Place where you are 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2016-05-17 Place where you are 1"

Transkript

1 Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen, vid möte med Swedish Green Building Council i Stockholm 16 maj Place where you are 1

2 Place where you are 2

3 IPCC 5th AR Utsläppen ökar snabbt; svårt klara < 2 grader C Både atmosfären och haven varmare Glaciärer + havsisar minskar; Havsnivån stiger Haven absorberar CO2 = surare hav; negativt för marina livet Extrema väderhändelser alltmer vanliga; matproduktionen i fara i stora områden Low latitudes will be nasty places to live Storskalig migration IPCC har bara med forskning fram till slutet av 2011; Jfr ekonomiområdet! Slow feed-backs dåligt täckta Place where you are 3

4

5

6 Läget inför Paris - INDC s Pledge and review jfr Köpenhamn Över 180 länder hade lämnat bud Om deras löften skulle infrias kan temp-ökningen stanna vid, lågt räknat 2,7 C Alltså kunde Parismötet bara ses som ett steg på vägen Nyckelfrågor: - spänningen mellan Nord o Syd = finansiering - hur få med USA utan att blanda in kongressen - hur skapa bindande regler Place where you are 6

7

8

9 Hur ska man tolka Paris? George Monbiot, känd brittisk kommentator yttrade: By comparison what it could have been, it is a miracle. By comparison what it should have been, it is a disaster. Svaghet att inga beslut togs om HUR målen ska nås; Ingen CO2-skatt el beslut att avskaffa fossilsubsidier Inget tvingar länderna att göra vad de lovat Enda tvånget är att öppet redovisa vad man gör och att mötas igen för kontrollstationer En republikansk seger i november vore katastrof Place where you are 9

10

11 Hur ska man tolka Paris II? För att klara 2 -gradersmålet finns bara c:a 700 Gt CO2eqv ytterligare att emittera sedan 0-utsläpp (knappt 20 år med dagens utsläppsnivå) För att klara 1,5 -gradersmålet är det ungefär hälften så mycket utsläpp ytterligare som kan tillåtas Place where you are 11

12 Hur ska man tolka Paris II? Ändå optimismen efter Paris påfallande stor Investeringarna i förnybar elproduktion ökar Kolanvändningen minskar (inte överallt) Många stora företag lovar stora utsläppsreduktioner Otaliga städer gör likadant Samtidigt har oljepriset sjunkit som en sten Så bilden splittrad Tillkommer: rader av andra problem som krigen i Mellan-Östern, migration, relationerna m Putin mm Place where you are 12

13

14

15

16

17 Place where you are Place where you are 17

18

19

20

21 Uppdraget för Miljömålsberedningen Mars 2016: Föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning samt belysa föroch nackdelar med en klimatlag. Juni 2016: Strategi med styrmedel och åtgärder plus utsläppsbana med etappmål för en samlad och långsiktig klimatpolitik Place where you are 21

22

23 Delbetänkande 1 Mål: Nettonollutsläpp till 2045 varav minus 85% i Sverige Krav på handlingsplan fr Regeringen varje mandatperiod Inrätta klimatpolitiskt råd, där huvuduppgiften är att se till helheten Inför en klimatlag som reglerar det klimatpolitiska ramverket Place where you are 23

24 Kompletterande åtgärder 2045 godkända enligt internationella regelverk Det kan (med dagens kunskap) handla om : Ökad kolsänka (jordbruk, skogsbruk) Bio-CCS Internationella åtgärder Place where you are 24

25 Mton koldioxidekvivalenter Klimatmål till 2045 och en möjlig målbana 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga sektorer Avfall Jordbruk Bostäder och service Arbetsmaskiner Transport El och fjärrvärme Industri 0,9 ton/ capita Place where you are 25

26 Förutsättningar inför slutbetänkandet: Föreslagna målet går längre än motsvarande klimatmål inom EU, UK, Danmark, Finland etc Målet följas upp med skärpta styrmedel (i närtid) och etappmål längs vägen Åtgärder viktiga i alla delar av samhället Särskilt fokus på transportsektorn, jordbruket och processindustrin. Materialanvändningen hittills negligerad fråga Ny teknik/tekniksprång förutsätts underlätta typ digitaliseringen, bio, nano, nya produkter fr skogen, ny energiteknik etc Place where you are 26

27 Slutbetänkande knäckfrågor: Långa tidsramen, alla teknikskiften hur skapa flexibilitet? Oljeprisets utveckling? Transporterna, Jordbruket, Processindustrin Skogen som sänka o nya produkter (substitution) Cirkulära ekonomin EU skatte, statsstöds- och konkurrensregler Tre perspektiv: territoriella utsläpp, konsumtion o klimatsmart export Städernas roll och rådighet Samhällsplanering och byggande Offentlig upphandling driva på En finanssektor som vaknat sent Place where you are Place where you are 27

28 Bioekonomi Basmaterial Mobilitet Stat & marknad Jordbruk & livsmedel Digitalisering & resurs-hantering Rundabordssamtal Arrangeras ihop med MISTRA 10 s. rapport från varje grupp Gemensamma frågor Place where you are 28

29 Transformativa lösningar behövs Fokus idag mest på Stegvisa förbättringar Räcker inte. Tekniksprång o Beteendeförändringar behövs Allt som produceras ska klara en värld med 9-10 miljarder människor Det förutsätter en mångdubbling av effektiviteten i energi- och materialhanteringen och ändrade beteenden Place where you are Place where you are 29

30 Materialproduktionen en negligerad del av klimatpåverkan Råmaterialproduktionen står idag för c:a 19 % av alla globala utsläpp av växthusgaser Avfallshanteringen står för ytterligare 3-4 % Av transportutsläppen utgörs en betydande del av transport av råmaterial En del av utsläppen kan åtgärdas med övergång till förnybar energi och effektivare processer men därtill måste volymerna begränsas > cirkulär ekonomi Place where you are Place where you are 30

31 Place where you are Place where you are 31

32 Place where you are Place where you are 32

33 Place where you are Place where you are 33

34 Place where you are Place where you are 34

35 Place where you are Place where you are 35

36 Energy and Material demand will increase plentifold in the future An estimated 50 % of the Urban Fabric needed in 2050 has not been built yet. Resource extraction rates are expected to triple till 2050 (BAU). The resulting emissions, not least CO2, would be very problematic Consequently: A revolution in the way we use both energy and materials is a MUST! Place where you are Place where you are 36

37 Samhällsplaneringen Hur fördelas ansvaret mellan stat, regioner, länsstyrelser och kommuner Kompetensfrågorna centrala, inte minst betr regionala utvecklingsplanerna Bygga snabbt men också hållbart ( nya bostäder) Hur engagera alla kommuner? ( projektbidrag utnyttjas av proaktiva kommuner) Ta hänsyn till att kommunerna är olika Utveckla indikatorer för att mäta framsteg + benchmarking Översiktsplanerna kompletteras m trafikplaner Översyn av PBL; se till så att miljöhänsyn tas Place where you are Place where you are 37

38 Transporterna Effektivare fordon, el o biobränslen (vätgas), övergång fr väg till järnväg + sjöfart, effektivare utnyttjande av systemet, självstyrande fordon, virtuell teknik ersätter, skatteväxling EU-politik skatter, statsstöd mm skapa marknad för smarta biobränslen (kvotplikt?) + eldrift Bonus Malus, förmånsbeskattningen, Samhällsplaneringen, byggandet Regionernas roll vs länsstyrelser o kommuner Kommunernas rådighet (p-avgifter, bilens roll etc) Rusta upp järnvägen + ev höghastighetståg Skattefrågorna generellt viktiga Place where you are Place where you are 38

39 Ett klimatsmart jordbruk Större befolkning; Ökad inhemsk produktion Jordbruksstödet CAP inte minst premiera inte bara miljönytta utan även klimatsmarta åtgärder Utveckling av hållbara produktionssystem, kväveanvändningen, perenna grödor, plöja mindre, bygga kol i marken Påverka dietvanor Place where you are Place where you are 39

40 Samarbete med industrin Ny processteknik för stål kan vätgas vara målet CCS måste utvecklas Biobaserad ekonomi Nya produkter fr skogen (men även jordbruket) Låga oljepriset problem Nära samarbete stat näringsliv kring utveckling av ny teknik Innovationsstödet måste räcka hela vägen: FoU, demonstrationsanläggningar, nya nischmarknader, offentlig upphandling Place where you are Place where you are 40

41 Sverige har unika möjligheter att gå före Vår vattenkraft, våra goda vindlägen, vår skog Elsystemet i stort sett CO2-fritt CO2-skatt gjort nytta redan Det gröna guldet FoU, Innovationer och ny teknik Hygglig systemkänsla Kommunerna aktiva; har rådighet Många företag är proaktiva Grön teknik = exportmöjligheter Insikt om Nord/Syd-spänningen vårt bistånd viktigt Place where you are Place where you are 41

Klimatfrågan efter Paris en strategi för Sverige Place where you are 1

Klimatfrågan efter Paris en strategi för Sverige Place where you are 1 Klimatfrågan efter Paris en strategi för Sverige 2016-02-08 Place where you are 1 2016-02-08 Place where you are 2 IPCC 5th AR Utsläppen ökar snabbt; svårt klara < 2 grader C Både atmosfären och haven

Läs mer

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman,

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen i Göteborg 11 april, 2016 2016-04-14 Place where you are 1 2016-04-14 Place where you are 2 IPCC 5th AR Utsläppen

Läs mer

Klimatomställningens utmaningar

Klimatomställningens utmaningar Klimatomställningens utmaningar anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen vid Tillståndet i Miljön, IVL, onsdagen 1 juni 206 2016 06 01 Place where you are 1 2016 06 01 Place where you are

Läs mer

Klimatomställningens utmaningar

Klimatomställningens utmaningar Klimatomställningens utmaningar anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen, vid kustsjöfartskonferens i Västerås 16 februari 2016 2016 02 18 Place where you are 1 2016 02 18 Place where you

Läs mer

Hur ska man tolka Paris?

Hur ska man tolka Paris? Teknik och livsstilsförändringar ska det rädda klimatet? - anförande av Anders Wijkman, avgående ordförande i Miljömålsberedningen, vid Trivector-seminarium i Lund sept 2016 2016-09-20 Place where you

Läs mer

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1

Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1 Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober 2016 2016-10-31 Place where you are 1 2016-10-31 Place where you are 2 Hur ska man tolka Paris? By comparison

Läs mer

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt

Läs mer

Place where you are 1

Place where you are 1 Offentlig Upphandling viktigt instrument för att nå klimatmålen - anförande av Anders Wijkman vid Hållbar Upphandling, Upphandling 24, i Stockholm 26 oktober 2016. 2016-10-28 Place where you are 1 2016-10-28

Läs mer

Anders Wijkman, ordf Miljömålsberedningen, Klimatomställningens utmaningar http://wijkman.se/

Anders Wijkman, ordf Miljömålsberedningen, Klimatomställningens utmaningar http://wijkman.se/ Anders Wijkman, ordf Miljömålsberedningen, Klimatomställningens utmaningar http://wijkman.se/ Vi befinner oss nu i ett läge där människans påverkan på planeten blir allt mer uppenbar. E.O. Wilson har just

Läs mer

Miljömålsberedningens förslag

Miljömålsberedningens förslag s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid möte i ABF-huset, lördagen 3 september, 2016 s uppdrag -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen

Läs mer

Miljömålsberedningens förslag

Miljömålsberedningens förslag s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid konferens på SKL torsdagen 18 augusti 2016 s uppdrag Mars: -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Världsnaturfonden WWFs synpunkter på Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Världsnaturfonden WWFs synpunkter på Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s)

Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s) Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s) Oppositionsledare Byggnadsnämnden och allt-i-allo. Telefon: 019-21 40 08 Mobil: 0703-49 74 94 E-post: peter.dahlgren@orebro.se Web: www.peterdahlgren.se

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Kommittédirektiv Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns Dir. 2008:1 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Medlemsseminarium om EU och energigaserna Energigas Sverige Stockholm den 31 mars 2014 Anna Wallentin Skatte- och tullavdelningen, 08 405 25 90,

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Rapport från den nationella klimatkonferensen: Klimatforum 10 februari 2016. -efter världstoppmötet om klimatet i Paris december 2015

Rapport från den nationella klimatkonferensen: Klimatforum 10 februari 2016. -efter världstoppmötet om klimatet i Paris december 2015 Artur Granstedt den 1 april 2016 1 Rapport från den nationella klimatkonferensen: Klimatforum 10 februari 2016 Sammanfattning -efter världstoppmötet om klimatet i Paris december 2015 Representanter från

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

SVENSKARS ATTITYD TILL INDUSTRIN 2012 RAPPORT 2012-02-14

SVENSKARS ATTITYD TILL INDUSTRIN 2012 RAPPORT 2012-02-14 SVENSKARS ATTITYD TILL INDUSTRIN 2012 RAPPORT 2012-02-14 1 1 Innehåll Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Svensk export 6 Industrins bidrag till BNP 8 Industrisektorns betydelse för Sverige 10 Svensk

Läs mer

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16 Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus 1. Energi ger oss ljus, kraft och värme Energi (kwh) Mindre energi (färre kwh) Annan Vi använder energi för

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? 2016-01-12 Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? Korta svaret: behandlingspriset Men varför är det så mycket billigare att behandla restavfallet

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Klimatstrategi i Sollentuna

Klimatstrategi i Sollentuna Klimatstrategi i Sollentuna www.sollentuna.se SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Klimatstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2010-10-20, 87. 1. Inledning En framgångsrik hantering av klimatfrågan är avgörande

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer