra resultat Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing. Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan Stockholm Tel info@nordicfundraising.se 12

13 utblick Danmark 10 miljoner tillbaka till insamlare I Danmark slår insamlandet rekord. Men det krävs lagändringar och gynnsammare villkor för ett ännu bättre insamlingsklimat. Det anser FRIIs motsvarighet i Danmark, Isobro. TRENDEN PEKAR UPPÅT. 2005, året efter tsunamin, blev ett av de bästa åren för oss hittills. Danskarna gav då nästan 600 miljoner kronor, säger Robert Hinnerskov, generalsekreterare för Isobro i Danmark. Men mycket återstår att göra. Att påverka politikerna så att de arbetar för bättre lagar som stimulerar insamling, är en viktig uppgift för oss. Därför kommer vi att fortsätta kämpa för en ännu bättre momsåterbäring för insamlingsorganisationerna under Robert Hinnerskov EFTER FLERA ÅRS påtryckningar har en ny lag antagits som förbättrar villkoren för insamlingsorganisationerna. Av 250 miljoner kronor inbetalade i moms ska 30 miljoner betalas tillbaka, vilket blir cirka 10 procent i återbäring. Robert Hinnerskov hoppas också på en ny kampanj från skattemyndigheterna. Budskapet är skänk och du får tillbaka på skatten. Skänker man kr får man skatteminskning med en tredjedel. Etiska riktlinjer, öppenhet och samarbete är ledorden i Isobros arbete. MARIE VON ZEIPEL fakta Isobro Isobro arbetar för etisk insamling i Danmark. Grundades i april 2001 och har på 6 år vuxit från 36 till 103 organisationer. Kansli i Köpenhamn med 2 anställda. Omsätter cirka 2 miljoner danska kronor/år. Patriks spaning Patrik Haggren är projektledare för insamling på Svenska Naturskyddsföreningen och bedriver samtidigt internationell omvärldsbevakning av nya insamlingsmetoder och trender. I detta nummer handlar spaningen om smarta hemsidor, innovativa koncept och en satsning som ligger Patrik varmt om hjärtat. De 59 smartaste on-line En sida ni bör lägga i länksamlingen om ni är intresserade av hur organisationer använder sina hemsidor för insamling och givarvård. Enligt sidan är de listade organisationerna valda för excellence in online storytelling. Innovationer Även detta är en samling exempel på innovativa insamlingslösningar och -koncept. Sidan är tråkigt gjord men det dyker upp guldkorn. Sveriges första mobila insamlingssida Mitt sista exempel hade jag definitivt rapporterat om även om jag inte varit projektledare för lösningen själv. Naturskyddsföreningen har lanserat en mobil hemsida för givande och för naturmöten. Besök Björnidet, plocka hem varg-yl till telefonen, skänk en gåva till klimatarbete eller titta på ett naturbildspel. mobil.naturmob.se (enbart för telefoner med wap-inställningar) 13

14 friimedlem Lepramissionen Lång kamp mot svår sjukdom I Sverige stängdes det sista leprasjukhuset Redan i Bibeln omskrevs sjukdomen som oren, och skammen kring lepra lever kvar än i dag. Gunnel Ericson och Lepramissionen vill ge hopp om förändring. MED SIN BAKGRUND som sjuksköterska och barnmorska har Gunnel Ericsons intresse för hälsa och utsatthet alltid varit stort. I tio år har hon jobbat med mission och bistånd, de tre senaste åren som direktor för Lepramissionen. Svenska Lepramissionen är en liten organisation, men får styrka genom ett internationellt nätverk som bedriver arbete i 50 länder. Det är spännande att arbeta i en internationell organisation och finnas med i ett större sammanhang, säger Gunnel Ericson. Lepra är en kronisk infektionssjukdom som främst smittar genom hosta och nysningar. Bakterien förstör nerver och den drabbade tappar känseln i händer, fötter och delar av ansiktet. Sjukdomen går att bota, men många söker inte vård på grund av samhällets negativa syn på lepra. Det är vanligt att leprasjuka tvingas bo speciella leprabyar. Människor är rädda och tror att de kan bli smittade. Rädslan handlar om okunskap, säger Gunnel Ericson. Varje dag får minst 1500 människor i världen veta att de har lepra. IDAG STÖDJER DEN svenska avdelningen främst leprabyar i Nigeria, driver skolprojekt i Indien och utbildningsprojekt med kvinno- och ungdomsgrupper i New Delhis slum. Arbetet i Nigeria bygger mycket på påverkan och attitydförändring för att integrera fem leprabyar med vanliga byar. Det är ett stort problem när friska barn till leprasmittade inte får gå i skolan utan tvingas tigga för att överleva, 14 Gunnel Ericsons mål är att varannan svensk ska känna till lepra och Lepramissionens verksamhet Intäkt för 2006 var cirka 3,5 miljoner kronor. Privatpersoner och församlingar stod för cirka 1 miljon. fakta Än saknas ett vaccin mot världens äldsta sjukdom 1874: Internationella Lepramissionen grundades talet: Den första effektiva behandlingen för lepra, dapsone, introduceras. Flera miljoner människor får del av av behandlingen talet: Specialister arbetar för att upptäcka nya mediciner då det visat sig att många leprapatienter är resistenta mot dapsone. 1981: WHO rekommenderar en ny kombination av läkemedel för behandling av lepra. Smittade kan botas inom sex månader. säger Gunnel Ericson. Andra viktiga insatser för Lepramissionen är utbildning av läkare, vård och rehabilitering. I Sverige sprider Lepramissionen information om lepra i skolor och församlingar. Vi jobbar stenhårt med att förändra attityder och att göra sjukdomen mer känd. Men vi är små och har små resurser. I DEN STRATEGISKA planen för ingår insamling som en viktig del och planer finns på att anställa en insamlingsansvarig. Lepramissionen samarbetar med en reklambyrå och genom vårens planerade sms-kampanj ska man nå nya målgrupper. Det är ett stort steg för oss, konkurrensen ökar och vi behöver vidga vyerna, säger Gunnel Ericson. Second hand-försäljning, privata gåvogivare och Sida står för större delen av intäkterna. Kanaler för intäkter är också annonsering i lokal-tv och i kyrkliga tidningar. Företagssamarbeten är något man kan tänka sig. Hittills har vi saknat resurser, men ska titta på vad andra gör inom den internationella Leprasmissionen. I samarbete med Individuell Människohjälp spelades filmen Inte som andra in 2006, där lepra uppmärksammas i ett mobbningsperspektiv. Filmen visades på Världens Barngalan förra året. 1985: Lepramissionen i Sverige bildas. Organisationen arbetar utifrån kristen grund med utvecklingsprojekt för leprasjuka och deras familjer talet: Social och ekonomisk rehabilitering blir viktig för människor med funktionshinder, orsakade av lepra talet: Sökandet efter ett vaccin mot lepra fortsätter. Även om lepra kan botas fullständigt idag, får fortfarande mer än människor lepra per år. Hemsida: Vi behöver verkligen den uppmärksamheten. Jag skriver även artiklar till lokaltidningar från mina resor och P1s Studio 1 sände ett inslag från en lepraby i Nigeria, säger Gunnel Ericson. PUBLICITETEN BEHÖVS med tanke på Lepramissionens strategi ska 50 procent av allmänheten och 80 procent inom de kristna organisationerna känna till lepra och Lepramissionen. Dessutom ska intäkterna fördubblas. Vi kallar strategin Rätten till ett värdigt liv. Arbetet genomsyras av den kristna kärleken vi ska alla värderas lika och bemötas värdigt i livet. PERNILLA NORSTRÖM

15 namn FRIIs styrelse (vald maj 2006) Hallå där... ANNA RYOTT, NY INSAMLINGS- CHEF PÅ UNICEF Vad är roligast med nya jobbet? Att varje dag gå till jobbet med ett leende på läpparna. Nu gör jag på arbetstid det som jag tidigare gjorde vid sidan om och på fritiden. Det känns som ett fantastiskt privilegium att På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ärenderaden. kunna ägna mig åt saker som ligger mig varmt om hjärtat. Jag hoppas kunna göra skillnad. Vad har du gjort tidigare? Jag har jobbat med insamling, kommunikation, strategioch varumärkesbyggande, senast som byråchef på Storåkers McCann och tidigare på McKinsey. Vi hjälpte flera ideella organisationer med frågor kring insamling och varumärke. Det var så jag kom i kontakt med insamlingsbranschen. Vad vill du förverkliga på Unicef? Jag hoppas att vi kan utöka samarbetet med företag och få in fler bidragsgivare. Idag samlar vi in 29 av totalt 182 miljoner kronor från företag. Men Carolin Olsson är nyanställd på Hjärt-Lungfondens Gåvoservice. Jessica Renborg-Huldt har börjat som projektledare på SOS-Barnbyar. Hon har tidigare arbetat på Friends och Rädda Barnen. det finns en stor potential att få långsiktiga samarbeten om vi kan få dem att se det unika med just Unicef. Har du några nya idéer när det gäller insamling och att nå ut? Vi håller just nu på att titta på trender och inventera olika kommunikationskanaler. Vi fortsätter att arrangera Världens Humorkväll i TV 4 för att få in fler världsföräldrar. Vad är den största utmaningen? Att öka kännedomen om Unicef och vår verksamhet. Vi har en unik och värdefull profil som vi vill att ännu fler ska upptäcka. Snart åker jag till Malawi för att lära mig mer om våra fältprojekt, vilket känns otroligt spännande. MARIE VON ZEIPEL Margareta "Meg" Klingberg har anställts som kanslisekreterare på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Johnny Nordström är ny marknadsoch insamlingsansvarig på BRIS. ORDINARIE: Lennart Daléus, ordförande tel , lennart.daleus@ nordic.greenpeace.org Therése Engström, vice ordförande tel therese.engstrom@msf.org Inga Wall, kassör tel inga.wall@cancerfonden.se Jenny Anderberg tel jenny.anderberg@sak.se Lena Holm tel lena.holm@majblomman.se SUPPLEANTER: Tomas Hagwall tel tomas.hagwall@spm.org.se Johan af Donner tel johan.afdonner@redcross.se Annelie Norberg tel annelie.norberg@ reumatikerforbundet.org GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax erik@frii.se Katarina Andersson, tidigare insamlings- och marknadsansvarig på Barnfonden, och är nu insamlingsledare på Kooperation Utan Gränser. Gustaf von Essen Gustaf von Essen är ny ordförande för Caritas Sverige. Ebba Bourghardt Hansson är ny kommunikationsansvarig. Silva Östberg Morales som var chef för utvecklingssamarbetet på Caritas arbetar numera i Laos för Institut Pasteur, Paris. Finn Norgren har tillträtt som generalsekreterare på Radiotjänst, en helt ny tjänst i verksamheten. Maria Norling arbetar sedan årsskiftet som pressekreterare och informatör på Forum Syd. Hon var tidigare informations- och insamlingsansvarig på Caritas Sverige Caroline Trege är nyanställd som projektledare och fundraiser på Hungerprojektet. Kvinna Till Kvinna har anställt Gunilla Carlsson som administratör och Malin Ekstrand som insamlingsansvarig. Erik Hall är nyanställd projektledare för face-to-face på Amnesty International. Agnes Fogelström är projektkoordinator i sex månader. Kajsa Börjeson är projektledare för telemarketing. Martin Grimlund är ny på Svenska Röda Korset som ansvarig för företagssamarbeten. Han arbetade tidigare som projektledare på Svenska Nyhetsbrev AB. Pia Josefsson är ny som presschef på Hjärnfonden. Hon har tidigare arbetat som journalist på Orienteringsförbundet och pressansvarig för briggen Tre Kronor. Göte Långberg har slutat på Cancerfonden för att arbeta på sitt företag Intelligent Investing Scandinavia AB. Lars Winborg är projektanställts på Neurologiskt Handikappades Riksförbund. NHR fyller 50 år och satsar under året på att uppmärksamma vikten av rehabilitering. Hanna Vihavainen är ny fondsekreterare på Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, Hon kommer närmast från Sverigefinska Ungdomsförbundet där hon arbetat som generalsekreterare. Ingela Spångh är nyaställd som ansvarig för webbfrågor på Hjärt- Lungfonden, och Sofie Thiger har tillträtt som marknadskoordinator. Cecilia Clemedson, vice ordförande för Stiftelsen Forskning utan djurförsök vikarierar som ordförande under tiden som Karin Gabrielson Morton är föräldraledig. Caroline Bexius är nyanställd informatör. Nya 90-konton AAPKI Foundation PG Djurskyddet Sverige PG Prostatacancerförbundet PG Stiftelsen Stora Sköndal PG Avslutade 90-konton Insamlingsstiftelsen Barnen från Srebrenica och Zepa har på egen begäran avslutat PG SFI har beslutat att frånta ideella föreningen Hjälpfonden rätten att använda PG och BG Stiftelsen har delat ut för lite till ändamålet och haft för höga förvaltningskostnader. SFI har även beslutat att inte förlänga föreningen Mobilforskningsfondens PG och BG på grund av att någon insamling inte skett. INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel claes@frii.se VALBEREDNING Thomas Knuthammar, sammankallande tel thomas.knuthammar@ stadsmissionen.se Åsa Thunqvist, tel at@diabetes.se Sofia Svensson tel sofia.svensson@ diakonia.se Frivilligorganisationernas insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post: info@frii.se

16 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm FRC Fundraising Company har en mångårig och unik erfarenhet av fundraising med ett stort svenskt och internationellt nätverk. Det är kunskaper som vi använder för att utveckla nya strategier och metoder för att åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga erfarenhet inom fundraising. Våra tjänster: Idéer och förslag på fundraisingkampanjer Upplägg av insamlingsstrategier Personliga metoder för givare- och medlemsrekrytering Kampanjgenomförande Fundraisingutbildning Telefon-fundraising Face-2-Face-rekrytering FRC Fundraising Company ingår i koncernen Merlijn Personal Management som har sitt huvudkontor i Amsterdam. Lokalkontoren eller ett förutsättningslöst möte. FRC Fundraising Company AB Dalagatan 64 SE Stockholm Sverige Tele Fax info@fundraisingcompany.se