Vänersborgsungdomars psyksociala hälsa, 2008

Transkript

1 Vänersborgsungdomars psyksociala hälsa, 2008 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet i Vänersborgs kommun November, 2008

2 Innehåll Sammanfattning 3 Kapitel 1 Inledning 5 BESKRIVNING AV SITUATIONEN Kapitel 2 Att vara ung 8 Kapitel 3 Ungdomar och skola 17 Kapitel 4 Ungdomar och framtid 22 Kapitel 5 Prestationer 24 Kapitel 6 Ohälsa 26 Kapitel 7 Relationer 30 ANALYS, SLUTSATSER & FÖRSLAG TILL HANDLING Kapitel 8 Slutsatser 35 Kapitel 9 Ungdomarnas förslag på vad som kan göras 38 Kapitel 10 Förslag på vad som kan göras 39 Referenslista 43 Om Splitvision Research 44-2-

3 Sammanfattning Sammanfattning Det stora flertalet av ungdomarna i Vänersborg mår bra och befinner sig mellan må bra och stressad/prestationskrav på vår hälsa ohälsolinje (se nedan). Några få ungdomar mår riktigt dåligt. Bilden vi får av hälso- och ohälsoläget bland ungdomar i Vänersborg, stämmer nog ganska väl in på situationen i de flesta kommuner i Sverige. Det vi kan se är att bland de ungdomar som mår bra och lite halvbra (se hälsa- ohälsolinjen nedan) finns det en stor grupp som upplever stress och press (framförallt bland tjejer). Ungdomarna beskriver att som tjej handlar det mesta om utseendet, att se bra ut. Indirekt framgår det också av tjejernas beskrivning av sin vardag att det är viktigt att prestera (höga betyg, hålla sig i form, vara social). Att umgås med kompisar nämner tjejer i första hand när det gäller fritidssysselsättning. Många killar förknippar fritidsaktiviteter som sport, träna och musik med att vara ung kille. Både killar och tjejer nämner att det finns ett macho-ideal för killar. Det finns också en inställning bland killarna att allt löser sig (no worries). Sker det ett bakslag tar man nya tag nästa gång. Ungdomarna beskriver att föräldrarna är viktiga för dem. Både tjejer och killar uppger i störst omfattning att de pratar med sin mamma när de mår dåligt och att de pratar med bästa kompisar när de är glada. Vad vi kan se är det fyra faktorer som påverkar ungdomars psykosociala hälsa negativt. Det har främst med brist på självkänsla att göra och en avsaknad av verktyg att kunna hantera sitt inre jag. Det vi kan se är: Ungdomar känner sig stressade och pressade Inre delar förläggs till yttre faktorer Mansrollen Lärare är viktiga -3-

4 Sammanfattning För er som vill se till åtgärder och handling beskrivs elevernas rekommendationer för åtgärder (kommer från dagböckerna) i kapitel 9. I kapitel 10 beskriver vi de åtgärder och förslag som framförallt baserar sig på det material vi har fått fram från intervjuerna med skolpersonalen. -4-

5 Inledning Kapitel 1 Inledning Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise. (John Steinbeck) Denna rapport handlar om ungdomars psykosociala hälsa och ohälsa. Med psykisk ohälsa menar vi att man mår dåligt på grund av att ens välbefinnande och ens känslomässiga liv påverkas negativt. Social ohälsa innefattar att man mår dåligt på grund av att ens sociala interaktion begränsas eller påverkas negativt. Symptom på psykosocial ohälsa kan vara att man känner sig stressad, har svårt att sova, har huvudvärk och känner oro. Besväras man av symptom som dessa finns det risk att ens allmänna hälsa påverkas negativt. Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som har ställt upp och deltagit i fokusgrupper och dagboksskrivande. Inför genomförandet av dagboksundersökningen och fokusgrupperna fick vi möjlighet att diskutera frågeområden med Julia Breedh, Elin Gebring, Jonna Thor och Emelie Carlbom som sommaren 2008 sammanställde broschyrer i egenskap av agenda 21-arbetare. Vi vill tacka er för denna möjlighet. Broschyrerna de sammanställde heter Stress, press och krav. Ungdomar Folkhälsa 2008 samt Psykisk ohälsa bland ungdomar och de utgör bra läsning. Om ni inte har läst dem, rekommenderar vi er att göra det. Tack all skolpersonal som har ställt upp i undersökningen och som även har möjliggjort att undersökningen har kunnat genomföras (ordnat med schemaläggning av intervjuer och fokusgrupper och inför genomförandet av dagboksundersökningen). -5-

6 Inledning Uppdragsbeskrivning Syftet med undersökningen är att nå en ökad insikt i ungdomars psykosociala hälsa och ohälsa bland vanliga ungdomar. Genomförande av uppdraget Undersökningen har genomförts på Birger Sjöberggymnasiet med ungdomar i årskurs 2. Fem fokusgrupper har genomförts: två med tjejer, två med killar och en blandad grupp med både killar och tjejer. 19 dagböcker (5 killar och 14 tjejer) har samlats in bland elever i fem tillfrågade klasser. Fem intervjuer har genomförts med skolpersonal som arbetar på Birger Sjöberggymnasiet i olika befattningar. För att få en förståelse för ungdomars hälsa och ohälsa har vi i undersökningen fokuserat på: Deras beskrivning av deras situation och vardag Deras upplevelser Deras aktionsutrymme Deras förklaringsmodeller runt psykosocial hälsa och ohälsa Med skolpersonalen har vi även diskuterat kring ungdomars hälsa och ohälsa utifrån en hälsolinje (se illustration 1 nedan). Illustration 1 Illustration över en hälsolinje, utifrån vilken vi har diskuterat ungdomars hälsa och ohälsa. Bakgrund Vänersborgs kommun har i flera undersökningar (bland annat i Lupp-sammanställningen från 2006 och ANT-undersökningar från 2007) sett att finns ett ohälsotal. För att få en mer nyanserad bild samt mot bakgrund av det förarbete som Julia Breedh och Elin Gebring (broschyren Stress, press och krav. Ungdomar Folkhälsa 2008) samt Jonna Thor och Emelie Carlbom (broschyren Psykisk ohälsa bland ungdomar) genomförde sommaren 2008 fick Splitvision Research uppdraget -6-

7 Inledning att se hur ungdomar i år 2 på gymnasiet i Vänersborg mår och om det är så att killar och tjejer mår dåligt på olika sätt. Är det så att tjejer mår sämre än killar eller kan det vara så att sättet som frågor ställs på i nationella undersökningar mer appellerar till hur ohälsa uttrycks hos tjejer? Rapporten baserar sig på de beskrivningar som ungdomarna och skolpersonalen har gett oss. Det är både skolpersonalens och ungdomarnas upplevelser av situationen som presenteras. I egenskap av undersökare har vi satt detta i relation till helheten och på de ställen där vi uttrycker vår åsikt eller vår bild av situationen står det uttryckligen i texten att det är Spiltvision Researchs bild av situationen. Att fundera över i slutet av varje kapitel och i Förslag på vad som kan göras i kapitel 10 baseras huvudsakligen på de förslag och tankegångar som har beskrivits för oss i intervjuerna. Disposition Tanken är att rapporten ska kunna läsas avsnittsvis. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika avsnitt och kapitel. I följande kapitel Att vara ung presenterar vi den beskrivning som ungdomarna ger av sin vardag. I kapitlet Ungdomar och skola ges en beskrivning av hur ungdomar och skolpersonal resonerar kring vardagen i skolan. I kapitlet Ungdomar och framtid ges en beskrivning av hur ungdomar resonerar kring bland annat framtida val, betyg och att flytta från Vänersborg. I kapitlet Prestationer ges en beskrivning av hur ungdomar resonerar kring bland annat prestationer, krav och bekräftelse. I kapitlet Ohälsa ges en beskrivning av hur ungdomar och skolpersonal ser på ohälsa. I Relationer beskrivs ungdomarnas syn på relationer. I Slutsatser presenteras Splitvision Researchs slutsatser. I Ungdomarnas förslag på vad som kan göras presenteras ungdomarnas förslag på åtgärder. I Förslag på vad som kan göras presenteras generella förslag på åtgärder. -7-

8 Att vara ung Kapitel 2 Att vara ung Sju berättelser om hur det är att var ung Här nedan presenteras sju berättelser om hur det är att vara ung. Berättelserna är fingerade och har skapats med fokusgrupperna och dagböckerna som underlag. Citaten är till stor del hämtade från dagböckerna. Vissa ändringar har gjorts för att inte peka ut någon enskild person. Mvg Maria Maria får MVG i allt hon gör. Men att börja på gymnasiet var lite av en chock för Maria. Maria har alltid varit bäst, och nu är plötsligt alla bäst på det program som hon går. För Maria handlar det inte bara om att få bra betyg för att kunna plugga vidare till läkare eller jurist. Hon är extremt tävlingsinriktad och mår dåligt om hon inte är bättre än alla andra. Då känner hon sig värdelös. Hur ska jag klara mig i ute i världen om alla är så här bra? Det är bara de bästa som lyckas. Jag hatar att känna mig dum och skulle aldrig få för mig att fråga läraren när jag inte förstår. Maria är oftast hemma och pluggar efter skolan. Hon pluggar även på helgerna. Föräldrarna tycker att det är bra att Maria pluggar så mycket eftersom de själva är högutbildade. Maria är yngst av fyra syskon och alla har haft bra betyg. Detta blir lite av en tävlan för Maria, hon vill gärna få bättre betyg än syskonen. Men mest gör hon det för sin egen skull så klart. Maria har ganska många vänner. Alla hennes vänner har bra betyg, vilket Maria kan bli stressad över ibland. Vid förra provet fick en av Marias kompisar högre poäng än hon själv. Maria mådde jättedåligt då, avskydde sig själv för att hon var så dum och kompisen för att hon var så bra utan att behöva anstränga sig så som Maria gör. Till detta prov pluggade Maria ännu hårdare och mycket riktigt fick hon sin belöning. Nu är Maria bäst igen. Ibland orkar inte Maria hålla det tempo som hon brukar. Då mår hon jättedåligt och vet inte vad hon ska ta sig till. Maria hade lite ätstörningar förr. Hon har alltid tyckt att hon har varit lite för stor och hon lyckades faktiskt gå ner i vikt. Under en period slutade hon nästan äta. Men nu har hon inte samma kontroll längre. Nu händer det istället att hon hetsäter och spyr när hon mår riktigt dåligt. I sådana här stunder intalar sig Maria att det är helt normalt, att det är något som alla tjejer gör. -8-

9 Att vara ung Aktiva Anna Anna är en aktiv tjej med flera bollar i luften. Hon har många vänner som hon står nära, en pojkvän som hon litar på och en bra relation med sina föräldrar. Det är mycket som ska hinnas med efter skolan: träning, umgås med pojkvän och kompisar och inte minst plugg. Det är väldigt viktigt för Anna att få bra betyg. Hon har alltid fått bra betyg och har höga krav på sig själv. Misslyckas man en gång på ett prov är det kört resonerar Anna. Hon känner därför att hon måste plugga både vardagskvällar och helger. Ibland önskar hon bara en stund för sig själv. Dagen har varit intensiv och tyvärr finns det inget utrymme för en stund för mig själv. Till exempel att ligga i sängen och gotta sig samtidigt som man läser en bok. Anna försöker också att hinna träna varje dag. Hon är ganska nöjd med sitt utseende, men känner att det finns vissa saker som hon kan förbättra. Jag upplever mitt utseende som ganska ok, men det finns vissa saker som jag vill ändra på. Jag tycker jag är lite för dallrig skulle vilja ha en slätare och mer muskulös kropp, men det är saker som jag kan fixa. När Anna hinner med det hon ska göra känner hon sig nöjd med sig själv. Efter skolan var jag med min pojkvän en stund. Sen gick jag och tränade med min kompis. När jag kom hem igen blev det lite plugg. Jag känner mig riktigt duktig idag som pluggat, tränat och varit med vän och pojkvän. Ibland har Anna ont i huvudet och hon är ofta trött och stressad och känner att tiden inte räcker till. De dagar då Anna inte orkar träna och plugga så mycket som hon borde göra känner hon sig skyldig. Min syn på mig själv är trött, lat, tjock och lat igen. Inte så positiv alltså. Ensamma Elsa Elsa har ganska många vänner. Det är hon glad för eftersom hon var lite mobbad och utstött på högstadiet. När jag var yngre blev jag lite utstött ja. Jag var inte världens mobboffer direkt. Men jag fick rätt taskiga kommentarer och blev alltid vald sist när det gällde såna grejer. Trots att Elsa nu har vänner känner hon sig lite ensam. Hon går ofta runt med en olustig känsla som hon inte kan förklara. Utåt försöker hon hålla en fasad och inte visa att hon grubblar så mycket. Hon vågar inte prata med någon om hur hon känner. Hon är rädd för att vännerna inte ska förstå och hon vill inte oroa sina föräldrar i onödan. De har nog med sina problem. Pappan reser mycket i jobbet och är upptagen hela tiden och mamman är precis sjukskriven för långvarig depression. -9-

10 Att vara ung Jag tycker så synd om henne, för jag vet att hon inte mår bra, men jag vet inte riktigt vad jag kan göra åt saken. Hon vill ju inte ha det så här. Pappa reser mycket i jobbet och jobbar i stort sett dygnet runt. Vet inte riktigt vad han tycker om det. Vet att det blir mycket för honom ibland, men annars säger han inte så himla mycket. I skolan går det helt ok för Elsa. Hon är hyfsat nöjd med sina betyg ändå. Hon tycker att hon smälter in i klassen och lärarna är det inget fel på. Men hon kan känna att hon har lite svårt att koncentrera sig ibland eftersom hon har tankarna på annat håll. Elsa vill egentligen att någon ska se henne och fråga hur hon mår. Idag har jag inte gömt mig bakom en fasad med ett leende. Utan jag har visat att jag varit nere och känt mig ledsen fast inga av mina vänner såg mig, de är så självupptagna och vill bara prata om sina egna problem med mig och aldrig fråga hur jag mår... Det känns som om jag behöver prata med nån om allt som jag känner. Balanserade Belinda Belinda tycker att det är mycket roligt att vara ung tjej. Hon har vänner, pojkvän och vad hon skulle vilja beskriva som världens bästa familj. Familjen är ofta upptagen på olika håll, men de har alltid mycket att prata om kring middagsbordet. Ibland kan Belinda känna att hon inte riktigt umgås med vännerna så mycket som hon skulle vilja. Det blir ju lätt att hon prioriterar pojkvännen eftersom hon är så kär. Efter skolan följde min pojkvän med mig hem. Vi hade det så mysigt. Han var lika söt som alltid! Idag var en mycket bra dag och jag mådde skitbra. Jag börjar dock känna att jag inte riktigt prioriterar mina vänner längre. Inte bra. Måste bättra mig på den fronten. Belinda spelar gitarr på fritiden och hon tränar fotboll varje vecka också. Ibland får Belinda lite dåligt samvete för att hon istället för att plugga sitter flera timmar i sträck framför datorn och är på msn eller Facebook. Men som hon ser det är ju msn ett sätt att umgås med sina kompisar. Belinda är skoltrött men hon tycker ändå att de flesta dagarna i skolan är helt ok. Mycket beror det på att vissa lärare har en förmåga att inspirera henne. Dagen började ganska tidigt med svenska. Fy tusan vad tråkigt! Läraren gillar mig nog ändå och det är bra. HON är bra! Man blir på gott humör av henne. Jag blir så inspirerad av henne. Belinda är nöjd med sig själv. Hon kan tycka att det är lite krav på en som tjej, att man alltid måste vara fin, men hon försöker att inte bry sig så mycket om det. Jag gillar mina kläder och mig själv allmänt. Tror andra gör det också. Gillar mode och skapar min egen stil tycker jag. Känner ibland lite för stor press dock. Att man måste vara snygg varje dag. Men det funkar! -10-

11 Att vara ung Det kommer som det kommer David David är en social och positiv kille med många kompisar som han umgås med nästan varje dag. De gör lite av varje, tränar, kollar film, spelar datorspel, hänger på stan och festar på helgerna. David har en bra relation till båda sina föräldrar, men det är en hel del tjat hemma. Davids föräldrar tycker att han är lite lat, att han bara vill ha kul och inte anstränger sig tillräckligt i skolan. Min familj är jättebra tycker jag. Okej det kan vara mycket tjat och sådant ibland men det beror väl på att man är tonåring och vill ligga hela dagen i sängen. Mina vänner är också mycket bra tycker jag. Vi tränar ihop och umgås på fritiden nästan hela tiden. Det stämmer att David prioriterar fritiden framför skolan. Men bara för att han vill ha kul betyder det inte att han struntar i sina betyg. Han vet att det är viktigt med höga betyg i framtiden. Det går ganska bra för honom i skolan, åtminstone i de ämnen han är intresserad av. I övriga ämnen är han nöjd så länge han får G. Skulle han misslyckas på ett prov tycker han inte att det är hela världen. Då ser han helt enkelt till att göra bättre ifrån sig nästa gång. David oroar sig inte mycket för framtiden. Han har hållit på med tennis i flera år och hans dröm är att bli tennisproffs. Om inte detta skulle gå vägen så har han funderingar på att bli civilingenjör. Men det är inget David tänker på ofta. Det är ju ändå minst ett och ett halvt år kvar tills gymnasiet är slut. Jag tar det som det kommer. Det löser sig då. Så länge jag inte hamnar på parkbänken är jag nöjd. Nä men det är klart att jag vill tjäna mycket pengar. Pengar är ju ett måste för att kunna göra saker och ha kul. Macho Martin Martin är en ambitiös kille både i skolan och på fritiden. Han skulle vilja säga att han har ett jättebra liv. Martin har bra självförtroende och vet att han är populär bland tjejerna. Idag har jag inte gjort så mycket, var i skolan och allt var bra som vanligt. Skolan funkar jättebra för min del. Jag gillar mina kläder idag och känner mig ganska sexig. I övrigt mår jag lika grymt bra som alltid! Martin håller mycket på med sport, han spelar fotboll och gymmar också ibland. Främst idrottar han för att han tycker att det är roligt, men han tycker också att det är väldigt viktigt att hålla sig i form. Martin skulle gärna vara lite större än vad han är nu, lite mer muskler, och därför känner han press på sig att gå till gymmet oftare än vad det blir nu. Han har kompisar som är större än honom själv och det gör honom peppad att träna hårdare. Martin är väldigt tävlingsinriktad och ger allt. Efter skolan drog jag och Amir till Emil för lite dubbelpingis. Jag och Nicke fick revansch sen senaste matchen där vi förlorade med udda set. Det var riktigt skönt att trycka dit dom efter att dom var så kaxiga efter förra matchen. -11-

12 Att vara ung Martins flickvän gjorde slut för ett par månader sedan. Martin blev jätteledsen och det känns fortfarande jobbigt. Men detta är inget han pratar om. Han skrev några sms till henne där han förklarade hur han kände, men det hjälpte inte. Han ångrar sig jättemycket nu, det skulle vara typiskt flickvännen att visa sms:en för sina kompisar. Martin vill verkligen inte visa sig sårbar. Han ser sig själv som en stark person som kan hantera motgångar bra. Som kille ska man inte gråta. Martin snackade lite med en kompis precis när det tog slut. Att han tyckte att det var jobbigt och så. Det kändes ganska bra att prata med kompisen. Men nu är ju det glömt för längesen. Martin är lite förbannad på sig själv för att han fortfarande tänker på den förra flickvännen. Han är ju ändå rätt populär bland tjejer och kan lätt få någon annan. Plugg Pelle Pelle känner sig inte som alla andra killar ibland. Han är inte ute och festar varje helg, han är inte särskilt intresserad av sport och han tycker att skolan är jätteviktig. Han förstår sig inte på vissa killar som bara tycks leva för helgens fester och att ragga tjejer. Det är klart att Pelle också är intresserad av tjejer, men han tycker faktiskt att det finns viktigare saker i livet. Pelle är inte så erfaren när det kommer till tjejer så i själva verket är han lite blyg också. På fritiden brukar Pelle främst plugga. Han tar sig tid att slappna av mellan varven också, sitta vid datorn, spelar datorspel, spela gitarr och lyssna på musik. Han umgås en del med sina kompisar. Alla Pelles kompisar är vad andra skulle kalla nördar. Men Pelle har aldrig varit mobbad eller så, han har alltid haft rollen som den smarta killen i klassen. Ibland tycker Pelle att det är jobbigt är läraren favoriserar honom. Det är inte kul att vara den som blir favoriserad av läraren. Att få mer uppmärksamhet och så och få flest frågor bara för att läraren tror jag kan dem. Det kan jag ju oftast också, men det är inte kul att känna sig utpekad. Då kan ju kompisar kolla snett på en. Pelle ser positivt på framtiden. Han planerar att studera vidare, kanske på Chalmers i Göteborg. Pelle oroar sig inte så mycket för framtiden. Han vet att är man välutbildad så får man ett bra jobb förr eller senare. -12-

13 Att vara ung Att vara ung tjej Både killar och tjejer är överens om att det finns en väldigt stark bild i media av hur en ung tjej ska se ut och vara. Hon ska vara: Smal Snygg Sexig Sminkad Följa modet Se ut som alla andra Både tjejer och killar beskriver att som tjej handlar det mesta om utseendet, att se bra ut. Indirekt framgår det också av tjejernas beskrivning av sin vardag att det är viktigt att prestera: att ha höga betyg, träna och hålla sig i form och umgås och vara social. Det vill säga att vara lyckad på alla plan. Många tjejer uttrycker att de följer modet och att det är viktigt att få kompisarnas godkännande, att man vill se ut som alla andra. Att följa modet verkar upplevas som något positivt av tjejerna. Killarna uppfattar också att tjejerna följer modet efter säsong. Att umgås med kompisar är den fritidssysselsättning som i första hand nämns av tjejerna. Kroppsideal bland tjejer Att vara lång och smal är det ideal som beskrivs vara starkast för tjejer. Varken killarna eller tjejerna i fokusgrupperna är positiva till tjejers kroppsideal. Det är ett sjukt kroppsideal som kändisarna ger. (Tjej, 17 år) De ska ju alltid sträva efter att va så jäkla smala. (Kille, 17 år) Tjejerna är överens om att kroppsidealet som finns i media påverkar. Framförallt innan sommaren ser de många tjejer i sin omgivning som bantar och tränar för att bli smalare. Känd person som idealbild för unga tjejer Paris Hilton och Carolina Gynning beskrivs som typiska idealbilder för hur en ung tjej ska vara. De är smala, snygga, festar och hörs och syns mycket. Tjejerna i fokusgrupperna tycker dock inte att dessa personer är några bra förebilder. Att bara festa och ha kul ses inte som något bra ideal. Man vill se ut som dom men inte vara som dom som personer. (Tjej, 17 år) Tyra Banks ges som exempel på en bra förebild för tjejer. Hon beskrivs kämpa för att hjälpa och stärka andra kvinnor. Hon är också framgångsrik och går sin egen väg. -13-

14 Att vara ung Att vara ung kille Flertalet killar beskriver hur man som kille kan vara som man vill och klä sig som man vill. Följande egenskaper och materiella ting förknippas med killar: Vara som man vill Klä sig som man vill Vältränad Muskler Vara sportig Macho Fritidsaktiviteter är viktigt Bil Tekniska prylar Datorspel Många killar förknippar fritidsaktiviteter som sport, träna och musik med att vara ung kille. Att hålla på med idrott eller musik är de fritidssysselsättningar som i första hand nämns av killarna (före de nämner att de umgås med kompisar). Många killar förknippar bilen med att vara ung kille. En del menar att det främst handlar om behov medan andra menar att bilen i första hand är en statussymbol. Både killar och tjejer är överens om att tekniska prylar, som en ny mobiltelefon, är mer viktigt för killar än tjejer. En fokusgrupp med killar beskriver hur allt för många killar slösar bort sin tid framför datorn. Unga killar spenderar tiden framför datorn istället för att vara ute och hitta på saker. De lägger för mycket tid på datorspel och sånt. (Kille, 17 år) No worries-kulturen Både killar och tjejer säger att det finns ett machoideal för killar. Som kille är man den större i flocken. (Kille, 17 år) Det finns också en inställning bland killarna att allt löser sig no worries. Sker det ett bakslag så tar man nya tag till nästa gång. Man oroar sig inte i onödan. Några av tjejerna i fokusgrupperna menar också att killar ska vara händiga och starka och trygga. Kroppsideal bland killar Både tjejer och killar är överens om att killar inte står inför ett lika starkt kroppsideal som tjejer. Tjejerna beskriver killarnas ideal som att de ska vara sportiga, vältränade och ha muskler. -14-

15 Att vara ung Känd person som idealbild för unga killar Flertalet killar har svårt att komma på en idealbild för hur en ung kille ska vara. Man ska vara sig själv är en vanlig kommentar. Killar har inte idealbilder som tjejer till exempel har Victoria Beckham som ett slags ideal. Det är ju inte så att vi har David Beckham som ideal. (Kille, 17 år) Karaktärerna Turk och JD i TV-serien Scrubs beskrivs av en del killar som en positiv idealbild för en kille. De beskrivs vara sig själva, barnsliga, mer pojkar än män och ändå lite macho. Också karaktären Seth Cohen i TV-serien OC beskrivs som en positiv idealbild. Även han beskrivs vara sig själv, rolig, ironisk, glad och öppen. Typiska actionhjältar nämns också som ett slags ideal för killar. Ett par killar ger Nikki Sixx i Mötley Crüe som bara super och har kul som ett exempel på en idealbild för killar. Att bara festa och ha kul ser de som något positivt, men menar samtidigt att en vanlig kille inte kan leva så på grund av begränsad ekonomi. Några av tjejerna nämner Brad Pitt och David Beckham som idealbild för hur en ung kille ska se ut. Föräldrarnas bild av hur det är att vara ung enligt ungdomarna När ungdomarna beskriver den bild deras föräldrar har av att vara ung idag kommer följande beskrivningar upp: Festar, mycket alkohol Bara vill ha kul Att ungdomar är lata, slarviga Att det är enklare idag Vissa föräldrar tror fortfarande att vi lever på 50-talet Föräldrarna ser att vi har det mer stressigt än när de var unga Att ungdomar lever under större press idag Att ungdomar har många bollar i luften Unga klarar hur mycket som helst Man klär sig väldigt annorlunda Vuxna ser att många ungdomar är osäkra Föräldrar tror alltid det bästa om sina barn Att vi äter väldigt nyttigt Ett flertal killar och tjejer tror att föräldrarnas bild av ungdomar är att de festar, dricker mycket alkohol och bara vill ha kul. Många instämmer i att denna bild av ungdomar delvis är sann, men bara för vissa och det betyder inte att man inte kan vara duktig också. En annan bild är att föräldrarna tror att det är mycket enklare idag jämfört med när de var unga. Med enklare menar de att ungdomarna får allt serverat eller att de har mer valmöjligheter jämfört med när de var unga. Ungdomarna instämmer inte i att de får allt serverat. -15-

16 Att vara ung Vissa ungdomar uppger att föräldrarna visst har förståelse för att ungdomar har det mycket mer stressigt idag (främst i skola) och lever under större press (utseende och träning). Att ungdomar är lata är en annan syn som föräldrarna beskrivs att ha. Killarna som ger denna bild instämmer i att de är lata. Samtidigt beskriver de att de har mycket att göra i skolan och på fritiden. Samtidigt som vi är lata ser de nog att vi har många saker på gång hela tiden också. (Kille, 17 år) Några av ungdomarna beskriver att många föräldrar inte vill se situationen som den är. Vissa föräldrar tror alltid det bästa om sina barn (och andra tror alltid det värsta om sina barn). Exempelvis vill de inte se att deras barn är en mobbare. Ungdomars vardag Både ungdomar och skolpersonal beskriver en vardag där ungdomarna sällan har mobiltelefonen avstängd och där man oftast har möjlighet att vara uppkopplad på Internet. Det finns en samtidsfaktor som påverkar ungdomarna där det verkar som att vi får allt svårare att hantera den mängd valmöjligheter vi ställs inför. Istället för att välja och välja bort aktiviteter, så väljer man allt. Ungdomarna verkar ha svårt att prioritera sig själva och sina egna önskemål på vad man vill göra. Med det kommer också en rädsla för att vara bortkopplad, att inte vara med. Att fundera över Hur kan du som skolpersonal arbeta för att stärka både tjejer och killar i sin identitetsroll? -16-

17 Prestationer Kapitel 3 Ungdomarna och skolan Skolan är den plats där de flesta ungdomar spenderar största sammanhängande delen av sin vakna tid. I intervjuerna med skolpersonalen får vi en bild beskriven att skolans roll allt mer har förändrats, från att tidigare ha haft som sin uppgift att förmedla faktakunskap till att idag allt mer ha till uppgift att få ungdomar att växa som individer. Vi får också beskrivet för oss att allt som berör ungdomar inte kan vara skolans ansvarsområde. Lärarna är viktiga Läraren öppnar dörren, men du måste själv gå in. (Kinesiskt ordspråk) Ungdomarna beskriver att lärarna har en viktig roll i deras liv och vardag. I dagböcker och i fokusgrupperna har vi fått beskrivningar på både fantastiska lärare och dåliga lärare. I fokusgrupperna och i flera dagböcker beskrivs lärare och situationer med lärare där ungdomarna på olika sätt upplever att lärarna brister i sin profession. De beskriver antingen lärare som de upplever har brister som pedagoger, eller som brister i sitt engagemang som lärare eller som brister i sitt bemötande mot eleverna genom att de kränker eller mobbar elever eller favoriserar vissa elever. Det märks tydligt vilka som är favoriter. De får mer uppmärksamhet och får alltid höga betyg bara för att de förväntas vara bra. (Tjej, 17 år) Det är inte heller kul för den som är favorit, då kan ju kompisar titta snett på en. (Kille, 17 år) Väldigt få ungdomar säger sig se mobbning eller kränkningar på skolan mellan elever. Många menar att det var något som hörde till grundskolan och inte gymnasiet. De allra flesta ungdomar tycker att det både är skolans, lärarnas och andra elevers ansvar att förhindra mobbning och utfrysning. Det är upp till alla att se mobbning och inte bara titta på utan göra något åt det. En del ungdomar tror inte att bara samtal hjälper, utan menar att mobbning måste få konsekvenser för mobbaren. Lärare ska vara bra på att se om någon är ensam, och kanske uppmärksamma andra klasskamrater om det. En del ungdomar uttrycker dock att ibland kan det vara svårt att få kontakt med de elever som tydligt visar att de inte vill ha det. -17-

18 Prestationer Proven kommer samtidigt Flera av ungdomarna beskriver att mycket av skolarbetet, exempelvis prov, kommer samtidigt, vilket gör att deras tillvaro blir onödigt stressig. De förespråkar att de ska ha mer möjlighet att vara med och planera sitt schema och kursupplägg. Ibland är det jättesegt och ibland är det jättemycket (Kille, 17 år). Jag förstår inte hur de har tänkt (om lärarnas planering)! (Tjej, 17 år). Många ungdomar uttrycker en önskan om att lärarna skulle planera scheman i dialog med eleverna. Killar och tjejer som läser praktiska program beskriver i högre grad att de har möjlighet att påverka sin studiegång, när prov ska komma etc. I dagböckerna är det många som beskriver att de har långa, tuffa och sega skoldagar. Flera av de intervjuade bland skolpersonalen tror att scheman skulle kunna läggas bättre, för eleverna, och menar också att det är en fördel om eleverna själva får vara med och planera för då kan de hantera stressen bättre. Stress handlar mycket om att inte kunna påverka sin egen situation. Får man vara med och påverka och det sedan är mycket att göra, är det lättare att hantera det. (Skolpersonal) Några bland den skolpersonal vi intervjuade menar också att många elever behöver bli bättre på att planera. Hälften av eleverna pratar jag almanacka med. Vi pratar studieteknik och eget ansvar. (Skolpersonal) Två typer av lärare Flera ungdomar uttrycker att det finns två olika typer av lärare. Den ena typen beskrivs som att inte lyssna på sina elever. Det är olika hur mycket lärare bryr sig. En del tycker väl inte att det är så viktigt. (Kille, 17 år) Den andra typen av lärare för en dialog med eleverna, lyssnar på dem och bryr sig om dem. Oftast är det de yngre lärarna som är på samma nivå som en själv. De minns själva hur det var. Och det märks att de tycker det är kul att undervisa! (Tjej, 17år) När en lärare är bra säger flera av ungdomarna att man känner sig sedd och bekräftad. En bra lärare gör en motiverad oavsett ämnet. Flera olika lärare som är bra lyfts fram i fokusgrupperna. Några har sagt att vissa av deras lärare inte är närvarande som handledare. Att de är oengagerade, ser inte mig och ger endast negativ feedback. Flera av ungdomarna berättar om att de inte riktigt förstår uppgifter/undervisning, men vågar inte fråga läraren av rädsla för att bli dumförklarade. I Lupp-undersökningen 2006 var det 18% av eleverna i år 2 på gymnasiet som upplevde att de blivit orättvist behandlade av skolans personal. -18-

19 Prestationer Strukturera och karaktärisera lärarrollen Det behövs en tydligare definition av vad elever kan förvänta sig och en tydligare definition och strukturering av vad en lärarroll ska innefatta och vilka krav och förväntningar som skolledningen i Vänersborgs kommun ställer på sina lärare. Några av de intervjuade bland skolpersonalen beskriver att kunskapen bland lärare är bristfällig när det gäller att möta ungdomar. De lärare som gör detta bra har det inom sig, de har talang eller en personlighet som gör att det går bra. Kunskaperna från lärarutbildningen är ytterst bristfällig även när det gäller nyutexaminerade lärare. Många saknar kunskaper i hur man bemöter ungdomar och även grunder i tonårspsykologi. En viktig uppgift som en lärare har är att få samman klassen och skapa en god kultur. Misslyckas läraren med detta, skapas inte en vi-känsla i gruppen vilket ofta kan leda till en splittrad och stökig klass. Detta kan i sin leda till dålig sammanhållning i klassen och dåliga studieresultat, vilket kan skapa en ohälsa bland eleverna. I de undersökningar vi har genomfört med ungdomar, efterfrågar ungdomarna vuxna i sin närhet och det ska vara vuxna som är vuxna. Kompisar har de redan. För att kunna sätta gränser som lärare mot ungdomarna krävs först att man har skapat en god relation. Att klaga på en lärare är inte lätt Flera elever i både fokusgrupper och dagböcker har lyft ett resonemang runt att det är svårt att klaga på en lärare. Ungdomarna har uttryckt det som att De gånger man har gjort det, har det inte bemötts på rätt sätt, eller så har skolan inte agerat eller så har man fått det emot sig senare under terminen. Ungdomarna har uttryckt att det är bättre att lida i tystnad. En del av ungdomarna i undersökningen menar att om det lyfts, tas det inte emot på ett bra sätt. Hur en kultur skapas En bra gruppkultur skapas genom att: Ledaren (läraren) förmedlar en grupptillhörighet med hjälp av vision, mission, normer, värderingar och hans eller hennes grundantaganden. Gruppen, eleverna, accepterar detta genom att de i gengäld får strukturell stabilitet och en identitet. Ledaren förmedlar sedan mening och betydelser samt kunskap till gruppen och gruppen kommunicerar bekräftelse och lojalitet. Ingredienser som ledaren behöver för att skapa en bra kultur är: tid tillsammans. Tiden används till att skapa gemensamma erfarenheter, gemensam kunskap. Med gemensamma erfarenheter får gruppen gemensamma berättelser att återberätta (förmedla identitet) och en historia som bara gäller dem. Detta leder till delade antaganden och ett vi och dem gentemot andra grupper. Som vi på Splitvision Research ser det skulle klagomål kunna hanteras på följande sätt: Det är viktigt att det är tydligt hur det ska hanteras om en lärare brister i sin profession. Det är viktigt att elevernas missnöje direkt tas på allvar och att läraren får förklara sig för rektor som sedan återkopplar till elev eller elever. Eventuellt med elevhandledare eller kurator som stöd. Man får inte heller glömma att det finns en maktfaktor med här, då lärare sätter betyg. Att konfrontera läraren eller gå till rektorn för att ta upp detsamma kan vara ett stort steg. I de fall när en lärare har ifrågasatts kanske betygssättning bör göras av två lärare. -19-

20 Prestationer Några goda exempel på vad som görs idag Här nedan följer några goda exempel (ej heltäckande beskrivning) på vad som görs på gymnasiet idag. Exemplen kommer från de intervjuer vi har genomfört med skolpersonalen och från fokusgrupperna med ungdomarna. Samverkan I den beskrivning vi får av samtlig skolpersonal är att det sker ett bra samarbete mellan skolledning, lärare och elevhälsa för att hantera ungdomarnas hälsa på bästa sätt. Vi får också en beskrivning av ett ganska tätt och bra samarbete med andra instanser inom kommunen som exempelvis Tre nämnder (Socialtjänst, Barn och ungdom samt gymnasieförvaltningen), polisen m fl. Här beskrivs dock att samarbetet behöver förbättras och förtätas samt att det behövs ett tätare samarbete mellan skolorna i Vänersborg. Elevhandledare Det finns en kvinnlig och en manlig elevhandledare på skolan sedan ett år tillbaka. Elevhandledarna är bland eleverna på skolan och gör aktiviteter så att skolan ska vara en rolig plats att vara på. De har också som syfte att finnas som stöd för elever som behöver en extra vuxen att kunna ty sig till. Temadagar Elevhälsan har för varje årskurs en temadag. För samtliga i årskurs ett anordnas en temadag runt droger, för alla i årskurs två anordnas en temadag runt sex och samlevnad och elevhälsan försöker anordna en temadag runt antirasism för årskurs tre. En av de vi intervjuade bland skolpersonalen berättade att de anordnat en må bra-dag ett år. Då hade de en workshop i cafeterian dit allt från nagelskulptörer till massörer var inbjudna. Någon av de vi intervjuade bland skolpersonalen menade att de gärna skulle vilja anordna en Kickoff på våren för treorna som ska gå ut gymnasiet. En kickoff för livet, där de kan få reda på allt som kan vara bra för dem att veta. Exempelvis hur man söker bostad i Göteborg eller hur man gör när man reser jorden runt. DISA DISA är ett förebyggande grupparbete som riktas mot tjejer. DISA står för Din Inre Styrka Aktiveras. Elevhälsan har ett rullande schema med tre grupper som är igång under 10 veckor där de träffar varje grupp en gång i veckan. DISA är en metod att arbeta med stress och oro. -20-

21 Prestationer Trivselaktiviteter I början av terminen genomför elevhandledarna trivselaktiviteter för att skapa god sammanhållning. I syfte att få samman grupperna på skolan genomförs exempelvis klasskampen, något som vissa av ungdomarna i fokusgrupperna refererar till som positivt för sammanhållningen i klassen. Skolkonferens, klasskonferens och elevvårdskonferens För att på ett bra sätt skapa en helhetsbild kring eleverna och lämna över information om elever hålls skolkonferenser, klasskonferenser och elevvårdskonferenser. Här ges möjligheter till mer nyanserade diskussioner kring elevernas situation. Medverkar gör kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger, elevhandledare, yrkesvägledare samt alla berörda lärare och rektor. Syftet är att ta upp och diskutera de elever kring vilka det finns ärenden att diskutera. Krispärm mot mobbing En krispärm finns upprättad på skolan. I den finns en mobbningsplan för hur mobbning ska hanteras. Mobbningsplanen består av en trappa med insatsåtgärder beroende på mobbningens karaktär, grad och omfattning. I trappans steg sker en eskalering av de åtgärder och insatser som vidtas. Etik fördjupad dialog Skolledarfacket och lärarfacket driver tillsammans en utbildning kring etik och moral, där man diskuterar olika dilemman (hypotetiska case). Syftet med utbildningen är att förstärka professionalismen i sin roll. Både ungdomar och skolpersonal pratar om att det finns lärare som är bra lärare och de lärare som brister i sin profession. Ett forum som detta kan synliggöra och problematisera etik- och moralfrågor och lyfta fram grundvärderingar. Tre B:n Vänersborgs kommun har i ett projekt kallat "De tre B:na - bemötande, bedömning, betyg" haft som syfte att förbättra den information om bedömning och betygsättning som elever ska få inom gymnasieskolan. Projektet har också som syfte att medverka till att elever får gensvar på sitt kunnande, att de känner sig delaktiga och upplever att de kan ta eget ansvar för sina studier vad gäller mål och ambitionsnivå. Att fundera över På vilket sätt kan du som skolledare tänka dig att man kan arbeta för att förstärka lärarrollen? Vad innebär det att vara lärare i Vänersborg? Hur kan du som lärare bli än bättre i din roll som lärare? -21-

22 Prestationer Kap 4 Ungdomarna och framtiden Generellt så uttrycker inte killarna någon oro inför framtiden, varken vad gäller att göra rätt val, att komma in på högskola eller att få jobb. Flera av tjejerna i fokusgrupperna och dagböckerna uttrycker en oro inför framtiden (veta vad man vill, om betygen är bra nog för att komma in på högskola och om man kommer att få ett bra jobb). Höga betyg Nästan samtliga ungdomar vill studera vidare och därför ser de flesta att det är viktigt att få höga betyg. Det krävs toppbetyg vad man än vill bli. (Tjej, 17 år) Särskilt de killar och tjejer som går på teoretiska program tycker att det är viktigt att få höga betyg för att ha en god chans i framtiden. Många uttrycker att det bara är MVG som gäller. Man har bara en chans. (Tjej 17 år, teoretiskt program) Tjejerna inom de teoretiska programmen beskriver betygshetsen som mer stressande än vad killarna gör. De jämför sig i hög grad med sina klasskamrater. Förr kände man sig ju ganska bra i skolan men nu är ju alla jättesmarta. Ibland känner jag mig dum som inte förstår. Hur ska jag klara mig i världen om alla är så här smarta typ. (Tjej 17 år, teoretiskt program) En del tjejer beskriver även att det är än mer stressande om man inte vet vad man vill bli. Då måste man ju få höga betyg för säkerhets skull. Tänk om jag kommer på att jag vill bli läkare. (Tjej 17 år, teoretiskt program) Även de allra flesta ungdomar som läser praktiska program instämmer i att betygen är viktiga för framtiden. Dessa ungdomar ger dock inte uttryck för samma betygshets, särskilt inte killarna. Det räcker med att vara där och göra det man ska göra. (Kille 17 år, praktiskt program) Oro inför framtiden Generellt så uttrycker inte killarna någon oro inför framtiden, varken vad gäller att göra rätt val, att komma in på högskola eller att få jobb. Man tar det som det kommer, inget jag oroar mig över nu och det löser sig då är vanliga kommentarer. Samtidigt får man ha i åtanke att normen för killar är att man inte ska bry sig eller oroa sig. -22-

23 Prestationer Många av killarna vet redan vad de vill bli i framtiden och de som inte vet resonerar att de kommer att lösa sig. Blir jag inte idrottsproffs så blir jag väl civilingenjör. (Kille, 17 år) Flera av tjejerna uttrycker en oro inför framtiden, att veta vad man vill, om betygen är bra nog för att komma in på högskola och om man kommer att få ett bra jobb. Tänk om man utbildar sig i flera år och ändå inte får något jobb. (Tjej, 17 år) En del tjejer beskriver det som stressande att behöva planera inför framtiden. Det är egentligen helt sjukt att man måste göra viktiga val inför framtiden redan när man är 15 år. (Tjej, 17 år) Ungdomarna anser generellt inte att det pratas mycket i skolan om framtida val och möjligheter och oro inför framtiden. En del ungdomar ger uttryck för att inte ens ha funderat över att skolan och lärare skulle kunna vara ett stöd vad gäller framtida val. Lärare är där för att lära i skolan. De bryr sig inte om mitt liv annars. Det skulle bli konstigt då. (Kille, 17 år) Det har de inte skyldighet till. (Tjej, 17 år) Möjligt att skapa den framtid man vill ha Att få ett bra jobb och tjäna mycket pengar är något som är viktigt för majoriteten av ungdomar. Alla ungdomar tror att det är möjligt att skapa den framtid man vill ha. Flytta från Vänersborg Flertalet ungdomar beskriver att de vill flytta från Vänersborg i framtiden. Här finns det ju ingenting att hämta. (Kille, 17 år) Flertalet av ungdomarna beskriver att det inte finns mycket att göra som ung i Vänersborg om man inte håller på med musik eller sport. Däremot ser många av ungdomarna att de kanske flyttar tillbaka i framtiden när de skaffar familj. Här är ju bra att växa upp, tryggt och skyddat. (Kille, 17 år) Att fundera över Vi ser i många nationella undersökningar som genomförs att killar ofta har en lägre ambition vad gäller framtiden än vad tjejer har. Hur kan skolan arbeta för att höja killars ambitionsnivå och att arbeta mot no worries-normen? Ett lika viktigt arbete är att arbeta för att stärka tjejers självkänsla samt att sätta rimliga ambitionsnivåer för tjejerna. Hur kan skolan nå fram till den grupp av tjejer där en hög ambitionsnivå leder till ohälsa? -23-

24 Prestationer Kapitel 5 Prestationer För flertalet ungdomar är början till ett bra liv höga betyg så att man kan studera vidare och så småningom få ett bra och välbetalt jobb. Hur ungdomarna förhåller sig till och hanterar detta varierar. Generellt ställer tjejerna höga krav på sig själva, jämför sina egna prestationer med kompisarnas och har svårt att komma över ett misslyckande. Många killar ger uttryck för att inte jämföra sig med andra och att ett visst mått av krav, både från sig själv och från andra, bara är hälsosamt. Krav Generellt uppfattar killarna krav som något positivt. Många av killarna resonerar att det är man själv som ska sätta kraven och att man inte ska bry sig om yttre krav. Man ska inte bry sig om vad andra tycker, det är då man mår dåligt. (Kille, 17 år) En viss mängd krav upplevs som positivt och motiverar en att göra sitt bästa. Krav blir först osunda då man får mer minus än plus. Till exempel om man lägger all tid på skola och plugg och därför har en jättetråkig fritid. (Kille, 17 år). Tjejerna uppfattar generellt krav som något negativt. De menar att det inte är andra, som föräldrar eller lärare, som sätter krav på dem utan det är de själva. Tjejerna som läser teoretiska program beskriver hur de jämför sig med sina klasskompisar, att de vill vara lika smarta och duktiga som dem. Högpresterande tjejer En av de vi intervjuade bland skolpersonalen benämner de högpresterade tjejerna som barbiedockorna. De är duktiga på alla plan, i skolan, utseende och socialt, och de sätter höga krav på sig själva. De är väldigt osäkra utan varandra och går därför alltid i klunga. Utåt sett verkar de må bra men i själva verket har de en låg självkänsla. Den intervjuade önskar att man kunde jobba mer med denna grupp för att stärka deras självkänsla. Misslyckande De flesta ungdomar förknippar misslyckande med dåligt betyg. I skolan blir det väldigt tydligt att man har misslyckats, man får det svart på vitt då. (Kille, 17 år) Många killar beskriver att de inte tar ett misslyckande så hårt. -24-

25 Prestationer Misslyckas jag blir jag peppad att göra bättre ifrån mig nästa gång. (Kille, 17 år) En del av tjejerna beskriver att de har svårt att släppa saker. Tjejerna som läser teoretiska program för en diskussion kring att det är kört om man misslyckas med ett prov: Lärare dömer en efter ett dåligt prov. Jaha, är hon en G-elev. (Tjej, 17 år) Hur man än anstränger sig sen så är det kört. (Tjej, 17 år) Då är man inte peppad att fortsätta kämpa. (Tjej, 17 år). Bekräftelse Både killar och tjejer tycker att de främst blir bekräftade av kompisar och föräldrar. För ens föräldrar är man alltid bäst. (Tjej, 17 år). Ett par killar resonerar kring att de får mer bekräftelse för det de gör och inte för den de är som person. Jag skulle gärna bli mer bekräftad för den jag är som person och inte bara för vad jag gör. Sånt som vänner tar för givet. (Kille, 17 år) Ja det är som han säger. Jag tror att tjejer är bättre på att berömma varandras personligheter. Typ du är snäll. (Kille, 17 år) En del tjejer är av en annan åsikt. De menar att tjejer inte är bra på att bekräfta varandra utan istället trycker ner varandra. Det handlar om att acceptera den man är. Tjejer är bra på att trycka ner varandra. (Tjej, 17 år) Det råder delade meningar om hur bra lärare är på att ge bekräftelse och feedback. Samtliga ungdomar önskar än mer feedback på det de gör i skolan. Vill man ha en mer utförlig feedback får man själv ta tag i läraren och fråga. (Kille, 17 år) Några ungdomar, både killar och tjejer, menar att de får mer negativ än positiv kritik från lärarna. Viktigt med bekräftelse från lärarna Den intervjuade skolpersonalen uttrycker att det är minst lika viktigt att lärarna bekräftar och ser varje person i klassrummet som att vara en god pedagog. Grunden i god pedagogik är att visa att man bryr sig. Det är viktigt att man tycker om eleverna och visar att alla är lika värdefulla. Tyvärr är inte alla lärare bra på det. (Skolpersonal) Att fundera över Att få återkoppling på det man gör är viktigt för att man som elev ska känna sig motiverad i sitt skolarbete. För varje elev är det också viktigt att bli sedd. Vad mer kan du som lärare göra för att bekräfta eleverna inte bara för vad de gör, utan även för vilka de är? -25-

26 Ohälsa Kapitel 6 Ohälsa Det stora flertalet av ungdomarna i Vänersborg mår bra och befinner sig mellan må bra och stressad/prestationskrav på vår hälsa ohälsolinje (se nedan). En av de intervjuade i skolpersonalen uttrycker det: Det är lite detsamma som när det gäller alkohol. Det finns en stor grupp som inte dricker. Sedan så finns det en grupp som dricker, och de dricker väldigt mycket. Så har vi en grupp däremellan som dricker typ vid skolavslutningar. Likadant är det när det gäller hälsa och ohälsa. Det vi kan se i dagböckerna och som vi även har fått beskrivet i fokusgrupperna är ett extremt aktivt och högpresterande beteende bland många unga, framförallt bland tjejer. Arbetet som görs idag på skolan är dels att ta hand om de ungdomar som mår dåligt, men också mycket arbete med att säkerställa (ge dem verktyg) att ungdomars situation inte förflyttas till nästa steg på hälsolinjen. Samtliga vi intervjuat på elevhälsan beskriver att de skulle vilja arbeta mer förebyggande och att mer förebyggande arbete behöver göras tidigare i ungdomarnas liv. -26-

27 Ohälsa Tjejers och killars ohälsa Enligt ungdomarna mår killar och tjejer lika bra eller lika dåligt. Tjejer är mer stressade än killar enligt både tjejer och killar. Enligt skolpersonalen är oftast killar som mår dåligt mer utåtagerande medan tjejer oftast vänder det mer inåt. En del tjejer i fokusgrupperna uppger att det är ovissheten inför framtiden som stressar ungdomar, att man redan nu måste börja planera för framtiden och fatta viktiga beslut. Killarna instämmer överlag i att stressen i skolan är främsta anledningen till att unga mår dåligt. Normen är att killar inte ska må dåligt, medan tjejer ska prata om känslor och vara känslosamma enligt tjejerna. Det är vanligare att en tjej går till kuratorn än att en kille gör det. I dagböckerna beskriver många ungdomar att de är trötta, stressade och har huvudvärk. Bland skolpersonalen har några uttryckt det som att ohälsan bland ungdomarna på de teoretiska linjerna är mer inbäddad medan ohälsan bland yrkesförberedande elever är mer utåtagerande. I Lupp-undersökningen i Vänersborg, 2006 såg vi att det var fler bland tjejer än killar som visar symptom på ohälsa, som exempelvis har ont i huvudet, sömnproblem och upplever sig stressade. Både killarna och tjejerna i fokusgrupperna tror att detta stämmer, men menar också att det inte syns lika lätt på en kille om han mår dåligt. I enlighet med no worries-kulturen har inte killar lika lätt för att visa känslor och öppna sig som tjejer. Man ska vara stark, lite macho. (Kille, 17 år) En del killar menar också att killar inte har samma behov av att prata av sig som tjejer, utan kan hantera problemen bättre på egen hand. Både killar och tjejer resonerar på samma sätt kring tjejers ohälsa. Killarna menar att tjejer bryr sig för mycket. Killar tar det mer lugnt, bryr sig inte så mycket om allt. Tar dagen mer som den kommer. (Kille, 17 år) Prestationskultur där stress är vardag Med utgångspunkt från fokusgrupperna och dagböckerna är det en stor grupp framförallt bland tjejerna som känner sig stressade och sätter stora prestationskrav på sig. Se karaktärerna MVG Maria och Aktiva Anna i kapitlet Att vara ung. I intervjuer med skolpersonal berättas det att det i vissa grupper skapas en osund kultur där man hetsar varandra med både betyg och utseende. I dessa grupper kan det vara tre av fyra som har ätstörningar. Tjejerna i dessa grupper har så dålig självkänsla att de inte ens vågar gå till matsalen själva utan måste gå i grupp. Allt är perfekt hos tjejerna. I dessa grupper är de sociala delarna enormt viktiga för tjejerna. Det handlar om duktiga, aktiva tjejer med hög social status. -27-