Tillägg till detaljplaner för Hammersta 4:1 m fl, Samrådsredogörelse

Transkript

1 Samhällsbyggnadsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: PLAN Tillägg till detaljplaner för Hammersta 4:1 m fl, Samrådsredogörelse Hur samrådet bedrivits Planförslaget, upprättat av Samhällsbyggnadsförvaltningen i februari 2019, har varit utsänt för samråd till berörda fastighetsägare, myndigheter mm enligt särskild samrådslista under tiden fr o m den 18 februari 2019 t o m den 18 mars Förslaget har också varit utställt på kommunhuset, Medborgarkontoret Strömmen i Gnesta och på kommunens hemsida. 72 skrivelser inkom under samrådstiden, varav 20 utan erinran. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen Södermanlands län Ändring av detaljplaner avseende upphävande av delar av detaljplaner för Hammerstaområdet, Gnesta kommun Er beteckning PLAN , handlingar inkomna till Lst Länsstyrelsen har mottagit förslag till detaljplan för samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Syftet med planändringen är att upphäva delar av ett antal gällande detaljplaner i Hammersta fritidshusområde. Upphävandet gäller planlagda områden inom allmän platsmark med tilläggsbestämmelser park eller plantering, men även kvartersmark för lantbruksändamål/odling betesmark. Detaljplanen handläggs med standardförfarande. Under samrådet ska länsstyrelsen bevaka och samordna statens intressen och ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Länsstyrelsen ska särskilt bevaka de frågor som i ett senare skede kan leda till att länsstyrelsen överprövar planen i enlighet med 11 kap. 10 PBL. Länsstyrelsen ska vid samrådet verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses,

2 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 (76) verka för att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs, se till att strandskydd inte upphävs i strid med gällande bestämmelser se till att mellankommunala intressen samordnas se till att bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens synpunkter - ingripandegrunder enligt 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen har inget ytterligare att tillägga i fråga om hur planändringsförslaget beaktar statliga eller andra allmänna intressen. Länsstyrelsen bedömer, med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av de föreslagna detaljplaneändringama inte kommer att överprövas. Bemötande: Gnesta kommun har mottagit era synpunkter. Sörmlands museum Bakgrund Sörmlands museum har ombetts yttra sig rörande upphävande av delar av detaljplaner i Hammerstaområdet, fastigheten Hammersta 4:1, del av Täby 2:1 m.fl. Syftet är att upphäva de delar av detaljplanerna som utgörs av allmän plats, parkmark, plantering, odling samt kvartersmark - lantbruksändamål. Dessa delar avses helt och hållet användas som jordbruksmark. Fastigheten ingår i område av riksintresse för kulturmiljövård (Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs, D41). Gällande skydd Området är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och är skyddat enligt miljöbalken 3 kap 6. Enligt kunskapsunderlaget för riksintresset (041) karakteriseras området bl.a. som följande: "Området är ett levande jordbrukslandskap där man fortfarande kan uppleva ett varierat och hävdat odlingslandskap som brukats kontinuerligt sedan bronsålder. Det öppna jordbrukslandskapet är bärande för upplevelsen av såväl de förhistoriska fornlämningsmiljöerna som de historiska bebyggelsemiljöerna. De öppna vyerna gör det möjligt att på långt håll se gravfälten och byarna på höjderna." Enligt målen för att tillgodose riksintresset gäller bl.a. följande: - Kontinuitet i markzonering med den öppna, odlade, inägomarken och den omgivande utmarken med kontrasterande hagmarker och skogsklädda höjder ska bevaras. Det öppna landskapet med utblickar över sjöarna i området ska bibehållas. -Ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas, de öppna odlingsmarkerna ska inte exploateras för bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de öppna utblickarna försvinner. Utlåtande Området är mycket rikt i kulturhistorisk avseende och omfattar såväl äldre fornlämningar som äldre bebyggelse och ett öppet brukat kulturlandskap, delvis präglat av bete. Dessa delar utgör en värdefull helhet med stora historiska, upplevelsemässiga och kunskapsmässiga värden. Att genomföra förändringar i någon av dessa delar (fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse) leder ofrånkomligen till förändringar av helheten. Därmed löper området stor risk att förlora delar av sitt kulturhistoriska värde, när t.ex. genomgripande förändringar av landskapet vidtas. Att användningen enligt detaljplanen ändras från allmän plats, parkmark, odling etc, till jordbruksmark har inte någon direkt inverkan på områdets kulturhistoriska värde. Stora delar av de ytor som berörs är i nuläget och har under lång tid används som jordbruksmark.

3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 (76) Dock vill museet påpeka att gällande mål och riktlinjer för riksintresset bör beaktas strängt även i fortsättningen. Det innebär att; - befintliga hagmarker inte omvandlas till åkermark eller planteras med skog, utan fortsätta att betas och skötas på traditionellt vis. - befintliga åkermarker som brukats under lång tid och som har betydelse för om-rådets öppna karaktär inte planteras med skog eller grödor som gör att de öppna utblickarna försvinner. Bemötande: Gnesta kommun har mottagit era synpunkter. Lantmäteriets synpunkter I teckenförklaringen till plankartan anges att detaljplaner inom skrafferade områden upphävs. Över hela planområdet gäller en planändring från 1994, akt P94-6, som reglerar bebyggelsekaraktär i Hammersta. Det skulle på ett tydligare sätt i plankartan kunna framgå att planen P94-6 inte påverkas av planförslaget, och att den därmed gäller oförändrat efter att det nu aktuella planförslaget vunnit laga kraft. Under rubriken "Tidigare ställningstagande- Detaljplaner och förordnande" i planbeskrivningen anges att ett förordnande enligt 113 byggnadslagen berör planområdet. Det framgår dock inte av planhandlingarna att Länsstyrelsen valde att ändra detta förordnande i samband med att en byggnadsplan upprättades på 1970-talet, akt P År 2015 genomgick plan och bygglagen en översyn i syfte att skapa en smidigare planprocess. Översynen av lagen resulterade i en lagändring som innebar att möjligheten att förordna enligt 113 BL (6 kap 5 PBL) togs bort. En övergångsbestämmelse infördes samtidigt som lagändringen vilken innebar att bestämmelserna fortsatte gälla till och med utgången av 2018, eller till dess att planens genomförandetid gått ut.

4 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 (76) Då förordnandet som nämns i samrådsförslaget inte längre är gällande bör informationen om detta tas bort i planbeskrivningen. Om planförfattaren ändå önskar att ha kvar skrivelsen om förordnandet bör åtminstone information om ändringen från 1970-talet, och information om att förordnandet idag är verkningslöst, inkluderas. För Lantmäteriet Niklas Andersson Bemötande: Planändringen avser endast minskning av områden som omfattas av bestämmelser för allmän plats och utgående av områden för kvartersmark Lantbruksändamål. Plan P94-6 avser att i området behålla bebyggelsen i en enhetlig karaktär, en Hammersta stil och avser endast kvartersmark för bostadsbyggande. Det sk exploatörsförordnandet återfinns i registerutdraget för fastigheten Hammersta 4:1: Fråga väckt 1965 om förordnandet enligt 113 Byggnadslagen finns i under Planer, bestämmelser och fornlämningar under övriga bestämmelser och utredningar. Denna fråga kan ha betydelse vid bildandet av gemensamhetsanläggning i området vid lantmäteriförrättning. Yttrande gällande förslag till detaljplan för Hammersta 4:1 m fl, Gnesta kommun Bakgrund Skanova AB har tagit del av informationen gällande enligt ovan och låter framföra följande: Yttrande Skanova har fortfarande markförlagda teleanläggningar i och i anslutning till planområdet i enlighet med bifogad nätkarta. Vi förväntar oss att åtgärder för nya serviser till att kunna ansluta dessa fastigheter till Skanovas nät meddelas, möjliggörs och bevakas under lednings-samordningen i kontakter med Skanovas representant för området. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Tvingas Skanova som även tidigare meddelats att vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra den föreslagna ledningsförläggningen förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta Kabelanvisning beställs via För ledningssamordning kontakta Skanovas Nätförvaltning för det aktuella området på telefon (vxl): För Skanova Mustafa Sumarmad

5 Samhällsbyggnadsförvaltningen 5 (76) Bemötande: Den föreslagna planändringen där områden för allmän plats och kvartersmark med lantbruksändamål avses att minskas medför inte så långt som nu kan överblickas några förändringar för ledningar tillhörigt Skanova. fastighetsägare, Hammersta Vi har ingen erinran mot att förslagna delar av planerna upphävs, men vill anföra följande synpunkter och önskemål att tas hänsyn till om det går och finns stöd för. 1. Minst för vid tiden aktuellt marknadsvärde betalades för marken när vi förvärvade Hammersta 4:1 år 2004, vilket enligt köpeavtalet omfattade full disposition och rätt till all mark. 2. De upp till mer än 50 år gamla detaljplanerna har inte genomförts genom förrättning eller liknande och därigenom har fritidshusägarna inte några rättigheter till marken utför sina tomter. I samband med att en förrättning avseende mark genomförs kommer en avsevärd förmögenhetsöverföring att ske från fritidshusägarna till ägaren till Hammersta 4:1 i form av intrångsersättning. 3. Däremot påverkar inte upphävande av planerna förmögenhetsförhållandet mellan Hammersta 4:1 och fritidsfastigheterna, eftersom detaljplanerna inte är genomförda. 4. Omfattande information har genom åren vid flera tillfällen sedan början av 1990-talet lämnats till fritidshusägarna att de inte utan förrättning har rättigheter till marken utanför sina tomter. Det är ingen fritidshusägare som med trovärdighet kan hävda att något annat. 5. Rekreation i levande lantbruksmiljö är enligt planbeskrivningen definitionen på fritidsintresset. Detta kan uppfyllas med upphävd detaljplan, men bildandet av en GA kan medföra att bevarandet av lantbruksmiljön försvåras. En ej genomförd detaljplan fortsätter att skapa otydlighet avseende rättigheter och skyldigheter. 6. Det s k Hammersta-manifestet reglerar byggnation inom detaljplan, vilket är utmärkt, men ej markanvändningen. 7. Skydd av jord- och skogsbruksintresset är enligt miljöbalken en nationell prioritet. 8. Enligt aktuell lagstiftning bör kvarvarande allmän plats områden minskas ytterligare i förhållande till förslaget. 9. Utanför de delar av planerna som föreslås upphävas finns betesmark som utgör höga natur och/eller kulturvärden. Länsstyrelsen har särskilda önskemål om att de bevaras. Dessutom finns större skogspartier som omfattas av Skogsbruksplan, samt vår tennisbana. Om möjlighet finns bör även dessa delar av planerna upphävas. 10. Rimligtvis bör det vara mest aktuellt att fritidshusägarna får rättigheter att röja sly några meter utanför sina tomter och att detaljplan från 1972 (som inkluderar tjärnen) omfattas av GA. Bemötande: Fastighetsägaren, Hammersta meddelar att man inte har någon erinran mot den föreslagna planändringen som nu föreligger. Men anför synpunkter om bl a att de aktuella berörda områdena skulle kunna minskas ytterligare enligt aktuell lagstiftning samt att det vore rimligt att fritidshusägarna får rättigheter att röja sly några meter utanför sina tomter. Förvaltningen har gjort en avvägning av de olika intressena vilket har resulterat i föreslagna gränser. Jag har invändningar till planen och motsätter mig det presenterade förslaget enligt nedan.

6 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6 (76) Hammersta har prisats av kommunen och flera andra institutioner för en kvalitetsmässig bra nivå med enhetlig och traditionell byggnadsstil. Detta har skapats under lång tid och i kombination med jordbruk (betande djur). Jag har bott på Hammersta sedan Under den tiden har jag erfarenhet av samarbete och samlevnad med tre olika gårdsägare. Konflikter har endast uppstått med nuvarande ägare av Hammersta gård. Kommunen anger motivet för att upphäva delar av gällande planer att det ska "underlätta för en samfälld gemensam förvaltning inom kvarvarande område inom allmän plats men också ge bättre förutsättningar för jordbruksföretaget på Hammersta 4:1". Jämfört med hur Hammersta gård idag driver jordbruket kan jag inte se hur förslaget skulle förbättra jordbruksföretagets förutsättningar. Idag bedrivs aktivt jordbruk på stora delar av den mark som i detaljplanerna är angiven som "allmän plats" eller "parkmark". Detta är populärt bland Hammerstaborna och ingen grund för konflikter. Konflikterna har andra orsaker. Detta förbättras inte av att delar av detaljplanerna upphävs. Den föreslagna omvandlingen av parkmark (upphävande) skulle kunna möjliggöra exploatering av den aktuella marken, genom att det öppnar upp för byggande av anläggning för jordbruksändamål, lador, klimatskydd, utfodringsplatser etc. Dessutom öppnar det upp för jakt inom det aktuella området, nära privata tomter. Sådana åtgärder skulle således kunna genomföras utan särskild prövning och därmed helt ändra områdets kvaliteter och starkt försämra dem för fastighetsägarna. Min fastighet ligger inom det område som omfattas 113 -förordnande enligt tidigare bestämmelser. Jag kan inte se någon anledning, motiv eller syfte med att inskränka detta område till nackdel för oss boende. Vi motsätter oss därför kommunens förslag även i dessa delar. Hammersta anses ha en hög andel "parkmark" och "allmänplatsmark" i förhållande till enskild tomtmark. Detta om man jämför med andra områden i kommunen. Det var så planerat från början och är en av grunder för områdets speciella och lovprisade karaktär. Dessa grunder ändras genom kommunens förslag. Yrkande: Kommunens planförslag ändrar radikalt balansen mellan fritids- och jordbruksintresset inom Hammersta-området. Jag yrkar att kommunen avbryter nuvarande planeringsinriktning och istället utreder möjligheten att behålla nuvarande detaljplan och kompletterar planerna med särskilda områdesbestämmelser för de markområden som inte bedöms lämpliga att ingå i en kommande gemensamhetsanläggning. Därmed skapas förutsättningar för att fortsätta med nuvarande markanvändning, vilket inkluderar intresset för jordbruk. Bemötande: Den långa konflikt som varit mellan parterna i området är skäl för att nuvarande planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer fritidshusintressen och jordbrukets intressen åt. Ett annat skäl är omfattningen av de områden som är utgör allmän plats om storleken av områdena har varit en återhållande faktor på viljan att förvalta dessa samfällt. Konflikten består av att markägaren vill sköta sitt jordbruksföretag för att få ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare har menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Detaljplanens bestämmelser för allmän plats som park och plantering anger tillåten markanvändning inom planområdet och att dessa områden ska förvaltas och skötas samfällt av fastighetsägarna. Det får anses inte förenligt med bestämmelserna för dessa områden att där bedriva ett enskilt jordbruksföretag i synnerhet med djurhållning

7 Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 (76) även om det nog kan uppfattas positivt av många i området. Det pågående jordbruket har fortgått sedan långt före detaljplanernas tillkomst. Denna markanvändning kan fortgå obehindrat tills ett slutligt genomförande av planerna också sker genom att bilda gemensamhetsanläggning där delägarna i anläggningen kan ha gemensamt ansvar för kostnader och förvaltning av områdena. Enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL) finns inte möjligheten att även ha områdesbestämmelser tillsammans med övriga planbestämmelser inom detaljplanens verksamhetsområde. Områdesbestämmelser utgör ett eget planinstrument som mestadels används för bestämma bebyggelsens utformning i ett område. Det finns inga planer på att för områden som avses utgå från nuvarande detaljplaner att dessa ska ersättas med områdesbestämmelser. Det finns heller ingen avsikt med förändringen att istället bilda kvartersmark med bestämmelsen L odling och djurhållning för områden som undantas från bestämmelser för allmän plats park och plantering. Inom områden med bestämmelsen L får det uppföras bostäder, ekonomibyggnader mm som behövs för odlingen om inget annat bestäms i planen. För hela bygden och Hammerstaområdet finns bestämmelser riksintresset kulturmiljö Gåsinge-Dillnäs som reglerar markanvändningen i området, oavsett om det är planlagt eller inte. Syftet med bestämmelserna är att bevara ett levande jordbrukslandskap. Planförändringen medför inte att det direkt ska ge ökade exploateringsmöjligheter för ägaren av Hammersta 4:1. Det är alltid kommunen som avgör markanvändningen om byggnation ska få ske genom tillstånd som förhandsbesked/bygglov eller planläggning. Vad avser möjligheten att bedriva jakt kan det idag ske inom delar av Hammersta 4:1 liksom angränsande jordbruksfastigheter. Vi protesterar mot kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1 av följande skäl: Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konflikter i mötet mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (bl a djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras inne i området. Enligt kommunens förslag skall stora delar av dessa fredzoner helt tas bort. Med kommunens förslag skulle jakt alltså få bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras utan bygglov mitt inne bland våra tomter och, för ett 20-tal av fastigheterna, ända fram till tomtgränsen. Nuvarande detaljplaner medger just densamma djurhållning som gården redan nu bedriver. Här finns således inget skäl att upphäva några planer. Detaljplanerna var kända redan vid gårdsägarens förvärv av sin fastighet. Rimligen betalade de ett pris anpassat till de inskränkningar som detaljplanerna innebär. Också med anledning av de skyddande zonerna kring våra fastigheter har vi andra nödgats betala högre priser för våra fastigheter. Att upphäva planerna skulle medföra en orimlig förmögenhetsöverföring från fritidsfastighetsägarna till gårdsägaren. Är detta verkligen en kommunal angelägenhet? De höga miljövärden som finns inom Hammerstaområdet, och som har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen, riskerar att raseras med den byggrätt markägaren skulle få enligt kommunens förslag. Att även kommunen sett skyddsvärden har

8 Samhällsbyggnadsförvaltningen 8 (76) dokumenterats bland annat genom detaljplanen från år 1994, det s k Hammerstamanifestet. Nuvarande planer utgör tillsammans en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö med mera bevaras. Förslaget saknar allmänintresse (det är inte så att man behöver marken för att bygga t ex en skola eller ett framtida vägbygge) och gynnar enbart markägaren. Nuvarande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och ett upphävande av planerna skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen. Är det verkligen en kommunal angelägenhet att utjämna skillnader mellan olika fritidsområden på det sätt som kommunen här föreslår och motiverar sitt förslag med? Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Vi menar att kommunens förslag tvärtom stör den lantmäteriprocess som pågår. Dessutom förändrar den rättsläget till gagn för markägaren och till men för övriga. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning. Bifogar även ytterligare skrivelse där vi yrkar att kommunen avbryter och direkt avslutar planprocessen. (Pga utlandsvistelse skickas skrivelsen även med post måndag 18 mars.) Gnesta kommun föreslår att detaljplaner för Hammersta skall upphävas. Tre skäl anges. Det är att Hammersta har för stora områden allmän platsmark per fritidsfastighet jämfört med andra områden inom kommunen, det skulle underlätta inrättandet av gemensamhetsanläggning samt att det skulle förbättra förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk. Vi motsätter oss att detaljplaner inom Hammersta 4:1 upphävs och anför följande sakskäl: Först skall konstateras att kommun kan ändra eller upphäva plan om planen är inaktuell eller förhindrar en önskvärd utveckling. Beslut om ändring/upphävande ska uppfylla PBLs krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Kommunens förslag har brister i samtliga dessa avseenden och lägger därtill grund för nya konflikter mellan fritidsboende och markägaren några av dem beskrivs nedan. Kommunens förslag stör den lantmäteriprocess som pågår och påtagligt förändrar rättsläget. Jakt skulle komma att få bedrivas och ekonomibyggnader uppföras utan bygglov mitt inne bland fritids-fastigheterna, ett tiotal meter från tomtgräns och för ett 20-tal fastigheter ända framme vid tomtgränsen. Detta skulle snarare öka än minska risken för framtida konflikter. Gällande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och nya detaljplaner för området har inte aktualiserats. Upphävandet av planer skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. Förutsättningarna för att förverkliga intentionerna i översiktsplanen finns fastlagt i gällande detaljplaner och behovet av ett planupphävande saknas. Det föreliggande planförslaget saknar allmänintresse och gynnar enbart markägaren, men innebär avgörande försämringar för övriga fastighetsägare. Varken kommunen eller markägaren har anfört att marken behövs för att bereda plats för annan verksamhet eller för andra än nuvarande ändamål.

9 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 (76) De eventuella restriktioner som detaljplanerna möjligen innebär för markägaren i sin drift av jord- och skogsbruk men också för oss fritidshusägare, var kända redan vid våra respektive fastighetsförvärv. Inget har sedan dess i sak förändrats som motiverar ett upphävande av planerna. Nuvarande detaljplaner har haft en påtaglig effekt på de fastighetspriser som såväl fritidsfastighetsägarna som ägaren av Hammersta gård betalat, uppåt respektive nedåt. Att upphäva planerna skulle medföra en förmögenhetsöverföring från fritidshusägarna till gården. Är det verkligen en uppgift som åligger kommunen? Vid upphävande av en detaljplan skall kommunen tillämpa motsvarande förfarande som hade tillämpats om en ny detaljplan hade tagits fram. I kommunens förslag synes hänsyn inte ha tagits till 2 kap. 9 PBL som ställer krav på att kommun i största möjliga utsträckning ska undvika och/eller förebygga olägenheter gent emot.grannar i samband med planläggning. Inom Hammersta föreligger motstående intressen som kan beskrivas som motsättningen mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konfliker i mötet intresse-grupperna emellan. För de områden som kommunen föreslår att allmän platsmark skall upphävas medger detaljplanerna redan den djurhållning som nu bedrivs där och som har bedrivits där av föregående markägare. Planerna behöver därför inte upphävas i vart fall av det skälet. Hammerstaområdet har stora kvaliteter, som också har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen. Nuvarande planer är en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö be-varas Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen och andra stugområden skulle således ha relativt större områden jämfört med Hammersta. Tänker kommunen lösa detta, som tydligen upplevs som ett problem, med att upphäva detaljplaner även i dessa områden? Är detta ens en kommunal angelägenhet? Jämförelse av fridshusområden (som kommunen själv presentade vid samrådsmötet den 6 mars): Området HAMMERST A NORRTUN A HALLST A HUNDB Y SVINSJÖ N Antal fastigheter Hektar parkmark Hektar per fastighet 0,67 0,53 0,52 0,44 0,39 Om kommunens förslag att upphäva ca hälften av all platsmark skulle gå igenom så skulle det för Hammerstas del innebära att areal per fastighet blev ca 0,35 hektar per fastighet och alltså MINDRE än samtliga dessa jämförbara områden. Vid den nu aktuella planläggningen synes kommunen inte ha beaktat tänkbara olägenheter och hälso-risker. Till exempel medges djurhållning i många fall inpå fastigheters tomtgränser. De grundläggande kraven när det gäller planering för djurhållning i anslutning till den byggda miljön och vice versa finns i 2 kap. PBL. Här ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter, 2 kap. 5 p1 PBL, i det här fallet närmast risken för smitto- och allergenspridning från djur-hållning till omgivningen. GEMENSAMHETSANLÄGGNING

10 Samhällsbyggnadsförvaltningen 10 (76) Man skall i detta läge när detaljplaner redan finns, inte blanda ihop kommunens skäl och motiv att upphäva detaljplaner med de boendes legitima rätt att få inrättandet av en gemensamhetsanläggning prövad enligt de förutsättningar som anges i AL1973:1149. Eftersom en gemensamhetsanläggning inte får inrättas i strid med detaljplan påverkas rättsläget, tyvärr för oss fritidsboende endast negativt, av om kommunen upphäver de planer som annars skulle legat till grund för förrättningslantmätarens beslut. En gemensamhetsanläggning kan omfatta mark som inte är detaljplanelagd och kan, men behöver inte, omfatta all mark som i detaljplan lagts ut som allmän platsmark. Det är Lantmäteriet som prövar enligt AL1973:1149, 5-10, dvs att väsentlighets-, båtnads, opinions- och lokaliseringsvillkoren är uppfyllda och att anläggning inte inrättas i strid med gällande detaljplan (såvida det inte särskilt med-ges av länsstyrelse eller kommun). Länsstyrelsen har genom ett 113-förordnande medgett detta. Rättsläget blir dock osäkert nu då kommunen föreslår upphävandet av delar av de planer som berörs. I stället för att uppfylla PBLs krav på tydlighet bidrar kommunens förslag istället till ökad osäkerhet och otydlighet. Att upphäva områden för vilket finns ett 113-förordnande skulle innebära att det blir dyrare och kanske till och med omöjligt att inrätta den gemensamhetsanläggning som Lantmäteriet nu prövar. Redan vid tiden för när af Klinteberg skulle avyttra gården år 1998, diskuterades internt att ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning för allmän platsmark. Behovet av att reglera nyttjanderätten förelåg inte under af Klintebergs tid och man beslöt därför att vänta. I och med ägarbytet av gården år 2004 aktualiserades frågan igen och då inrättades ga:3 för vägar. Parkmarksförrättningen tyckte man kunde anstå. Kommunen menar att det inte är "förenligt med ändamålsenlig struktur att låta fritidshusägarna i föreningen att sköta jordbruksmark och skog". Det kan så vara, men detta är nu en fråga som Lantmäteriet har att pröva i den pågående förrättningen. Dessutom får förmodas att kommunen tog hänsyn till detta redan när detaljplanerna upprättades en gång i tiden. Man kan också fråga sig varför detta inte fram-står som problem i andra liknande fritidsområden eller det kanske det gör? De boende i Hållsta hanterar i vart fall ett nästan dubbelt så stort område som i Hammersta (100 hektar jämfört med Hammerstas 55 hektar), visserligen av fler medlemmar men fortfarande på bara en förening och veterligen på ett fullgott och ansvarsfullt vis. Vad säger att vi Hammerstabor inte skulle vara kapabla att ta in folk som kan bistå även oss med markskötseln? Med tanke på hur många hantverkare som hålls sysselsatta i området av fritidshusägarna så tycks det i alla fall finnas en viss kompetens att skaffa fram och hålla god arbetskraft sysselsatt. Detta arrangemang och engagemang från fritidshusägarnas sida skulle möjligen påverkas om man får för sig att kommunen motarbetar fritidshusägarnas intressen och ambitioner med följd att kommunens hantverkare kan gå miste om åtskilliga årsarbetstimmar. Man kan nog utgå ifrån att markägaren önskar maximera ekonomisk avkastning, vilket också synlig-gjorts vid de slutavverkningar som gjorts. Vi fritidshusägare, om vi fick ta över ansvaret för marken, skulle säkerligen lägga större intresse på att värna närmiljön och därigenom bidra till en biologisk mångfald (jmf PBL 2 kap 3 ). Det är välkänt att området huserar flera arter av fladdermöss däribland två sällsynta (dvärgfladdermus och stor fladdermus). Här saknas en konsekvensutredning avseende planens eventuella påverkan på dessa fladdermusarter(jmf 6 kap. 12 miljöbalken). I detaljplan från år 1974 anges att områden för "jordbruk" skall hållas "tillgängliga som strövområden." I detaljplan från år 1975 anges att stängsel som erfordras för gårdens djuruppfödning får sättas upp och "att erforderliga genomgångar, färistar, grindar etc skall utföras så

11 Samhällsbyggnadsförvaltningen 11 (76) att tillgång till parkmarken ej förhindras." Särskilt att notera är att planen beskrivs som en "utvidgning" av tidigare byggnadsplan, som omfattas av 113-förordnande vilket redan det i sig torde kunna uppfattas som att all allmän platsmark skall upplåtas som en gemensamhetsanläggning och att detta skall ske utan vederlag och utan geografisk inskränkning. Områden för vilket Lantmäteriet finner inte kan innefattas i en gemensamhetsanläggning bör fortsätt-ningsvis vara oförändrat detaljplanerat möjligen kompletterad med information om hur markanvänd-ning skall ske. Kommunen påpekar att förrättningsprocessen har varit långdragen. Det goda samarbete som tidigare präglat förhållande mellan markägare och fritidsboende bör inte vändas emot oss, det är en formsak men inte ett sakskäl för att frånta oss tillgången på strövområden och rekreation. Vi beklagar att kommunen så ensidigt har valt att tillmötesgå markägarens intressen utan att först pröva andra lösningar som skulle kunna möjliggöras inom ramen för nuvarande bestämmelser. Både markägaren och de fritidsboende är angelägna att behålla den markanvändning som har pågått sedan 1960-talet. Det finns rimligen goda möjligheter att genom några tillägg av mer detaljerad planbeskrivning och områdesbestämmelser säkerställa att nuvarande verksamhet kan fortgå. Detta ligger i allas intresse och ger mindre intressekonflikter än kommunens förslag att upphäva planer. YRKANDE Kommunens planförslag ändrar radikalt balansen mellan fritids- och jordbruksintresset inom Hammerstaområdet. Vi yrkar att kommunen avbryter och direkt avslutar planprocessen. Bemötande: Den långa konflikt som har varit mellan parterna i området är skäl för att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer fritidshusintressen och jordbrukets intressen. Ett annat skäl är omfattningen av de områden som är utlagda som allmän plats, vilket kanha varit en återhållande faktor för viljan att inrätta en samfälld förvaltning. Konflikten är att jordbrukaren å sin sida vill sköta sitt jordbruksföretag för att erhålla en ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare å andra sidan har menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om allmän plats park och plantering medger inte att djurhållning kan ske inom områden för allmän plats speciellt om det sker i form av ett enskilt jordbruksföretag. Däremot så har pågående markanvändning i form av skogdrift och djurskötsel kunna fortgå sedan tiden långt före detaljplanernas tillkomst. Men denna markanvändning är inte enligt planbestämmelserna förutom inom två mindre områden för kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Så länge det inte finns någon rättighet bildad i form av en gemensamhetsanläggning som reglerar gemensam skötsel och ansvar inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå obehindrat inom dessa områden. Bildandet av en gemensam förvaltning inom dessa områden genom gemensamhetsanläggning kan medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Det finns för Hammerstaområdet bestämmelser om riksintresset kultur Gåsinge-Dillnäs som reglererar markanvändningen i området, oavsett om det är planlagt eller inte. Syftet med dessa bestämmelser är att bevara det öppna jordbrukslandskapet. Det pågår en samtidig lantmäteriprocess enligt Anläggningslagen om att bilda gemensamhetsanläggning för park och plantering. Det innebär enligt reglerna att

12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 12 (76) anläggningsbeslutet inte får strida mot detaljplanen och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planförändring kan medföra att planförhållandena där med ändras. Vad avser jakt kan denna idag bedrivas inom andra områden av Hammersta 4:1 eller angränsande jordbruksfastigheter. Självklart ska alltid jakt bedrivas så att det inte uppstår någon fara för människors liv och hälsa eller djur som det inte bedrivs någon jakt på. Det är alltid kommunen som avgör tillåten markanvändning om det ska få bebyggas eller inte genom sin tillståndsgivning. Däremot om det jordbruksföretag som bedrivs vars huvudsakliga inkomster kommer från jordbruket, kan jordbrukaren få uppföra ekonomibyggnader. Angående fastighetsvärden så ska sägas att enligt vedertagna värderingsregler kan en fastighet ute i Hammersta-området inte påräkna sig värdet av det som skulle motsvara fastighetens andel i värdet för en gemensamhetsanläggning inom park och plantering då den inte existerar. Däremot så är det ett faktum att fritidshusen i området betingar ett klart högre värde än andra fritidshusfastigheter inom Gnesta kommun vilket kan sannolikt bero på stora tomter och läget. Yrkande: Vi yrkar att kommunen avbryter nuvarande planeringsinriktning. Grunder för yrkandet: För drygt 10 år sedan kom min familj och jag för första gången till Hammersta. Vi, likt många andra, blev hänförda över den unika naturen och den enhetliga byggnadsstilen. En miljö som har skapats under lång tid. Som bekant har Hammersta också fått utmärkelser från kommunen och är av Länsstyrelsen i Södermanlands län utsedd som kulturmiljömiljöområde. Vår uppfattning har tills nu varit att kommunen är stolt över området och vi har tagit det som en självklarhet att kommunen gör allt vad den kan för att bevara det unika i området. Presenterat förslag mottas därför med stor förvåning. Kommunen skapar, om förslaget genomförs, en klar risk för att området kommer att utvecklas på ett sätt som förstör områdets särart. Till bilden hör att kommunens möjligheter att motverka en sådan utveckling kommer genom föreslaget beslut att betydligt försämras. Kommunen tar alltså på sig ett stort ansvar. Om utvecklingen blir den som vi befarar kommer kommunen i framtiden behöva förklara och motivera grunden för beslutet som möjliggjort en sådan utveckling. Finns grund för kommunens beslut? Kommunen anger som skäl för att upphäva delar av gällande planer att det ska "underlätta för en samfälld gemensam förvaltning inom kvarvarande område inom allmän plats men också ge bättre förutsättningar för jordbruksföretaget på Hammersta 4:1". Vi konstaterar att det idag bedrivs ett aktivt jordbruk på stora delar av den mark som i detaljplanerna är angiven som "allmän plats" eller "parkmark". Detta uppskattas av Hammerstaborna och är ingen grund för konflikter. Konflikterna har sin grund i andra orsaker. Tilläggas bör att det är endast med nuvarande markägare som konflikter har uppstått. Även om vår historia i Hammersta är begränsad till drygt 10 år vill vi framhålla att de diskussioner som vi har haft med föregående markägare endast innehåller historier om den fina sammanhållningen i Hammersta och om hur gården och de boende har genomfört gemensamma insatser för Hammersta. Hur nuvarande förslag skulle kunna ge grund för färre konflikter är som boende i området mycket svårt att

13 Samhällsbyggnadsförvaltningen 13 (76) förstå. Vår bedömning är att ett upphävande av planerna skulle öka antalet konflikter, inte minska. Vi konstaterar vidare att förslaget möjliggör exploatering av stora delar av marken, exempelvis för byggande av anläggningar för jordbruksändamål. Dessa byggnationer kan vad vi förstår genomföras utan särskild prövning och därmed ändra områdets unika särart, exempelvis gällande bevarandet av ett öppet landskap. Vår fastighet omfattas av 113 -förordnande. Vi vill därför specifikt understryka att det även för detta område saknas syfte och skäl för föreslagen förändring. Vi motsätter oss därför kommunens förslag även i dessa delar. Slutligen ber vi Gnesta kommun ha i åtanke att den höga andelen park- och allmänplatsmark jämfört med enskild tomtmark ingår i den plan som har utvecklat området till en "pärla" inom Gnesta kommun. En pärla som bör vårdas, inte skrapas på. Bemötande: Ett klargörande, Er bostadsfastighet i Hammersta kan inte omfattas av något 113-förordnande utan det avsåg endast mark tillhörigt exploatören som för allmänt ändamål kunde komma upplåtas vederlagsfritt. Den långa konflikt som har varit mellan parterna i området är skäl för att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer på fritidshusintressen och jordbrukets intressen. Ett annat skäl är omfattningen av områden utlagda med bestämmelser för allmän plats, där storleken av dessa områden kan ha inneburit svalt intresse från fritidshusägarna att förvalta dessa områden samfällt. Konflikten är att jordbrukaren å ena sidan vill sköta sitt jordbruksföretag för att få ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare har å andra sidan menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om allmän plats park och plantering medger inte djurhållning kan ske inom dessa områden speciellt genom ett enskilt jordbruksföretag. Däremot så har pågående markanvändning i form av skogdrift och djurskötsel kunna fortgå sedan tiden långt före detaljplanernas tillkomst. Men denna markanvändning är inte enligt planbestämmelserna förutom inom två mindre områden kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Så länge det inte finns någon rättighet bildat som gemensamhetsanläggning som reglerar gemensam förvaltning av skötsel och ansvar inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå där inom dessa områden. Bildandet av gemensam förvaltning inom allmänplatsmarken genom en gemensamhetsanläggning kan medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Dock finns för Hammerstaområdet bestämmelser om riksintresset kultur Gåsinge-Dillnäs som styr markanvändningen i området, oavsett om det är planlagt eller inte. Syftet med dessa bestämmelser är att bevara det öppna jordbrukslandskapet. Det pågår en lantmäteriprocess (parallellt med planprocessen) om att bilda en gemensamhetsanläggning enligt Anläggninslagen. Det innebär enligt reglerna att anläggningsbeslut inte får strida mot detaljplanen och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planändring medför att planförhållandena därvid ändras. Det är kommunen som alltid bestämmer tillåten markanvändning om byggnation ska få ske eller inte. Det innebär att en markägare måste begära tillstånd hos kommunen om byggnation genom förhandsbesked eller bygglov eller planläggning om det avser flera bostadshus.

14 Samhällsbyggnadsförvaltningen 14 (76) Jag hemställer att kommunen inte upphäver de nu aktuella delarna av detaljplanen. I stället bör detaljplanerna behållas och de delar, där kommunen föreslår ett upphävande bör förses med utökade planbestämmelser t ex lantbruk. Bemötande: Kommunen har inga planer på att för de områden som planeras utgå från allmän plats att det istället införs bestämmelser för kvartersmark med bestämmelsen L odling och djurhållning. Med odling menas växtodling, dvs lantbruk, plantskolor, växthus, koloniområden och odlingslotter. Till sådan verksamhet kan höra bostäder ekonomibyggnader m m som behövs för odlingen, om inte annat bestäms i planen. Tack för samtalen i frågan idag och i förra veckan. Vi stödjer kommunens förslag gällande nya detaljplaner i området, men har en reservation gällande P65-14 (ängen som idag är kvartersmark). Vi föreslår att P65-14 förblir kvartersmark och att gården har fortsatt bestämmanderätt med oinskränkt rätt att bruka ängen. Ängen ska alltså undantas helt från den pågående förrättningen, vilket borde gå att samordna med lantmäteriet. Detta borde vara en bra och rimlig lösning för alla parter. Har tagit del av ert förslag på nya detaljplaner för Hammersta. Om denna genomföres undrar vi om Hammersta gård då kan exploatera den mark som återförs från parkmarkstatus. Dvs kan nya tomter styckas av och Hammersta gård erhålla bygglov för hus på dessa? Att Hammersta gård kan bruka denna mark aktivt är ju en sak, men om det också öppnar upp möjligheten att exploatera denna återförda mark är ju en helt annan sak. Detta skulle få stora negativa konsekvenser för området och fritidshusägarna. Ser fram emot ditt svar ASAP då vi har ombetts att svara kommunen senast 18/3 på förslaget. Du kan även ringa... Bemötande: Fastighetsägaren stöder kommunens förslag gällande planförändring i Hammersta. Det aktuella området är i nuvarande detaljplan utlagt som kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Vid ett utgående av området från befintlig plan kommer bestämmelserna för strandskydd åter att uppstå. Det innebär att inom en bredd av 100 meter räknat från befintlig strandlinje kommer därmed dessa bestämmelser att gälla. Dessa områden av kvartersmark Lantbruk har aldrig varit aktuella för ha en gemensam förvaltning genom någon gemensamhetsanläggning. För hela bygden och Hammerstaområdet finns bestämmelser om riksintresset kultur Gåsinge-Dillnäs som styr markanvändningen i området, oavsett om det är planlagt eller inte. Syftet med dessa bestämmelser är bevara ett levande jordbrukslandskap. Planförändringen medför inte med per automatik att den skulle medföra ökade exploateringsmöjligheter för Hammersta 4:1. Enligt gällande plan- och bygglagstiftning är det alltid kommunen som avgör tillåten markanvändning om det ska få bebyggas eller inte inom ett område genom sin tillståndsgivning som förhandsbesked/bygglov eller om det blir av lite större omfattning planläggning. Däremot för ett jordbruksföretag vars huvudsakliga inkomster kommer från jordbruket kan jordbrukaren få uppföra ekonomibyggnader. Annars så måste jordbruksföretaget söka vederbörande tillstånd.

15 Samhällsbyggnadsförvaltningen 15 (76) Jag Robin Carlsson ägare till Hammersta Bortgården 1, 4:18 har inte någon erinran mot kommunens förslag till upphävande av detaljplan, men menar att större del av den detaljplanerade marken kan omfattas av upphävande av planerna. Mark som redan har skötselplaner fastställda av jordbruksverket och skogsbruksplaner bör även de exkluderas från detaljplan. Motiv Bildandet av en GA för mark skulle betyda att den levande och lantliga jordbruksmiljön upphör inom detta område. Förordnandet och fritidsintresset i planbeskrivningen från 1965 innebär "att hyresgästerna ska kunna rekreera sig i levande lantlig jordbruksmiljö "utan att jordbruksdriften hindras" samt vidare " att jordbruket och skogsbruket inom Hammerstaområdet med närliggande omgivningar bedrivs på sådant sätt att landskapets traditionella karaktär bibehålls, varvid särskilt skall tillses att öppna områden hävdas genom bete eller slåtter,...." Detta tycker jag och min familj är utmärkt. En levande lantlig, miljö är några av alla de fina värden som finns på Hammersta och en mycket viktig anledning till att jag skaffade hus där. Vidare anser jag att för att miljön skall bevaras som angivits ovan måste gården drivas av engagerade personer. Det har vi med familjen Husborn. Förutsättningarna för att driva Hammersta gård måste bestå av rimliga villkor för ägarna. Vi tycker att Gnesta kommuns förslag ser till detta att den fastställda balansen mellan jordbruksintresset och fritidsintresset bevaras. Det ger också möjlighet till långsiktighet och kvalitet i skötsel av området. Bemötande: Ägaren av Hammersta har ingen erinran mot kommunens förslag till upphävande av detaljplan. Men man menar att större delen av den detaljplanerade marken kan omfattas av ett upphävande av planerna. Med hänvisning till den befintliga driften av jordbruksföretaget av den berörda marken. Kommunen har däremot att beakta att även fritidshusintressena inte kollektivt blir menligt påverkade av den planförändring som är föreslagen. Syftet med förändringen är att så långt det är möjligt särskilja på jordbruksintresset och fritidshusintressena. Sannolikt är det svårt att kanske finna en lösning som kan tillfredsställa alla parter i området. De unika kvaliteter som finns i området kan därmed enklast bli tillgodosedda genom en gemensam förvaltning av delar av skogsmarken vilken kan bäras av fritidshusägarna gemensamt och till en rimlig kostnad och engagemang. Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hammerstas detaljplaner upphävs Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hammerstas detaljplaner upphävs. Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hammerstas detaljplaner upphävs Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hammerstas detaljplaner upphävs

16 Samhällsbyggnadsförvaltningen 16 (76) Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hammerstas detaljplaner upphävs. Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av hammersta detaljplaner upphävs Fastightesägare, Hammersta Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av hammerstas detaljplaner upphävs. Bemötande: Ägarna av Hammersta och Hammersta har alla gemensamt yrkat att de motsätter sig hela eller delar Hammerstas detaljplaner upphävs. Inga skäl anges. Jag vill inte ha några förändringar i området utan att allt ska vara som det varit. Dock tycker jag det är jobbigt att på detta sätt välja sida och hamna i konflikt. Men jag trivs i Hammersta som det är. Låt det få vara så. Ändra inget så att det påverkar oss som har hus och badar och spelar tennis och gillar bondens djur som det är. Jag har inga synpunkter på hur bonden Husborn sköter vare sig skog eller djur, jag tycker avverkning mm har skett sparsamt. Jag är bara intresserad av att även i fortsättningen kunna bada både i Alsjön och i Nyckelsjön, promenera på vägar och plocka svamp i skogen (tyvärr har Heby avverkat mycket i skogen), samt spela tennis på tennisbanan och ha kvar båtplatsen. Kort sagt, vill jag egentligen inte ha några förändringar från när jag köpte huset 2005 åt vare sig det ena eller andra hållet utan vill bara ha fred och stillhet på denna vackra plats och undvika alla obehagliga konflikter. Bemötande: Ägaren av Hammersta vill inte ha några förändringar eller bli inblandad i den konflikt som är i området. Ägaren vill att allt ska förbliva som det är. Ägaren av Hammersta 4:1 har begärt att få frågan prövad om planförändring vilket nu sker. Några fritidshusägare har ansökt hos Lantmäteriet om lantmäteriförrättning om att bilda gemensamhetsanläggning vilket handläggs inom den myndigheten. Som väldigt ny husägare på Hammersta (som dessutom, inför köpet, studerat samtliga detaljplaner) är vi måna om att bevara den kringliggande naturupplevelsen med stora områden avsatta som plats- och park-mark. Även om vi självklart ser att ägaren till 4:1 skall kunna bedriva sin verksamhet anser vi att det bör finnas ett skydd för den sedan tidigare skyddade marken, för att förhindra total exploatering vilket gällande detaljplaner gör. Bemötande: Det är kommunen som bestämmer om byggnation i ett område får ske eller inte ske genom att markägaren måste begära tillstånd genom förhandsbesked eller bygglov. Om det ska ske någon mer omfattande byggnation krävs en detaljplaneläggning. I området finns även

17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 17 (76) riksintresset för kulturmiljövärden (Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs) som har till syfte att bevara det levande unika jordbrukslandskapet i området. Synpunkter på detaljplaneförändringen Hammersta Den första tanken man har är att det verkar rimligt att den betes- och hagmark som i dag används för detta ändamål får status som jordbruksmark enligt kommunens förslag även om det har fungerat bra som det har varit. MEN det innebär faktiskt förändringar och inskränkningar för fritidsbebyggelsen när fritidshusägarnas parkmark blir jordbruksmark något som fritidshusägarna förmodligen inte får ersättning för. Framför allt är det oroande att Gården i framtiden kanske exploaterar den nyvunna jordbruksmarken med ny fritids- eller permanentbebyggelse, särskilt om det byggs utan den varsamma känsla som präglar övrig Hammerstabebyggelse. Det gäller till exempel den vackra trädbeväxta kullen och sluttningarna mot Nyckelsjön, det som i dag är allmän platsmark och som betas av korna på somrarna. Den marken finns med i den första exploateringsplanen som allmän platsmark. Det är också oroande att Gården kanske får full frihet att plantera skog på betesmarken, om man så önskar. OM kommunens förslag till ny detaljplan går igenom vad händer då med resten av den allmänna platsmarken? Att göra hela den kvarvarande platsmarken till en GA4 tror vi blir ett alltför stort område att motivera för alla Hammerstabor om det innebär intrångslösen med tiotusentals kronor per fastighet. Däremot tror vi att två definierade projekt området runt tennisbanan samt tjärnen går att motivera som Gemensamhetsanläggning, särskilt om dessa två områden ligger inom 113 och inte skulle innebära intrångslösen. Det skulle även kunna accepteras av de fastigheter som ligger på den södra kvartersmarken och inte har någon platsmark runt sina fastigheten. OM kommunens plan går igenom förutsätter vi att skogsstigen från Hammersta 4:78 mot Långängen och vidare mot den av Heby hyrda badplatsen vid Alsjön förblir under Sannfällighetsföreningens kontroll. Bemötande: Det är kommunen som bestämmer om byggnation i ett område får ske eller inte ske genom att markägaren måste begära tillstånd genom förhandsbesked eller bygglov. Om det ska ske någon mer omfattande byggnation krävs en detaljplaneläggning. I området finns även riksintresset för kulurmiljövården (Gåsinge - Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs) som har till syfte att bevara det levande unika jordbrukslandskapet i området. Ett fritidshus ute i Hammersta kan inte påräkna sig något värde som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde skulle kunna påföras fastigheten vid förändring. Däremot är det välkänt att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen. Det finns alltid den allemansrättsliga möjligheten att fritt få ströva i skog

18 Samhällsbyggnadsförvaltningen 18 (76) och mark men då med sedvanlig hänsyn tagit till markägaren som att inte beträda ren tomtmark, bryta kvistar och grenar mm. Nu finns även ansökan om att bilda gemensamhetsanläggning för samfälld skötsel och förvaltning av områden inom allmän plats. Områden inom Nyckelsjön kommer därmed att få skötas av fritidshusägarna samfällt om en sådan anläggning bildas. Jag hänvisar till kommunens skrivelse inför samrådsmötet där vi i kallelsen erbjudits att komma med synpunkter. Mina synpunkter är att vi motsätter oss å det kraftigaste kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1. Inledningsvis anser vi att nuvarande detaljplaner medger den djurhållning som gården redan nu bedriver och det finns alltså inget skäl att upphäva några planer. Ett upphävande av planerna skulle inskränka våra/fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedrivas och ekonomibyggnader får uppföras. Enligt kommunens förslag ska stora delar av dessa fredzoner tas bort. Därmed skulle exempelvis jakt på våra tomtgränser tillåtas liksom skulle diverse förrådsbyggnader kunna byggas. Därmed försvinner de höga miljövärden som finns idag och som lovordats av bl a Lantmäteriet, och de försvinner med hjälp av Gnesta Kommun. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Med kommunens förslag förändras troligen fastigheternas värde till nackdel för fritidshusägarna och till gårdens fördel. Kan det vara i överensstämmelse med hur kommunen ska bedriva sin verksamhet? Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning vilket vi anser inte stämmer. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning enligt vårt liggande förslag om markförrättning. Bemötande: Den långa konflikt som är mellan parterna i området är skäl för att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer på fritidshusintressena och jordbrukets intressen. Ett annat skäl är omfattningen av de områden som i planerna är utlagda som allmän platsmark. Kan omfattningen av dessa områden medfört ett svagt intresse för att förvalta dessa områden samfällt? Konflikten är att jordbrukaren å ena sidan vill sköta sitt jordbruksföretag för att få ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare har å andra sidan menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om allmän plats park och plantering medger inte djurhållning kan ske inom områden för allmän plats i synnerhet genom ett enskilt jordbruksföretag. Däremot så har den pågående markanvändningen i form av skogdrift och djurskötsel kunna fortgå sedan tiden före detaljplanernas tillkomst. Men denna markanvändning är inte enligt planbestämmelserna förutom inom två mindre områden för kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Så länge det inte finns någon rättighet bildat i form av en gemensamhetsanläggning som reglerar skötsel

19 Samhällsbyggnadsförvaltningen 19 (76) och ansvar inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå obehindrat där inom dessa områden. Bildandet av en gemensam förvaltning inom allmänplatsmarken genom en gemensamhetsanläggning kan medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Det finns för Hammerstaområdet bestämmelser om riksintresset kulturmiljövård (Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuan - Kattnäs) med syfte att bevara det unika jordbrukslandskapet som reglerar markanvändningen i området, oavsett om det är planlagt eller inte. Det pågår en lantmäteriprocess parallellt med planprocessen om att bilda en gemensamhetsanläggning enligt Anläggningslagen. Det innebär enligt reglerna att anläggningsbeslut inte får strida mot gällande detaljplan och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planändring medför att planförhållandena därvid kan ändras. Det är kommunen som bestämmer markanvändningen om byggnation ska ske få eller inte. Det innebär att en markägare måste begära tillstånd om byggnation genom förhandsbesked eller bygglov eller planläggning om det berör flera hus. Det ska tilläggas det alltid finns de allemansrättsliga möjligheterna att ströva fritt i skog och mark men med sedvanlig hänsyn tagit till markägarens tomtområde eller inte bryta kvistar och grenar mm. Ett fritidshus ute i Hammersta kan inte påräkna sig något värde som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde skulle kunna påföras fastigheten. Däremot är det välkänt faktum att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen vilket sannolikt kommer från läget och stora tomter. Jag protesterar mot kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1 av följande skäl: Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konflikter i mötet mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (bl a djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedrivs och ekonomibyggnader att uppföras inne i området. Enligt kommunens förslag skall stora delar av dessa fredzoner helt tas bort. Med kommunens förslag skulle jakt alltså få bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras utan bygglov mitt inne bland våra tomter och, för ett 20-tal av fastigheterna, ända fram till tomtgränsen. Min fastighet är en av dessa och det skulle hindra mig från att kunna nyttja den nu vackra terrängen utan att skapa konflikt med markägaren. Nuvarande detaljplaner medger just densamma djurhållning som gården redan nu bedriver. Här finns således inget skäl att upphäva några planer. Detaljplanerna var kända redan vid gårdsägarens förvärv av sin fastighet. Rimligen betalade de ett pris anpassat till de inskränkningar som detaljplanerna innebär. Också med anledning

20 Samhällsbyggnadsförvaltningen 20 (76) De höga miljövärden som finns inom Hammerstaonnrådet, och som har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen, riskerar att raseras med den byggrätt markägaren skulle få enligt kommunens förslag. Att även kommunen sett skyddsvärden har dokumenterats bland annat genom detaljplanen från år 1994, det s k Hammerstamanifestet. Nuvarande planer utgör tillsammans en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö med mera bevaras. Förslaget saknar allmänintresse (det är inte så att man behöver marken för att bygga t ex en skola eller ett framtida vägbygge) och gynnar enbart markägaren. Nuvarande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och ett upphävande av planerna skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen. Är det verkligen en kommunal angelägenhet att utjämna skillnader mellan olika fritidsområden på det sätt som kommunen här föreslår och motiverar sitt förslag med? Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Vi menar att kommunens förslag tvärtom stör den lantmäteriprocess som pågår. Dessutom förändrar den rättsläget till gagn för markägaren och till men för övriga. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning. Bemötande: se bemötandet ovan för Hammersta Vi anser att det är mycket angeläget att rättigheter och skyldigheter avseende marken inom Hammersta fritidsområde klargörs eftersom: det stora antalet detaljplaner är svåra att sätta sig in i och förstå innebörden av det faktum att fritidshusägarna inte tidigare ansökt om att bilda en gemensamhetsanläggning för parkmarken gör att vi inte kunnat ta vara på de möjligheter detaljplanerna ger det råder förvirring i sakfrågor och uppstår konflikter, vilket inte minst blir tydligt i pågående processer Det måste till en kompromiss för att lösa situationen d v s båda parter måste ge och ta. Det förslag om "detaljplan för upphävande av del av byggnadsplaner i Hammerstaområdet" som Gnesta kommun nu inbjuder till samråd om, innebär att den allmänna platsmarken/parkmarken nästan halveras från 55 ha till 29 ha till förmån för gården. Det riskerar att påverka områdets unika karaktär och minska värdet på våra fastigheter. Det är också begripligt att de husägare som är mest geografiskt berörda är oroade för konsekvenserna. Samtidigt är det många Hammerstabor som är angelägna om gårdens möjligheter att fortleva. Ur vårt perspektiv skulle minskningen av parkmarkens yta kompenseras om vi fritidshusägare fick möjlighet att köpa resterande parkmark för en rimlig penning och bilda en gemensamhetsanläggning. Men det är oklart för oss om kommunens och Lantmäteriets processer kan samordnas på det sättet. Så som Gnesta kommuns förslag angående ändrad detaljplan i Hammersta nu presenteras för samråd, är den enbart gynnsam för gården, på bekostnad av fritidshusägarnas rättigheter i området. Kopia på detta mail skickas för kännedom i ärende D till Gordana Arneland, Lantmäteriet.

21 Samhällsbyggnadsförvaltningen 21 (76) Bemötande: Den långa konflikt som är mellan parterna i området är skäl för att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer på fritidshusintressen och jordbrukets intressen. Ett annat skäl är omfattningen av områden för allmän plats om storleken av dessa har varit en återhållande faktor för att bilda en samfälld förvaltning. När kommunen inledde den pågående planprocessen var målet om möjligt att söka en överenskommelse mellan parterna. Tyvärr lyckades inte detta utan kommunen har nu lagt fram ett förslag som ska ses som en kompromiss vilket säkert en del inte håller med om. Konflikten är att jordbrukaren vill sköta sitt jordbruksföretag för att få en ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare har menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om allmän plats park och plantering medger inte djurhållning kan ske inom områden för allmän plats utom in två mindre områden kvartersmark Lantbruksändamål. Däremot så har pågående markanvändningen i form av skogdrift, djurskötsel mm kunna fortgå sedan tiden långt före detaljplanernas tillkomst. Så länge det inte finns någon rättighet bildat som en gemensamhetsanläggning som reglerar gemensamt ansvar för kostnader för skötsel mm inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå där inom dessa områden. Bildandet av en gemensam förvaltning inom allmänplatsmarken skulle kunna medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Det finns för Hammerstaområdet bestämmelser om riksintresset kulturmiljövård (Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuan - Kattnäs) med syfte att bevara det unika jordbrukslandskapet. Åtgärder får inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Det pågår en självständig lantmäteriprocess (parallellt med planprocessen) om att bilda en gemensamhetsanläggning enligt Anläggningslagen. Det innebär enligt reglerna att ett anläggningsbeslut inte får strida mot detaljplanen och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planändring medför att planförhållandena därmed ändras. Det är alltid kommunen som bestämmer tillåten markanvändning om byggnation ska få ske eller inte. Det innebär att en markägare måste begära tillstånd hos kommunen om byggnation genom förhandsbesked eller bygglov eller planläggning om det avser flera hus. Det finns alltid de allemansrättsliga möjligheterna att ströva i fritt skog och mark med sedvanlig hänsyn tagen till markägaren. Ett fritidshus ute i Hammersta kan inte påräkna sig något värde som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är

22 Samhällsbyggnadsförvaltningen 22 (76) att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde skulle kunna påföras fastigheten. Däremot är det välkänt att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen vilket sannolikt kommer från läget och stora tomter. Vi vill att vår redan inskickade protest mot kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1 kompletteras med följande skäl: Mina föräldrar köpte vår tomt år 1978 med anledning av att området innehöll gällande detaljplaner med parkmark.detta för att säkerhetsställa att kommande generationer kunde ärva utan att förhållanden ändrades i omgivningen och att de höga miljö- och kulturvärden kan bestås. Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konflikter i mötet mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (bl a djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedriva och ekonomibyggnader att uppföras inne i området. Enligt kommunens förslag skall stora delar av dessa fredzoner helt tas bort. Med kommunens förslag skulle jakt alltså få bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras utan bygglov mitt inne bland våra tomter och, för ett 20-tal av fastigheterna, ända fram till tomtgränsen. Nuvarande detaljplaner medger just densamma djurhållning som gården redan nu bedriver. Här finns således inget skäl att upphäva några planer. Detaljplanerna var kända redan vid gårdsägarens förvärv av sin fastighet. Rimligen betalade de ett pris anpassat till de inskränkningar som detaljplanerna innebär. Också med anledning av de skyddande zonerna kring våra fastigheter har vi andra nödgats betala högre priser för våra fastigheter. Att upphäva planerna skulle medföra en orimlig förmögenhetsöverföring från fritidsfastighetsägarna till gårdsägaren. Är detta verkligen en kommunal angelägenhet? De höga miljövärden som finns inom Hammerstaområdet, och som har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen, riskerar att raseras med den byggrätt markägaren skulle få enligt kommunens förslag. Att även kommunen sett skyddsvärden har dokumenterats bland annat genom detaljplanen från år 1994, det s k Hammerstamanifestet. Nuvarande planer utgör tillsammans en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö med mera bevaras. Förslaget saknar allmänintresse (det är inte så att man behöver marken för att bygga t ex en skola eller ett framtida vägbygge) och gynnar enbart markägaren. Nuvarande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och ett upphävande av planerna skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen. Är det verkligen en kommunal angelägenhet att utjämna skillnader mellan olika fritidsområden på det sätt som kommunen här föreslår och motiverar sitt förslag med?

23 Samhällsbyggnadsförvaltningen 23 (76) Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Vi menar att kommunens förslag tvärtom stör den lantmäteriprocess som pågår. Dessutom förändrar den rättslät till gagn för markägaren och till men för övriga. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning. Bemötande: Den långa konflikt som är mellan parterna i området är skäl till att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer på fritidshusintressen och jordbrukets intressen. Ett skäl är också att se över omfattningen av de områden som omfattas av bestämmelser för allmän plats om storleken av dessa kan ha bidragit till det mindre omfattande intresset i området för att bilda en gemensam förvaltning. Konflikten består i att jordbrukaren vill sköta sitt jordbruksföretag för att få en ekonomisk avkastning. Ett antal fritidshusägare har menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om allmän plats park och plantering medger inte djurhållning får ske inom områden för allmän plats. Däremot så har pågående markanvändningen i form av skogdrift och djurskötsel kunna fortgå sedan tiden långt före detaljplanernas tillkomst. Men denna markanvändning är inte enligt planbestämmelserna förutom inom två mindre områden för kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Så länge det inte finns någon rättighet bildat i form av en gemensamhetsanläggning som reglerar skötsel och ansvar inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå inom dessa områden. Bildandet av en gemensam förvaltning inom allmänplatsmarken genom en gemensamhetsanläggning kan medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Det finns för Hammerstaområdet bestämmelser om riksintresset kulturmiljövård (Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuan - Kattnäs) med syfte att bevara det unika jordbrukslandskapet som reglererar markanvändningen i området oavsett om det är planlagt eller inte. Det pågår en självständig lantmäteriprocess (parallellt med planprocessen) om att bilda en gemensamhetsanläggning enligt Anläggningslagen. Det innebär enligt reglerna att ett anläggningsbeslut inte får strida mot detaljplanen och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planförändring medför att planförhållandena där med ändras. Det är kommunen som bestämmer markanvändningen om byggnation ska få ske eller inte. Det innebär att en markägare måste begära tillstånd om byggnation ska ske genom förhandsbesked eller bygglov eller om det är av mera omfattning, planläggning. Det finns alltid de allemansrättsliga möjligheterna att ströva fritt i skog och mark med sedvanlig hänsyn tagit till markägarens hemfridszon eller att bryta kvistar och grenar. Ett fritidshus i Hammersta kan inte påräkna sig någon värdedel som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde

24 Samhällsbyggnadsförvaltningen 24 (76) skulle kunna påföras fastigheten. Däremot är det välkänt att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen vilket sannolikt kommer ifrån sitt läge och stora tomter. Undertecknad motsätter sig att hela eller delar av Hamnnersta detaljplaner upphävs. Bemötande: Kommunen har mottagit era synpunkter. Fastightesägare, Hammersta Bifogat finner ni yttrande från fastighetsägaren till, Hammersta 4:33, med följande tillägg. Tomtpriserna vid förvärvstillfället anpassades efter nu gällande detaljplan Bemötande: Ett fritidshus ute i Hammersta kan inte påräkna sig något värde som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde skulle kunna påföras fastigheten. Däremot är det välkänt att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen vilket sannolikt kommer från stora tomter och det unika läget. Med anledning av förslaget till upphävande av delar av gällande detaljplaner för området Hammersta har jag som sakägare nedanstående invändningar. Således samtycker jag inte till det presenterade förslaget. Har innehaft fastigheten i närmare tio år nu. Vi drogs till området för dess unika karaktär med enhetlig byggnadsstil, ryggåsstugor, de flesta byggda på platsen och några ditflyttade från andra delar av landet. Det sk. Hammerstamanifestet, innebär att ägaren ålägges att följa vissa regler för att områdets karaktär ska bibehållas. Detta medför att fastigheternas taxeringsvärden är betydligt högre här än för motsvarande sommarstugor i andra områden i närheten. Detta har vi betalat för. Områdets kvalitet har också framhållits av Länsstyrelsen. Områdets kulturlandskap, lugnet, vackra hus, djurhållning och närheten till vatten, har också lockat till sig en publik som ställer krav, som inte går att uppbringa i andra delar av Gnesta, med omnejd. Således har bl.a. personer som Carl Malmsten, Colin Nutley och Helena Bergström, skådespelerskan Lena Nyman, sångerskan Robin, m.fl. sökt sig hit. Hade från början tillsammans med övriga boende stor respekt för gården och den hänsyn som måste tas för att dess verksamhet ej skall påverkas negativt! T.ex. har vi ofta, läs vinterhalvåret, tagit omvägar kring gärden som tagits i anspråk av ståtliga 'Highland cattles', och på sommarhalvåret har vi tagit stor hänsyn till gårdens fårbesättning! Det är därför högst förvånande nu att Gnesta kommun går Hammersta gårds ärenden och kräver att området för allmän platsmark ska minskas i omfattning! Mot detta vill jag å det bestämdaste protestera. Bemötande: Här ska först sägas att detaljplanen från 1994 som avser utformningen av bebyggelsen i Hammersta det sk manifestet är inte berörd

25 Samhällsbyggnadsförvaltningen 25 (76) av planförändringen. Den långa konflikt som har varit mellan parterna i området är skäl för att planförhållandena ses över för att finna en lösning som särskiljer på fritidshusintressen och jordbrukets intressen. Ett annat skäl är att se över omfattningen av de områden som är inom allmän plats och om storleken av dessa kan ha bidragit till den mindre viljan som finns i området till att bilda gemensam förvaltning av dessa områden. Konflikten består i att jordbrukaren vill sköta sitt jordbruksföretag för att få ett ekonomiskt utfall. Ett antal fritidshusägare har menat att jordbrukaren ska följa planbestämmelserna eller velat ha ett inflytande på jordbruksdriften. Nuvarande planbestämmelser om park och plantering medger inte att djurhållning får ske inom områden för allmän plats än mindre att ett enskilt jordbruksföretag bedrivs där. Däremot så har pågående markanvändning som skogdrift och djurskötsel kunna fortgå sedan tiden före detaljplanernas tillkomst. Men denna markanvändning är inte i enlighet med planbestämmelserna förutom inom två mindre områden kvartersmark med bestämmelsen Lantbruk. Så länge det inte finns någon rättighet bildat som gemensamhetsanläggning som reglerar skötsel och ansvar samfällt inom allmän platsmark, kan pågående markanvändning fortgå obehindrat där inom dessa områden. Bildandet av gemensam förvaltning genom en gemensamhetsanläggning kan medföra intressekonflikt med jordbrukets intressen inom samma område. Det finns för Hammersta-bygden bestämmelser om riksintresset kulturmiljövård (Gåsinge-Dillnäs och del av Frustuna - Kattnäs) med syfte att bevara det unika jordbrukslandskapet. Åtgärder får inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Det pågår en självständig lantmäteriprocess (parallellt med planprocessen) om att bilda en gemensamhetsanläggning enligt Anläggningslagen. Det innebär enligt reglerna att ett anläggningsbeslut inte får strida mot detaljplanen och dess bestämmelser vid beslutstillfället. En planändring medför att planförhållandena därvid förändras. Det är kommunen som bestämmer markanvändningen om tillåten byggnation ska få ske eller inte. Det innebär att en markägare måste begära tillstånd hos kommunen om byggnation genom förhandsbesked eller bygglov eller vid större utbyggnad planläggning. Till sist ska tilläggas det alltid finns de allemansrättsliga möjligheterna att fritt ströva i skog och mark med sedvanlig hänsyn tagen till markägaren och hans hemfridszon eller bryta kvistar eller grenar. Ett fritidshus i Hammersta kan inte påräkna sig något värdetillskott som kommer ifrån allmän platsområdena park och plantering. Anledningen är att det inte finns någon gemensamhetsanläggning för gemensam förvaltning och skötsel av dessa områden där fastighetens andel av anläggningens värde skulle kunna påföras fastigheten. Däremot är det välkänt faktum att fritidshusen i Hammersta betingar ett högre värde än andra fritidshus i kommunen vilket sannolikt kommer ifrån läget och stora tomter.

26 Samhällsbyggnadsförvaltningen 26 (76) Jag protesterar mot kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1 eftersom det i avgörande delar fråntar fastighetsägarna rätten till framtida möjligheter att förvalta och utveckla Hammerstas kvaliteter. Förslaget skulle innebära att det ursprungliga syftet med de gällande detaljplanerna förfelas. Hammersta hart stora kvaliteter, som också har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen. De består av en medveten, ganska gles och omsorgsfull inplacering av bebyggelsen i terrängen, av en enhetlig byggnadsstil av torpkaraktär samt av detaljplaner som förenar markägarens behov av jordbruks- och betesmark med de fritidsboendes möjlighet att bo i en levande jordbruksbygd och samtidigt ha utrymme för strövområden och rekreation. I översiktsplanen ( ) anges att Hammersta ingår i ett större område, Gåsinge-Dillnäs, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Här ska särskild hänsyn tas till kulturmiljöintresset. Jag protesterar av följande skäl: 1.Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konflikter i mötet mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (bl a djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet. 2.De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedrivs och ekonomibyggnader att uppföras inne i området. Enligt kommunens förslag skall stora delar av dessa fredzoner helt tas bort. Med kommunens förslag skulle jakt alltså få bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras utan bygglov mitt inne bland våra tomter och, för ett 20-tal av fastigheterna, ända fram till tomtgränsen. 3.Nuvarande detaljplaner medger just densamma djurhållning som gården redan nu bedriver. Här finns således inget skäl att upphäva några planer. 4.Detaljplanerna var kända redan vid gårdsägarens förvärv av sin fastighet. Rimligen betalade de ett pris anpassat till de inskränkningar som detaljplanerna innebär. Också med anledning av de skyddande zonerna kring våra fastigheter har vi andra nödgats betala högre priser för våra fastigheter. Att upphäva planerna skulle medföra en orimlig förmögenhetsöverföring från fritidsfastighetsägarna till gårdsägaren. Är detta verkligen en kommunal angelägenhet? 5.De höga miljövärden som finns inom Hammerstaområdet, och som har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen, riskerar att raseras med den byggrätt markägaren skulle få enligt kommunens förslag. Att även kommunen sett skyddsvärden har dokumenterats bland annat genom detaljplanen från år 1994, det s k Hammerstamanifestet. Nuvarande planer utgör tillsammans en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö med mera bevaras. 6. Förslaget saknar allmänintresse (det är inte så att man behöver marken för att bygga t ex en skola eller ett framtida vägbygge) och gynnar enbart markägaren. Nuvarande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och ett upphävande av planerna skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. 7. Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen. Är det verkligen en kommunal angelägenhet att utjämna skillnader mellan olika fritidsområden på det sätt som kommunen här föreslår och motiverar sitt förslag med? 8. Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Vi menar att kommunens förslag tvärtom stör den lantmäteriprocess som pågår. Dessutom förändrar den rättsläget till gagn för

27 Samhällsbyggnadsförvaltningen 27 (76) markägaren och till men för övriga. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning. Bemötande: se bemötandet, Hammersta ovan Jag hemställer att kommunen inte upphäver de nu aktuella delarna av detaljplanen. Istället bör detaljplanerna behållas och de delar där kommunen föreslår upphävande bör förses med utökade planbestämmelser t ex som lantbruksmark. Bemötande: Kommunen har inga planer på att för de områden som planeras utgå från bestämmelser för allmän plats att det istället införs bestämmelser för kvartersmark med bestämmelsen L odling och djurhållning. Med odling menas växtodling, dvs lantbruk, plantskolor, växthus, koloniområden och odlingslotter. Till sådan verksamhet kan höra bostäder ekonomibyggnader m m som behövs för odlingen, om inte annat bestäms i planen. Jag hemställer att kommunen inte upphäver de nu aktuella delarna i detaljplanen. Detaljplanerna bör behållas och i de delar där kommunen föreslår upphävande, borde istället förses med utökade planbestämmelser, t ex lantbruksmark, Bemötande: se bemötandet för Lena Gramstrup Olofgörs, Hammersta 4:36 ovan. Alice Macksey Aro, Hammersta 4:39 Ger Elisabeth, Jan Husborn Hammersta Gård fullmakt att föra min talan angående tillägg till detaljplanen 4:1 Vi yrkar att kommunen inte skall upphäva några av detaljplanerna. Det saknas helt enkelt grund för att upphäva dem. De argument som framförs synes vara en partsinlagga som dessutom innehåller grava felaktigheter och missuppfattningar. Vi avser utveckla vår ståndpunkt senare och senast den 18/3. Gnesta kommunen föreslår som vi förstår det, att delar av gällande detaljplaner inom Hammersta 4:1 skall upphävas med syftet att ta bort arealer som i områdets detaljplaner lagts ut som "allmän platsmark, park eller plantering" respektive för "odling/betes-/jordbruksmark' samt för "väga( och i en omfattning som framgår av karta här nedan. Skälen till detta är enligt kommunen att upphävandet skulle "förbättra" förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk samt att det skulle "underlätta" inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Dessutom hävdar kommunen så här ett halvt sekel efter att planerna fastställdes att de "synes" omfatta för stora arealer parkmark. Hänvisar till övriga sakägares skrivelser som anför att planerna INTE skall upphävas och framhåller bland andra skrivelserna från Eva Rudberg, Hammersta 4:49 och från Lars & Mireya Hagman, ägare till Ekliden, Hammersta 4:67 som båda är i högsta grad sakliga och konstruktiva. För övrigt vill jag för egen del framföra följande: Gnesta kommunen föreslår som vi förstår det, att delar av gällande detaljplaner inom Hammersta 4:1 skall upphävas med syftet att ta bort arealer som i områdets

28 Samhällsbyggnadsförvaltningen 28 (76) detaljplaner lagts ut som "allmän platsmark, park eller plantering" respektive för "odling/betes-/jordbruksmark" samt för "vägar» och i en omfattning som framgår av karta här nedan. Skälen till detta är enligt kommunen att upphävandet skulle "förbättra" förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk samt att det skulle "underlätta" inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Dessutom hävdar kommunen så här ett halvt sekel efter att planerna fastställdes att de "synes" omfatta för stora arealer parkmark. SAMMANFATTNING Enligt Plan- och bygglagen krävs att en planändring skall vara tydlig och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Vid upphävande av en detaljplan skall kommunen tillämpa motsvarande förfarande som hade tillämpats om en ny detaljplan hade tagits fram. l 2 kap. 9 Plan- och bygglagen (PBL) ställs krav på att kommun i största möjliga utsträckning ska undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning. Miljöbalken (MB) inrymmer bestämmelser med i huvudsak samma innehåll som PBL. Samspelet mellan PBL och MB ställer krav på att beslut enligt PBL ska stå sig vid en tillsynsprövning enligt MB. Kommunen har bland annat att följa rekommenderade skyddsavstånd ("respektavstånd") för att förebygga olägenheter mellan bostäder och djurhållning/jordbruk. Eftersom planerna i alla delar varit kända vid tidpunkten för när nuvarande ägare förvärvade Hammersta gård (Hammersta 4:1), får ägaren anses ha accepterat de begränsningar som detaljplanerna innebär också vad gäller förutsättningarna att bedriva jordbruk. Den köpeskilling som köparen fick betalade var också anpassad till förutsättningarna som då gällde och inget har sedan dess inträffat som motiverar att planerna ändras eller upphävs. Det stod ju ägaren fritt att avstått från att förvärva gården om villkoren känts besvärade. Ett upphävande av planerna skulle påtagligt gynna markägaren på bekostnad av övriga 80-tal fastighetsägare. Det skulle rubba den balans mellan jordbruksintressen och fritidsintressen som gällt alltsedan planerna fastställdes. Bland annat skulle det ge markägaren rätt att jaga mellan fritidstomter och intill tomtgränser samt även få en obegränsad byggt-ätt av ekonomibyggnader så som lador, stallar, ladugårdar, lider, bodar med mera inom dessa områden. På sikt skulle det kunna leda till att delar av områdets kultur- och miliövärden raserades. Nuvarande detaljplaner är en garant för att så inte sker. Kommunen har inte tydlig redogjort för de konsekvenser sådan bygg- och jakträtt kan innebära för fritidsboende och inte heller för konsekvenserna av djurhållning ända fram till tomtgräns. V protesterar bestämt mot kommunen förslag att upphäva detaljplanerna. Särskilt när det gäller de områden som omfattas av ett 113-förordnande. Detta i och med att ett sådant upphävande skulle innebära att dessa ytor inte längre skulle kunna ianspråktas för gemensamhetsanläggning utan kostnad för fastighetsägarna i området. En förrättning för att inrätta en gemensamhetsanläggning avseende dessa ytor pågår hos Lantmäterimyndigheten. Ett beslut om att upphäva befintliga detaljplaner i dessa delar skulle därmed innebära en betydande olägenhet för berörda fastighetsägare. Vad gäller inrättande av en gemensamhetsanläggning, skall den frågan hanteras av Lantmäterimyndigheten utifrån nu gällande planer. Den "djurhållning" (dvs skötsel av marken genom bete istället för maskinellt) som medges i detaljplan kan givetvis bedrivas även sedan en gemensamhetsanläggning inrättats för marken, men då på villkor fastställda av förvaltande samfällighetsförening.

29 Samhällsbyggnadsförvaltningen 29 (76) Vi yrkar således att kommunen inte skall upphäva några detaljplaner och att kommunen istället omedelbart avbryter och avslutar planprocessen. GNESTA KOMMUN ANFÖR FÖLJANDE TRE SKÄL Först skall konstateras att kommun kan upphäva plan om planen är inaktuell eller förhindrar en önskvärd utveckling (PBL 5 kap). Gnesta kommunen har inte påvisat något mer juridiskt sakliga skäl. Istället anförs i tämligen svepande ordalag, andra för saken ovidkommande argument. Det är att: 1.) omfattningen av allmän platsmark i Hammersta "synes" vara större per fritidsfastighet jämfört med andra områden inom kommunen; 2.) förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk skulle "förbättras" om området för allmän platsmark minskade i omfattning; 3.) det skulle "underlätta" för inrättande av en gemensamhetsanläggning om allmän platsmark minskades. KOMMENTAR TILL KOMMUNENS FÖRSLAG 1.) Omfattningen av allmän platsmark i Hammersta "synes" vara större per fritidsfastighet jämfört med andra områden inom kommunen. Detta är givetvis inget som helst skäl till varför man skulle upphäva planer som fungerat i över 40 år. Den speciella och genomtänkta arkitekturen, den glest placerade bebyggelsen med stora gemensamma strövområden (allmän platsmark) mellan och omkring fastigheterna som tillsammans med djurhållning utgör en enhet, är faktorer som gör att Hammersta-området bedömts vara en riksintressant kulturmiljö. Att upphäva delar av planerna skulle på sikt kunna leda till att delar av dessa värden raseras. Nuvarande detaljplaner är en garant för att så inte sker. Uppenbarligen investerade den dåvarande exploatören och kommunen tillsammans stora resurser för att utforma planerna, som sedan också fastställdes och gav förutsättningen för den exploatering som följde. Inte minst tack vare de stora områden som avsattes som allmän platsmark kunde exploatören ta ut högre och till och med avsevärt högre priser än annars, också jämfört med andra liknande områden. Genom att upphäva planerna skulle dessa övervärden, som på fritidshusköparnas bekostnad en gång tillföll dåvarande gårdsägaren, utfalla till gårdens förmån en andra gång genom den värdeökning det skulle innebära för gården med minst motsvarande värdeförsämring för övriga fastigheter. Kommunen har inte tydligt redogjort för dessa sakförhållanden såsom föreskrivs i PBL. Enligt kommunens förslag skulle områden upphävas för vilket 113-fördnande finns. Detta låter sig inte göras så lätt och någon begäran om att förordnandet skall upphävas har veterligen inte inkommit till Länsstyrelsen. Inte heller har samråd med boende skett i frågan. Men oavsett detta så är sannolikheten inte stor att Länsstyrelsen skulle ha tillmötesgått en sådan begäran från kommunen. Därmed omöjliggörs ett upphävande i vart fall i dessa delar. (Jmf Kammarrättens i Stockholm dom den 21 april 2011, mål nr och Mark- och miljööverdomstolens dom den 31 januari 2014 i mål nr P ) För detaljplanen från år 1975 finns inget 113-förordnande men väl ett snarlikt. Bakgrunden till varför ett förordnande inte finns är det faktum att efter förhandlingar mellan kommunen och exploatören, fastställdes i april år 1974 ett exploateringsavtal mellan exploatören (Margaretha och Svante av Klinteberg) och Nyköpings kommun (som Hammersta då tillhörde). Där stipulerades en rätt för fritidsfastighetsägarna att i en viss situation "genom förrättning överta utan vederlag nyttjanderätten till sagda område" (d.v.s, all allmän platsmark inom planen). Först därefter fastställde kommunen detaljplanen, fullt medvetet om att en rättighet snarlik ett 113-förodnande redan reglerats genom villkoren i exploateringsavtalet. Att i det läget besluta om ett 113-

30 Samhällsbyggnadsförvaltningen 30 (76) förornande skulle likna en tautologi. Frågan skall prövas av Lantmäteriet vid en förrättning och INTE av kommunen. Redan vid tiden för när af Klinteberg skulle avyttra gården år 1998, diskuterades internt att ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning för allmän platsmark. Ett informellt möte hölls med ett antal fritidsboende närvarande, där frågan diskuterades. Man enades då om att det var onödigt att skynda på med en sådan lantmäteriansökan och att man istället skulle vänta och se hur kommande markägare skulle sköta sina sysslor. Här är viktigt notera och förstå att mötesdeltagarna vilseleddes dels genom att det felaktigt påstods att processen skulle bli kostsam för dem och dels att det i praktiken inte skulle förändra förutsättningarna om man väntade med förrättningen. Båda argumenten är direkt felaktiga. Det framgår nämligen klart av exploateringsavtalet att marken skulle upplåtas av markägaren utan vederlag och enligt regelverket är det. Vid flera tillfällen sedan dess, främst hösten 2007 i samband med ansökan om vägsamfällighet, har frågan om att inrätta en ga för parkmarken diskuterats. Kommunens påstående att omfattningen av allmän platsmark i Hammersta "synes" vara större per fritidsfastighet jämfört med andra områden inom kommunen tycks äga viss riktighet, men den är på intet vis så påfallande som kommunen tycks mena, att det skulle utgöra skäl för att upphäva planerna. Jämförelse av fridshusområden (som kommunen själv presentade vid samrådsmötet den 6 mars): Området HAMMERST A NORRTUN A HALLST A HUNDB Y SVINSJÖ N Antal fastigheter Hektar park Hektar/fastighet 0,67 0,53 0,52 0,44 0,39 Om kommunens förslag att upphäva omkring hälften av all platsmark skulle gå igenom så skulle det för Hammerstas del innebära att areal per fastighet skulle bli ca 0,35 hektar per fastighet och alltså MINDRE än samtliga jämförbara områden. Avser kommunen anpassa arealerna genom att upphäva allmän platsmark även i de områden som kommer att ha påtagligt mycket mer park per fastighet än Hammersta? 1.) Förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk skulle "förbättras" om området för allmän platsmark minskade i omfattning. Kommunen hävdar att en minskning av omfattningen av allmän platsmark skulle "förbättra" förutsättningarna för Hammersta gårds ägare att bedriva jordbruk. Det är svårt hitta stöd i lag eller praxis för att av detta enda, svepande skäl och på bekostnad av övriga sakägare, upphäva gällande detaljplaner. Vidare tillåter befintliga detaljplaner djurhållning inom berörda delar av planområdena, varför argumentet att en planändring skulle förbättra förutsättningarna att bedriva jordbruk i området inte stämmer, så länge inte markägaren tänker sig en helt annan användning av markområdena som inte ryms inom nuvarande planbestämmelser.

31 Samhällsbyggnadsförvaltningen 31 (76) Det rör sig genomgående om äldre detaljplaner (se nedan) som i alla delar varit kända vid tidpunkten för när den nuvarande ägare år 2004 förvärvade Hammersta 4:1. Förutsättningarna för att bedriva jordbruk inom fastigheten fanns reglerat redan då och oklart är vilka förutsättningar som har förändrats som motiverar att planer upphävs. I kommunens nuvarande förslag har inte avvägning och hänsyn tagits till motstående intressen i samband med planupphävandet som kan beskrivas som motsättningen mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagen rätt till rekreation i närområdet. I vart fall har kommunen inte tydligt redogjort för förslagets konsekvenser i detta avseende. Gällande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och inga nya detaljplaner för området har aktualiserats som motiverar ett beslut att upphäva befintliga planer. Förutsättningarna för att förverkliga intentionerna i översiktsplanen finns fastlagt i gällande detaljplaner och behovet av ett planupphävande saknas också av det skälet. Ett upphävande av planerna enligt kommunens förslag skulle rubba den balans mellan jordbruksintressen och fritidsintressen som gällt alltsedan planerna fastställdes. Det skulle påtagligt gynna en av parterna (markägaren) på bekostnad av övriga 80-tal fastighetsägare. Ett av kraven i PBL är att kommunen ska beakta både allmänna och enskilda intressen, att göra s.k. intresseavvägningar. Kommunen skall då se till att hälso- och säkerhetsaspekter beaktas och att inget intresse gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. Vid den aktuella planläggningen synes kommunen inte ha beaktat tänkbara olägenheter och hälsorisker. Till exempel medges djurhållning in till flera fastigheters tomtgräns. De grundläggande kraven när det gäller planering för djurhållning i anslutning till den byggda miljön och vice versa finns i 2 kap. PBL. Här ställs krav på att kommunen ska beakta hälsorisker mot omgivningen från olika verksamheter, 2 kap. 5 p1 PBL, i det här fallet närmast risken för allergenspridning från djurhållning till omgivningen. I 2 kap. 9 PBL ställs krav på att kommun i största möjliga utsträckning ska undvika och/eller förebygga olägenheter gentemot grannar i samband med planläggning. Miljöbalken (MB) inrymmer bestämmelser med i huvudsak samma innehåll som Planoch bygglagen (PBL). Samspelet mellan PBL och MB ställer krav på att beslut enligt PBL ska stå sig vid en tillsynsprövning enligt MB. I Boverkets allmänna råd 1995:5 "Bättre plats för arbete" anges riktlinjer för rekommenderade skyddsavstånd som ett av flera sätt att förebygga olägenheter mellan bostadsområden och djurhållning. För övrigt hänvisas även till Boverkets regeringsuppdrag Rapport 2011:6 "Vägledning för planering för och invid djurhållning" dnr: /2011. Inte i någon detaljplan anges skogsbruk som en näring som skall bedrivas inom Hammersta. 2.) Det skulle "underlätta" för inrättande av en gemensamhetsanläggning om allmän platsmark minskades. Kommunen menar att bildandet av gemensamhetsanläggning för förvaltning av allmän platsmark "gått trögt" och att det även är "omtvistat" inom planområdena samt att avsaknaden av en gemensamhetsanläggning har inneburit "flera långa konflikter". Även om beskrivningen vore korrekt, vilket det råder delade meningar om, så är detta inte skäl nog att upphäva planer. Vad däremot tycks ostridigt är att inrättandet av en gemensamhetsanläggning skulle underlätta en framtida samexistens inom

32 Samhällsbyggnadsförvaltningen 32 (76) Hannmersta. Saken diskuterades internt redan år 1998 och igen hösten 2007 i samband med vägförrättningen. Så lämnade ett antal fastighetsägare också in en ansökan till Lantmäteriet i december år Först ett år senare inkom markägaren med sin formella begäran om planbesked och först därefter påbörjade kommunen sina sonderingar kring Hammerstas detaljplaner. Att Lantmäteriet dröjt med att starta förrättningsprocessen är beklagligt men tycks bero på hög belastning hos myndigheten. Det har således inget med "tröghet" i övrigt att göra. I nuvarande situationen, då gällande detaljplaner finns, är det inte kommunens uppgift att avgöra för vilka områden som en gemensamhetsanläggning lämpligen kan inrättas. Den saken skall redan vara prövad när planerna fastställdes och nu är det upp till Lantmäteriet att bedöma (AL 4 ). Den djurhållning som medges i detaljplan kan komma att få fortsätta bedrivas inom området även om en gemensamhetsanläggning inrättas för marken, men då under samfällighetsföreningens inflytande. Djurhållningen kan ske t ex som ett alternativ till maskinell röjning i markskötselsyfte. En ny gemensamhetsanläggning kan, men behöver inte omfatta all detaljplanens parkmark. Om det enligt LM inte är möjligt med ett ga för hela detaljplanen så skulle kommunen senare kunna upprätta särskilda områdesbestämmelser för "överskottsmarken" i stället för att som i sitt förslag upphäva planen. Att notera är att inom de aktuella områdena finns såväl servitut som nyttjanderätter och ledningsrätter och dessutom att boende till Lantmäteriet lämnat in en ansöka om få inrättat nya servitut kopplat till löften givna av tidigare markägare. Kommunen har inte i material som skickat ut redogjort för vad som gäller för dessa. SAMRADSMÖTET 6 MARS 2019 Vid det samrådsmöte den 6 mars presenterade kommunen följande "motiv" för planändring: Planerna är upprättade för år sedan. Genomförandetiden har gått ut. Planlagstiftningen har ändrats. Varför har förrättning inte skett tidigare om att bilda ga? Lågt intresse? Viktigt att särskilja de olika intressena då konflikter ofta uppstår i området. Följande kommentarer kan göras om dessa punkter: Ingen av dessa motiv motiverar ett upphävande av detaljplaner. Förrättning har inte begärts tidigare på grund av de speciella omständigheterna för områdets framväxt som bl a är: o exploateringen pågick under väldigt lång tid = år. o i de större detaljplanerna regleras att markägaren skall sköta vägar och allmänna platser. o inrättande av en ga har diskuterats interna under årens lopp men behovet av att reglera nyttjanderätten uppstod först sedan gården bytt ägare då konflikter snart uppstod. Därav vägförrättning som blev klar år Inga konflikter med tidigare markägare. Vi önskar också skilja de olika intressena åt och har därför ansökt om att få en gemensamhetsanläggning inrättning för att allmän platsmark i västra och norra Hammersta. SAMFÄLLIGHETSFÖRENING - MARKSKÖTSEL

33 Samhällsbyggnadsförvaltningen 33 (76) Kommunen har framfört ytterligare "motiv" för att upphäva detaljplaner, nämligen att "det ej är förenligt med ändamålsenligt struktur att låta fritidshusägarna i föreningen att sköta jordbruksmark och skog." Dels får förmodas att kommunen säkerligen tog hänsyn till detta redan när detaljplanerna upprättades och dels kan man fråga sig hur det kommer sig att kommunen misstror Hammerstabornas förmåga att hantera en gemensamhetsanläggning likt de som fritidsboende i många andra områden klarar, t ex i de områden om kommunen själv lyft fram vid jämförelse med Hammersta under punkt 1 ovan. Så klarar de boende i Hållsta sköta ett nästan dubbelt så stort område som i Hammersta (100 hektar jämfört med Hammerstas 55 hektar visserligen på fler medlemmar men fortfarande på bara på en förening) och då ingår även att sköta både ett mer kvalificerat vattenverk och en bastubyggnad. SKOGSBRUK OCH JAKT Huruvida skogsbruk med slutavverkning som nu förekommit inom detaljplanelagda områdena alls skall anses få förkomma kan diskuteras. Men klart är att inte i någon av områdets detaljplaner uppges skogsbruk som en resurs som markägaren får exploatera. Klart är också att fritidshusägarna med kommunens förslag riskerar att jakt kan komma att förekomma på mark helt intill sina tomtgränser. BIOLOGISK MÅNGFALD - MILJÖBALKEN PBL 2 kap 3 "långsiktigt hushållning med miljöförhållanden i övrigt". Att markägarens mål är att maximera ekonomisk avkastning framgår av deras skogsbruksplan och även de facto av hur skogen skövlats vid de avverkningar som gjorts. Fritidshusägarnas mål är istället att värna närmiljön. Vi ser hellre en välskött, eller t o m orörd urskog omkring oss som skapar förutsättningar för en biologisk mångfald, än de kalhyggen som markägaren åstundar med endast kvarlämnad enstaka frötallar. Det är välkänt att området huserar flera arter av fladdermöss däribland två sällsynta (dvärgfladdermus och stor fladdermus). Konsekvensutredning avseende planens påverkan på dessa fladdermusarter saknas och utredningen uppfyller därmed inte de krav som följer av 6 kap. 12 miljöbalken. AVSLUTA PLANPROCESSEN Förutsättningarna var kända och styrde fastighetspriser och beslut det gäller markägare såväl som fritidshusägarna. Ett beslut som det som kommunen nu föreslår skulle öppna upp för, eller i alla fall underlätta, en framtida exploatering. Det finns anledning misstänka att om kommunen så lättvindigt finner anledning att ensidigt riva upp förutsättningarna för berörda och upphäva detaljplaner på detta vis, så kan kommunen säkerligen också komma att medge en mer eller mindre omfattande exploatering inom Hammersta på mark som nu omöjliggör detta. Att upphäva planer kan göras om allmänintresse så kräver men INTE som här, för att uppnå en förmögenhetsöverföring från fritidsfastighetsägarna till markägaren tillika potentiell framtida exploatör, skapa byggrätt av ekonomibyggnader för jordbrukaren eller möjliggöra jakt in till tomtgränser. Kommun kan, på eget initiativ eller på begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan eller områdesbestämmelser ändras eller upphävs (PBL 5 kap 2 ), ändra en detaljplan genom att upphäva hela eller delar av planen om den blivit inaktuell eller om det föreligger ett allmänintresse och det i övrigt inte innebära några olägenheter. Ändringen ska uppfylla PBLs krav på tydlighet och rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanen. Exempel på allmänintresse är när myndighet beslutat att mark behöver tas i anspråk för verksamhet som behövs för gemensamma samhällsintressen eller för kommunens expansion.

34 Samhällsbyggnadsförvaltningen 34 (76) Upphävning får inte ske som i detta fall, där syftet enligt kommunen är att "förbättra" för en markägare att bedriva likvärdig eller t o m samma verksamhet som gjorts under lång tid, särskilt inte när ändring av plan skulle ske på övriga fastighetsägares bekostnad. Allmän platsmark är skyddad mot exploatering och jordbrukarens rätt att utan bygglov annars uppföra bl a ekonomibyggnader som med kommunens förslag kan komma att hamna oacceptabelt nära intill fritidsfastigheters tomtgräns. Detsamma gäller den jakt som enligt kommunens förslag skall bli tillåten mellan och helt intill fritidshustomter. Motiveringen att planerna skall hävas för att "underlätta" inrättandet av en gemensamhetsanläggning eller för att justera en till "synes" orättvisa i omfattningen av allmän platsmark visavi andra fritidsområden ryms knappast heller inte inom ramen för när en plan kan upphävas. Vi ber kommunen presentera mer juridiskt sakliga skäl till varför detaljplan skall upphävas. Om så inte kan ske yrkar vi att kommunen omedelbart beslutar avbryta och avslutar planprocessen. DETALJPLANER Plan år "Allmän plats med väg" samt "vattenområde som får utfyllas eller överbyggas endast i den mån så erfordras för småbåtsbryggor." För denna detaljplan finns ett 113-förordnande. Plan år "Park eller plantering" samt "Park/vattenspegel." Området ingick som en del i plan år Plan år "Park eller plantering" samt områden för "jordbruk" men som skall hållas "tillgängliga som strövområden." Ar "Park eller plantering." Det anges i planen att stängsel som erfordras för gårdens djuruppfödning får sättas upp och "att erforderliga genomgångar, färistar, grindar etc skall utföras så att tillgång till parkmarken ej förhindras." Särskilt att notera är att planen beskrivs som en "utvidgning" av tidigare byggnadsplan, som omfattas av 113- förordnande vilket redan det i sig torde kunna uppfattas som att all allmän platsmark skall upplåtas och att det skall ske utan vederlag. Plan år "Park." Plan år S k Manifest som inte direkt berörs. Plan år Omfattar ingen allmän platsmark, dock ett mindre, begränsat område som utgör "Odling/betesmark." Området ingick som en del i plan år Plan år Omfattar ingen allmän platsmark - endast redan bebyggda tomter. PLAN 1965 År 1965 upprättades en första detaljplan för Hammersta. Den kom att lägga ramarna för bebyggelsens och markens utformning för den exploatering som följde och, med få undantag, konsekvent kom att genomföras för områdets nu totalt 82 fastigheter. På kommunens inrådan fastställde länsstyrelsen samma år ett 113-förordnande för området enligt följande: "Länsstyrelsen finner därjämte med stöd av 113 byggnadslagen skäligt förordna, att markägaren skall, ändå att 112 samma lag ej är tillämplig, utan ersättning upplåta sådan obebyggd mark, som för områdets ändamålsenliga användning erfordras till väg eller annan allmän plats." PLAN 1975 Den inledande expolateringsetappen, avslutades i och med att nästa, större etapp påbörjades 10 år senare. Då, år 1975, fastställdes en detaljplan för norra delen av Hammersta. I planbeskrivningen konstateras inledningsvis att detta är en "utvidgning" av tidigare byggnadsplan, alltså planen från 1965 som omfattades av 113- förordnande. Detta motsäger i sig i vart fall inte resonemanget i vår ansökan till LM om att få inrättat en gemensamhetsanläggning för all allmän plats. Planen fastställde att

35 Samhällsbyggnadsförvaltningen 35 (76) djuruppfödning får ske inom planområdet och att erforderliga genomgångar, färistar, grindar etc skall utformas så att tillgång till parkmarken ej förhindras. Därmed var förutsättningarna för området utlagda. Den i omfattning mindre planen från året innan för södra Hammersta, ger ungefär samma förutsättningar; De planlagda områdena "skall hållas tillgängliga som strövområden." VÄRDEFULL MILJÖ Byggnaders (och marks) utformning är i detalj strängt reglerat i detaljplanen från år I Översiktsplan 2050 för Gnesta kommen, som utarbetats under överinseende av länsstyrelsen, beskrivs Hammersta som en värdefull miljö. Området har av kommunen bedömts som så värdefull att man beslutat att byggnader enligt de s.k. Attefallsreglerna inte skall få uppföras. Uppenbarligen anses att t.o.m. så små byggnader, uppförda enligt dessa regler, kan riskera rasera områdets kulturvärden. Kommunens förslag på planupphävande känns i det sammanhanget inkonsekvent, då man därigenom möjliggör för uppförande av allehanda ekonomibyggnader med jämförelsevis oändliga mått och utan någon reell reglering av form och utseende, mitt inne i denna "värdefulla miljö." Hur tänkte man här? INTRESSEN Det finns egentligen bara ett enskilt intresse som beaktas i och med kommunens planförslag. Visserligen är jordbruket fastställt som ett nationellt intresse enligt miljöbalken men jordbruksintresset får anses vara tillräckligt tillgodosett genom nuvarande planförhållanden (inhägnad parkmark där djuruppfödning tillåts). Ett område om ca 6 hektar inom plan i öster (se bilagd karta och satellitbild) skulle med god vilja kunna beskrivas som produktiv jordbruksmark. Sedan många år tillbaka används det uteslutande för vall. All övrig mark som berörs är kuperade trädbevuxna bergknallar och sänkor (knappast en produktiv skog men ovärderlig som rekreationsområde för boende, allmänhet och djurliv) samt ca fyra hektar beteshagar och en till storlek obetydlig slåtteräng. Att parkmarken här är ett allmänt intresse synes ges stöd för i syftet/beskrivningen av befintliga planer. I ställt för ett upphävande av detaljplaner med syfte att "förbättra" förutsättningarna för markägaren att bedriva jordbruk (oklart vad som åsyftas?) kanske gården kunde, om det nu är brist på mark som är det avgörande problemet, med viss diplomati och en symbolisk ersättning säkerligen få tillgång till mer mark än man förmår förvalta, av en eller annan vänligt sinnad granngård. VART KRAV Vi anser, med hänvisning till nationella intressen, att ett upphävande skulle kunna motiveras för jordbruksmarken i öster. I övrigt kräver vi att planerna behålls intakta, möjligen med komplettering och ytterligare förtydligande för markanvändningen. Vi begär att kommunen håller syn på plats för att själv bilda sig en uppfattning om att förhållandena såsom de beskrivs här är korrekta och att de upplysningar som markägaren gett i huvudsak är missvisande. Vi protesterar mot kommunens förslag att upphäva detaljplaner inom Hammersta 4:1. Skälen framgår nedan och vi utvecklar dessa närmare i bilagda "PLAN vi motsätter oss att detaljplaner inom Gnesta Hammersta 4 1 upph ävs. pdf Ett upphävande av planerna skulle öka snarare än minska risken för konflikter i mötet mellan pågående markanvändning som är tillåten i gällande detaljplaner (bl a djurhållning) och fritidsboendes legitima behov av och vedertagna rätt till rekreation i närområdet.

36 Samhällsbyggnadsförvaltningen 36 (76) De fredade zonerna mellan fritidsbebyggelsen och jordbruket som idag finns i form av "allmän platsmark" skyddar bland annat mot att jakt får bedrivs och ekonomibyggnader att uppföras inne i området. Enligt kommunens förslag skall stora delar av dessa fredzoner helt tas bort. Med kommunens förslag skulle iakt alltså få bedrivas och ekonomibyggnader att uppföras utan bygglov mitt inne bland våra tomter och, för ett 20-tal av fastigheterna, ända fram till tomtgränsen. Nuvarande detaljplaner medger just densamma djurhållning som gården redan nu bedriver. Här finns således inget skäl att upphäva några planer. Detaljplanerna var kända redan vid gårdsägarens förvärv av sin fastighet. Rimligen betalade de ett pris anpassat till de inskränkningar som detaljplanerna innebär. Också med anledning av de skyddande zonerna kring våra fastigheter har vi andra nödgats betala högre priser för våra fastigheter. Att upphäva planerna skulle medföra en orimlig förmögenhetsöverföring från fritidsfastighetsägarna till gårdsägaren. Är detta verkligen en kommunal angelägenhet? De höga nniliövärden som finns inom Hannmerstaområdet, och som har framhållits som föredömliga av Länsstyrelsen, riskerar att raseras med den byggrätt markägaren skulle få enligt kommunens förslag. Att även kommunen sett skyddsvärden har dokumenterats bland annat genom detaljplanen från år 1994, det s k Hammerstamanifestet. Nuvarande planer utgör tillsammans en garant för att områdets speciella och skyddsvärda karaktär av kulturmiljö med mera bevaras. Förslaget saknar allmänintresse (det är inte så att man behöver marken för att bygga t ex en skola eller ett framtida vägbygge) och gynnar enbart markägaren. Nuvarande detaljplaner är förenliga med översiktsplanerna och ett upphävande av planerna skulle innebära en avsevärd avvikelse från det syfte som nuvarande detaljplaner ger uttryck för. Kommunens förslag innebär att Hammerstas andel allmän platsmark per fritidsfastighet skulle hamna långt under genomsnittet inom kommunen. Är det verkligen en kommunal angelägenhet att utjämna skillnader mellan olika fritidsområden på det sätt som kommunen här föreslår och motiverar sitt förslag med? Enligt kommunen skulle hävandet av planer underlätta inrättandet av en gemensamhetsanläggning. Vi menar att kommunens förslag tvärtom stör den lantmäteriprocess som pågår. Dessutom förändrar den rättsläget till gagn för markägaren och till men för övriga. Med kommunens förslag halveras det område som annars skulle kunna komma att ingå i en gemensamhetsanläggning..

37 Samhällsbyggnadsförvaltningen 37 (76)