Styrgruppsmö te 31 maj 2016

Transkript

1 Underlag Styrgruppsmö te 31 maj 2016 sidan 1) Mötet öppnas, godkännande av dagordning ) Nästa möte ) Föregående minnesanteckningar ) Verksamhetsstyrning... 9 Uppföljning av miljöchefsträffen april... 9 Ekonomi, verksamhetsplan och budget ) Samverkansprojekt Pågående samverkan Gemensamma och jämförande inspektioner Nätverk för erfarenhetsutbyte Operativa tillsynsprojekt Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Bassängnätverket Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Energi i tillsynen workshop Förebyggande miljöarbete vid olyckor Förorenade områden Hus- och ventilationsnätverket Informationskontroll av förpackade livsmedel Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Masshantering i samband med schaktarbeten Nyckeltal inrapportering och redovisning Nämndutbildning Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Strandskyddsnätverk Tillsyn på lantbruk Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Samverkan på väg att starta Allergener i oförpackade livsmedel på restauranger och caféer uppföljning Avfallssamverkan Spridning av slam på åkermark Förslag på ny samverkan Nationella tillsynsprojekt ) Kommunikation miljosamverkanstockholm.se Miljösamverkanworkshop ) Övriga frågor Institutionen för naturgeografi, SU, ställer in miljöskyddsutbildningen 2016/ Remiss hantering dikesmassor Nationellt nätverk hygien i förskolan... 63

2 1) Mötet öppnas, godkännande av dagordning Kallelse styrgruppsmöte 31 maj 2016 Kallelse till: Tid och plats: Kallade: Styrgruppsmöte Miljösamverkan Stockholms län Tisdag kl. 14:00 16:00. Länsstyrelsen i Stockholms län, Regeringsgatan 66. Sara Helmersson, Norrtälje kommun, ordförande Staffan Stafström, Huddinge kommun Lena Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholms län Karolina Ernarp, Solna stad Gunnar Söderholm, Stockholms stad Helena Götherfors, Södertälje kommun Gregor Hackman, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Pirjo Körsén. Upplands-Bro kommun Henrik Spovin, Miljösamverkan Stockholms län, sekreterare Förslag till dagordning 1) Mötet öppnas, godkännande av dagordning 2) Nästa möte Inget datum bestämt. sidan 3) Föregående minnesanteckningar 2 Från ) Verksamhetsstyrning a) Uppföljning av miljöchefsträffen april b) Ekonomi 62 5) Samverkansprojekt 7 Pågående samverkansprojekt och de på väg att starta. Se bifogat underlag. Frågor att ta ställning till är markerade med blått streck i vänstermarginalen. 6) Kommunikation a) Miljösamverkanworkshop 23 september b) Miljosamverkanstockholm.se 7) Övriga frågor 2) Nästa möte a) Institutionen för naturgeografi, SU, ställer in miljöskyddsutbildningen 2016/17 Se bilaga. b) Remiss hantering dikesmassor Se bilaga. c) Nationellt nätverk hygien i förskolan Se bilaga. 2 MSL styrgrupp

3 Minnesanteckningar Styrgruppsmöte 15 mars 2016 Tid och plats: Tisdag kl. 10:00 12:00. Stockholms Miljöförvaltning. Närvarande: Sara Helmersson, Norrtälje kommun, ordförande Gunnar Söderholm, Stockholms stad Helena Götherfors, Södertälje kommun Gregor Hackman, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Pirjo Körsén, Upplands-Bro kommun Henrik Spovin, Miljösamverkan Stockholms län, sekreterare Anmält förhinder: Lena Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholms län; Staffan Stafström, Huddinge kommun och Karolina Ernarp, Solna stad. 1) Mötet öppnas, godkännande av dagordning Sara Helmersson hälsar alla välkomna och dagordningen godkänns. 2) Föregående minnesanteckningar Beslut: - minnesanteckningarna från styrgruppsmötet 27 januari 2015 godkänns. 3) Verksamhetsstyrning Miljöchefsträff Inbjudan har gått ut till miljöchefsträffen april. I dagsläget 15 anmälda, sista anmälan 18 mars. Inkomna frågor från Anna Green, Nacka och Erik Moelv, Vallentuna läggs till programmet. Beslut: - Staffan Stafström, ny miljöchef i Huddinge, ombeds ta fram förslag på datum för höstens miljöchefsträff, som blir i Huddinge. - lägesrapporten godkänns. Verksamhetsplan och budget En ekonomisk sammanställning presenteras. Beslut: - sammanställningen godkänns. 4) Samverkansprojekt Pågående samverkan Samverkan 2016 En sammanfattning av årets samverkansmöten presenteras. Beslut: - sammanfattningen godkänns. Gemensamma och jämförande inspektioner I VP 2016 anges att under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas.

4 Under 2016 planeras: strandskyddsnätverket, till hösten tillsyn på lantbruk (gödselhantering), under våren dricksvattenanläggningar, under våren Informationskontroll av förpackade livsmedel, genom diskussion av specifika bedömningar av produkter under våren bassängnätverket (fokus städning och hygien), blir ej av under 2016 Beslut: - lägesrapporten godkänns. Nätverk för erfarenhetsutbyte I VP 2016 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Under 2016 planeras: Läkemedel: är igång, nästa möte 17 maj. Tunnelbanan: Länsstyrelsen planerar för möte, fokus på kommunernas tillsyn, buller, att ställa liknande krav etc. Kraftvärmeverk och Stora reningsverk: Stockholm har ansvaret och har kontakt med Länsstyrelsen som planerar miljöskyddsträffar inom dessa områden under början av Mellanstora reningsverk: planering pågår av Ekerö. Schaktmassor: nästa möte 5 april. Vattenverk: kontrollprojekt pågår. Övriga aktiva MSL-nätverk: Bassängnätverket, Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen, Tillsyn på lantbruk, Hus- och ventilationsnätverk samt Strandskyddsnätverk. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Operativa tillsynsprojekt I VP2016 anges att under året ska minst fem gemensamma tillsynsprojekt genomföras i länet. Under 2016 planeras: Allergenprojektet. Till hösten Bassängnätverket. Pågår Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Till hösten. Dricksvattenlagstiftning, Pågår Hus- och ventilationsnätverk, planering pågår Informationskontroll av förpackade livsmedel. Pågår Tillsyn på lantbruk, Pågår Masshantering i samband med schaktarbeten, Pågår Strandskyddsnätverk, till hösten Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteend. Pågår. Provtagningsprojekt livsmedel. Pågår Beslut: - lägesrapporten godkänns. Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Vårens omgång genomförd med 18 deltagare och goda omdömen. Mötet diskuterar den uppgift som deltagarna ska göra mellan dag 2 och dag 3. Den inbegriper 5 personer, t ex chefer, kollegor eller andra i närheten. Dessa ska göra en skattning av kursdeltagaren. Frågorna är omfattande och kräver mycket tid för kursdeltagaren och de som ska göra skattningen. Inbjudan till höstens omgång, 6-7 och 20 oktober, ligger ute. Beslut: - Henrik tar kontakt med kursledningen och diskuterar om uppgiften kan förenklas. - Henrik skickar ut deltagaruppgiften till styrgruppen - lägesrapporten godkänns. 2

5 Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden 8 miljökontor anmälda till nästa samverkansmöte 5 april. Styrgruppen diskuterar vikten av att inte samverkan tappar den konkreta uppgiften att för varje offentlig badplats, med utgångspunkt i befintlig markföroreningskartläggning, bedöma om åtgärder behöver vidtas och i så fall vilka. Beslut: - Henrik förmedlar styrgruppens påpekande - lägesrapporten godkänns. Bassängnätverket Hade nätverksmöte 10 mars med utbildning kring städning och start av tillsynsprojektet Städning och hygien. Ca 6 miljökontor deltar i tillsynsprojektet. Firar 5-årsjubileum som nätverk. Framtagna Legionellaråd presenteras. Styrgruppen diskuterar att det material som tagits fram av nätverket, med checklista och bilagor, är väldigt omfattande. Det behöver hanteras på ett bra sätt så att syfte och åtgärder står i proportion till omfattning och påverkan från verksamheten. Beslut: - samverkansgruppen får i uppdrag att stämma av med verksamhetsutövarna hur de uppfattar checklistan och bilagorna. - samverkansgruppen får i uppdrag att bedöma effekten av bassängtillsynen; om det blivit bättre eller inte under de fem år nätverket jobbat. - legionellaråden godkänns. Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Pendar Behnood, Stockholms stad, stod under Allt för sjön i Transportstyrelsens monter och fick många frågor om hur tillsynen i länet ser på båtbottenfrågan och båtlivets miljöanpassning. Under mässan hade Båtmiljörådet möte, där Pendar Behnood deltog. Bland annat förmedlades att Transportstyrelsen fått Miljömålsrådets uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna ta fram riktlinjer om användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar. Minnesanteckningar från Båtmiljörådets möte kommer. MSL:s brev till centrala myndigheter är under framtagning. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Dricksvattenlagstiftning utbildning och samsyn Lyckad tvådagarsutbildning 9-10 februari. Livsmedelsverket var mycket nöjd med responsen. Kontrollprojektet igång, ca 7 deltagande miljökontor. Inrapportering senast 30 september. Beslut: - Henrik gör en sammanställning över vilka miljökontor som deltar i projektet. - lägesrapporten godkänns. Förebyggande miljöarbete vid olyckor där samarbete krävs mellan räddningstjänst och miljökontor Drygt 30 anmälda till utbildningen 6 april. Uppgift för deltagarna inför workshopen 11 maj blir att etablera en kontakt med den lokala räddningstjänsten. Beslut: - Samverkansgruppen får i uppdrag att efter utbildningen 6 april göra en beskrivning över vilken roll miljökontoret har vid en olycka där räddningstjänsten är inblandad - lägesrapporten godkänns. Förorenade områden Samverkan har gjort en sammanställning av beslutsmallar för saneringsbeslut i formen av ett frasbibliotek där alla kan gå in och välja formuleringar från olika avsnitt som passar. Nästa samverkansmöte 12 april, tema båtklubbar. Beslut: - Samverkansgruppen bör säkerställa att frasbibloteket undviker ett byråkratiskt språk. - lägesrapporten godkänns. 3

6 Hus- och ventilationsnätverket Nystartsmöte 8 februari med 10 miljökontor, länsstyrelsen och CAMM. Ny styrgrupp utsedd. Beslut om att ha fokus på operativt arbete med erfarenhetsutbyte och utåtriktade insatser. En enkät är på väg ut ill miljökontoren för att samla in synpunkter på nätverkets inriktning. Möte i maj gällande checklistor för inspektion. Beslut: - I nuvarande projektplan finns under rubriken Beskrivning av resultatet formuleringen Bl.a. att ge samlade remissyttranden till myndigheter i aktuella remisser och skapa en gemensam kanal för att aktualisera olika frågeställningar. Formuleringen bör förtydligas med att om detta skulle vara aktuellt ska alla yttranden godkännas av MSL:s styrgrupp. - lägesrapporten godkänns. Informationskontroll av förpackade livsmedel Kontrollprojektet startade 19 februari med 16 miljökontor plus Nyköping. Gemensamma checklistor. Inrapportering i webbformulär senast 31 oktober. Gemensamt diskussionsforum på livsteck.net. Beslut: - Henrik gör en sammanställning över vilka miljökontor som deltar i projektet. - lägesrapporten godkänns. Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Inget nytt att rapportera. Nästa möte 17 maj. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Masshantering i samband med schaktarbeten Naturvårdsverket har avslagit ansökan om medel för provtagning. Gruppen planerar därför att ändra fokus på provtagningsdelen och undersöker vad som krävs för att kunna ta prover på VU:s bekostnad, i samband med tillsyn. Nästa samverkansmöte 5 april. Har tagit fram vägledningen Handläggning av ärenden gällande massor samt foldern Information om schaktmassor, att lämna till VU. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Mål för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i länet inventering Inventering pågår, presenteras på miljöchefsträffen. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Nyckeltal inrapportering och redovisning 17 miljökontor har rapporterat data för Rapport presenteras på miljöchefsträffen. Workshop 30 november kring inrapporteringen av data för Beslut: - lägesrapporten godkänns. Nämndutbildning Nämndutbildning genomförd 10 februari med 35 deltagare på plats och webbsändning (kända webbdeltagare från Södertälje, Norrtälje, Österåker, Värmdö) Inspelningen utlagd på miljosamverkanstockholm.se. Utvärdering utskickad till deltagarna men inga svar. Beslut: - frågan om ytterligare nämndutbildningar tas upp på miljöchefsträffen, - lägesrapporten godkänns. Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Tre projekt igång: märkningsprojektet, dricksvatten och provtagningsplanen. Gruppens förslag på utbildningar under året: sanktionskurs, kosttillskott och om material i kontakt med livsmedel. Nästa möte 12 maj. Beslut: - lägesrapporten godkänns. 4

7 Strandskyddsnätverk Bygglovsenheten på sju kommuner samt Bygglovsalliansen har svarat positivt på kontakt och utbyte. Länsstyrelsen med genom Anna Dominković, från Avdelningen för samhällsbyggnad. Nästa samverkansmöte 20 april på temat tillsyn. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Tillsyn på lantbruk Tillsynsprojektet Gödselhantering är igång med 12 miljökontor. Planerar för studiebesök på Berga naturbruksgymnasium. Nästa samverkansmöte 28 april. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Uppföljning av tillsyn (blir det nåt bättre?) Förfrågan gått ut till miljöchefsgruppen om hur de ser på checklistan och fortsättningen. Svaren sammanställs till miljöchefsträffen. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Studien är igång med Ekerö, Södertälje och Österåker. Beslut: - lägesrapporten godkänns. Förslag på ny samverkan Buller i den kommunala handläggningen Ingen utbildning ännu planerad. Beslut: - Henrik fortätter kontakten med Naturvårdsverket, Boverket och Länsstyrelsen. Workshop kring energi i tillsynen Förslag på ny samverkan har inkommit från KSL Samverkansförslaget presenteras. Beslut: - Mia Simm och Henrik tar fram en inbjudan till en halvdag i slutet av maj. 5) Kommunikation Miljösamverkanworkshop Agneta Settervall är bokad till , kostnad 32 kkr ex moms, inkl. assistent och dokumentation. Till det avslutande minglet kan inte dryck köpas direkt av MSL/ Stockholms stad. Beslut: - inbjudan skickas ut i maj, - förfrågan går ut till övriga miljökontor om lösning på dryckesfrågan. Mediakontakter Inget nytt att rapportera. Beslut: - lägesrapporten godkänns. miljosamverkanstockholm.se Inget nytt att rapportera. Beslut: - lägesrapporten godkänns. 5

8 6) Övriga frågor Riktlinjer för anmälan och deltagande vid MSL:s projekt och aktiviteter Diskussion om förutsättningarna för icke deltagande av anmäld till MSL:s projekt och aktiviteter. Beslut: - anmälda till aktiviteter och seminarier som inte deltar utan avanmälan eller meddelande om orsak faktureras en avgift i förhållande till aktivitetens omkostnader - anmälda till projektmöten som inte deltar får en fråga om orsak, med cc till chef. Avtackning av samverkansgrupper 14 personer deltog i en trivsam och uppskattad middag 17 februari. Beslut: - lägesrapporten godkänns. 7) Nästa möte Tisdag 31 maj 2016, kl. 14:00-16:00. Länsstyrelsen i Stockholms län, Regeringsgatan 66, Stockholm. Eventuellt har Sara förhinder, i så fall träder Gunnar in som mötesordförande. 6

9 4) Verksamhetsstyrning Uppföljning av miljöchefsträffen april Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: Minnesanteckningar från aprilmötet är på gång. Planeringsgruppen för höstens möte träffas i augusti. Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Ekonomi, verksamhetsplan och budget MSL styrgrupp: En ekonomisk sammanställning presenteras. Förslag till beslut: - sammanställningen godkänns. 9 MSL styrgrupp

10 Operativ tillsyn/ kontroll Nätverk Aktivitet/ utbildning Handläggarstöd Samverkan 2016 Jan 12 Båtbottentvättning, samverkansmöte 27 MSL styrgrupp 28 Förorenade områden Feb 8 Hus- och ventilationsnätverket, samverkansmöte 9-10 Riskbaserad dricksvattenkontroll seminarium och projektstart 10 Miljökvalitetsnormer för vatten nämndseminarium Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning 17 Tillsyn på lantbruk 17 Förebyggande miljöarbete vid olyckor, samverkansmöte 18 Masshantering i samband med schaktarbeten 18 Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen 19 Märkningsprojektet, kick-off och utbildning mars 1 Nyckeltal sista datum för inrapportering av data för Bassängnätverket, samverkansmöte 14 Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning 15 MSL styrgrupp april 5 Badplatser och påverkan från förorenade områden samverkansmöte 5 Masshantering i samband med schaktarbeten, samverkansmöte 6 Förebyggande miljöarbete vid olyckor utbildning 12 Förorenade områden samverkansmöte 20 Strandskyddsnätverk samverkansmöte Miljöchefsträff 27 Tillsyn på lantbruk, studiebesök Berga 28 Tillsyn på lantbruk, samverkansmöte maj 9 Förebyggande miljöarbete vid olyckor samverkansmöte 10 Hus- och ventilationsnätverket, samverkansmöte 11 Förebyggande miljöarbete vid olyckor utbildning 12 Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen 30 Sanktionsutbildning livsmedel 31 MSL:s styrgrupp juni 3 Workshop kring energi i tillsynen 20 Spridning av slam på åkermark samverkansstart 21 Avfallssamverkan samverkansstart aug 30 Hus- och ventilationsnätverket, samverkansmöte sept 15 Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen 21 Bassängnätverket, möte om Städning och hygienprojektet 23 Miljösamverkanworkshop 27 Strandskyddsnätverket okt 3 Fukt och riskkonstruktioner utbildning 6-7 Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning del 1 20 Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning del 2 nov 23 Bassängnätverket, samverkansmöte 30 Nyckeltalsworkshop dec 1 Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Läs mer om all samverkan och alla möten på miljosamverkanstockholm.se!

11 Pågående samverkan Gemensamma och jämförande inspektioner Samverkansstatus miljöchefsträff: I VP 2016 anges att under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas. Under 2016 planeras: strandskyddsnätverket, till hösten tillsyn på lantbruk, inom ramen för gödselhanteringsprojektet dricksvattenanläggningar, inom ramen för samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Informationskontroll av förpackade livsmedel, genom diskussion av specifika bedömningar av produkter under våren bassängnätverket, blir ej av under MSL styrgrupp: I VP 2016 anges att under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas. Under 2016 planeras: strandskyddsnätverket, planeras till hösten tillsyn på lantbruk, inom ramen för gödselhanteringsprojektet dricksvattenanläggningar, inom ramen för projektet samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Informationskontroll av förpackade livsmedel, genom diskussion av specifika bedömningar av produkter under våren bassängnätverket, blir ej av under 2016 möjligen inom ramen för Hus- och ventilationsnätverket, under hösten Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Nätverk för erfarenhetsutbyte Samverkansstatus MSL styrgrupp: I VP 2016 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Under 2016 planeras: Läkemedel: är igång i teorin, möte planerat till 17 maj skjutet till hösten. Tunnelbanan: Länsstyrelsen planerar för möte, fokus på kommunernas tillsyn, buller, att ställa liknande krav etc. Kraftvärmeverk och Stora reningsverk: Länsstyrelsen och Stockholm planerar för start i mitten/slutet av oktober. Mellanstora reningsverk: planering pågår av Ekerö. Schaktmassor: är igång, förbereder samordnad tillsyn och provtagning. Vattenverk: Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten pågår. Övriga aktiva MSL-nätverk: Bassängnätverket, Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen, Tillsyn på lantbruk, Hus- och ventilationsnätverk samt Strandskyddsnätverk. På väg att starta: Avfallssamverkan. Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Operativa tillsynsprojekt Samverkansstatus MSL styrgrupp: I VP2016 anges att under året ska minst fem gemensamma tillsynsprojekt genomföras i länet. Under 2016 pågår eller planeras: 11 MSL styrgrupp

12 Allergenprojekt. Start i september Bassängnätverket. Städning & hygien pågår Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Till hösten. Dricksvattenlagstiftning. Pågår Hus- och ventilationsnätverk. Planering pågår Informationskontroll av förpackade livsmedel. Pågår Tillsyn på lantbruk. Gödselhantering pågår Masshantering i samband med schaktarbeten. Pågår Strandskyddsnätverk. Till hösten Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteend. Pågår. Provtagningsprojekt livsmedel. Pågår Spridning av slam på åkermark. Start till hösten Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: Vårens omgång genomförd med 18 deltagare och goda omdömen. Mötet diskuterar den uppgift som deltagarna ska göra mellan dag 2 och dag 3. Den inbegriper 5 personer, t ex chefer, kollegor eller andra i närheten. Dessa ska göra en skattning av kursdeltagaren. Frågorna är omfattande och kräver mycket tid för kursdeltagaren och de som ska göra skattningen. Inbjudan till höstens omgång, 6-7 och 20 oktober, ligger ute. Beslut: - Henrik tar kontakt med kursledningen och diskuterar om uppgiften kan förenklas. - Henrik skickar ut deltagaruppgiften till styrgruppen - lägesrapporten godkänns miljöchefsträff: Två utbildningar genomförda med god utvärdering. Inbjudan till höstens omgång, 6-7 och 20 oktober, ligger ute MSL styrgrupp: Tio anmälda till höstens utbildning. Artikel i Tillsynsnytt april 2016 bifogas. Skattningsformuläret från utbildningen bifogas. Förslag till beslut: - Henrik preliminärbokar en utbildning våren lägesrapporten godkänns. 12 MSL styrgrupp

13 Utbildning i att utvecklas som myndighetsperson - Naturvårdsverket Sida 1 av Webbplatsen använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Jag accepterar Läs mer Utbildning i att utvecklas som myndighetsperson I alla jobb finns det utmaningar. Som miljö- och hälsoskyddsinspektör måste man ibland be personer att utföra ytterligare utredningar eller åtgärder för att uppfylla krav krav som går utöver vad personerna själva tycker är rimligt. Marzanna Dabrowska och Elin Jacobsson har båda gått utbildningen Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson. Här berättar de om vad de lärt sig. Marzanna Dabrowska arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör på Stockholms kommun. Hon möter många fastighetsägare då hon arbetar med radonfrågor, men även boende som har problem med till exempel buller, dålig ventilation och störande lukt. Foto på Marzanna Dabrowska Vad tycker du är den största utmaningen i yrkesrollen som inspektör? - För mig personligen är det den mänskliga faktorn. Kommunikationen kan vara trevlig och gå enkelt när man är ense. Men ibland ska jag förmedla information som går en fastighetsägare eller en verksamhetsutövare emot, till exempel att det behövs fler mätningar av radon. I det samtalet kan känslor av ledsnad eller ilska komma upp. En radonmätning kostar inte så mycket men kanske de tycker att de redan har gjort rätt och känner sig ifrågasatta. Många av samtalen tar vi per telefon. Jag ser inte den jag pratar med, jag har inte

14 Utbildning i att utvecklas som myndighetsperson - Naturvårdsverket Sida 2 av ögonkontakt och ser inte den andres reaktioner. Det tar på krafterna. Vi är sällan ute och telefonen blir redskapet i kommunikation med fastighetsägaren eller den som klagar, berättar Marzanna. Gav utbildningen handfast vägledning hur du kan tackla de här utmaningarna? - Jag hade inte tänkt på att det finns olika kommunikationsstilar. Jag är bra på att argumentera, men har inte alltid lyssnat aktivt på svaren jag fått. Övningarna vi fick göra var superbra, men svåra. Det var svårt att lämna det invanda och trygga och speciellt pröva den stil där man tycker att man brister. Genom att spela de olika rollerna fick jag mer förståelse för hur till exempel den som klagar på olägenheter kan uppleva ett samtal. De här ärendena behöver inte vara så svåra men kontakten kan vara krävande. Gav utbildningen dig nya insikter om dig själv eller om yrkesrollen? - Att argumentera är inte optimalt i många situationer. Den jag möter kanske behöver något annat. Så det är bra att börja med något annat, till exempel att aktivt lyssna som också var en av stilarna vi prövade. En annan kallade vi "att begära". Det är ett sätt att samtala som inte känns så naturligt utifrån min personlighet. Ett sätt att vara tydlig är att säga: "Om du gör det här då kommer det här att hända. Om du inte gör så här då kommer istället det här att hända..". Som inspektör är det lätt att ta saker personligt, till exempel om någon reagerar med ilska när jag ringer. Men varför gör de det? Efter kursen kan jag lättare påminna mig om att det kan bero på så många olika saker. Vill du skicka med något till de personer som då och då träffar en miljöinspektör? - En fastighetsägare kan tro att jag är för petig eller tar den klagandes parti. Det jag vill säga är att mitt jobb är att göra opartiska bedömningar och se till allt lagen följs. Jag strävar efter att vi ska kunna samarbeta så bra som möjligt, avslutar Marzanna. Elin Jacobsson arbetar som miljöinspektör i Järfälla kommun. Elin arbetar med radonfrågor och möter i det arbetet många fastighetsägare. En annan uppgift är att möta boende som har problem med till exempel buller, dålig ventilation och störande lukt. Foto på Elin Jacobsson Vad tycker du är den största utmaningen i yrkesrollen som inspektör? - Jag har nyss börjat. Innan arbetade jag med miljöledningssystemet som är frivilligt arbete för företagen. Det är en helt annan roll. Jag vill fortfarande ge en service, men behöver vara tydlig på ett annat sätt. Bra med en utbildning för att komma in i den nya rollen på ett bra sätt, berättar Elin. Gav utbildningen handfast vägledning hur du kan tackla de här utmaningarna?

15 Utbildning i att utvecklas som myndighetsperson - Naturvårdsverket Sida 3 av Man tjänar på att vara tydlig och satsa på ett annat kommunikationssätt. Många som går ut som myndighetsperson kommer med krav. Då är det bra att börja med frågor. Då kan jag bättre förstå deras vardag. Det är en kombination av att sammanfatta, bekräfta och visa att man lyssnat. Men ändå inte vara otydlig med min egen roll: "Det här kan du förvänta dig av mig och det här förväntar jag mig av dig." Inom det frivilliga miljöarbetet fokuserade jag mer på att lyfta andra affärsfördelar med miljöarbete. Kursen gav mig insikt att det kanske är en dialog man kan ha även inom tillsynsarbetet. Gav utbildningen dig nya insikter om dig själv eller om yrkesrollen? - Ja, vi pratade mycket om hur man kommunicerar utifrån hur man är som person. Vi fick arbeta med ett skattningsformulär som vi även bad fem kollegor att fylla i. Det blev utgångspunkt för övningar under kursen. Vill du skicka med något till de personer som då och då träffar en miljöinspektör? - Ja, att vi vill hjälpa dem i deras verksamhet. Vi vill inte skapa problem utan hjälpa någon annan att följa lagstiftningen för ett mer hållbart samhälle, avslutar Elin. Detta är en artikel i Tillsynsnytt 4 april Mer om kursen Miljösamverkan Stockholms län erbjuder sedan förra året tredagarsutbildningen Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson. Utbildningen har fokus på utveckling av yrkesrollen som inspektör och myndighetsperson. Deltagarna arbetar med de konkreta frågor som gruppen står inför och tränar på hur de kan lösa dem genom kommunikation. Motsvarande utbildning hade under ca 500 deltagare i Västra Götaland och Halland. Utbildningen Kommunikation & Bemötande har fortsatt och har hållits 2-4 ggr per år sedan Det är en permanent huvudaktivitet i Miljösamverkan Västra Götaland och Halland. Mer information om kommande utbildningar i Stockholms län finns på miljosamverkanstockholm.se. Sidan senast uppdaterad: 1 april 2016 Sidansvarig: Maria Vidarve Ämnen och sektorer Tillsyn Relaterade sidor Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt Bättre koll på miljötillsynen Omprövning och tidsbegränsning underlättar tillsynen Tillsyns- och föreskriftsrådet, TOFR Fler miljöbrott ska ge påföljder NYHETER OCH PRESSMEDDELANDEN

16 Information och instruktioner för Dig som går kursen Kommunikation & Bemötande Du ska snart gå andra modulen av utbildningen och innan du kommer dit är det viktigt att du gör denna kursförberedelse. Självskattning Du ska göra en självskattning där du ska bedöma dig själv och hur du agerar utifrån ett antal påståenden. Öppna fliken "Jag" här nedan och läs igenom påståendena. Din uppgift nu är att bedöma hur du gör/brukar bete dig. Du ska skatta hur väl varje påstående beskriver hur du agerar. Du fyller i enligt skalan 1 stämmer inte alls, till 5 stämmer mycket väl och 2:or, 3:or och 4:or där emellan. Försök att ta ställning åt vilket håll det lutar. Att använda många 3:or kommer att säga dig mindre om resultatet. Detta är ett material som du ska använda för din egen utveckling. Ju närmare verkligheten du beskriver dig själv, desto större möjlighet får du att få en korrekt bild av dig själv och därmed chans att utvecklas. Ta ställning till samtliga påstående. Markera med en röd 3:a om du absolut inte kan göra någon bedömning. Skalan är stämmer inte alls stämmer mycket väl! Andras skattning Du ska dela ut "Skattningsformulär för utskick" till 5 personer i din omgivning. Det kan vara t.ex. chefer, kollegor, medarbetare, kunder men också personer som befinner sig i sfären utanför ditt arbete. Be dem fylla i formuläret och skicka det tillbaka till dig så fort som möjligt. Be gärna personer som vet hur du beter dig i olika sammanhang eller som känner till dig över längre tid. Välj gärna också någon som du ofta tycker att du har svårt att påverka och kommunicera med. Säg till dem du ber, att du kommer att komma tillbaka till dem efter kursen och berätta vad som kom ut av det hela. "Skattningsformulär för utskick" innehåller samma påståenden som du själv tagit ställning till under fliken "Jag själv" Då du får tillbaka resultaten på dina utskick, kopierar du in dem under respektive flik i ditt dokument. (Du kan kopiera hela kolumnen med skattningssiffror). Resultatet sammanställs sedan automatiskt, och förs över till flikarna Detaljanalys och Profiltabell. Informationen under de två flikarna skriver du sedan ut och tar med dig till utbildningsstarten.

17 1= stämmer inte alls Fråga nummer: Påståenden Skattning 1 Jag stämmer av med kontrollfrågor när jag inte förstår. 2 Jag låter den jag talar med prata till punkt. 3 Jag kommer gärna med idéer och förslag. 4 Jag förbereder mig genom att ta reda på fakta. 5 Jag är tydlig med vad jag förväntar mig av andra. 6 Jag talar om vad jag tycker om andras prestationer. 7 Jag påtalar de spännande möjligheter jag ser. 8 Jag visar hur vi kompletterar varandra och hur vars och ens insats bidrar till resultatet. 9 Jag är öppen med mina personliga planer. 10 Jag frågar efter och tar reda på vad andra anser om mig. 11 Jag stämmer av hur den andre tänker och känner, särskilt om den andre har en annan åsikt än jag. 12 Jag summerar eller upprepar ofta för att kontrollera att jag uppfattat vad den andre sagt på ett korrekt sätt. 13 Jag för fram förslag, så att vi kan komma till beslut. 14 Jag redovisar de sakliga skälen för min ståndpunkt. 15 Jag är tydlig med att tala om vad andra får i utbyte för att de ställer upp. 16 Jag tydliggör vad andra är bra på och vad de skulle kunna göra bättre. 17 Jag målar upp bilder med ord, för att förtydliga mitt budskap. 18 Jag påtalar hur det som känns motigt nu, kommer att visa sig vara värt besväret, när vi når målet. 19 Jag kan ställa "dumma" frågor utan att känna mig generad. 20 Jag har lätt för att berätta hur jag känner. 21 Jag frågar de som sitter tysta vad de tycker. 22 Jag summerar ofta under samtal/möte vad som hittills har sagts/bestämts. 23 Jag föreslår hur arbetet ska läggas upp genom att ange sakskäl. 24 Mina argument bygger på fakta. 25 Jag beskriver vad jag är villig att göra om mina krav uppfylls. 26 Jag redovisar mina önskemål och behov klart och tydligt. 27 Jag gör gärna upp i förväg med den andra parten om vad som ska gälla oss emellan. 28 Jag använder liknelser och bilder för att tydliggöra mina visioner. 29 Jag lyfter fram det meningsfulla med vad vi gör, så att alla kan se hur saker hänger ihop. 30 Jag litar på på andra och berättar gärna om mig själv. 31 Jag berättar om mina funderingar och min osäkerhet. 32 Jag fokuserar på den jag talar med och låter mig inte distraheras. 33 Jag uppmuntrar den andre att berätta om sin åsikt, även om det kan vara kritik mot mig. 34 Mina förslag är objektiva och sakliga. 35 Mina synpunkter är rationella och objektiva. 36 Jag talar om vilka krav jag har när det gäller andras prestationer. 37 Jag ser redan från början till att andra vet vad jag förväntar mig av dem. 38 Jag påminner andra om vad vi tidigare har klarat tillsammans. 39 Jag uttrycker mitt hopp och tro på att saker kommer att gå bra. 40 Jag är öppen med mina misstag, även om det känns jobbigt. 41 Jag vågar tala med andra om att jag har problem med honom eller henne. 42 Jag ställer många frågor. 43 Jag försöker sätta ord på de känslor den andre verkar känna. 44 Jag anger skäl som är opartiska och baserade på beprövad erfarenhet. 45 Jag använder gärna beslut fattade på högre nivå eller policies som utgångspunkt för mina förslag. 46 Jag beskriver vilka negativa konsekvenser det får om mina krav inte uppfylls. 47 Jag använder oftare orden jag vill att.." än "vi måste " 48 Jag talar om för andra om de inte uppfyller mina förväntningar/krav. 49 Jag håller fast vid mina krav tills jag tycker att jag får ett rimligt utbyte. 50 Jag ser till att vi firar vad vi tillsammans har åstadkommit. 51 Jag framhåller vilka värderingar vi har gemensamt. 52 Jag ber om hjälp även om jag riskerar att förlora ansiktet. 53 Jag stämmer av hur mina insatser hittills varit till hjälp och vad jag skulle kunna göra bättre. 54 Jag uppmanar andra att ifrågasätta och komma med motargument. 55 Jag stämmer av andras känslor för att få veta var skon klämmer. 56 Jag kommer snabbt med idéer och förslag när vi ställs inför problem. 57 Jag hänvisar till expertis och forskning i min argumentation. 58 Jag säger tydligt vad jag vill och vilka reultat jag vill nå. 59 Jag redogör för vilka villkor som gäller om man arbetar med mig. 60 Jag berömmer gärna någon när han/hon har gjort något bra. 61 Jag påtalar ofta att vi jobbar för ett gemensamt mål. 62 Jag visar tydligt utåt att jag är engagerad och hur mitt arbete är meningsfullt för mig. 63 Om det blir problem litar jag på att någon hjälper mig. 64 Jag arbetar bäst om jag får tydlig support från min omgivning.

18 Skattningen Fråga nr Påståendena Jag Bedömare 1 Bedömare 2 Bedömare 3 Bedömare 4 Bedömare 5 A Ta in 2 Jag låter den jag talar med prata till punkt Jag frågar de som sitter tysta vad de tycker Jag fokuserar på den jag talar med och låter mig inte distraheras Jag uppmuntrar den andre att berätta om sin åsikt, även om det kan vara kritik mot mig. 42 Jag ställer många frågor Jag uppmanar andra att ifrågasätta och komma med motargument B Kvittera 1 Jag stämmer av med kontrollfrågor när jag inte förstår Jag stämmer av hur den andre tänker och känner, särskilt om den andre har en annan åsikt än jag. 12 Jag summerar eller upprepar ofta för att kontrollera att jag uppfattat vad den andre sagt på ett korrekt sätt. 22 Jag summerar ofta under samtal/möte vad som hittills har sagts/bestämts. 43 Jag försöker sätta ord på de känslor den andre verkar känna Jag stämmer av andras känslor för att få veta var skon klämmer C Visionera 7 Jag påtalar de spännande möjligheter jag ser Jag målar upp bilder med ord, för att förtydliga mitt budskap Jag påtalar hur det som känns motigt nu, kommer att visa sig vara värt besväret, när vi når målet. 28 Jag använder liknelser och bilder för att tydliggöra mina visioner Jag uttrycker mitt hopp och tro på att saker kommer att gå bra Jag visar tydligt utåt att jag är engagerad och hur mitt arbete är meningsfullt för mig D Inkludera 8 Jag visar hur vi kompletterar varandra och hur vars och ens insats bidrar till resultatet. 29 Jag lyfter fram det meningsfulla med vad vi gör, så att alla kan se hur saker hänger ihop. 38 Jag påminner andra om vad vi tidigare har klarat tillsammans Jag ser till att vi firar vad vi tillsammans har åstadkommit Jag framhåller vilka värderingar vi har gemensamt Jag påtalar ofta att vi jobbar för ett gemensamt mål E Vara öppen 9 Jag är öppen med mina personliga planer Jag kan ställa "dumma" frågor utan att känna mig generad Jag har lätt för att berätta hur jag känner Jag litar på på andra och berättar gärna om mig själv Jag berättar om mina funderingar och min osäkerhet Jag är öppen med mina misstag, även om det känns jobbigt F Be om hjälp 10 Jag frågar efter och tar reda på vad andra anser om mig Jag vågar tala med andra om att jag har problem med honom eller henne. 52 Jag ber om hjälp även om jag riskerar att förlora ansiktet Jag stämmer av hur mina insatser hittills varit till hjälp och vad jag skulle kunna göra bättre. 63 Om det blir problem litar jag på att någon hjälper mig Jag arbetar bäst om jag får tydlig support från min omgivning G Förklara 4 Jag förbereder mig genom att ta reda på fakta Jag redovisar de sakliga skälen för min ståndpunkt Mina argument bygger på fakta Mina synpunkter är rationella och objektiva Jag anger skäl som är opartiska och baserade på beprövad erfarenhet Jag hänvisar till expertis och forskning i min argumentation H Föreslå 3 Jag kommer gärna med idéer och förslag Jag för fram förslag, så att vi kan komma till beslut Jag föreslår hur arbetet ska läggas upp genom att ange sakskäl Mina förslag är objektiva och sakliga Jag använder gärna beslut fattade på högre nivå eller policies som utgångspunkt för mina förslag. 56 Jag kommer snabbt med idéer och förslag när vi ställs inför problem I Kräva 5 Jag är tydlig med vad jag förväntar mig av andra Jag redovisar mina önskemål och behov klart och tydligt Jag talar om vilka krav jag har när det gäller andras prestationer Jag ser redan från början till att andra vet vad jag förväntar mig av dem Jag använder oftare orden jag vill att.." än "vi måste " Jag säger tydligt vad jag vill och vilka reultat jag vill nå J Värdera 6 Jag talar om vad jag tycker om andras prestationer Jag tydliggör vad andra är bra på och vad de skulle kunna göra bättre Jag talar om för andra om de inte uppfyller mina förväntningar/krav Jag berömmer gärna någon när han/hon har gjort något bra Jag talar genast om ifall någon gör på ett felaktigt sätt, så att det blir rätt så snabbt som möjligt. 66 Jag framhåller gärna personer som har gjort det där lilla extra K Villkora 15 Jag är tydlig med att tala om vad andra får i utbyte för att de ställer upp

19 Profil, alla bedömningar Profil, jag själv ,5 9 8,5 8 9,5 9 8,5 8 7,5 7, ,5 6 5,5 5 6,5 6 5,5 5 Bedömare 1 Bedömare 2 Bedömare 3 Jag själv Bedömare 4 Bedömare 5 Ta in Kvittera Visionera Inkludera Vara öppenbe om hjälpförklara Föreslå Kräva Värdera Villkora Average Jag själv Bedömare Bedömare Bedömare Bedömare Bedömare A B C D E F G H I J K Jag själv Ta in Kvittera Visionera Inkludera Vara öppen Be om hjälp Förklara Föreslå Kräva Värdera Villkora A B C D E F G H I J K Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Total avge 0,0 Bedömare 1 Ta in Kvittera Visionera Inkludera Vara öppen Be om återkoppling Förklara Föreslå Kräva Värdera Villkora A B C D E F G H I J K Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Fråga Skattning Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Total avge 0,0

20 Ditt namn Den du har bedömt Datum Information och instruktioner för bedömare Du har blivit ombedd att fylla i detta skattningsformulär. Personen som har bett dig att göra detta ska gå en utbildning, Kommunikation och Bemötande, som handlar om kommunikation och påverkan. Att du fyller i detta skattningsformulär är en mycket viktig del av utbildningen. Han eller hon får på detta sätt information om sitt eget sätt att agera och hur det uppfattas av andra. Din uppgift är att skatta hur du uppfattar honom eller henne. Var uppriktig och utgå från de situationer du har erfarenhet av att arbeta tillsammans eller umgås med vederbörande. Öppna flik Skattning nedan. Om du tycker att ett påstående stämmer mycket väl överens med hur du uppfattar personen, sätter du en 5:a. Om du tycker att påståendet inte alls stämmer överens med hur du uppfattar personen, sätter du en 1:a. Om din uppfattning ligger där emellan, sätter du en 2:a, 3:a, eller 4:a, beroende på hur väl det stämmer. Försök att ta ställning åt vilket håll det lutar. Att använda många 3:or kommer att säga personen i fråga mindre! Skalan: stämmer inte alls stämmer mycket väl! Det är viktigt att alla påståenden skattas! Tycker du att du inte alls kan uttala dig i fråga om något påstående, markera din siffra genom att färga siffran 3 röd. När du är färdig skickar du tillbaka filen till den du har bedömt. Tack för din medverkan!

21 Fråga nummer: Påståenden Skattning 1= stämmer inte alls = stämmer mycket väl 1 XX stämmer av med kontrollfrågor när XX inte förstår. 2 XX låter den XX talar med prata till punkt. 3 XX kommer gärna med idéer och förslag. 4 XX förbereder sig genom att ta reda på fakta. 5 XX är tydlig med vad XX förväntar sig av andra. 6 XX talar om vad XX tycker om andras prestationer. 7 XX påtalar de spännande möjligheter XX ser. 8 XX visar hur vi kompletterar varandra och hur vars och ens insats bidrar till resultatet. 9 XX är öppen med sina personliga planer. 10 XX frågar efter och tar reda på vad andra anser om XX 11 XX stämmer av hur den andre tänker och känner, särskilt om den andre har en annan åsikt än XX. 12 XX summerar eller upprepar ofta för att kontrollera att XX uppfattat vad den andre sagt på ett korrekt sätt. 13 XX för fram förslag, så att vi kan komma till beslut. 14 XX redovisar de sakliga skälen för sin ståndpunkt. 15 XX är tydlig med att tala om vad andra får i utbyte för att de ställer upp. 16 XX tydliggör vad andra är bra på och vad de skulle kunna göra bättre. 17 XX målar upp bilder med ord, för att förtydliga sitt budskap. 18 XX påtalar hur det som känns motigt nu, kommer att visa sig vara värt besväret, när vi når målet. 19 XX kan ställa "dumma" frågor utan att känna sig generad. 20 XX har lätt för att berätta hur XX känner. 21 XX frågar de som sitter tysta vad de tycker. 22 XX summerar ofta under samtal/möte vad som hittills har sagts/bestämts. 23 XX föreslår hur arbetet ska läggas upp genom att ange sakskäl. 24 XX argument bygger på fakta. 25 XX beskriver vad XX är villig att göra om XXs krav uppfylls. 26 XX redovisar sina önskemål och behov klart och tydligt. 27 XX gör gärna upp i förväg med den andra parten om vad som ska gälla dem emellan. 28 XX använder liknelser och bilder för att tydliggöra sina visioner. 29 XX lyfter fram det meningsfulla med vad vi gör, så att alla kan se hur saker hänger ihop. 30 XX litar på på andra och berättar gärna om sig själv. 31 XX berättar om sina funderingar och sin osäkerhet. 32 XX fokuserar på den XX talar med och låter sig inte distraheras. 33 XX uppmuntrar den andre att berätta om sin åsikt, även om det kan vara kritik mot XX 34 XX förslag är objektiva och sakliga. 35 XX synpunkter är rationella och objektiva. 36 XX talar om vilka krav XX har när det gäller andras prestationer. 37 XX ser redan från början till att andra vet vad XX förväntar sig av dem. 38 XX påminner andra om vad vi tidigare har klarat tillsammans. 39 XX uttrycker sitt hopp och tro på att saker kommer att gå bra. 40 XX är öppen med sina misstag, även om det känns jobbigt. 41 XX vågar tala med andra om att XX har problem med honom eller henne. 42 XX ställer många frågor.

22 43 XX försöker sätta ord på de känslor den andre verkar känna. 44 XX anger skäl som är opartiska och baserade på beprövad erfarenhet. 45 XX använder gärna beslut fattade på högre nivå eller policies som utgångspunkt för sina förslag. 46 XX beskriver vilka negativa konsekvenser det får om XX krav inte uppfylls. 47 XX använder oftare orden XX vill att.." än "vi måste " 48 XX talar om för andra om de inte uppfyller XX förväntningar/krav. 49 XX håller fast vid sina krav tills XX tycker att XX får ett rimligt utbyte. 50 XX ser till att vi firar vad vi tillsammans har åstadkommit. 51 XX framhåller vilka värderingar vi har gemensamt. 52 XX ber om hjälp även om XX riskerar att förlora ansiktet. 53 XX stämmer av hur XX insatser hittills varit till hjälp och vad XX skulle kunna göra bättre. 54 XX uppmanar andra att ifrågasätta och komma med motargument. 55 XX stämmer av andras känslor för att få veta var skon klämmer. 56 XX kommer snabbt med idéer och förslag när vi ställs inför problem. 57 XX hänvisar till expertis och forskning i sin argumentation. 58 XX säger tydligt vad XX vill och vilka reultat XX vill nå. 59 XX redogör för vilka villkor som gäller om man arbetar med XX 60 XX berömmer gärna någon när han/hon har gjort något bra. 61 XX påtalar ofta att vi jobbar för ett gemensamt mål. 62 XX visar tydligt utåt att XX är engagerad och hur XX arbete är meningsfullt för XX 63 Om det blir problem litar XX på att någon hjälper XX 64 XX arbetar bäst om XX får tydlig support från sin omgivning. 65 XX talar genast om ifall någon gör på ett felaktigt sätt, så att det blir rätt så snabbt som möjligt. 66 XX framhåller gärna personer som har gjort det där lilla extra

23 Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Syfte Sommaren 2015 tog media upp frågan om kommunala badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden. I samband med granskningen väcktes frågan om vad och hur kommunen mäter badvattnet och vilken kontroll man har över närliggande förorenade områden. En samverkan är igång där frågan hanteras och diskussion förs om eventuella inventeringar och insatser inför kommande badsäsong. Samverkansgrupp Danderyds kommun: Jenny Bejerskog, Ekerö kommun: Jessica Duf, Länsstyrelsen i Stockholms län: Erik Blomqvist och Linn Knutmejer, Nacka kommun: Kajsa Gustavsson och Maria Lundin, Norrtälje kommun: Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud, Susanna Eriksson, Sollentuna kommun: Xiomara Holmbäck, Solna stad: Annelie Lindahl Stam, Stockholms stad: Victoria Beckman, Karin Kuttainen, Danuta Monika Persson och Jerzy Slazak, Södertälje kommun: Jessica Perman och Björn Pinner, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Sofia Larsen och Kalle Rosén, Värmdö kommun: Viveca Svensson Sellin, Österåkers kommun: Melissa Feldtmann. Projektledare för samverkan Karin Kuttainen, Stockholms stad. Start för samverkan och tidsplan Start Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: 8 miljökontor anmälda till nästa samverkansmöte 5 april. Styrgruppen diskuterar vikten av att inte samverkan tappar den konkreta uppgiften att för varje offentlig badplats, med utgångspunkt i befintlig markföroreningskartläggning, bedöma om åtgärder behöver vidtas och i så fall vilka. Beslut: - Henrik förmedlar styrgruppens påpekande - lägesrapporten godkänns miljöchefsträff: Två möten genomförda. Nacka och Österåker har provtagit en badplats nära en marina resp ytvatten vid marinor. I Nacka var halterna låga och i Österåker höga. Stockholm planerar provtagning av ytlig jord på 19 badplatser i år. På några ska även djupare jord (ner till två meter) och ytliga sediment (ner till en meter) provtas. På senaste mötet diskuterade gruppen behovet av platsspecifika riktvärden för badplatser. Dessa skulle vara en hjälp/stöd både om befintliga badplatser provtas och vid planering av nya bad. Riktvärdena skulle kunna ange en maxhalt på olika föroreningar i ytlig jord, ytliga sediment och ytvatten, som analyserade prov kunde jämföras mot. Offert begärs infrån SGI på kostnad för framtagande av riktvärden. HaV kontaktas för ev. bidrag. Gemensam finansiering genom MSL? MSL styrgrupp: Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Österåker och Nacka har inventerat badplatser ocj jämfört med EBHstödet, och vid behov vidagit eller planerat för åtgärder (kända uppgifter ). Ingen offert har kommit på framtagning av platsspecifika riktvärden. Nästa möte med avstämning i gruppen under vecka 38. Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Bassängnätverket Syfte Syftet är att genom tillsynen uppnå förbättrad egenkontroll vid bassänganläggningar och därmed också minskade hälso- och miljörisker. Nätverk bildades våren 2011 bestående av miljö-och hälsoskyddsinspektörer från länets kommuner. 21 MSL styrgrupp

24 Mål Samverkan ska genom att ta fram handledningar och styrdokument samt anordna utbildningar och studiebesök, dels ge stöd till kommunernas inspektörer och dels bidra till bra och likvärdig tillsyn på bassänganläggningarna. Hur levereras resultatet Handledning, utbildning och seminarium. Metod och avgränsning Handledningsdokument för tillsyn, vägledningar för spillvatten, handledning till inspektörer i anmälningsärenden av nya simhallar, hygienfrågor samt ventilation vid bassänganläggningar. Samverkansgrupp Arbetsgrupper: Checklistan och dess bilagor: Marithe Eriksson, Stockholms stad; Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad, Heli Lehtonen, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Hygienråd: Maria Löfholm Sundbybergs stad; Elisabeth Bood, Huddinge kommun. Legionella: Jenny Hamrin, Stockholms stad, mfl). Guide Nya bad, Marithe Eriksson, Stockholms stad; Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad, Heli Lehtonen, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Nätverket: Botkyrka kommun: Sofia Sjöstedt, Danderyds kommun: Jenny Bejerskog, Johan Rydén, Eskilstuna kommun: Daniel Nordstrand, Gustav Helander Flens kommun: Leila Johansson, Huddinge kommun: Elisabeth Åhlin Järfälla kommun: Berit Ekman, Linnea Pettersson, Köpings kommun: Alisa Murguz och Jessica Norrman, Lidingö stad: Catarina Kvarnmalm, Nacka kommun: Maria Lundin, Norrtälje kommun: Malin Pettersson, Nyköpings kommun: Anna Jonsson, Salems kommun: Karina Hälleberg, Sigtuna kommun: Anna Guldbrandsen, Maria Pohjanen, Sollentuna kommun: Camilla Östergren, Solna stad: Ylva Eriksson, Christina Hellman, Maryam Ashja Stockholms läns landsting Locum: Petra Karlsson Stockholms stad: Hanna Axemar, Marithe Eriksson, Jenny Hamrin, Kajsa Holmborn och Felicia Nipstrand, Strängnäs kommun: Anna Hammarström, Sundbybergs stad: Paula Gröhn, Stefan Larsson, Sundsvalls kommun: Åsa Vidman, Södertälje kommun: Jonas Roos,Jessica Perman Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Pia Holmström, Heli Lehtonen, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Upplands Väsby kommun: Jozsef Gonzalez Mendez, Upplands-Bro kommun: Ylva Rathsman, Vallentuna kommun: Malin Wiberg, Carolin Simsson Värmdö kommun: Katarina Hernelind, Malin Lundberg, Viveca Svensson Sellin, Västerås stad: Anita Sackmark, Åland: Magnus Eriksson, Örebro kommun: Johan Eliasson, Österåkers kommun: Anders Ekström. Projektledare för samverkan Styrgrupp: Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad och Marithe Eriksson, Stockholm stad. Ekonomi Stöd hos MSL för administration (hantering av anmälningar samt debitering av anmälningsavgifter). Metod för implementering Framtagna vägledningar kommer dels kommuniceras på återkommande nätverksträffar; två sådana ämnar tillsvidare hållas per år, dels som dokument som vi önskar lägga på MSL s hemsida. Utvärdering I framtagen dokumentation. 22 MSL styrgrupp

25 Initiativ Stockholms stad, Material framtaget genom samverkan Checklista bassängbad, med bilagor Bilaga A Folkhälsomyndighetens riktvärden B Metodik provtagning C Svarsblankett avvikelse D THM E Driftjournal F Städråd (reviderad ) G (Farligt avfall, kommuneget) H Kemikalieförteckning I Egenkontrollinformation J Råd om bromerade anläggningar K Mätnogrannhet L Hygienråd M Högtempererade bassänger, bubbelpooler N Legionella Guide för handläggning av anmälan av nya bassängbad Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: Hade nätverksmöte 10 mars med utbildning kring städning och start av tillsynsprojektet Städning och hygien. Ca 6 miljökontor deltar i tillsynsprojektet. Firar 5-årsjubileum som nätverk. Framtagna Legionellaråd presenteras. Styrgruppen diskuterar att det material som tagits fram av nätverket, med checklista och bilagor, är väldigt omfattande. Det behöver hanteras på ett bra sätt så att syfte och åtgärder står i proportion till omfattning och påverkan från verksamheten. Beslut: - samverkansgruppen får i uppdrag att stämma av med verksamhetsutövarna hur de uppfattar checklistan och bilagorna. - samverkansgruppen får i uppdrag att bedöma effekten av bassängtillsynen; om det blivit bättre eller inte under de fem år nätverket jobbat. - legionellaråden godkänns miljöchefsträff: Firar i år 5 år som nätverk. Tillsynsprojektet Städning och hygien pågår, 7 miljökontor deltar. Nyframtagna Legionellaråd som ny bilaga till checklistan för bassängbad. Verksamheten presenteras på miljöchefsträffen av Catarina Kvarnmalm, Lidingö MSL styrgrupp: Svar på frågor till bassängnätverket från MSL:s styrgruppsmöte presenteras. Tillsynsprojektet Städning och hygien har möte 21 september, 7 miljökontor deltar i projektet. Ordinarie samverkansmöte 23 november. Förslag till beslut: - svaret från styrgruppen och lägesrapporten godkänns. 23 MSL styrgrupp

26 Att: Styrgruppen för Miljösamverkan Stockholms län Angående beslut från MSL:s styrgrupp rörande Bassängnätverket MSL:s styrgrupp har beslutat att: 1. -samverkansgruppen får i uppdrag att stämma av med verksamhetsutövarna hur de uppfattar checklistan och bilagorna. 2. -samverkansgruppen får i uppdrag att bedöma effekten av bassängtillsynen; om det blivit bättre eller inte under de fem år nätverket jobbat. Styrgruppen för bassängnätverket vill ge följande svar på uppdragen: Bassängnätverket startade 2011 som en effekt av den bristfälliga vägledningen från centrala myndigheter, att området är komplext (miljöskydd, hälsoskydd, smittskydd), det relativt låga kunskapsläget bland länets inspektörer samt behovet av samverkan för att kunna göra likvärdiga bedömningar. Samverkan ska underlätta att bedöma svåra frågor och ärenden, samt öka kvalitén i inspektionen. Kunskap hos inspektörerna höjer kvalitén i inspektionerna och kunskapen hos verksamhetsutövarna. Uppdrag 1: Den checklista och de bilagor/råd vi har tagit fram i samverkan i nätverket har gett inspektörerna en avsevärd kunskapshöjning (se enkätsvar, bilaga). Materialet är i första hand kunskapsunderlag för inspektörerna men kan även i valda fall delas ut till verksamhetsutövarna när så är lämpligt, t.ex. Legionellaråd vid en legionellakontroll. Informationen ska ges i ett sammanhang och blir ett komplement till det som sagts under inspektionen. Det är upp till varje kommun och dess inspektörer att avgöra vad som är lämpligt att ge till VU. Det står också kommunen helt fritt att skapa sina egna informationsblad om man så önskar. Det är inget krav att använda BNV:s material, det är ett valfritt kunskapsunderlag. Men styrgruppen anser exempelvis att vi passerat stadiet där det i informationen bara står att städning är viktigt. Förstår man inte varför det är viktigt och hur det ska genomföras kommer vi inte vidare i utvecklingen. Om VU uppfattar materialet som omfattande eller inte anser styrgruppen inte ligga på nätverkets roll. Inga sådana indikationer har kommit fram vid nätverksträffarna. Varje kommun kan kontakta sina VU:s om man har en sådan undran eller ställa frågan vid inspektioner. BNV:s styrgrupp prioriterar i första hand inspektörernas synpunkter. Synpunkter på materialet från inspektörer kan leda till att nätverket gör vissa justeringar i materialet. Uppdrag 2 handlar om att bedöma effekten av bassängtillsynen. Eftersom inspektörerna i enkäten uppgett att BNV ger dem mer kunskap drar vi slutsatsen att det generellt gett en positiv effekt på tillsynen. Men som i så många andra tillsynsområden är den reella effekten av tillsynen svår att uppskatta. Ett försök har gjorts i samverkansprojektet Blir det bättre. Den modellen kan varje kommun använda för att följa upp sin tillsyn, t.ex. i bassängbad. 1

27 BNV:s styrgrupp bedömer att tillsynen inom bassängbad överlag har varit lite eftersatt och att kunskapen hos inspektörerna jämförelsevis låg. Tidsintervall för tillsynen varierar stort mellan kommunerna. Därför tar det tid att se effekterna av tillsyn inom hela nätverket. Varje kommun bör därför själv kontrollera sin utveckling. Att delta i vårt gemensamma projekt Städ- och hygien är ett sätt för kommunerna att se om deras tillsyn får effekt, och om den skriftliga egenkontrollen avspeglar verkligheten. Det är 7 kommuner som deltar under Fler skulle kunna vara med, så får vi ett bättre underlag i hela nätverket. Projektet pågår till januari Vi har under de 5 år som nätverket funnits tagit fram ett gediget kunskapsmaterial som vi har fått förankrat av expertis i branschen inspektörer har deltagit vid varje träff och kunskapen inom kåren har höjts. Just nu finns det inte planer på fler kunskapsunderlag utan nu tänker vi genomföra gemensamma tillsynsprojekt, just för att se om vi kan få högre utväxling på tillsynen; att verifiera egenkontrollen och att tillsynen ger effekt. Slutsats Uppdrag 1 BNV:s styrgrupp anser att vi inte går vidare med detta, det ansvaret får ligga på varje kommun. Uppdrag 2: Uppföljning är viktigt för att se utvecklingen av nätverket och tillsynen. Detta ersätter dock inte kommunernas eget ansvar för uppföljning. Nätverkets sammanställning kommer endast att ge en grov uppfattning av läget. Styrgruppen förslår att en uppföljning görs på den enkät som gjordes Det kan ske på nätverksträffen i november Då kan vi lägga till frågor om hur kommunerna bedömer egenkontrollen hos VU om den har blivit bättre sedan de börjat använda nätverkets material (ev. kan vi även fråga om synpunkter från VU på materialet). Styrgruppen förslår även att en uppdatering görs av den sammanställning som gjordes vid bassängnätverkets start i mars I den framgår bl.a. frågor om kommunernas tillsynsintervall och taxa. Återkoppling av båda undersökningarna görs till MSL:s styrgrupp runt årsskiftet 2016/2017. Styrgruppen hoppas att detta räcker som svar på besluten. /Styrgruppen för bassängnätverket Catarina Kvarnmalm och Marithe Eriksson Bilaga: enkätsvar och sammanställning tillsyn 2

28 Ställda frågor om bassängbad till kommunerna (10 kommuner har svarat): 1.a) Hur ofta gör ni tillsynsbesök på objekten för bassängbad i dagsläget? 1.b) Hur ofta planeras det för framöver att bli för intervall mellan tillsynsbesöken? 1.c) Ibland ska det prioriteras och budgeten styr antal tillsynsbesök i en kommun och undrar därför hur ofta ni bedömer att behovet av återkommande tillsynsbesök är i kommunen? 2. Begär ni kopior på resultat från provsvar: a) Varje år? b) Kontinuerligt under året? c) Vid tillsynsbesök eller läses på plats? 3. Tar miljöinspektörerna bassängbadsprover i kommunen och hur ser rutinen ut för det? 4. Tar kommunen för närvarande ut: a) Årlig tillsynsavgift? b) Endast timavgift för tillsynen? c) Både årlig tillsynsavgift och timavgift? 5. Hur gör man om en verksamhetsutövare har flera bassängbad när det gäller tillsynsavgiften? 6.a) För hur många timmar tar kommunen i regel ut tillsynsavgift per tillsynsbesök? 6.b) Hur omfattande genomgång görs vid tillsynen, dvs tror ni allt arbete debiteras? Frågor Sammanställande svar: 1a) Varje till vart annat år. 1b) Varje till vart annat år. 1c) Varje till vartannat år. Slutsatsen är att inspektörerna kan råda själva över hur ofta tillsynsbesöken ska återkomma. 2 (a- c) Övervägande antal kommuner får provresultat kontinuerligt. 3 Två av tio kommuner tar bassängbadsprover vid tillsynsbesöken. 4 (a-c) Sju av tio kommuner har årlig kontrollavgift. Tre kommuner har timavgift och av dessa planerar två att införa årlig kontrollavgift. En kommun tar ut timavgift vid klagomål och uppföljande inspektion utöver den årliga avgiften och en kommun tar ut timavgift för de mindre objekten och har årlig avgift på de större. En kommun tar ut timavgift vid anmälan av nytt bad och kan ta ut timavgift om det krävs extra tid utöver den årliga avgiften. En kommun har ingen avgift för plaskdammar, men planerar att ta ut timavgift för de i år. 5 En kommun planerar att ta ut extra timavgift om inte den årliga avgiften täcker tidsåtgången (badet har fem bassänger och en bubbelpool). Två kommuner poängterar att de har riskklassat objekten. Två kommuner talar om att det är viktigt att varje anläggning för sig får en egen tillsynsavgift. De som har timavgift räknar på antal timmar vid besöket. 6a) Ca tre-fyra timmar svarar fem kommuner, 4-6 svarar en kommun och ca 6-9 svar tre kommuner. En kommun förklarar det med att det beror på storleken på baden. 6b) Denna fråga hade spännande och väldigt olika svar, därför tas alla med i sin helhet: 1)Det mesta av tiden debiteras nog men ibland är det svårt att ta betalt för all den tid man lägger ner. 2) Inför varje tillsynsomgång bestäms vad vi ska rikta in tillsynen på. Tid som läggs ned på genomgång och planering debiteras nog inte för. Däremot den faktiska tiden på förberedelse, tillsynsbesök och efterarbete debiteras varje bad. 3)I de flesta fall. 4) Vi tror att allt arbete debiteras. 5) Svårt att säga, inspektionerna blir mer och mer omfattande. Ett bad är dessutom i farozonen för nedläggning vilket genererar extra tid, där debiteras absolut för lite tid i den årliga avgiften, ev kommer extra tid att tas ut senare. 6) Förberedelser/planering. Platsbesök (ca1,5-2,5 tim) med genomgång av egenkontroll, genomgång drift. Inspektionsrapport. Ev. debiteras inte all förberedelse/planering. 7) Inspektion: Genomgång av egenkontrollen, uppföljning senaste skrivelse, nyheter inom anläggningen, avvikelser provtagning, rundtur i driftrum och omklädningsrum, kontroll journaler samt provtagning, tar 2-2½ tim på plats. Övrig tid är skrivelser, genomgång bassängresultat, årlig sammanställning, samtal vid avvikelser, inläsning, kontakt myndigheter m.m. Nej, jag har ca 90 h i tillsynstid per år för 8 anläggningar och det motsvarar inte det som debiteras. Men vi har höjt taxan rejält mot innan, då vi hade 2 timmar per år. Det är framförallt ett bad som tar lite extra tid och det har jag funderat på att debitera extra om det fortsätter även i år. 8) För tillfället debiteras inte tillsynen för plaskdammarna. Simhallens avgift är 3200kr/år (4h), det har varit ca den tiden som har gått åt i tillsynen. 9) Vet inte eftersom årsavgifterna är nya och vi har inte varit ute än. 10) Ja

29 Frågor Svar från kommuner: a) Vart annat år. Vartannat eller var tredje år i dagsläget(2007, 2009, 2011). Badanläggningar som är i behov av tätare tillsyn får det. Planerad tillsyn 1 gång/år. En gång per år. Inget rutinmässigt men från och med i år har vi årlig tillsynsavgift vilket innebär att vi kommer att göra tillsynsbesök varje eller vart annat år. 1b) Vart annat år. Se svar ovan. 1 gång/år. En gång om året förhoppningsvis och vart annat år på de mindre objekten. 1c) Vi har ett större bad där tillsyn kan behövas oftare annars känns det som att vart annat år är ett bra intervall 2 (a,b,c) Kopia på provsvaren skickas till kommunen kontinuerligt, har dock diskuterat med verksamhetsutövarna att de i stället ska visa upp dessa vid tillsynsbesöken och kontakta oss vid avvikelser. I nuläget tycker jag att badanläggningarna behöver tillsyn vartannat år. Vi har inga fasta tillsynsavgifter för badanläggningar utan timdebiterar baden efter tillsyn. Vi får in kopior på analysresultat från provtagning kontinuerligt. En del badanläggningar är sämre på att skicka in kopior på analysresultat än andra. Analysresultaten granskas vid tillsynsbesök också. 3 Nej vi tar inga prover. Vi tar inga prover på badvattnet i bassängerna. 4 (a,b,c) Nej ingen årlig tillsynsavgift bara timavgift. 5 Då vi har timavgift spelar de ingen roll att verksamhetutövaren har flera bad, vi debiterar för objektet 6a) Cirka tre timmar för större delen av baden då de flesta av våra objekt är mindre kursgårdar, för det stora kommunala badet rör det sig om mera tid. 6b) Det mesta av tiden debiteras nog men ibland är det svårt att ta betalt för all den tid man lägger ner. Vi tar ut timavgift efter tillsyn. Har inga fasta årliga avgifter. Vi debiterar varje badanläggning för den tiden som tillsynen kräver. Ungefär 3-4 timmar per bad för ett tillsynsbesök. Inför varje tillsynsomgång bestäms vad vi ska rikta in tillsynen på. Tid som läggs ned på genomgång och planering debiteras nog inte för. Däremot den faktiska tiden på förberedelse, tillsynsbesök och efterarbete debiteras varje bad. Planerad tillsyn 1 gång/år. a) Nej b) Nej c) Ja Nej. Verksamhetsutövar e tar själva proverna. a) Ja b) Nej c) Vid klagomål och vid uppföljande inspektion. Beroende på typ av bassäng kan riskpoäng ges för ytterligare bassäng exempelvis högtempererad pool. Vi anser att det är viktigt att ha återkommande tillsynsbesök. Ca vartannat beroende på storlek och hur duktiga de är, dvs om vi kan premiera dem enligt taxan. Behovet är troligen ganska stort, ett besök per år är inte att överdriva... på de flesta anläggningarna. Vi har inte drivit något djupgående egenkontrollkrav ex. Ej funnits rutiner för hur ofta, men i år besöks alla bad. Vart annat år är det planerat för nu, men eventuellt kan det ändras till varje år. Vart annat år och eventuellt varje år. b) Ja b) Ja Kopia på provsvar skickas in kontinuerligt. Några bad har inte de rutinerna än, men de följs uppvid tillsynsbesök. Nej, i nuläget gör vi inte det men det planeras att få till det som rutin att göra det i samband med tillsynsbesöket. a) Från och med i år tar vi ut årlig tillsynsavgift b) De mindre objekten Kommunen har fyra objekt men alla är inklassade var för sig. 9 timmar. Det beror på antalet bassänger mellan 2 och 4 timmar. Verksamheterna tar själva proverna och labben skickar kopia till oss på svaret. Nej. Verksamheten tar själv prover. a) Ja a) Ja, siktar på årlig kontrollavgift med början nästa år. b) Just nu är det timavgift Medley har anläggningar i både Efter den tid det kräver Täby och Danderyd, de betalar två avgifter, en för varje anläggning. Den årliga avgiften ligger på 9 timmar i grundavgift, sen tillkommer fler timmar om man har ex bubbelpool eller andra verksamheter (ex solarium). I de flesta fall. Vi tror att allt arbete debiteras. Svårt att säga, inspektionerna blir mer och mer omfattande. Ett bad är dessutom i farozonen för nedläggning vilket genererar extra tid, där debiteras absolut för lite tid i den årliga avgiften, ev kommer extra tid att tas ut senare. Ca 4-6 timmar Förberedelser/planering. Platsbesök (ca1,5-2,5 tim) med genomgång av egenkontroll, genomgång drift. Inspektionsrapport. Ev. debiteras inte all förberedelse/planering.

30 Frågor Svar från kommuner: a) Ett ordinarie tillsynsbesök varje år. Ett bad i snitt per år får också uppföljande besök. Staden har både plaskdammar och Vartannat år. _ inomhusanläggning, i plaskdammarna sker provtagning varannan vecka om vädret tillåter. Inomhusanläggningen besöks minst en gång per år. 1b) Vi ändrade från vart 3.e år till varje år 2009 och kommer att fortsätta med varje år framöver. För simhallen: 1 gång per år. Plaskdammar Vartannat år. _ besöks varannan vecka i dagsläget (räknar man det som tillsynsbesök, vi tar ju deras egenkontrollprover ) 1c) Det finns behov av besök varje år. Riskerna är stora. _ Om egenkontrollen fungerar borde det räcka med besök vartannat år. Vi har dock inte hunnit gå igenom egenkontrollen på alla bad än planerar det i år. 2 (a,b,c) Provsvar kommer automatisk till oss för kännedom kontinuerligt. b) Ja, månadsvis a) Det ska lämnas in varje månad, bockar av mot en lista. Registreras i Ecos. b) se a) Vid tillsynsbesöket kräver jag in de som eventuellt saknas under året hittills. Kontrollerar även daglig journalföring vid tillsynsbesök och kräver ibland in journalföring om problem i bad. 3 Ja, en gång per år, vid ordinarie tillsynsbesök. Ingår i tillsynsavgiften. Använder egen utrustning. Miljöinspektörerna tar prover i plaskdammarna och skickar dem på analys. Ett prov i simhallen tas i samband med tillsynsbesöket (1 prov/år). b) Vi får kopior av alla provsvar via posten eller mejl. Vi tar inte prover i inomhusbaden längre. Men i två utomhusbassänger sommartid. Vi har ingen nedskriven rutin. 1 gång/månad. Nu tar verksamheten själva proverna 1 gång/ månad och skickar provsvaret för kännedom till miljöenheten. 4 (a,b,c) a) Ja, mellan 6-9 timmar per objekt. Timavgift är 875 kr. b) Nej, men timavgift för anmälan av nytt bad. c) Se b). Vi skulle kunna debitera extra om det är påkallat. 5 Varje anläggning bör ha sin egen tillsynsavgift, men vi har inga sådana fall. Jag skulle inte reducera avgiften om det var en VU på flera bad, varje anläggning måste ha sin egen inspektion och kontroll av prover m.m. Vi reducerar inte avgiften för kommunala förskolor t ex. fast det är samma VU. 6a) 6-9 h i årlig avgift, den är beroende på omfattning (högtempererat, mer än 100 badande, äventyrsbad kan ge tillägg 1-3 h, 6 h är en grundavgift) 6b) Inspektion: Genomgång av egenkontrollen, uppföljning senaste skrivelse, nyheter inom anläggningen, avvikelser provtagning, rundtur i driftrum och omklädningsrum, kontroll journaler samt provtagning, tar 2-2½ tim på plats. Övrig tid är skrivelser, genomgång bassängresultat, årlig sammanställning, samtal vid avvikelser, inläsning, kontakt myndigheter m.m. Nej, jag har ca 90 h i tillsynstid per år för 8 anläggningar och det motsvarar inte det som debiteras. Men vi har höjt taxan rejält mot innan, då vi hade 2 timmar per år. Det är framförallt ett bad som tar lite extra tid och det har jag funderat på att debitera extra om det fortsätter även i år. a) Ja. Anläggning för plaskdammar tas det inte ut någon årlig avgift för, inomhusbassängen betalar årlig avgift. Timavgift för plaskdammar kommer ev att tas ut i år. _ Ingen timavgift tas ut i nuläget. Om timavgiften tas ut på plaskdammar kommer man räkna ut tiden som gått åt under badsäsongen. För tillfället debiteras inte tillsynen för plaskdammarna. Simhallens avgift är 3200kr/år (4h), det har varit ca den tiden som har gått åt i tillsynen. a) Ja, så är det tänkt, men beslut om avgift är inte klara för de flesta baden. Vi har ett stort bad med sammanlagt 5 bassänger och en bubbelpool samt ett gym. Vi har tänkt ta ut extra timavgift ifall inte årsavgiften täcker tiden vi lägger ner. Det kommer att bli 4 timmar. Vet inte eftersom årsavgifterna är nya och vi har inte varit ute än. a) Ja _ Årlig tillsynsavgift. Ja

31 Utvärdering Bassängnätverket 2014 Totalt 20 enkätsvar 1. Hur länge har du varit med i Bassängnätverket? mindre än 1 år ca 1-2 år sedan start (ca) (mars 2011) Hur många träffar har du varit på? en- två tre- fyra fem -sex alla sju a. Har du deltagit i något studiebesök? ja nej 14 3 b. Har du deltagit i något extra seminarium? ja nej a. Har du använt dig av checklistan vid tillsynen? ja nej 15 5 b. Har du använt dig av bilagorna till checklistan? ja nej några c. Om ja, kommer du att fortsätta att använda materialet? ja nej kanske d. Om nej, kommer du att använda materialet framöver? ja nej kanske 4 0 Om nej/kanske; förklara gärna varför: Precis tagit över tillsynen Har inte gjort tillsyn på bad ännu 5.a.Har du deltagit i någon arbetsgrupp inom nätverket (t.ex. legionella, hygien)? ja nej b. Kan du tänka dig att delta i en arbetsgrupp framöver? ja nej kanske Kommentarer (om man svarat nej): eventuellt, beroende på tid och kommande arbetsuppgifter inte nu men kanske längre fram skulle vilja men har inte möjlighet pga arbetsbelastning inte just nu pga hög arbetsbelastning känner inte att jag har tiden att göra ett bra jobb i så fall /Ckm

32 6. Har bassängnätverket uppfyllt dina förväntningar? ja mer än förväntat mycket mer än förväntat lite inte alls Har bassängnätverket gett dig kunskaper som du har nytta av i tillsynsarbetet? ja, stor nytta ja, ganska mycket ja, lite grann nej Vill du att bassängnätverket ska fortsätta som hittills? ja ja, men ändra på följande Vad uppskattar du mest i BNV: Föreslå gärna förbättringar i stort och smått samt idéer för kommande träffar: Ni är bäst Gärna seminarium i vattenrening. Tack för en jättebra, givande, trevlig dag Bjuda in föreläsare om vattenrening Råd om udda anläggningar Bra jobbat Kanske en träff i Västerås, nytt bad öppnar hösten 2014, stort äventyrsbad Ni gör ett toppen jobb Gärna gå Badmästarförbundets utbildning via nätverket Bra jobbat, stort utbyte av träffarna Mkt bra material har tagits fram och många bra föreläsningar och seminarier har hållits /Ckm

33 Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Syfte Fortsätta med arbetet med en likvärdig bedömningsgrund vid tillsynen av VU med båtvård i Stockholms län. Mål Att se till att giftig båtbottenfärg fasas ut och att mer miljö- och hälsovänliga metoder för båtvård används i framtiden. Hur levereras resultatet Rapport, Policy, Utbildning, Seminarium, Mätning/ statistik Metod och avgränsning Arbeta för en samsyn i länet för båtbottentvätt och att fasa ut användning av giftiga båtbottenfärger. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Rodhe Edén, David Ekberg och Samy Said, Danderyds kommun: Ellinor Carlsson och Kristina Söderberg, Ekerö kommun: Pia Johansson och Dag Kempe, Järfälla kommun: Jessica Lindqvist, Lisa Schild, Kjersti Wik och Anneli Åstebro, Lidingö stad: Lisbeth Eriksson Gross och Mattias Hedman, Länsstyrelsen i Stockholms län: Håkan Johansson, Nacka kommun: Anna Engström och Birgitta Held-Paulie, Sigtuna kommun: Anna Guldbrandsen, Stefan Hellmin, Maria Pohjanen, Sollentuna kommun: Marianne Fex och Mats Nilsson, Solna stad: Magnus Johansson, Disa Lanner och Per Tholander, Stockholms stad: Pendar Behnood, Peter Brådenmark, Charlotte Larsson, Maria Pettersson, Juha Salonsaari, Tonie Wickman och Mikael Åhman, Sundbybergs stad: Susanna Davidsson, Södertälje kommun: Anders Persson, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Per Gröning och Christian Weyer, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lars Lindqvist, Upplands-Bro kommun: Anna Davidsson och Theres Skröder, Vaxholms stad: Ammi Wohlin, Värmdö kommun: Linda Bergman, Nina Hertzberg, Sissela Malmgren och Marie Sundbom, Österåkers kommun: Markus Andersson. Ekonomi Finansiering via MSL. Metod för implementering Kommunerna har behov av en gemensam bedömningsgrund i den tillsyn som ska göras till båtklubbar och varv. Utvärdering Enkät till de medverkande kommunerna om hur tillsynen fungerat med samsynsdokumentet och med informationsmöten/seminarier som grund. Material framtaget genom samverkan Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län handläggarstöd Tillsyn över båtklubbar i Stockholms län checklista vid inspektion Enkät över kommunernas arbete med båtbottentvättar Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: Pendar Behnood, Stockholms stad, stod under Allt för sjön i Transportstyrelsens monter och fick många frågor om hur tillsynen i länet ser på båtbottenfrågan och båtlivets miljöanpassning. Under mässan hade Båtmiljörådet möte, där Pendar Behnood deltog. Bland annat förmedlades att Transportstyrelsen fått Miljömålsrådets uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, 31 MSL styrgrupp

34 Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna ta fram riktlinjer om användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar. Minnesanteckningar från Båtmiljörådets möte kommer. MSL:s brev till centrala myndigheter är under framtagning. Beslut: - lägesrapporten godkänns miljöchefsträff: Pendar Behnood, Stockholms stad, ska 10 maj delta i det första mötet med Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, HaV och Länsstyrelserna för att diskutera riktlinjer för båtbottenfärger. Detta uppdrag kommer från Miljömålsrådet och Transportstyrelsen sammanfattar uppdraget: Tillsammans med Havsoch vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna ska Transportstyrelsen ta fram riktlinjer, rekommendationer eller föreskrifter om användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar. Målet är att minska användandet av giftig och otillåten båtbottenfärg. Projektet löper under tre år och avslutas Förslag till brev från MSL till centrala myndigheter är under framtagning. Stockholm stad har tagit fram en folder om miljöanpassat båtliv, se separat bilaga MSL styrgrupp: Förslag till brev från MSL till centrala myndigheter är under framtagning. Inget samverkansmöte planerat. Pendar Behnood, Stockholms stad, deltog 10 maj i det första mötet med Naturvårdsverket, Generalläkaren, Transportstyrelsen, LST Sthlm och Västra Götaland samt HaV för att diskutera riktlinjer för båtbottenfärger. Pendar förklarade vad som behöver förtydligas och vad man bör beakta i arbetet med riktlinjer. Nästa steg blir att kalla in till ett samrådsmöte med alla tänkbara intressenter, exempelvis båtorganisationer, färgtillverkare under hösten. Nästa möte för Båtmiljörådet är juni. Pendar deltar. Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. Energi i tillsynen workshop Syfte Intresset för energifrågor i allmänhet och energi i tillsynen i synnerhet ökar. Mycket händer på nationell nivå, på regional nivå och kommunnivå. Det finns ett behov av uppdaterad omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte och diskussion om samverkan i länet. Mål Samla länets miljökontor, energi- och klimatrådgivningen samt energikontoret/ KSL till en halvdags workshop för erfarenhets- och informationsutbyte. Energimyndigheten bjuds in. Frågan om gemensamt tillsynsprojekt och/ eller nätverk diskuteras under workshopen. Hur levereras resultatet Seminarium/ workshop Metod och avgränsning Halvdags workshop där förslag på eventuella samverkansprojekt finns med på dagordningen. Erfarenheter från tidigare MSL-utbildningar 2013 och 2014 tas in i planeringen. Samverkansgrupp Energi- och klimatrådgivningen, KSL och MSL. Tidsinsats för samverkan 8 timmar för planering och genomförande. Start för samverkan och tidsplan Start nu och workshop i slutet av maj Ekonomi Möteskostnader kaffe och smörgås. Metod för implementering Återkoppling till alla miljökontor. Eventuell start av samverkansprojekt. 32 MSL styrgrupp

35 Utvärdering Sammanfattning av idéer från workshopen som genomförs. Initiativ Mia Simm, KSL, , Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp: Förslag på ny samverkan har inkommit från KSL Samverkansförslaget presenteras. Beslut: - Mia Simm och Henrik tar fram en inbjudan till en halvdag i slutet av maj miljöchefsträff: Workshop genomförs 3 juni, halvdag med Willy Ociansson diskussion kring hur tillsynen inom energiområdet kan utvecklas. Tillsammans med klimat- och energirådgivningen samt KSL MSL styrgrupp: Inbjudan gått ut till workshop 3 juni, se bilaga. 14 anmälda. Länsstyrelsen har möte 30 maj med lst, KSL, Energi- och klimatrådgivningen o MSL för samordning av energiprojekt. Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns. 33 MSL styrgrupp

36 Inbjudan Energi i tillsynen workshop 3 juni 2016 Välkommen till en halvdag om energi i tillsynen. Du får under en förmiddag både ett kompetenslyft om energi i fastigheter och möjlighet att diskutera med dina kollegor i länet kring hur tillsynen inom energiområdet kan utvecklas. För kompetenslyftet svarar Willy Ociansson, en av Sveriges främsta experter inom området energieffektivisering av fastigheter. Dessutom kommer olika stödmöjligheter inom energiområdet för små och medelstora företag att presenteras. Målgrupp Workshopen vänder sig i första hand till inspektörer på miljökontoren i Stockholms län. I mån av plats är också andra intresserade välkomna. Tid och plats Fredag 3 juni, kl. 09:00 12:00. Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, Stockholm. Bolindersalen. Kaffe och smörgås serveras från kl. 08:30. Kostnad Workshopen är avgiftsfri för kommuner inom MSL och Energi- och klimatrådgivningen. Inkluderar enklare dokumentation. Anmälan Via miljosamverkanstockholm.se. Senast 31maj. Arrangör Workshopen är ett samarbete mellan Energi- och klimatrådgivningen, Miljösamverkan Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län. Upplysningar Emma Borggren-Franck, Energi- och klimatrådgivningen, Telefon E-post emma.borggren-franck@stockholm.se. Henrik Spovin, Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post miljosamverkan@stockholm.se. Mia Simm, Kommunförbundet Stockholms län. Telefon E-post mia.simm@ksl.se. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se