ERTMS ett europeiskt utvecklingsarbete med möjlighet att bidra
|
|
- Ida Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyhetsbrev nr 1, februari 2009 I Schweiz har man kommit långt med införandet av ERTMS. Foto: SBB Fler kan påverka utvecklingen ERTMS ett europeiskt utvecklingsarbete med möjlighet att bidra Sid 4
2 ERTMS på Banverkets kunddag Varje år bjuder Banverket in järnvägsföretagen till en kunddag med syfte att skapa en dialog mellan verket och företagen. Den 10 januari var det dags för årets kunddag i Stockholm. Temat var Vässa leveransen. TV-profilen och författaren Björn Hellberg var moderator och bjöd deltagarna på en mängd dråpliga anekdoter. Ingvar Gräsberg var inbjuden för att presentera nuläget i ERTMS-programmet. Han berättade om hur långt man kommit med införandet av ERTMS ute i Europa och hur införandeplanerna ser ut i Sverige. Han förklarade också det komplexa i att arbeta med många olika internationella parter. ERTMS-programmets Ingvar Gräsberg berättade bland annat om hur långt ERTMS-utbyggnaden kommit i Europa. Foto: Göran Fält God förankring en förutsättning En god förankring hos berörda aktörer är en förutsättning för ett framgångsrikt införandet av ERTMS, sa Ingvar. Efter presentationen hade besökarna många frågor. Bland annat undrade man vad godstransportörerna tjänar på införandet av ERTMS. Vad innebär den här investeringskostnaden för våra godsköpare? undrade en besökare. Är de beredda att betala ett högre pris för sin transport? Kan vi få en tågtrafik som fungerar i hela Europa så borde det finnas ett intresse av att betala, svarade Ingvar Gräsberg. 2 TV-profilen Björn Hellberg underhöll. Foto: Göran Fält. Frågor om nyttan Flera frågor rörde järnvägsföretagens egna nyttor. Man undrade bland annat hur man motiverar att järnvägsföretagen själva ska bekosta utrustningen med den nya tekniken. Först och främst måste vi se det här ur ett mer övergripande perspektiv, svarade Ingvar. Vi kan inte kalkylera på företagsnivå. Dessutom har Banverket lagt ett förslag till regeringen om att införa ett bidrag för att minska den ekonomiska belastningen i samband med att järnvägsföretagen utrustar sina tåg med ERTMS. Chefen för Banverkets leveransdivision, Björn Östlund, backade upp Björn Östlund, chef för Banverkets leveransdivision. Foto: Göran Fält Ingvar Gräsberg och drog paralleller till det digitala TV-nätet. Detta är den nya generationens signalsystem, sa Björn, det finns inget annat. Jämför med digital-tv när det kom det var ett teknikskifte som medförde större möjligheter och alla måste vara med på tåget. Det finns mycket att vinna på ERTMS, avslutade Björn Östlund. De första utbildade på Botniabanan I höst drar utbildningsinsatserna i ERTMS för förare och tågklarerare igång för Botniabanan. Men redan i februari har sju förare fått teoriutbildning. De sju, samtliga instruktionsförare, kommer dels från Hector Rail, som kör provdriften på Botniabanan, dels från SJ, Green Cargo och Järnvägsskolan. Att förarutbildningen sker nu är av två skäl, dels sker Botniabanans driftsättning av etapp 1 i vår och då måste Hector Rails förare vara utbildade. Dels behövs Hector Rail-förare för den provdrift som startar i vår. De övriga förarna har intresse av ERTMS för framtiden och kom med för att fylla upp kursen. I mars följer praktik för Hector Jenny Stenis Rail-förarna. De övriga får sin praktik vid ett senare tillfälle. Parallellt med den här utbildningen pågår utbildning av tåglednings- och underhållspersonal. Bland annat har kurser för signaltekniker hållits hos Bombardier i Stockholm och Hässleholm.
3 Arbetet med att införa ERTMS pågår för fullt i Europa, ja också utanför Europa. Schweiz är ett av länderna som kommit långt. Foto: Inger Söderlund Nya knutpunkter ute i Europa Tjeckien bjöd i februari in till en korridorkonferens som hölls i Senaten, den ena av det tjeckiska parlamentets två kamrar, för att betona vikten av att ERTMS införs och uppmärksamma det gemensamma arbetet inom de sex prioriterade godskorridorerna. Premysl Sobotka, Senatens president, och transportminister Petr Bendl inledde med att betona vikten av en gränsöverskridande infrastruktur och att Tjeckien med konferensen vill bidra till en modern järnväg som på ett bättre och effektivare sätt knyter samman alla vackra platser i Europa. Knutpunkter söks De sex prioriterade godskorridorerna i Europa hade alla representanter på plats som redogjorde för sina respektive korridorers arbete och hur långt man kommit. Gemensamt för flera korridorer är att man försöker hitta fler knutpunkter mellan korridorerna och alltså förtäta nätet. I korridor D, som går från Valencia till Budapest via Lyon, Turin och Verona, har man kommit ganska långt förlängdes korridoren genom att Ungern anslöt sig och slutpunkten flyttades till Budapest. Korridoren har en gemensam organisation på plats och ERTMS-arbetet har tagit fasta former, vilket för den utomstående visat sig i att de bland annat har ett material och en logotyp som alla fem länderna enats om. Det är också den korridor som har knutpunkter till flest andra korridorer. De ansluter till korridor A, B, C och E och är km lång. Till Svarta Havet Korridor E, som är värdlandets korridor, har också kommit ganska långt och även den korridoren har förlängts och går nu ända ut till Constanta vid Svarta havet. Man räknar med att vara klar till 2015 med hela korridoren förutom den korta sträckan från Tjeckiens gräns till Dresden i Tyskland som ska vara klar Korridor E och F strävar efter att hitta en lämplig knutpunkt och göra nätet av ERTMS-banor tätare. De korridorer som kommit längst och har fungerade organisationer igång är A och C. Korridor A går från Rotterdam till Genua och korridor C från Antwerpen till Lyon. Världsstandard Med på agendan för arbetet med en europeisk standard för signalsystem och interoperabilitet finns också att ta fram gemensamma trafikeringsregler och godkännandeprocesser. Detta för att ytterligare underlätta järnvägstrafikens flöde inom Europa och på sikt kanske även utanför Europas gränser. 40 procent av dagens ERTMS-projekt pågår utanför Europa, så kanske borde vi kalla det en världsstandard istället för en europeisk standard? 3
4 ERTMS del i en större helhet Arbetet med att införa ERTMS pågår runt om i hela Europa, Spanien har kommit långt, liksom Italien och Frankrike. Som en grund för allt arbete ligger ett par direktiv från EU. Det första är Höghastighetsdirektivet, som EU beslutade om 1996 och som har till syfte att införa driftkompatibilitet på höghastighetsnätet i Europa, för Sveriges del triangeln Malmö Göteborg Stockholm och sträckan Stockholm Gävle. I direktivet ingår en TSD, en teknisk standard för driftkompatibilitet, för trafikstyrning och signal. Höghastighetsdirektivet trädde i kraft 2002 i Sverige. Det andra direktivet är det Konventionella direktivet, som EU beslutade om 2001 och som började gälla i Sverige Det Konventionella direktivet gäller i princip det övriga trafikerade järnvägsnätet i Sverige. Många grupperingar I arbetet med att införa ERTMS i hela Europa har det formats många grupperingar på olika nivåer, grupperingar som i de flesta fall har representanter från Banverket. Banverket har ju i Sverige ansvar för att järnvägssektorn utvecklas enligt de transportpolitiska mål som riksdagen beslutat om. ERTMS är ett av de prioriterade områden inom det sektorsprogram som ska leda fram till målen. Och Banverket kan påverka på Europanivå. I arbetet med den senaste versionen av den TSD:n lade vi fram ett förslag på hur plankorsningar ska övervakas. På banor med plankorsningar där tågen passerar i 160 kilometer i timmen talar vårt ATC-system om för loket att bommarna är nere innan tåget passerar korsningen. En liknande funktion ville vi också ha i ERTMS, berättar Fredrik Åhlander, ställföreträdande programchef i Banverkets ERTMS-program. Förslaget finns med Men det tog ett par år att få igenom, tekniskt var det inga problem, men en del länder höll emot, andra såg inte nyttan av funktionen, medan andra stödde vårt förslag. Nu finns förslag på funktionen med i senaste versionen av TSD:n, den version som Artikel 21 ska ta ställning till under Läs mer om de olika organen på nästa sida t Det krävs en del för att navigera sig fram bland de olika instanserna inom EU. Fredrik Åhlander kan det. Foto: Åsa Pesu och Inger Söderlund 4
5 Beslutande nivå: EU-kommissionen det högsta beslutande organet. ERA European Rail Agency, den europeiska järnvägsbyrån. Byrån bildades 2007 och har bland annat till uppgift att ta fram förslag på tekniska specifikationer och att se över de två direktiven. Inom ERA finns en ERTMS-grupp. ERA finns i Valenciennes i Frankrike. När vårt förslag om plankorsningarna väl finns inne i TSD:n har ERA ansvar att ta fram en teknisk specifikation på förslaget. ERA använder utsedda europeiska organisationer se nedan som remissorgan, säger Fredrik Åhlander. Artikel 21 en remissinstans, som godkänner eller underkänner förslag som kommer från ERA, innan de kan gå vidare för beslut i EU-kommissionen. Underkänner Artikel 21 förslaget återgår det till ERA för omarbetning. Sveriges representant i Artikel 21 är Järnvägsstyrelsen. Strategisk nivå: EIM European Infrastructure Managers. I EIM är infrastrukturförvaltarna samlade. EIM är organiserat som en spegelorganisation till ERA och har till syfte att påverka både lagstiftning och verkställighet inom infrastrukturområdet. I EIM finns en ERTMS-grupp. Det här är den här nivån vi förankrar saker, som vi har diskuterat internt i Banverket, med andra infrastrukturförvaltare, säger Fredrik Åhlander. CER The Community of European Railway and Infrastructure. CER är en sammanslutning av operatörer och de järnvägsförvaltningar som ännu inte delat på trafik och bana. Svensk representant är Branschföreningen Tågoperatörerna. UNIFE the Association of the European Rail Industry, en ideell sammanslutning för leverantörer. Under den finns UNISIG, en sammanslutning av signalföretag. UIC den internationella järnvägsunionen. UIC som är en organisation för samverkan inom järnvägssektorn har inte pekats ut av ERA som remissinstans. Numera arbetar man i organisationen med kunskapsspridning och en del långsiktiga utvecklingsprojekt. Utförandenivå: EEIG European Economic Interest Group. Ekonomiska föreningar med statuter, vilket gör att de kan få ekonomiskt stöd från EU. EEIG ERTMS User Group en av dessa ekonomiska föreningar. Den bildades i slutet av 1990-talet av fyra infrastrukturförvaltare för att kunna samarbeta mot leverantörer och för att kunna söka pengar för utveckling av ERTMS. Samtidigt bildades UNISIG som en motpart. Numera ingår åtta infrastrukturförvaltare i User Group, som föreningen kallas i dagligt tal, bland annat Banverket. User Group arbetar fram och granskar tekniska specifikationer på beställning, och har fått EU-medel för test och validering av nästa version av standarden. User Group används också som expertstöd, bland annat till ERA, som lånar experter ur User Group till sina egna arbetsgrupper. User Group leds av en styrelse, där ERTMS-programmets chef, Sven-Håkan Nilsson är ledamot. På den här nivån testar vi ibland våra förslag innan vi kommer överens om att föra in dem i förändringsprocessen genom EIM, säger Fredrik Åhlander. Under styrelsen finns ett arbetsforum, NPM National Project Managers. Arbetet inom NPM följer två huvudfåror, en teknisk och en operationell, varav den tekniska hittills varit den viktigaste. Implementeringsnivån På den här nivån pågår bilateralt samarbete i utvecklingsprojekt och anläggningsprojekt. Den här nivån är den praktiska, här bygger vi och testar om saker och ting fungerar, här rättar vi fel. Här validerar vi de teoretiska idéerna, säger Fredrik Åhlander. Länderna längs de olika järnvägskorridorerna, A till och med F, har också formerat olika samarbetsgrupper. Längst har länderna i korridorerna A och C kommit, de har slutit samarbetsavtal för att kunna komma fram till ett gemensamt mål. Inom korridor B, dit Sverige hör, har man inte kommit så långt. 5
6 Håkan Emilsson och Falkona Reinhold håller koll på loket via sina displayer. Inne i loket arbetar från vänster Gith Karlsson, Kalle Näslund, Mariann Tillerkvist och Johnny Meijer. De testar ERTMS ute i spåret I Arnäsvall strax norr om Örnsköldsvik ligger Botniabanans centrala teknikrum, alldeles intill spåren och en radiomast. Här finns ställverk av nyaste modell, allt som behövs för att driftledningscentralen i Ånge ska kunna styra trafiken på banan när den är i trafik. Under fälttesterna i januari och under driftsättningen i mars styrs trafiken från en tillfällig operatörsplats i själva teknikrummet. Bombardier har personal här för att testa att all utrustning och alla funktioner fungerar tillsammans med det lok som Banverket hyrt in från Hector Rail och som utrustats med ombordutrustning. På de tillfälliga operatörsplatserna sitter Håkan Emilsson, Bombardiers provdriftsledare och Falkona Reinhold, testledare för de grundläggande funktionerna i Banverkets ERTMSsystem. De ska under tio dagar testa systemet ur alla aspekter. Testar i fält Nu testar vi i fält allt sådant som vi tidigare testat i labbmiljö att ombordutrustning, ställverk, radioblocket, marksystemet och utdelssystemet som bland annat styr växlar, att allt fungerar som det ska, berättar Håkan Emilsson. Ändå är det bara några av alla de 100-tals så kallade testspecar som man kollar så här i fält, resten görs i laboratorium, berättar Falkona Reinhold. Framför henne på bordet ligger den 6 bärbara PC:n där hon för in noteringar om de olika tester de genomför. Går framåt Det går framåt, säger hon. Det är ju meningen att vi ska hitta fel, så vi skriver felrapporter som vi skickar till de olika subsystemen, som sedan uppdaterar och så får vi testa igen. Men systemet fungerar i stort sett bra. Så medan det inhyrda loket kör fram och tillbaka ute på spåret testar man att loket får körtillstånd enligt den order som utgått, att det kör till rätt signalpunkt och att det stannar när det ska. Loket ska reagera rätt Vi testar också att loket reagerar på rätt sätt när vi skickar nödstoppsmeddelande till det, säger Håkan Emilsson. Och att det reagerar korrekt när vi simulerar fel i anläggningen, vi bryter förbindelsen mellan loket och radioblockcentralen och då ska loket fortsätta framåt under en i förväg angiven tid, för att sedan stanna kontrollerat. Det här loket är ett av sju lok som Banverket bygger om enligt avtal med Hector Rail. Första företaget Hector Rail är det första företaget som ska köra kommersiell trafik på banan, de ska köra timmer ut till M-Reals fabrik i Husum, säger Per Lindberg, Banverkets och Botniabanan AB:s projektledare för ERTMS-arbetena på Botniabanan. Vi låter göra de här testerna av utrustningen och loket för att Transportstyrelsen ska kunna godkänna ombordutrustningen till trafikstart den 15 mars. På allvar i mars Den 15 mars ska alltså Hector Rail på allvar börja köra timmer mellan Örnsköldsvik och Husum på Botniabanan. I sommar ska den utrustning som medger att loket kan köra vidare ut på ATC-utrustad bana vara installerat. När all utrustning finns på plats och är godkänd kan vi också börja bygga om de övriga sex loken, säger Per Lindberg. Och målet för oss är att vi ska få erfarenhet av utrustningen så att allt är klart tills Botniabanan invigs Ny testomgång I mars ska Håkan och Falkona återkomma för en ny testomgång, då ska anläggningens olika delar testas på detaljnivå. Vid trafikstarten ska allt fungera som tänkt. På displayerna framför dem ser vi loket som ett rött streck, en belagd spårledning. Just nu är de ensamma på den här delen av banan, men testloket får ibland samsas med trafiken till och från pappersbruket i Husum. I helgen släppte vi fram tre dubbelturer med timmertåg till pappersbruket, berättar Håkan. Håkan talar i telefon med personalen på loket. Där finns förutom föraren Kalle Näslund också Bombardiers testledare för ombordprojektet Gith
7 I teknikhuset i Arnäsvall finns de tillfälliga operatörsplatserna under testerna. Här i Aranäsvall, strax norr om Örnsköldsvik, pågår testerna. Loket kör fram och tillbaka på den här sträckan av Botniabanan så att man kan testa olika funktioner av ERTMS-systemet. Karlsson och Mariann Tillerkvist, programmerare av radioblockcentralen tillsammans med Johnny Meijer, som arbetar med ombordutrustningsfrågor på ERTMS-programmet. Stannar och kör Håkan ber föraren Kalle att stanna loket eftersom man ska testa beläggning av spåret. Det röda strecket som är loket på displayen rör sig och så stannar det. Efter en stunds väntan kan man konstatera att testet gått bra och loket drar igång igen. För föraren Kalle Näslund är det ovant att köra med ERTMS, loket har nyss kommit från Österrike och är nu utrustat med ETCS. Det är ovant att inte har några yttre signaler, säger han, men man vänjer sig säkert. Testerna viktiga Och det gör han säkert eftersom testerna är intensiva nu under tio dagar. Det mesta har gått bra, säger Mariann Tillerkvist, vi har ju testat i labb, men det här är verkligheten, så vi har upptäckt en del fel. I dag och i morgon ska vi provocera felen, säger Gith Karlsson För det är viktigt att testa systemen på ett riktigt fordon, säger Johnny Meijer. Vi måste veta att ombordsystemen fungerar innan man kan ta beslut om att bygga om flera hundra fordon, det är ju en jätteinvestering som inte får gå fel. I den tilltagande skymningen beordrar Håkan Emilsson Kalle Näslund att flytta loket, så han kör fram en bit, avvaktar, kör tillbaka alltmedan Falkona noterar resultaten av de olika testerna på sin PC. Inger Söderlund 7
8 Försenad start på Västerdalsbanan Teknikkioskerna är på plats på Västerdalsbanan, som här i Dala-Järna. Foto: Ulf Östlund ERTMS Regional på Västerdalsbanan tas inte i bruk i oktober 2009, som planerat. Just nu tittar vi på ett nytt lämpligt tillfälle att ta systemet i bruk under 2010, säger Sven Håkan Nilsson, chef för Banverkets ERTMS-program. Orsaken till att starten för ERTMS Regional flyttas till 2010 är att ombordsystemen är försenade. Enligt planerna skulle ERTMSsystemet på Västerdalsbanan tas i bruk i oktober 2009, men utvecklingen av de system som behövs ombord på tågen som ska trafikeras banan tar längre tid än förutsett. Utan system ombord på tågen går det varken att testa marksystemet eller ombordsystemen. Banverket arbetar med att säkerställa tidplaner och leveranser av ombordsystemen, så att besked om en ny inkopplingstid kan komma så snart som möjligt. Fakta om Västerdalsbanan Västerdalsbanan är drygt 130 kilometer lång och går mellan Repbäcken och Malung i Västerdalarna. Utefter banan finns sex stationer och fem hållplatser. Banan är pilotbana för ERTMS-R och först i hela världen med att få tekniken. Banan är idag en TAM-bana och med ERTMS kan man både öka kapaciteten och tillgängligheten. Under sommaren 2008 installerades teknikkiosker längs banan. Banverket ERTMS-programmet Tel: e-post: ertms@banverket.se Redaktör: Åsa Nordgren Text och layout: Inger Söderlund, Söderlund & Jacobson HB Nyhetsbrevet på nätet:
ERTMS ett europeiskt utvecklingsarbete med möjlighet att bidra
Nyhetsbrev nr 1, februari 2009 I Schweiz har man kommit långt med införandet av ERTMS. Foto: SBB Fler kan påverka utvecklingen ERTMS ett europeiskt utvecklingsarbete med möjlighet att bidra Sid 4 ERTMS
Läs merERTMS för en konkurrenskraftig järnväg
ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025
2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30
Läs merRemissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025
1 2015-09-08 Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Ralf Grahn Dnr 2015/Lu55 Er ref: Dnr TRV 2015/63202 Handläggare: Mattias Andersson Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025 Svensk
Läs merERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft
ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade
Läs merArbetsgrupper Korsacceptans av fordon
Arbetsgrupper Korsacceptans av fordon ERA arbetsgrupp, nästa möte 17december NSA samt EU-organisationer inom järnväg deltar Mål att ta fram en databas med nationella regler för fordon Cirka 350 tekniska
Läs merLärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet
Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt
Läs merNytt signalsystem i Europa
ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter
Läs merÄLVDALSBANAN 2009-07-01
ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 Mora Älvdalens Järnväg AB Byggtid 1898 1900 Trafik MVJ t o m 1909 Broförbindelse över Österdalälven i Mora år 1896. FRMJ Trafikerades av GDJ under åren 1909 1948. Banan förstatligades
Läs merHöghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket
1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merBilaga 2 resecenter och stadsutveckling
Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling 1.1. Inledande OH- Bilder vid seminarium/ workshop i Piteå den 31 mars 2009 Bild 2 Bild 1 Bild 3 1 1.2. Minnesanteckningar från seminariet den 31 mars 2009 Tid:
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merTillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.
FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 3 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Net4Mobility HB, 969739-0293 Box 1107 164 22 Kista
Läs merUtredning om lokförarutbildning inom yrkeshögskolan 2012
Utredning om lokförarutbildning inom yrkeshögskolan 2012 YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (12) YH 2012/1931 Lokförarutredningen Bakgrund Lokförardirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG
Läs merTillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor
FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 5 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Tele2 Sverige AB, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista
Läs mer111 Information om Byggstart Skåne
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merTrafikledning - System R
Trafikledning - System R 2009 04 27 Trafikledning - System R Trafikledning - System R 3 Innehåll Inledning 5 1 Signal i stopp 6 1.1 INFARTSSIGNAL OCH MELLANSIGNAL 6 1.2 UTFARTSBLOCKSIGNAL 6 1.3 MELLANBLOCKSIGNAL
Läs merTillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.
FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 4 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Hi3G Access AB, 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm
Läs merERTMS i omvärlden. Christer Löfving Trafikverket
ERTMS i omvärlden Christer Löfving Trafikverket ERTMS i världen ERTMS finns i 38 länder 17 000 km bana med ERTMS är i drift med 7500 fordon Ytterligare 45 000 km är under byggnation eller kontrakterade
Läs merSammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merMinnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå
1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merEn säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande
En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs merStora projekt - ERTMS Extern hearing 12 mars 2013
Stora projekt - ERTMS Extern hearing 12 mars 2013 1 2013-03-13 10.00 10.20 Varför ERTMS? Bakgrund och historik Anders Strandberg, Trafikverket 10.20 11.00 Vad händer i vår omvärld? Christer Löfving, Trafikverket
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs merJärnvägen och marknaden
Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar
Läs merBILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Del 1. Beräkningsförutsättningar Tågtrafik Buller- och vibrationsutredning har genomförts med prognosår 2030. Dingersjö är då en förlängd mötesstation. 1.1 Antal tåg
Läs merRedovisning av svar från enkät på särskilt boende 6
Kommunala pensionärsrådet Sammanträdesdatum Sida 1 Innehållsförteckning Sida Inbjudan chef för särskilt boende 3 Föregående protokoll 4 Information från socialnämnden 5 Redovisning av svar från enkät på
Läs merFisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Läs merERTMS finansiering av ombordutrustning
ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ
Läs merRiksårsmötet 2016 i Malmö!
Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merFörhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merYttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Läs merJÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING ROHM AND HAAS NORDISKA AB sid1(10)
JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING ROHM AND HAAS NORDISKA AB sid1(10) Innehållsförteckning 1. Allmäninformation 2. Villkor för tillträde och trafikering- TRI 3. Infrastruktur- TRI 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster
Läs merMinnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509
Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och
Läs merJärnvägens elanläggningar
Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merBURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-12-20 Sida 1 (8)
Planutskott Sammanträdesdatum 2012-12-20 Sida 1 (8) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.45 Katja Larsson (S) ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)
Läs merERTMS för en konkurrenskraftig järnväg
ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen Sverige och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996
Läs merSAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT
MINNESANTECKNINGAR Datum: 2009-04-20 Tid: 17.00-ca 19.00 Plats: Sky City, Arlanda Conference & Business Center SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA
Läs merSwedavia Flygplatschef Peder Grunditz hänvisar till kommunikationschef Ulrika Fager
Swedavia Miljöchef Jenny Svärd Endast autorespons att hon inte var på kontoret. Swedavia Flygplatschef Peder Grunditz hänvisar till kommunikationschef Ulrika Fager Tack för ditt mejl, jag svarar dig på
Läs merNovember 2015 Lommabanan
November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merINLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?
VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.
Läs merÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025
ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen
Läs merGodsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik
2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll
Läs merSamlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_006 Kraftsamling Göteborg, ofördelat Datum för upprättande: 2009-10-09
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merEUROPAS MODERNASTE RÖRKLIPPNINGSANLÄGGNING FINNS NU PÅ AXELENT I HILLERSTORP
X-News Nr 2 2009 Nyheter & Notiser från Axelent AB www.axelent.se Problemlösare med unikt erbjudande» Läs mer på sid 4 NYTT SAMARBETS- AVTAL MED ASEAN Nu finns vi i 38 länder.» Läs mer på sid 3 EUROPAS
Läs merHur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: September 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Här är det full fart, under september
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merMöte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet
L A N T M Ä T E R I E T 1 (5) M ÖTE SAN TECKNINGAR 2013-10-24 Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Måndag 10 oktober kl. 10:00 12:00 Plats: Närvarande:
Läs merEffektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Läs merO N S D A G 1 1 M A J 2 0 1 6 K L 1 6-20. Projektmöte 1 2016-01-18
Lindessjön Runt Dagen O N S D A G 1 1 M A J 2 0 1 6 K L 1 6-20 Projektgrupp 2016 Agenda för projektmötet 18 januari: Kort presentation av alla medarrangörer; Övergripande presentation av Lindessjön Runt
Läs merKapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken
Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på OSKAR FRÖIDH TORLEIF JANSSON Slutrapport 2005 TRITA-INFRA 05-017 ISSN 1651-0216 ISRN KTH/INFRA/--05/017 SE ISBN 91-7323-123-1 KTH Arkitektur
Läs merGenomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1
Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merVästerdalsbanan Förslag till återupptagen persontrafik
Det är känt att goda tågförbindelser brukar ge orterna längs en bana ett uppsving och till och med kunna vända en avfolkningstrend. I tabellen på nästa sida ser man att många orter längs den ursprungliga
Läs merPMSv3. Om konsten att hålla koll på ett vägnät
PMSv3 Om konsten att hålla koll på ett vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge, Sverige E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: PMSv3, Om konsten att hålla koll
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott
2004-01-08 1(7) Plats och tid: Borås, kl. 17.00 19.15 Beslutande: Övriga Deltagare: Sassi Wemmer Eva Johansson Sven-Olof Carlsson Jan Vinkvist Ted Öjbro Utses att justera: Jan Vinkvist Paragrafer: 1-9
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merInformationsträff för näringslivet om nya dragningen av E22 kommunhuset tis 30/9 kl 18:30
Informationsträff för näringslivet om nya dragningen av E22 kommunhuset tis 30/9 kl 18:30 Välkommen till information och dialog kring en av Söderköpings viktigaste utvecklingsfrågor de närmaste åren -
Läs merReflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merNytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14
Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tekniska nämnden 2016-02-24 1 () Plats och tid Kommunstyrelsesalen, Kommunhuset, klockan 9.00 10.30 Vissa personuppgifter kan vara raderade p g a gällande lag Beslutande Marijo Edlund (S) ordförande Aliki
Läs merjonas karlsson det andra målet
jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merNybro Orrefors Gullaskruv - Målerås Sävsjöström Åseda och Lenhovda
1 Färdbeskrivning vers. 4 2016 Cykla på banvallar i Glasriket Nybro Orrefors Gullaskruv - Målerås Sävsjöström Åseda och Lenhovda Totalt ca 65 km Nybro Åseda Nybro Orrefors Målerås, längd ca 30 km Målerås
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merDellenbanan inför kommunalvalet 2010 HUDIKSVALL LJUSDAL 1. Vilken roll eller vilka roller vill ert parti se för Dellenbanan på längre sikt? Välj ett eller flera alternativ V MP KD C FP M SRD S MP C FP
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-20. Kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-20 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Kör- och vilotid vid internationell
Läs merMILJÖDRIVEN PRODUKTUTVECKLING
TJÄNA PENGAR PÅ MILJÖDRIVEN inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 juni 2010 TALARE MODERATOR Marie Hagberg Kvalitets- och miljöchef MTR Stockholm KEYNOTE SPEAKER Sara Paulsson Manager Design for
Läs merFakta Upphandlingen av Öresundstågstrafiken
Fakta Upphandlingen av Öresundstågstrafiken 1. Bakgrund till samarbetet På den svenska sidan löpte det ursprungliga avtalet om Öresundstågstrafiken, mellan Skånetrafiken och SJ ut i juni 2007. Detta avtal
Läs merKära förälder, kära värdfamilj
Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett
Läs mer3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
Läs merÄndringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU20 Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merKonsekvensutredning 1 (13)
Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens
Läs merTrafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås
Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merSinnenas stig GNESTA
Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merMinnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare
Läs merD6 HELG LÖRDAG 28 NOVEMBER 2009
D6 HELG Samma våg som Jenny väger sig på hemma i Helsingborg står nu på nionde våningen på ett hotell i Bangkok. Den första invägningen är timmar bort och ett enstaka gram kan förstöra allt. HELG D7 En
Läs mer