Klimatstrategi i Sollentuna

Transkript

1 Klimatstrategi i Sollentuna

2 SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Klimatstrategi Antagen av kommunfullmäktige , Inledning En framgångsrik hantering av klimatfrågan är avgörande för de långsiktiga förutsättningarna för välfärd, ekonomi och livskvalitet. Syftet med strategin är därför att skapa en systematik för kommunens klimatarbete. 2. Strategi Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder. Strategin för kommunens klimatarbete är: 1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan. 2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val. 3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. Strategin inbegriper även: 4. Anpassning till den klimatförändring som sker. 3. Genomförande och ansvar Till strategin hör en fördjupning som ger en bakgrund och exempel på åtgärder som kan bidra till att uppfylla strategin. Strategin förutsätter att en åtgärdsplan med mätbara, tidsatta, kostnadsberäknade åtgärder och utsedda ansvariga tas fram. Åtgärdsplanen skall årligen följas upp och revideras. Det övergripande ansvaret för strategi och åtgärdsplanen åvilar kommunstyrelsen. Strategin har beröringspunkter med andra planer så som kommunens översiktsplan.

3 Dnr. 2008/697 KS.109 Klimatstrategi Fördjupning 1. Inledning Fördjupningen syftar till att ge en bakgrund till strategins fyra punkter; 1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan. 2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val. 3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter 4. Anpassning till den klimatförändring som sker. Syftet med fördjupningen är dessutom att med exempel beskriva hur de fyra punkterna i strategin kan genomföras i konkreta åtgärder. 2. Internationella och nationella mål UNDP:s klimatrapport, efterträtt av IPCC (FN:s klimatpanel), liksom EU:s Grönbok och klimat- och sårbarhetsutredningen 1, bedömer att temperaturökningen inte ska få överstiga två grader globalt om konsekvenserna ska gå att hantera. För att uppnå detta fordras kraftfulla åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. EU-kommissionen beslutade 2007 att EU som helhet ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram till För Sveriges del gäller att utsläppen skall minska med 17 % samtidigt som andelen förnyelsebar energi ska stiga till 49 %. På längre sikt behöver nettoutsläppen helt upphöra. Den svenska regeringen har senare 2 satt upp som mål att halva landets energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor, att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Klimatmålet för år 2020 innebär att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 40%. 1 SOU 2007:60 2 Promemoria från regeringskansliet daterat , rev

4 Det nationella målet om begränsad klimatpåverkan har av länsstyrelsen brutits ned till regional nivå. För Stockholms län finns ett mål om högst 3,1 ton CO2/capita och år Detta mål avser endast energiproduktion, vägtrafik och arbetsmaskiner i länet. Stockholms läns landsting antog under våren 2010 en ny regional utvecklingsplan för Stockholms län som innehåller mål för minskningen av växthusgaser. Målet har 2005 som basår och anger en minskning med 20% 2020, 40% 2030 och 90% Sollentuna behöver bidra till en utveckling som innebär att de internationella och nationella målen uppnås. Energianvändningen och klimatpåverkan behöver minska i rask takt. Detta samtidigt som befolkningen ökar och ekonomin växer. Figuren illustrerar att såväl energianvändning som klimatpåverkan behöver minska i rask takt. Klimatpåverkan behöver reduceras till noll. 3. Hur bör vi mäta utsläppen av växthusgaser? I miljö- och byggnadskontorets årliga miljöredovisning visas hur stora utsläppen av växthusgaser är från mätbara fossila bränslen inom kommunen så som energiproduktion, vägtrafik och arbetsmaskiner. (Källa är SLB). Cirkeldiagrammen har inte med import och export. De är därför missvisande eftersom de verkliga utsläpp som genereras, framförallt för kommunen, är betydligt högre.

5 Men föregående diagram för Sollentuna inkluderar inte utsläpp av växthusgaser från varor och tjänster som konsumeras inom kommunen men produceras någon annanstans. Följande figur är hämtad från Naturvårdsverkets rapport 5903 från november 2008 om den svenska konsumtionens klimatpåverkan med utsläpp uttryckta i Mton CO 2 e. 3 Figuren illustrerar omfattningen av klimatpåverkan från import och export. (Naturvårdsverkets rapport 5903 från november 2008.) En verkningsfull strategi för att reducera utsläppen måste utgå från en helhetsbild av utsläppen av växthusgaser. I annat fall är risken stor för att det sker suboptimeringar och felprioriteringar mellan åtgärder. Detta innebär att det mått för utsläpp av växthusgaser som används i kommunens miljöredovisning inte är tillräckligt eftersom det inte speglar den verkliga klimatpåverkan per person. Att ta fram ett mer relevant sätt att beräkna utsläppen av växthusgaser är därför angeläget och behöver prioriteras. Att hitta ett relevant mått är en viktig del av strategins första punkt om kunskapsuppbyggnad. Ett sätt att undvika risken för suboptimeringar är att inta ett livscykelperspektiv. Nedanstående figur syftar till att illustrera att om en byggnads klimatpåverkan enbart bedöms utifrån den energi som används under driftsskedet riskerar det att leda till en suboptimering. Traditionellt har påverkan under driftsskedet varit det dominerande i ett livscykelperspektiv. Men i takt med att byggnaderna blir allt mer energieffektiva ökar materialens relativa bidrag till klimatpåverkan. 3 CO 2 e uttyds koldioxidekvivalenter och har tillkommit för utsläppen av olika växthusgaser ska kunna jämföras.

6 Klimatpåverkan (CO 2 e) drift drift Diagrammen redovisar inte absoluta värden eller relationer. Syftet är att illustrera att det är principiellt viktigt att inte enbart ta hänsyn till driftens klimatpåverkan när en byggnad ska byggas. material material Vanlig ny byggnad Energieffektiv byggnad? Ovanstående figur syftar till att illustrera vikten av att vid sidan av klimatpåverkan från driftsskedet även väga in materialens bidrag till utsläpp av växthusgaser. För att utsläppen av växthusgaser ska minska behöver många krafter samverka. Regeringen arbetar bland annat med ekonomiska styrmedel för att påverka utvecklingen. Kommunen kan bidra genom att hjälpa till med kunskapsspridning, skapa förutsättningar för klimatsmarta val, bland annat genom planeringen av den fysiska miljön, och genom att se över sina egna verksamheter. 4. Konsekvenser av ett förändrat klimat Lyckas ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser och den globala temperaturökningen stannar vid 2 grader Celsius kommer temperaturökningen ändå leda till klimatförändringar som måste hanteras. Förändrade nederbördsmönster kräver anpassningar i kommunens dagvattenhantering. Havsytan stiger med ett varmare klimat. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens bedömning, som bygger på simuleringar utförda av SMHI, kommer Östersjöns medelvattennivå vid Svealandskusten förändras från allt mellan en minskning med en halv meter till en höjning med en halv meter. Men senare forskarrön indikerar att havsnivån kan komma att höjas betydligt mer. RUFS 2010 anger att en tillräcklig säkerhetsmarginal för översvämningar vid seklets slut bör ligga på mellan + 1,9 m till +2,5 över havets medelvattentillstånd. Den havsnivåhöjning som sker på grund av klimatförändringar väntas enligt klimat- och sårbarhetsutredningen fortsätta under flera hundra år oavsett framtida begränsningar av växthusgasutsläppen. Länsstyrelsen anser mot den bakgrunden att

7 planeringen tills vidare i normalfallet bör utgå från att ny sammanhållen bebyggelse inte bör förläggas under nivån +2,5 m. Ett varmare klimat leder till högre temperaturer och mer frekventa värmeböljor. Detta kan leda till hälsoeffekter genom exempelvis ökad smittspridning via livsmedel och vatten. Hälsopåverkan på äldre och personer med nedsatt hälsa kommer också att öka. 5. Uppföljning och organisation För att strategin ska bli verkningsfull fordras en separat åtgärdsplan som årligen följs upp och ses över. Åtgärdsplanen ska ses över inför varje års budgetbehandling. För åtgärderna fordras mätbara mål, som är tidsatta, kostnadsberäknade och ha ansvariga utsedda. Hur åtgärderna bidrar till kommunens samlade utsläpp av växthusgaser är angeläget men idag inte enkelt att kartlägga. RUFS 2010 innehåller åtaganden för att uppnå regionala mål för klimat, energi och transporter. Kommunen har ställt sig bakom målen och inkluderar dem i pågående översiktsplanering. Det är viktigt att de åtgärder och mål som tas fram i åtgärdsplanen samspelar med regionens åtaganden. Åtagandena för klimat, energi och transporter är: Sätta sektorsvisa mål för regionens utsläppsminskning av växthusgaser. Anpassa regionen till klimatförändringarna. Stimulera mer energi- och resurseffektiva transporter. Begränsa transporternas negativa påverkan. Effektivisera energiförsörjningen och ställ om till förnybara energikällor. 6. Exempel på åtgärder som följer strategins fyra punkter Strategin innebär att kommunen ska bidra till kunskapsuppbyggnad och -spridning, skapa förutsättningar för boende och verksamma i kommunen att göra klimatsmarta val och tillse att kommunens egna verksamheter på sikt inte bidrar med några nettoutsläpp av växthusgaser, samt att hantera konsekvenserna av den klimatförändring som blir en följd av en 2 gradig global temperaturökning. För var och en av de fyra punkterna i strategin redovisas i det följande exempel på åtgärder. Exemplen koncentreras på åtgärder som kommunen har ett direkt eller indirekt inflytande över. Exemplen ska behandlas mer utförligt i åtgärdsplanen. 6.1 Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan Kommunen bör bidra till att kunskapen om vilken miljö- och klimatpåverkan olika beslut och beteenden har ökar. Kunskap är en

8 förutsättning för att medvetna val om att reducera utsläppen av CO 2 e ska kunna göras. Sprida kunskap till invånare och verksamheter om beteendets betydelse för miljö- och klimatpåverkan. Överväga Naturskolans roll i detta sammanhang. Bidra till bättre möjligheter för enskilda hushåll att mäta sin egen miljö- och klimatpåverkan och därmed få möjlighet att sätta upp egna klimatmål. Verka för att kommuninvånarnas kunskap om energieffektivisering ökar. Ta till vara energirådgivningen. Använda livscykelansatser (LCA) 4 för att bedöma klimatpåverkan av kommunala beslut. 6.2 Skapa förutsättningar för klimatsmarta val Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för invånare och verksamheter att kunna handla på ett sätt som minskar klimatpåverkan. Inrikta den fysiska planeringen mot en hög grad av funktionsblandning och täthet för att minska resandet och skapa konkurrensfördelar för gående, cyklande och kollektivtrafik. Skapa förutsättningar för effektiva reskedjor. Utnyttja goda kollektivtrafiklägen för besöks- och vistelsetäta verksamheter. Utforma gång- och cykelvägnätet så att det är bekvämt och tryggt samt når viktiga målpunkter. Verka för att kollektivtrafiken upplevs som trygg, säker och komfortabel. Ansluta fler byggnader till fjärrvärmenätet, samtidigt som en ökad effektivitet i energianvändningen stimuleras. Ett ökat behov av kylning ska kunna tillgodoses med miljövänlig fjärrkyla och ny bebyggelse utformas för ett så lågt behov av kylning som möjligt. Utnyttja markanvisningar för att stimulera till att ny bebyggelse blir energieffektiv och får låg klimatpåverkan. 4 En livscykelanalys väger in klimatpåverkan över en byggnads hela livslängd. Det innebär exempelvis att vid sidan av klimatpåverkan från energianvändningen under driftsskedet ska även klimatpåverkan från de material som byggs in beaktas.

9 Skapa inom avfallshanteringen förutsättningar för att tillgodose insamlingsbehovet och möjligheter till återvinning gemensamt med grannkommunerna. Bidra till att öka förutsättningarna för produktion av biogas. Skapa förutsättningar för återanvändning av byggnadsmaterial och byggnadsdelar. 6.3 Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter Det är viktigt att kommunen bedriver sina egna verksamheter och förvaltar sina egna fastigheter så att klimatpåverkan begränsas. Reducera klimatpåverkan från kommunens befintliga byggnader och verksamheter samt utforma nya byggnader för en minimal klimatpåverkan. Inför ett systematiskt arbetssätt med miljö- och klimatfrågorna i byggprojekt, exempelvis genom att kandidera som en GreenBuilding Partner 5. Införa en rese- och mötespolicy som begränsar energi- och klimatpåverkan. Reducera klimatpåverkan från de fordon kommunen nyttjar. Inom ramen för skötseln av naturområden öka kolinlagringen i vegetation och mark. Genomföra årlig redovisningar av exempel på vad kommunens verksamheter har gjort för att minska klimatpåverkan. Införa riktlinjer i kommunens upphandlingspolicy som säkrar att klimatpåverkande faktorer utgör en del i utvärderingen av anbud vid upphandling. 6.4 Anpassning till den klimatförändring som sker I samband med exempelvis planläggning och infrastrukturinvesteringar är det viktigt att ta hänsyn till tänkbara långsiktiga klimatförändringar. Byggnader och annan infrastruktur har en så lång livslängd att de påverkas av framtida klimatförändringar som är svåra att förutse omfattningen på idag. Därför bör planer och infrastruktur utformas så att de kan anpassas till olika klimatscenarios. 5 GreenBuilding är ett system som lanserades år 2004 av EU-kommissionen för att kunna kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Programmet uppmanar ägare till andra fastigheter än bostäder att, på frivillig basis, effektivisera energianvändningen i sina byggnader inom en eller flera tekniska discipliner. Inom kommunen har läkemedelsföretaget Pfizer AB med sitt kontor i Silverdal utsetts till en GreenBuildingpartner, bl a som en följd av de energimål som kommunen satt upp i detaljplanen för områdets utbyggnad.

10 Kraftigare regn hanteras bäst genom att dagvattnet kan fördröjas och omhändertas så tidigt som möjligt. Detta är särskilt angeläget där bebyggelsetätheten är hög och de hårdgjorda ytorna stora. Såväl byggnader, tomter som park- och gatumark behöver utformas och användas för att fördröja vattnet så att påfrestningen på och översvämningsrisken i kommunens vattendrag och sjöar minskar. Detta måste bevakas vid såväl planläggning som genomförande. Ledningsnäten behöver dimensioneras för större flöden. Dessutom behöver våtmarker och fördröjningsmagasin anläggas där det är lämpligt. Parker och andra allmänna ytor bör höjdmässigt och utformningsmässigt medge att de vid stora regnmängder temporärt kan svämmas över och därmed minska påfrestningen nedströms. Grundläggning av byggnader med mera bör ske på ett sätt som medger en större variation av grundvattennivån. Underlag behöver tas fram för var och till vilka nivåer som översvämningar kan ske, trots de åtgärder som vidtas inom ramen för Oxunda och Edsviken vattensamverkan för att utjämna tillflödena. Byggnader och andra anläggningar bör placeras och utformas med hänsyn till dessa översvämningsrisker. Kartering av skredkänsliga områden ska göras med tanke på ökade dagvattenflöden. Mot bakgrund av extrema högvattennivåer är det viktigt att inte grundlägga nya byggnader och anläggningar för nära havsnivån. Edsvikens stränder är emellertid i regel relativt branta och endast få byggnader är grundlagda på nivåer under en meter över havsnivån. Ny bebyggelse bör utformas för att vara komfortabla även under långvariga värmeböljor. Detta bör främst ske med passiva metoder, exempelvis solavskärmningar. Även färgen på solexponerade ytor har betydelse för hur mycket värme som absorberas och reflekteras. Behovet av fjärrkyla kan komma att öka. Därför behöver nya miljövänliga och hållbara sätt att producera fjärrkyla utvecklas och anläggas. Vegetation är ett viktigt inslag för att jämna ut temperaturvariationer och som bör tas tillvara. Träd utmed gator kan även spela en roll för hanteringen av vatten. Gröna tak leder även de till den kombinerade effekten att fördröja dagvatten och jämna ut temperaturvariationer.

11 7. Sammanfattning Ovanstående exempel illustrerar hur kommunen med utgångspunkt i strategins fyra punkter kan bidra till en ökad kunskap, skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val, begränsa den egna verksamhetens klimatpåverkan samt hantera konsekvenserna av en klimatförändring. Strategin förutsätter att exemplen resulterar i åtgärdsprogram som årligen beslutas och följs upp. Dessutom fordras kunskap om storleken på utsläppen av växthusgaser från kommunen och hur de utvecklas. På så sätt kan åtgärderna återkommande omprövas för att nå så goda resultat som möjligt. Uppföljningen av åtgärdsprogrammet bidrar dessutom i sig till en kunskapsuppbyggnad. 8. Medverkande tjänstemän Förslaget till klimatstrategi har arbetas fram i en arbetsgrupp bestående av Katarina Forslöw, kommunledningskontoret David Saveros, kommunledningskontoret Katarina Tittelbach, miljö- och byggnadskontoret Sofia Hofstedt, miljö- och samhällsplanerare Tyréns AB Rikard Dahlén, kommunledningskontoret Christian Haglund, miljö- och byggnadskontoret Lars Keski-Seppälä, kommunledningskontoret samt kontinuerligt stämts av med Nils Axelsson, kommunledningskontoret Åke Ekström, kommunledningskontoret Gösta Söderkvist, Sollentuna Energi AB Kristina Sjöblom, Sollentuna Energi AB