Samrådsmöte Hammersta

Transkript

1 Samrådsmöte Hammersta kl , Elektron, B-salen 22 deltagare varav 9 kvinnor och 13 män samt tjänstepersoner: Christer Hedberg, Tomas Enqvist och Maria Norén Anteckningar av: Maria Norén 1. Tomas Enqvist inleder med allmän information om vad en detaljplan är och vad ett samråd innebär. Kommentar från åhörare: det är kort tid för att föra fram synpunkter. 12 dygn efter informationsmötet. Svar från Tomas: 3-4 veckor är normal samrådstid. 2. Christer Hedberg berättar om förslaget till upphävande av del av detaljplaner (byggnadsplaner) för Hammerstaområdet. Det röda strecket markerar yttre gränsen för samtliga detaljplaner som finns för Hammersta-området. Skrafferat område föreslås lyftas ut ur planen. Det gulmarkerade området, ca 8 ha är kvartersmark för lantbruksändamål som planeras lyftas ut. Ungefär halva fastigheten av Hammersta 4:1 är belagd med bestämmelser för allmän plats idag. Förslaget till planändring grundar sig på en avvägning av olika enskilda intressen, bondens och fritidshusägarnas. Fråga från åhörare: Vilket jordbruket bedrivs? Svar från Husborn: Skogsbruk och betesmark. 3. Christer Hedberg visar exempel på de gamla planer som ligger i området. Krav enligt PBL på att ändra en detaljplan är tydlighet samt att det ska rymmas inom syftet för den ursprungliga detaljplanens bestämmelser och inte innebära olägenheter. Kommentar från åhörare: Planerna kom till för att det på 60-talet inte var lönsamt att bedriva jordbruk. Gnesta kommun, Västra Storgatan 15, Gnesta, Organisationsnummer: Telefon: , e-post: gnesta.kommun@gnesta.se, webbadress:

2 2/( 5) Kommentar från åhörare: Upplever inte att det finns tillräckligt starka skäl till att upphäva en detaljplan. Det är inga allmänna intressen som beaktas. Finns det andra sätt än att upphäva planen? Svar från Christer: När frågan kom upp om att pröva att ändra planen gjorde kommunen bedömningen att det fanns skäl. En anledning är att en gemensamhetsanläggning ännu inte har bildats för förvaltning av områdena för park och plantering. Första planen kom Om incitamentet inte finns från boende i området att driva på att gemensamt förvalta den allmänna marken kan den tänkta användningen i planen ifrågasättas som lämplig. Kommentar från åhörare: Kommunen blandar ihop lantmäteriprocessen med planprocessen. Kommentar från åhörare: Buffertzonen skulle behöva vara större mellan fritidshusägare och bondens mark. Kommentar från åhörare: Anledningen till att det har tagit tid är att kommunen inte har drivit på förrättning om en gemensamhetsanläggning. Fråga från åhörare: Vad innebär det att skrafferade området lyfts ut från detaljplanerna. Vad kommer att hända? Svar från Christer: Där allmän platsmark är kvar finns möjlighet att bilda en gemensamhetsanläggning för genomförande av planen och gemensam förvaltning. Det står park och plantering i planerna och det är upp till Lantmäteriet att tolka planbestämmelsen och användningen. På skrafferade områden som lyfts ur, kan bonden bruka marken oinskränkt. Kommunen har planmonopol. Det är kommunen som bestämmer markanvändning inom kommunen. Men det går inte börja bygga hus hur som helst. Till det krävs ett förhandsbesked eller bygglov vilket är en förutsättning för om lantmäteriet ska avstycka en bostadstomt. Fråga från åhörare: Kan inte bonden redan bruka marken som den vill? Svar från Christer: Jo, eftersom det inte finns en gemensamhetsanläggning än. En detaljplan påverkar inte pågående markanvändning. För att genomföra en detaljplan måste man gå vidare och bilda en rättighet eller ny fastighet. Dessutom strider det mot detaljplanens bestämmelser att bedriva jordbruk inom allmän plats park och plantering. Men det finns fritidshusboenden som motsätter sig

3 3/( 5) bondens sätt att bruka marken för att planen säger park och plantering. Detta är kärnan i konflikten. Kommentar från åhörare: Anledningen att det har tagit sådan tid är att de boende har uppmuntrats att avvakta. Kommentar från åhörare: Känns som att det är fel ordning. Borde man inte kolla intresset för en gemensamhetsanläggning först och sen ändra planen? Fråga från åhörare: Vilka ligger bakom planförslaget? Är det Gnesta kommun, Husborn och ansökargruppen? Svar från Christer: Det är en process. Planförslaget är kommunens förslag. Avstämning har skett med både markägaren och ansökargruppen. Kommunen har gjort en avvägning av olika enskilda intressen och markanvändning. Fråga från åhörare: Varför känner Husborn att de inte kan bedriva det jordbruk som de vill? Svar från Husborn: Det är för att om all den allmänna platsmarken skulle genomföras enligt plan kan de inte bedriva sin verksamhet. Kommentar från åhörare: Irritation över att alla övriga som bor i Hammersta och inte tillhör ansökargruppen inte har hörts av kommunen när man gjort planen. Fråga från åhörare till Husborn: Hur ser ni på det här förslaget? Svar från Husborn: Helst vill vi bruka all mark. Att det ska vara som det alltid har varit. Kommentar från åhörare: Lantmäteriets omfattning på en gemensamhetsanläggning är inte så mycket större än det som syns i dagens planförslag. All den allmänna platsen har aldrig varit aktuell att genomgå förrättning. Svar från Christer: Det stämmer att man inom området park och plantering kan välja att bara göra en gemensamhetsanläggning av en del av området. Det finns kontakter mellan Lantmäteriet och kommunen i frågan och Lantmäteriet har fått tagit del av förslaget till planändring.

4 4/( 5) Kommentar från åhörare: De flesta har köpt sina fastigheter med gällande planer. Efter 2008 borde köpare fått dokument från kommunen att de här frågorna funnits. Svar från Christer: Husborn tog upp frågan med kommunen första gången Kommunen har gett positivt planbeked2018. Kommentar från åhörare: Folk har köpt sina hus till ett överpris för att planen ser ut som den gör. Större än andra områden. Fråga från åhörare: Vad är det för status på områden som ligger utanför röda linjer men inom fastigheten? Svar från Christer: Det finns ingen detaljplan där. Vad avser prisbilden så är det bekant. Fråga från åhörare: Hur ofta brukar man ändra en detaljplan? Svar från Tomas: Att ändra genom att upphäva en detaljplan är ovanligt. Ganska ofta ändrar kommunen detaljplaner som har blivit föråldrade sett till dagens intressen och användning. Fråga från åhörare: Är det ett motiv att ändra planen för att den är år? Svar från Tomas: Ja, eftersom planen inte har genomförts än. Fråga från åhörare: På vilket sätt är det ett motiv att ändra planen för att planlagstiftningen har ändrats? Svar från Tomas: Planlagstiftningen har ändrats och blivit tuffare när det gäller t ex naturresurser. 4. Christer Hedberg berättar om lagrummet Planförslaget innebär ändring av allmän platsmark. Jord och skogsbruk är av nationell betydelse. Gällande planer idag är utformade så att varje fastighet idag ska sköta om 0,67 ha mark, totalt 55ha parkmark. Fråga från åhörare: Blir ni hjälpta av att jämföra med andra? Svar från Christer: Ja, för att man ser att det är stora arealer i Hammersta som är allmän platsmark.

5 5/( 5) Planförslaget halverar den allmänna platsmarken, Ca 29 ha blir kvar som allmän platsmark. Fråga från åhörare: om detaljplanen vinner Laga kraft. Kan man tvinga boende att gå med i en gemensamhetsanläggning? Svar från Christer: Det är en Lantmäterifråga. Kommentar från åhörare: Detta är en förhandling. Det borde vara möjligt att lösa konflikten i Hammersta. Fråga från åhörare: Fastigheterna i södra delen där det är gult, behöver de vara med i en gemensamhetsanläggning? Svar från Christer: Det är en Lantmäterifråga. Fråga från åhörare: Vad är det för en skillnad på förrättning när det gäller vägar och parkmark? Svar från Christer: Det är en Lantmäterifråga där väsentlighetsvillkoret och opinionsvillkoret prövas. Men skillnaden är att vägar måste du vara med i för att kunna ta dig ut till allmän väg. Samma sak gäller exempelvis vatten, bredband och sophantering. Fråga från åhörare: Man behöver lämna in svar senast den 18e mars, men kan man även lämna kommentarer i granskningsprocessen. Svar från Tomas: För att kommentarerna ska komma med nu i samrådsskedet behöver man lämna in synpunkter senast den 18e. Det kommer att ges tillfälle att lämna in kommentarer i nästa skede av planprocessen som är granskningsskede.