Tre lärosäten, tre finansiärer och Open Access

Transkript

1 Tre lärosäten, tre finansiärer och Open Access Abstrakt: Svenska forskningsfinansiärer har på senare år börjat ställa krav på Open Accesspublicering för att bevilja forskningsanslag. Detta har medfört en ökad uppmärksamhet för Open Access vid svenska lärosäten. För att få en inblick i vilka konkreta ställningstaganden enskilda svenska lärosäten och finansiärer har gjort har policyer för Open Access granskats för tre lärosäten, Blekinge tekniska högskola, Chalmers och Malmö högskola, samt tre finansiärer, Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet. Keywords: Open Access, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Malmö högskola, Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet Inledning Den 22 oktober 2003 är en milstolpe inom Open Access-rörelsens historia. Då antogs Berlindeklarationen i samband med en konferens anordnad av forskningsorganisationen Max Plank Sällskapet 1 i Tyskland (Berlin Declaration, 2003). Genom att underteckna deklarationen visar man att man stödjer idén om Open Access till vetenskapligt- och kulturarvsmaterial, och att man avser att arbeta enligt deklarationens intentioner. Berlindeklarationen har efter hand undertecknats av en rad olika organisationer och institutioner, däribland Kungliga biblioteket (KB), Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet (Berlin Process: signatories, ). KB utkom i september 2011 med rapporten Open access vid svenska lärosäten en enkätunderökning där 34 svenska lärosäten har besvarat frågor kring sitt arbete med Open Access (s. 5). Av rapporten framgår att Open Access på senare år fått en ökad uppmärksamhet, bl.a. för att forskningsfinansiärer har börjat ställa krav på Open Accesspublicering för att bevilja forskningsanslag (s. 5). För att få en inblick i vilka konkreta ställningstaganden enskilda svenska lärosäten och finansiärer har gjort avseende Open Access har tre lärosätens och tre finansiärers policyer granskats. Beteckningen organisationer används nedan i de fall resonemanget gäller både lärosäten och finansiärer. Frågeställningar Artikeln fokuserar på följande frågeställningar: 1. Vilka krav/riktlinjer finns i organisationernas policyer för Open Access? 2. Hur motiverar man sin policy? 3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika policyer? Metod Generellt kan sägas att information tillgänglig via webbplatser, både olika slags rapporter och enskilda webbsidor, har utgjort ett viktigt underlag för olika delar av artikeln. 1 Max Planck Gesellschaft

2 Utgångspunkten har varit att i första hand granska det eller de formella beslut som varit grunden till Open Access policyn. Då information på organisationernas webbplatser utgjort ett värdefullt komplement till det formella beslutet har även denna information ingått i granskningen. Även argument som styrker policyn som lagts ut på webben långt efter det att det formella beslutet fattats har ingått i granskningsunderlaget. Val av lärosäten och finansiärer Urvalet av lärosäten gjordes med hjälp av rapporten Open access vid svenska lärosäten - en enkätundersökning (2011). De tre lärosäten som enligt rapporten hade formulerat de skarpaste policyerna för Open Access, nämligen Blekinge tekniska högskola (BTH) Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Malmö högskola (s. 8), valdes ut för granskning. Urvalet av finansiärer skedde i två steg. Utgångspunkten var listan på KB:s webbplats över finansiärer som ställer krav på publicering i Open Access (Krav från forskningsfinansiärer, ). (Listan kan antas vara ofullständig då sista datum för uppdatering av webbsidan är ) Denna lista jämfördes med de finansiärer som på något sätt lyfts fram av lärosätena som viktiga, med syftet att om möjligt kunna välja finansiärer som ansågs betydelsefulla för de tre lärosätena. De bästa uppgifterna om viktiga finansiärer som kunde hittas via lärosätenas webbplatser fanns i olika typer av dokument. För BTH var den bästa uppgiften ganska vag, en lista med länkar till olika finansiärer, en lista som enligt BTH inte är fullständig (Länksamling: finansiering för forskning och utveckling, ). Chalmers hade en detaljerade redovisning av sina 10 största finansiärer i sin årsberättelse för 2010 (Chalmers årsberättelse, s. 25) medan Malmö högskola hade en tydlig rubrik på en av sina webbsidor för Vanligaste bidragsgivare ( ). Tabell: Lärosäten och finansiärer med krav på Open Access. Markeringen X i tabellen betyder att finansiären bedömts som viktig för lärosätet. Finansiärer med krav på Open Access Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Malmö högskola Formas X X X Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Riksbankens Jubileumsfond X X X X 0 0 Vetenskapsrådet X X X Östersjöstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) är en av tio allmännyttiga stiftelser som ingår i Wallenbergstiftelserna. Det är den enda av Wallenbergstiftelserna som finns med i dokumentet Svensk forskning: Större forskningsfinansiärer (2009) varför det finns anledning att anta att KAW är den tyngsta finansiären bland Wallenbergsstiftelserna. BTH har lyft fram KAW specifikt, medan de två andra lärosätena har lyft fram Wallenbergstiftelserna som helhet. I urvalsprocessen har angivandet av Wallenbergstiftelserna som en viktig finansiär likställts med angivandet av KAW som en viktig finansiär. Bedömningen är att denna

3 schablonisering är godtagbar, dels p.g.a. KAWs tyngd inom Wallenbergstiftelserna, dels då det huvudsakliga syftet var att göra ett urval av finansiärer, som visserligen gärna skulle betraktas som betydelsefulla för lärosätena, men inte med det kravet att kunna granska en enskild finansiärs eventuella påverkan på ett enskilt lärosätes policy för Open Access. Som framgår ovan har urvalsmetoderna för både lärosäten och finansiärer sina inbyggda svagheter p.g.a. skillnader i detaljnivå för olika uppgifter, något som kan ha påverkat resultatet av urvalet. Resultatet visar att det finns tre finansiärer som samtliga lärosäten på något sätt lyfter fram som viktiga, nämligen Formas, KAW och Vetenskapsrådet, varför dessa valdes ut för vidare granskning. Samtliga tillhör Sveriges större forskningsfinansiärer med Vetenskapsrådet som den i särklass största (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009). Open access en kort introduktion Vad innebär Open Access-publicering? Det finns det olika åsikter om. Det klassiska exemplet kan sägas vara en publikation som omedelbart publiceras i en fulltextversion som är fritt tillgänglig via Internet. I Berlindeklarationen finns inga uttalade krav på omedelbar Open Access-publicering, däremot framgår det att den kompletta versionen ska publiceras, d.v.s. fulltextmaterial i det fall det handlar om vetenskapliga artiklar (Berlin Declaration, 2003). Willinsky (2006), som är en av Open Access-rörelsens förgrundsgestalter, är öppen för att det finns olika nivåer av Open Access. I Appendix A till sin bok The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship (2006, s ) listar han Ten flavors of open access. Enligt Willinsky s synsätt omfattas t.ex. fördröjd publicering i fri tillgänglig form eller fri tillgänglighet till bibliografiska uppgifter och abstract som Open Access. Borgman skriver i boken Scholarship in the Digital Age: Information Infrastructure and the Internet (2007) att Open Access-rörelsen uppstod under mitten av 90-talet (s. 100 f.,). Rörelsen har sina rötter i principen om den fria forskningen, en viktig princip inom forskarvärlden eftersom vetenskapens utveckling bygger på tillgången till andra forskares material för att kunna utveckla nya idéer. Internets inträde, där den nya tekniken både möjliggjorde en ökad tillgänglighet och en ökad möjlighet till kontroll och intäkter, var en viktig drivkraft för Open Access enligt Borgman (2007. s. 101). Willinsky lyfter i sin bok The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship (2006) fram Open Access i ett bredare perspektiv än vad Borgman gör i sin bok. Willinsky lyfter t.ex. fram allmänhetens rätt till information och den problematiska situationen som uppstår i utvecklingsländerna när kostnaderna för vetenskapliga tidskrifter ökar. Denna artikel utgår från lärosätenas och finansiärernas egna ställningstaganden till Open Access utan att lägga fokus på någon specifik definition av begreppet. De tre lärosätena Blekinge tekniska högskola (BTH) På sin webbplats (Forskningsområden, ) skriver BTH att Forskningen på BTH sträcker sig från teknik till samhällsbyggnad, humaniora, ekonomi, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap. Det framgår dock tydligt på webbplatsen att tyngdpunkten ligger på teknikforskning.

4 Av BTHs beslut om Open Access (en sida) framgår att: Rektor beslutar att varje vetenskaplig artikel (tidskrifts-, konferensartikel eller andra refereegranskade dokument) som publicerats av personal anställda vid BTH skall deponeras som kopia i elektronisk form, med bibliografiska data, i BTHs forskningsdatabas. Fri tillgång till dokumenten skall ges via databasen då upphovsrättsliga eller sekretessbestämmelser inte förhindrar detta. Forskare vid BTH bör i första hand eftersträva att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när lämplig sådan tidskrift finns, och i andra hand hos de förlag som tillåter egenarkivering av post-print dokument. Beslutet motiveras med Berlindeklarationen, att deklarationen undertecknats av SUHF, Vetenskapsrådet och ett flertal lärosäten, samt att BTH var en av pionjärerna med digital publicering och bör fortsatt eftersträva ge fri tillgång till BTHs forskningsdokument i fulltext. På webben framträder motivet att en rad forskningsfinansiärer tagit ställning för Open Access och att Vetenskapsrådet från år 2010 kräver Open Access-publicering (Vad är Open Access?, ). Chalmers tekniska högskola (Chalmers) Chalmers är, liksom BTH, en högskola med teknikfokus. Chalmers beslutsprocess i samband med antagandet av Open Access-policyn är ett tydligt exempel på att frågan rymmer många dimensioner och olika slags hänsynstaganden. Av beslutshandlingen från framgår att arbetet initierades i december 2007, och att det förslag som först arbetades fram hade en tydlig inriktning mot publicering i Open Accesstidskrifter. Det förslaget ifrågasattes, framför allt med stöd av argumentet att det var oklart hur förslaget skulle komma att påverka framtida tilldelningssystem av fakultetsmedel. Arbetet med policyn bromsades upp för att så småningom ta fart igen och omarbetas, denna gång med ett större fokus på parallellpublicering. Den fastställda policyn innebär följande ( , s. bilaga till beslut): All forskning som Chalmers forskare publicerar ska göras tillgänglig i ett öppet arkiv, i normalfallet inom 6 månader efter publicering, dock senast efter 12 månader. Detta betyder att Chalmers forskare ska deponera en fulltextkopia av alla sina publikationer i elektronisk form i Chalmers Publication Library (CPL). Referens till publikationen ska också registreras i CPL med hänvisning till den deponerade kopian (tidigare beslut C2004/700). Överlåtelse av upphovsrättigheter skall om möjligt undvikas. Författaren bör tillförsäkra sig rätten att kunna parallellpublicera sitt arbete och skall i varje fall ha rätt att deponera det i ett öppet arkiv senast efter sex månader, eller i undantagsfall 12 månader. Chalmers forskare rekommenderas att publicera sig i tidskrifter som är fritt tillgängliga, s.k. Open Access-tidskrifter, när så är lämpligt. Dispens från denna policy kan ges undantagsvis. Det måste i så fall finnas prestigemässiga skäl att publicera ett specifikt vetenskapligt arbete i en tidskrift som inte medger parallellpublicering. Dispensbegäran skall vara skriftlig och ställas till prorektor.

5 Chalmers motiverar sin policy med att SUHF och Vetenskapsrådet ställt sig bakom Berlindeklarationen, att fler och fler förlag accepterar publicering i öppna digitala arkiv och att allt fler forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet och ERC (European Research Council) kräver publicering i Open Access. Policyn förtydligades genom följande beslut (s. 2): Publikationstyperna böcker, bokkapitel, och patent ges generell dispens från kravet på OA-publicering, men det är givetvis välkommet om de tillgängliggörs OA. Chalmers OA policy innebär krav på lokal deponering i CPL. Det räcker således inte med att länka till annat öppet arkiv, t.ex. CERN eller publicera i en OA-tidskrift. På webben framträder motiven att uppnå största möjliga spridning för sina publikationer, förhoppningar om fler citeringar och större genomslagskraft, och ett antal finansiärer som kräver Open Access listas, däribland Vetenskapsrådet, Formas och KAW (Frågor och svar: Chalmers Open Access-policy, ). Malmö Högskola Malmö högskola skriver på sin webb att Vid Malmö högskola bedriver vi forskning inom områden som rör hälsa och välfärd, idrott och kultur, skolan, migration och integration samt hållbar utveckling (Om forskning vid Malmö högskola, ). Av Malmö högskolas beslut om Open Access (s.1) framgår att: Forskande personal och doktorander vid Malmö högskola skall deponera en kopia av publicerat forskningsresultat i högskolans öppna digitala arkiv Malmö University Electronic Publishing (MUEP), såvida inte upphovsrättsliga skäl förhindrar detta. Malmö högskolas personal och doktorander bör publicera sina forskningsresultat i tidskrifter som tillämpar open access när sådan lämplig tidskrift finns. Innehåll i högskolans publikationsserier skall, om inte särskilda skäl föreligger, också deponeras i MUEP. I kommentarer till policyn framgår att överlåtelsen av publiceringsrätten bör undvikas och rätt till parallellpublicering bör eftersträvas (s. 2). Malmö högskola motiverar sin policy med att den stödjer högskolans mål om kunskapsdelning och partnerskap. Policyn förväntas bidra till ökad spridning, återvinning, synlighet, citeringar och genomslag för högskolans forskning. Man hänvisar till att policyn utgår från SUHFs rekommendationer att lärosäten med stöd av Berlindeklarationen inför en policy som stöder Open Access. På webben skriver man att allt fler forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet, ställer krav på Open Access, och man lyfter fram att Open Access kan påskynda vetenskapligt utbyte och framsteg inom forskningen (Open Access FAQ, ).

6 De tre finansiärerna Formas Formas stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009, s. 8). Formas fattade följande beslut (s. 4): Beslut: att alla sakkunnigbedömda konferens och tidskriftspublikationer som emanerar från av Formas helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv ska deposition ske vid publiceringstillfället och senast göras öppet tillgängliga inom högst sex månader. Beslutet gäller alla utlysningar fr o m Via e-post till författare ( ) har Formas meddelat att förlängning till tolv månader kan medges om goda skäl kan anföras. Av pressmeddelandet Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access ( ) som lades ut på webben i samband med att beslutet fattades framgår att: Open Access är ännu ett steg på vägen att nå ut med forskningsresultat till samhället vilket är mycket angeläget Formas beslöt att stödja Berlindeklarationen om Open Access redan Nu finns också förutsättningarna på universiteten och högskolorna att följa intentionerna i Berlindeklarationen och det har resulterat i dagens beslut. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) KAW delar ut anslag inom områdena naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009, s. 23). Via E-post till författaren ( ) har KAW meddelat att man inte lämnar ut sitt formella beslut om Open Access då stiftelsen inte redogör för sin interna beslutsprocess. Den information som lämnas ut är den som står på webben. I en följande e-post ( ) har KAW förtydligat att krav på Open Access-publicering ska uppfyllas inom 12 månader. Den information som finns på KAWs webbplats är följande (Ändamål och utdelningspolicy, ): Forskning finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse skall publicera med open access. Forskningsresultat skall alltså vara fria att läsa och ladda ner från Internet. Publicerade artiklar skall arkiveras i öppet sökbara databaser. Merkostnad för detta kan tas upp som en direkt kostnad i projektansökningar. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är, utifrån de uppgifter som finns i dokumentet Svensk forskning: större forskningsfinansiärer (2009) Sveriges största forskningsfinansiär. Vetenskapsrådet är en bred finansiär som stödjer forskning inom medicin, humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknikvetenskap och utbildningsvetenskap (s. 13). Rådet ger även stöd till uppbyggnad och utnyttjande av forskningsinfrastruktur (s. 13).

7 Precis som i fallet med Chalmers kan man i de formella beslutsdokumenten avseende Open Access se att beslutsprocessen inte har varit enkel. Av beslutet fattat framgår följande (s. 3): Styrelsen uttryckte stor tacksamhet till Håkan Billig som under flera år arbetat med att driva detta komplicerade ärende framåt. Styrelsen beslutade att samtliga sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av Vetenskapsrådet helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras öppet tillgängligt inom sex månader. I pressmeddelandet i anslutning till beslutet motiverar man sitt ställningstagande (Vetenskapsrådet kräver fri tillgång till forskningsresultat, ). Vetenskapsrådet anser att publikationer finansierade av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga då tillgänglighet är en viktig förutsättning för att forskningsresultaten ska spridas och komma samhället till godo. Man skriver att policyn utarbetats i nära samarbete med SUHF och man hänvisar till att en rad europeiska forskningsfinansiärer undertecknat Berlindeklarationen. I det andra beslutet fattat , som initierats efter det att en skrivelse inkommit till styrelsen (framgår inte av vem) med uppmaningen att ta upp policyn till förnyad diskussion, mjukas formuleringen upp något (s. 3-4): Styrelsen kompletterade tidigare fattade beslut om Open Access (5 oktober 2009) genom att besluta att för forskning helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet medge en förlängning av tiden för tillgängliggörande genom Open Access eller parallellpublicering upp till maximalt 12 månader under förutsättning att forskaren kan uppvisa en tydlig dokumentation om att alla ansträngningar gjorts för att uppfylla 6-månaderskravet ("best effort"). Vetenskapsrådet enskilt eller i samverkan med andra forskningsfinansiärer och organisationer kontaktar de aktuella förlagen för en diskussion om alternativa lösningar för att uppfylla 6- månaderskravet. Vetenskapsrådet analyserar utfallet och senast december 2012 återrapporterar till styrelse för en diskussion om en eventuell åtstramning av policyn. Jämförelser och reflektion De sex organisationernas policyer om Open Access uppvisar både likheter och skillnader. Ett tydligt mönster är vilken genomslagskraft Berlindeklarationen har haft. Alla utom KAW använder den för att motivera sina beslut. Det är även uppenbart att SUHF har tyngd, framför allt bland lärosätena, men det framgår också att Vetenskapsrådet samverkat med SUHF för att ta fram sin egen policy. Att olika organisationer samverkat eller inspirerats av varandra kan man även märka genom att granska beslutsformuleringarna. Formas beslut är t.ex. väldigt likt Vetenskapsrådets beslut som fattades några veckor tidigare. År 2005 utgav SUHF Rekommendationer med anledning av undertecknande av Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Science and Humanities med följande ställningstaganden (s. 2):

8 SUHF:s styrelse har mot bakgrund av ovanstående beslutat att rekommendera medlemmarna att vidta följande åtgärder i syfte att förverkliga Berlin-deklarationen: 1. Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och 2. Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt. SUHFs rekommendationer har uppenbarligen slagit igenom vid de tre granskade lärosätena, där mer strikta krav ställs på deponering i lärosätenas egna digitala arkiv och något mjukare rekommendationer finns avseende publicering i Open Access-tidskrifter. Det finns förstås andra faktorer än SUHFs rekommendationer som gör att lärosäten styr hårdast mot publicering i egna digitala arkiv, men detta resonemang faller utanför ramen för denna artikel. Forskningsfinansiärerna uttrycker ingen åsikt om var fulltextmaterialet publiceras, så länge det är gratis och åtkomligt via Internet. Det är fram för allt artiklar och konferensbidrag som är i fokus för Open Access, något man kan reflektera över. I de fall en tidsgräns anges inom vilken Open Access-publicering ska ha skett är det 6 eller 12 månader som gäller, något som sannolikt är en avspegling av de tidskrav olika tidskrifter ställer. KAW sticker ut med sin jämförelsevis knapphändiga beskrivning av sin Open Access-policy. Den information som verkar vara tillgänglig, i alla fall för allmänheten, är informationen på KAWs webbplats som är relativt kortfattad och där ingen motivering av kraven finns. Förmodligen avspeglar detta det faktum att privata organisationer inte har samma krav på sig på transparens, att vara öppna med vilka beslut man fattar och varför. Samtliga tre lärosäten lyfter fram det faktum att just Vetenskapsrådet kräver publicering i Open Access, något som visar vilken betydelsefull finansiär Vetenskapsrådet är. Borgman (2007, s. 102) skriver avseende Open Access att While the institutional commitment is strong, especially in Europe (Berlin Declaration 2003; Harnad 2005c), success depends on the effort of individual authors. I rapporten Kartläggning av högskolans elektroniska publicering och rekommendationer för nationell samverkan (2008, s. 5) framgår att det är en stor utmaning för SUHFs medlemmar att internt marknadsföra och förankra arbetet med de digitala öppna arkiven. Att problemet kvarstår framgår av rapporten Open access vid svenska lärosäten en enkätunderökning (2011, s. 23). Rimligtvis kommer de stora forskningsfinansiärernas krav på Open Access att underlätta detta arbete efter hand eftersom externa medel utgör en viktig del av forskningsfinansieringen. Bedömningen är att forskningsfinansiärernas krav därför kommer att bli en starkare drivkraft för de enskilda forskarna att, på ett eller annat sätt, publicera i Open Access än vad de enskilda lärosätenas policyer varit hittills. Borgman (2007) skriver att forskningsfinansiärer har mer makt än de flesta andra aktörer inom det vetenskapliga kommunikationssystemet (s. 241). Samtidigt är forskningsfinansiärerna försiktiga med att ställa för höga krav vid tilldelning av anslag eftersom det finns många aktörer vars intressen måste balanseras (s. 241). Formas tydliggör detta genom att på sin webb skriva Nu finns också förutsättningarna på universiteten och högskolorna att följa intentionerna i Berlindeklarationen och det har resulterat i dagens beslut (Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access,

9 ). Att ett beslut om policy för Open Access innebär en balansgång mellan olika intressen framgår även av beslutshandlingarna från Chalmers och Vetenskapsrådet. Besluten om krav på Open Access fattas i ett sammanhang där aktörer som enskilda forskare, enskilda lärosäten, lärosätenas bibliotek, finansiärer, publicister, övriga organisationer/sammanslutningar (t.ex. KB och SUHF) och politiker har olika och ibland motstående intressen. Det intresse som förenar är forskningen som på olika sätt, i större eller mindre omfattning, är de ingående aktörernas leverbröd. I samband med att ett beslut om policy för Open Access fattas, oavsett om man är lärosäte eller forskningsfinansiär, gäller det att hitta balansen mellan att driva på det man bedömer som rätt och riktigt, och samtidigt inte införa för stor obalans i systemet så att forskningen, eller man själv som aktör, tar skada. En sådan obalans vore t.ex. att idag ställa strikta krav på omedelbar publicering i Open Accesstidskrifter och därmed utesluta publicering i prestigefyllda tidskrifter som ger både forskare, lärosäten och Sverige status inom forskningssamhället. Balansen är dock inte statisk. Var balansen ligger om några år går inte att förutsäga. Källförteckning Berlin Declaration (2003). [ ] Berlin Process: signatories. [ ] Blekingen tekniska högskola ( ). Beslut R066/7. Ärende: Open Access. Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: Information, Infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press. Chalmers tekniska högskola ( ). Diarienummer C 2007/1118. Ärende: Beslut om införande av en Open Access-policy på Chalmers Chalmers tekniska högskola ( ). Diarienummer C 2007/1118. Ärende: Komplettering till beslut av den 1/ om införande av en Open Access-policy på Chalmers. Chalmers årsberättelse (2010). Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access ( ). Pressmeddelande från Formas. Formas ( ). Protokoll nr 17. Ärende 16: Förslag till nya villkor för bidrag rörande fri tillgång till offentligt stödd forskning (Open Access) Formas ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access.

10 Forskningsområden ( ). Blekinge tekniska högskola. Frågor och svar: Chalmers Open Access policy. Kartläggning av högskolans elektroniska publicering och rekommendationer för nationell samverkan: Återrapportering till SUHF:s Forum för bibliotekschefer (2008). Arbetsgruppen för högskolans elektroniska publicering på uppdrag av SUHF:s Forum för bibliotekschefer. [ ] Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access. Krav från forskningsfinansiärer ( ). Kungliga biblioteket. Länksamling: finansiering för forskning och utveckling ( ). Blekinge tekniska högskola. Malmö högskola ( ). Dnr Mahr /598. Open Access-policy för Malmö högskola. Open Access FAQ ( ). Malmö högskola. Om forskning vid Malmö högskola ( ). Malmö högskola. Open access vid svenska lärosäten: en enkätundersökning (2011). Kungliga biblioteket. Arbetsgruppen för information och rådgivning inom kungliga bibliotekets utvecklingsprogram för OpenAccess.se. Rekommendationer med anledning av undertecknande av Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Science and Humanities (2008). Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF). ebff448eb023.aspx [ ] Svensk forskning: större forskningsfinansiärer (2009). Forskning.se, den svenska forskningsportalen.

11 [ ] Vad är Open Access? ( ). Blekinge tekniska högskola. Vanligaste bidragsgivare ( ). Malmö högskola. Vetenskapsrådet kräver fri tillgång till forskningsresultat ( ). Pressmeddelande från Vetenskapsrådet. psradetkraverfritillgangtillforskningsresultat.5.227c330c123c73dc html [ ] Vetenskapsrådet ( ). Styrelsen protokoll nr Ärende 12: Införande av villkor om Open Access för bidrag från Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet ( ). Protokoll nr Ärende 11: Open Access. Willinsky, John (2006). The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship. Cambridge, MA: MIT Press Ändamål och utdelningspolicy. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. [ ]