Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS"

Transkript

1 Rapport 2012 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS

2 Hemsjukvård 2015 I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet i Stockholms län inletts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Kommunförbundet Stockholms läns Sociala välfärdsberedning. Avsikten är att under 2012 presentera ett förslag på innehåll och omfattning för den framtida hemsjukvården i länet. Därefter kan nivå på skatteväxling utredas och beslutas av landstinget och de 26 kommunerna. Bedömningen i nuläget är att kunna genoföra en kommunalisering av hemsjukvården våren Övergripande målsättningar för arbetet kommer att vara en god, trygg och säker vård för den enskilda samt att samhällets resurser används effektivt. Utgångspunkten för arbetet ska ha ett tydligt patient/brukarfokus. Förändringen innebär fortsatt behov av en nära samverkan mellan landstinget och länets kommuner i och med att minst läkarinsatserna kommer att fortsätta vara landstingets ansvar. I samband med en huvudmannaskapsförändring kommer även Stockholms läns särskilda överenskommelse Principöverenskommelsen från 1994 gällande personer tillhörande personkrets 1 och 2 (1993:387) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att upphöra. Landstingets ansvar att för kommunernas räkning, utföra hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat rehabilitering- och habiliteringsinsatser för personer som bor i bostad med särskild service eller har insatsen daglig verksamhet enligt LSS, är mer omfattande än de insatser som diskuteras i samband med hemsjukvårdens övergång till kommunerna. Vid en kommunalisering av hemsjukvården får kommunerna själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som inkluderar rehabiliteringoch habiliteringsinsatser. En fråga som är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet med Principöverenskommelsens upphörande. Medverkande i arbetsgruppen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS : Desirée Sjölin Lundberg Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Lena Johnsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (SLL) Krister Eriksson Stockholms stad Josephiné Orling Lidingö stad Dirk Westphal Haninge kommun Morgan Norberg Haninge kommun Helena Åhman Vallentuna kommun Karin Strömvall Vallentuna kommun Päivi Pannula Södertälje kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 2(19)

3 Innehållsförteckning Hemsjukvård Bakgrund... 4 Kommunaliseringen av omsorgerna... 4 Efter kommunaliseringen... 5 Principöverenskommelsen... 6 Tolkning av ansvaret 11 i Principöverens-kommelsen... 7 Vårdtjänster som landstinget utför... 8 Utförandet av primärvårdens Hälso- och sjukvårdsansvar i förhållande till kommunens ansvar HSL Definition Personkrets Exempel på vanligt förekommande funktionshinder hos personer som bor i boende med särskild service enligt LSS Den Enskildes förutsättning i kontakt med vården Normaliseringsprincipen Normaliseringsprincipen ur ett brukarperspektiv Statistik Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 3(19)

4 Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar att insatser till personer med funktionshinder ändrades och resurser fördes över till kommunerna genom skatteväxling. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i boende med särskild service och daglig verksamhet. Kommunernas ansvar omfattar inte läkare. Utgångspunkten för handikappreformen är Principen om alla människors lika värde och lika rätt. Strävan är att utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Ambitionen är att personer med funktionshinder liksom andra medborgare skall ges möjlighet att få en god utbildning, ha ett förvärvsarbete, ha ett tryggt och värdigt boende, delta i olika fritids- och kulturaktiviteter och liknande. Ansvarig för att förverkliga målet, vilar ytterst på staten, kommunerna och landstingen. Kommunaliseringen av omsorgerna Den 1 januari 1995 övergick ansvaret för omsorgerna om utvecklingsstörda från landstinget till kommunerna i Stockholms län. Den slutliga uppgörelsen träffades mellan parterna, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting, den 27 maj I huvudmannaskapsreformen ingick de personer omsorgsnämnden hade ansvar för enligt då gällande lag, Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Omsorgslagen gällde för psykiskt utvecklingsstörda, för personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp samt för personer med barndomspsykos. Kommunaliseringen innebar att ansvaret för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna överfördes från landstinget till kommunerna i Stockholms län. I överföringen ingick ca anställda, huvudsakligen med vårdinriktning samt vårdkontrakt och anläggningar på sammanlagt miljoner kronor. Ekonomiskt reglerades huvudmannaskapsreformen genom skatteväxling. Totalt överfördes drygt 80 % av landstingets omsorgsverksamhet till kommunerna, däribland följande: Gruppbostäder (för barn och vuxna) Dagliga verksamheter Korttidshem Träningsboende Drömmen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 4(19)

5 Resurser för små svårt skadade barn korttidshemmen Bränninge och Åkeshovsgården. Till kommunerna överfördes även vissa kostnader för bl.a. Utbyggnad av gruppbostäder Ersättningsplatser för vårdhemmen. Landstinget behöll huvudmannaskapet enligt följande: Distriktskontoren (i dag Habilitering & Hälsa), med undantag av en tredjedel av distriktskontorens kuratorer, psykologer och förskolekonsulenter som fördes över till kommunerna. Expertstöd (Råd och stöd) enligt 9.1 LSS och habilitering enligt HSL Länsgemensamma verksamheter som t ex resurscentret Kristallen och resursteamet för barn med autism. Omsorgsöverläkaren Resurser för små svårt skadade barn elevhemmen Ösmo, Storhagen och Villekulla. Efter kommunaliseringen Den nya lagen, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde ikraft samtidigt som kommunaliseringen av omsorgsverksamheten började. Lagen innebar att kommunerna fick ett betydligt större åtagande än landstinget tidigare haft genom omsorgslagen. LSS innebar också en betydande höjning av ambitionsnivån. Enligt handikapputredningen bedömdes omkring personer (1,2 % av befolkningen) omfattas av den nya rättighetslagen, inklusive de ca personer som tidigare omfattades av omsorgslagen. Personkretsen i LSS omfattar tre grupper, varav de två första motsvarar samma personkrets som i 1986 års omsorgslag; Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Personkrets 3, som tillkom i 1994 års lagstiftning, omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om det är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Utöver en ny personkrets tillkom också en insats i LSS som tidigare inte funnits personlig assistans. Åren efter kommunaliseringen av omsorgsverksamheten har bl.a. präglats av att kvalitetskraven på bostäderna har ökat. Vid genomförandet av kommunaliseringen fanns det många gruppbostäder där den enskilde förfogade över ett eget rum men fick dela kök, toalett/dusch och allmänna Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 5(19)

6 ytor med övriga boende i gruppbostaden. Idag har kommunerna i stort sett byggt bort den typen av gammal norm till förmån för fullvärdiga lägenheter, antingen samlade kring gemensamma ytor eller som enskilda lägenheter i anslutning till en servicelägenhet. Utvecklingen av daglig verksamhet har varit omfattande. De traditionella dagcentren som var den vanligaste formen av daglig verksamhet vid kommunaliseringen har utvecklats mot att vara mera integrerad i samhället och för många enskilda finns målsättningen att så småningom få en praktikplats, en lönebidragsanställning eller liknande. Skälet till denna utveckling är bl.a. att målgruppen som beviljas daglig verksamhet har vidgats, t ex kan numera personer med Aspergers syndrom beviljas daglig verksamhet enligt LSS. Hälso- och sjukvård erhölls före kommunaliseringen av landstingets vårdcentraler men också via distriktskontoren som hade sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och ibland logoped som vid den tiden erbjöd behandlande insatser för den enskilde. Det fanns också omsorgsläkare knutna till verksamhetsområdet. Vårdhemmen var under avveckling 1995 men de som fanns kvar erbjöd, precis som tidigare, hälso- och sjukvård inom ramen för verksamheten. Organisationen med omsorgsläkare och behandlande personal vid distriktskontoren upphörde i och med kommunaliseringen. Principöverenskommelsen från 1994 innebar att landstinget fortsatte att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter utan ersättning från kommunerna. Det innebar att den enskilde fick del av landstingets hälso- och sjukvård på samma sätt som den övriga befolkningen. Överenskommelsen genererade således ingen särskild kompetens eller organisation för personal som arbetade med personer som bodde i gruppbostäder och deltog i daglig verksamhet. Principöverenskommelsen Hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets (1 och 2) utförs i dag i Stockholms län av landstinget utan ersättning från kommunen enligt 11 i den s.k. Principöverenskommelsen från Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 6(19)

7 Protokoll mellan landstinget och KSL: 11 HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar (exkl. läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och/eller har daglig verksamhet. Landstinget förbinder sig att utan ersättning från kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter som enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Tolkning av ansvaret 11 i Principöverenskommelsen I paragrafens första stycke redovisas den lagliga bestämmelsen om kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård enligt HSL 18 och 18a samt ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I ansvaret ingår inte läkarinsatser. Med särskilda boenden avses bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna enligt ch 9 9. LSS och med dagverksamhet avses daglig verksamhet enligt LSS. I paragrafens andra stycke anges att landstinget förbinder sig att fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL. Med denna skrivning avses att kommunerna och landstinget genom överenskommelsen reglerat att landstinget utför de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunerna är ansvarig för. Överenskommelsen innebär således ingen ändring av huvudmannaskap och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Landstinget förbinder sig att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel i boendet. Ansvaret för hjälpmedel är reglerat i en överenskommelse mellan KSL och Landstinget från Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 7(19)

8 Överenskommelsen omfattar verksamheter för personer tillhörande LSS personkrets 1 och 2, dvs. bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna enligt 9 8. Och 9 9. LSS. samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. I paragrafens tredje stycke konstateras att verksamheterna omfattas av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Parterna är överens om att det är kommunerna som ansvarar för den aktuella hälsooch sjukvården (exklusive läkarinsatser) och att den utförs av landstinget utan ersättning från kommunerna. Med verksamheter, i paragrafens tredje stycke, avses bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna samt daglig verksamhet som drivs i egen regi, på entreprenad eller genom avtal med enskild utförare. MAS ansvarar för verksamheter i egen regi och i entreprenadverksamheter såvida inte kommunen genom avtal med entreprenören kommit överens om annan ordning. Vid placering i enskild verksamhet får MAS-ansvaret regleras i kommunens avtal med den enskilda verksamheten, som ska se till att det finns en MAS som kan fullgöra lagstadgade uppgifter och ansvar. Vårdtjänster som landstinget utför Landstinget ansvarar för att personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i sitt boende får det (för personer som bor i skärskilda boenden för äldre och psykiskt funktionshindrade ansvarar kommunen upp till sjuksköterskenivå). Basal hemsjukvård För personer som bor i bostäder med särskild service eller deltar i daglig verksamhet som har planerat behov av hälso- och sjukvård i boendet ingår utförandet av detta som regel i vårdtjänsten basal hemsjukvård *. Det är inte definierat som ett särskilt uppdrag eller vårdtjänst för dessa personer. De som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid har auktorisationsavtal enligt Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Några husläkarverksamheter anlitar underleverantörer för utförandet av insatser på dagtid under avtal med andra vårdgivare. *Basal hemsjukvård patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienterna skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 8(19)

9 Habilitering Habilitering inom landstinget utgör en specialistnivå, som träder in när basnivåns kompetens och insatser inte är tillräckliga. Habiliteringen erbjuder behandling, råd och stöd för att hjälpa brukarna att bibehålla och utveckla motorisk, psykologisk, kognitiv, språklig och social förmåga för att utveckla deras möjlighet till kommunikation, lek och samspel, utförande av vardagsaktiviteter och deltagande i samhällsliv. Landstinget svarar för insatserna enligt 9 1. LSS som omfattar rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Habiliteringen inom landstinget har lokala överenskommelser med primärvårdsrehabiliteringen om ansvarsfördelningen av insatser/ behandling, hjälpmedel m.m. avseende personer med mindre komplicerade funktionshinder och som bor i bostad med särskild service eller deltar i daglig verksamhet enligt LSS och detta omfattas av principöverenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som är inskrivna i basal hemsjukvård Planerade insatser av sjuksköterska/distriktssköterska utförs på dagtid 7 dagar/vecka av den Vårdcentral/Husläkarmottagning där patienten listat sig. Planerade insatser av sjuksköterska/distriktssköterska utförs på kvällar och nätter av de leverantörer som landstinget har upphandlat. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som inte är inskrivna i basal hemsjukvård Oplanerade insatser (dvs. för dem som inte är inskrivna i hemsjukvården) från sjuksköterska/distriktssköterska utförs enligt ovan efter kontakt med Sjukvårdsupplysningen som bedömt att ett hembesök av sjuksköterska/distriktssköterska är befogat. Läkarinsatser i hemmet Alla insatser (planerade och oplanerade) av läkare utförs på dagtid (8-17) måndag - fredag från den Vårdcentral/Husläkarmottagning som patienten listat sig. Alla insatser (planerade och oplanerade) av läkare under övriga tider (kvällar, nätter och helger) utförs av läkare i jourläkarbilen. Jourläkarbilen kontaktas antingen direkt av sjuksköterska/distriktssköterska i basal hemsjukvård eller via Sjukvårdsupplysningen för övriga. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 9(19)

10 Utförandet av primärvårdens Hälso- och sjukvårdsansvar i förhållande till kommunens ansvar HSL 18 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar är reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Ansvaret är upp till läkarnivå och inkluderar sjuksköterskeinsatser samt habilitering och rehabilitering. Ansvaret omfattar hela dygnet och alla dagar. I Stockholms län är det utifrån principöverenskommelsen, landstinget som utför kommunens ansvar enligt HSL 18 med en sådan kvalitet som den enskilde har behov av. Sedan Principöverenskommelsens undertecknande har många förändringar skett både i regelverk och i och med införandet av Vårdval Stockholm. Hälso- och sjukvårdsinsatser i de särskilda boendeformerna för äldre och funktionshindrade tillhandahålls utifrån det behov den enskilde har för stunden. Det medför att någon som den ena dagen inte har några hälso- och sjukvårdsinsatser, nästa dag kan behöva kortvariga insatser. Detta utan att personen behöver bedömas av läkare som hemsjukvårdpatient. Vårdvalet infördes 1 januari Vårdvalet gav patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare (en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård). Dessförinnan hade primärvården företrädesvis fördelat hälso- och sjukvårdsinsatserna i gruppbostäder och daglig verksamhet utifrån ett områdesansvar. Vårdvalet kan medföra att det på en gruppbostad blir flera olika husläkarmottagningar involverade. Något som inte främjar patientsäkerheten. Kvalitet, kontinuitet, avsatt tid och omfattning av primärvårdens insatser för utförandet av hälso- och sjukvårdinsatser till patienter och för handledning i hälso- och sjukvårdsuppgifter till gruppbostädernas omsorgspersonal, har varit mycket varierande och avhängigt den enskilda sjuk-/distriktssköterskan intresse och engagemang och den tid som har avsatts för detta arbete. Det har troligtvis varit varierande över länet huruvida målgruppen i gruppbostäderna har listats som hemsjukvårdspatienter. De som inte har varit hemsjukvårdspatienter har därför vid behov behövt anlita Vårdguiden för insatser utanför kontorstid. Det ställer stora krav på den personal som arbetar, vad gäller iakttagelser och bedömning av den enskildes hälsotillstånd. Även detta är en risk avseende patientsäkerhet. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 10(19)

11 Definition Personkrets Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måsta man tillhöra den så kallade personkretsen. I 1 definieras personkretsen i tre punkter: Personkrets 1 I första punkten anges att personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses ett intellektuellt funktionshinder som inträffar under personens utvecklingsperiod i regel före 16 års ålder. Funktionshindret ska vara så betydande att han eller hon behöver särskilt stöd och särskild service i sin livsföring. 1 Utvecklingsstörning är när en människas kognition inte utvecklas normalt. Man har inte samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Utvecklingsstörning är en svårare form av inlärningssvårigheter. Det är de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen. Personer med lindrig utvecklingsstörning har ett logiskt tänkande och kan förstå och använda abstrakta symboler, till exempel siffror och bokstäver. De kan, med vissa begränsningar, diskutera aktuella händelser, förstå klockan, förstå pengars värde, läsa, skriva, räkna och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Personer med måttlig utvecklingsstörning förstår konkreta symboler, t ex bilder, och kan ordna sina upplevelser (t ex förut - nu - sedan). Däremot 1 Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 11(19)

12 kan de ha svårt för att läsa, skriva och räkna på traditionellt sätt. De kan ha ett delvis utvecklat talat språk och förstår talat språk om det är enkelt och konkret. De kan utveckla ett eget sätt att kommunicera. De styrs mycket av impulser, men kan känna känslor som glädje, stolthet, ångest och ilska. De har svårt med ömsesidighet i en relation men kan känna ett starkt intresse för andra barn/människor. Den som har en grav utvecklingsstörning har stannat på en tidig utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. Personer med grav utvecklingsstörning har svårt att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker som de inte ser framför sig. De kan också ha svårt att förstå bilder, till exempel sin egen spegelbild, talat språk och de kan inte utveckla ett eget talspråk. De använder kroppen för att kommunicera. De upplever grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska. Ofta riktas aggressioner mot den egna personen i ett självskadande beteende. Många har ett eller flera funktionshinder utöver utvecklingsstörningen, till exempel rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning. Exempel på diagnoser; Cerebral Pares, Downs syndrom, 22q11 Autism och autismliknande tillstånd är ett medfött neuropsykiatrisk funktionshinder som innebär en genomgripande störning i utvecklingen. De funktioner som påverkas är både kognitiva och emotionella, vilket bland annat medför nedsättningar inom helhetsförståelse, detalj seende, socialt samspel, kommunikation, planering, organisationsförmåga, fantasi, föreställningsförmåga, minne, begåvning, beteende och känslor. Problemen kan även visa sig i att man har svårt att ta in och tolka information. Begränsningar i de individuella förmågorna yttrar sig i olika beteenden som inte är lika vanliga hos personer utan autism. Diagnoskriterierna för autism utgörs av en specifik kombination av begränsningar i socialt och kommunikativt beteende samt tydligt repetitivt beteende. Personer med autism kan vara normalbegåvade eller ha lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Personkrets 2 Under denna punkt ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Den reducerade förmågan kan innebära t.ex. försämrad förmåga till abstrakt tänkande, inlärning, minne, initiativ samt orientering i tid och rum. Den kan också medföra försämrad verbal förmåga och därmed försvårad kommunikation. Hjärnskadan ska ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 12(19)

13 Personkrets 3 I tredje punkten ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är stora och som uppenbart inte beror på normalt åldrande. De förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. För att tillhöra personkretsen måste samtliga fyra rekvisit vara uppfyllda. 2 Fysiskt funktionshinder avser kroppsfunktion, ofta nedsatt motorik med förlust av rörelseförmåga som följd. Exempel på tillstånd som kan ge upphov till rörelsehinder: förlamning, reumatism, muskelsjukdomar, neurologiska sjukdomar (T.ex. MS, Parkinson) m.fl. Psykiskt funktionshinder avser personlighet, emotion eller kognition, vilka primärt har psykiska orsaker. WHO:s diagnosmanual ICD definierar psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, som störningar i den psykologiska utvecklingen. Exempel på diagnoser; schizofreni, bipolär sjukdom, psykos, depression m.fl. Antal personer i länet som erhöll insats enligt LSS 1 oktober 2011 (Publicerad av Socialstyrelsen 2012) Den 1 oktober 2011 var antalet personer som erhöll insats enligt LSS i Stockholms län personer. Av dessa personer i länet som erhöll insats enligt LSS (exklusive råd och stöd som enda insats) så tillhörde personkrets 1 och 2. Antalet LSS-insatser boende barn var 274. Boende vuxna Antal personer som erhöll daglig verksamhet Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 13(19)

14 Exempel på vanligt förekommande funktionshinder hos personer som bor i boende med särskild service enligt LSS Cp-skador med spasticitet och multipla rörelsesvårigheter Downs syndrom överrörlighet och övervikt, kortväxthet Muskel- och nervsjukdomar som medför gång och balansproblem Olika former av Funktionshinder Missbildningar och fel - ställningar som medför behov av individuella lösningar Fysiska och mentala svårigheter att delta i fysiska aktiviteter Epilepsi, hjärnskador 3 Generellt sätt så tillhör den största andelen personer som bor i bostad med särskild service, personkrets 1. De flesta resurser är också anpassade till denna grupp. Enstaka boende tillhör Personkrets 2. När det gäller Personkrets 3 så bor de vanligtvis i någon form av psykiatriboende som tillföll kommunernas ansvar i och med Psykiatri ädelreformen. 3 Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 14(19)

15 Den Enskildes förutsättning i kontakt med vården För dem som arbetar med och som skall utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som tillhör personkrets LSS är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för: att det ställer andra krav i kommunikationen med den enskilde att det krävs särskild kunskap kring olika funktionshinder att besök i hemmiljö bidrar till trygghet - lättare för personen att medverka till undersökning. att det behövs längre tid för besök på t.ex. vårdcentraler att det krävs god förberedelse att det är viktigt att vård söks i tid att det är viktigt med kontinuitet att det finns behov av samordning av flera olika vårdinsatser och kontakter. Normaliseringsprincipen Landstinget utför hälso- och sjukvården enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att den enskilde individen/brukaren/patienten skall ges det stöd och den hälso- och sjukvård som den enskilde behöver för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Med normaliseringsprincipen följer att den enskilde besöker sin läkarmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till vårdcentralen erhåller hemsjukvård. Vid en kommunalisering av hemsjukvården upphör 11 enligt principöverenskommelsen och kommunerna får själva organisera hälsooch sjukvårdsinsatserna som inkluderar habilitering och rehabilitering. Normaliseringsprincipen ur ett brukarperspektiv Lidingö FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. FUB arbetar för att människor med utvecklingsstörning ska synas, höras och ta plats. Lidingö FUB definierar Normalisering av Hälso- och Sjukvårdsinsatser enligt följande: En god vårdinsats som ger rätt förutsättningar till ett så normalt liv som möjligt för varje individ. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 15(19)

16 4 Var och en skall få bra vård och omsorg genom ett ärligt engagemang och med största respekt för individen. Det här är en målgrupp som tar mer tid i anspråk än det gör för normalstörda personer. Det är viktigt att utföraren har rätt kunskap och att kontinuitet erbjuds. Det behövs mer tid för att individen ska ha möjlighet att förstå besökets avsikt och resultat samt att känna sig sedd. Kontinuitet är viktigt, liksom att vårdpersonal känner till den enskildes behov och förutsättningar så att hon/han kan tillgodogöra sig vård och behandling på bästa sätt. Det är också viktigt att anhöriga/gode män avlastas så att de inte behöver upprepa individens vårdbehov och historia vid varje besök. Det är inte rimligt att anhöriga/gode män ska behöva ägna timmar i telefon för att få rätt hjälp när behovet påkallar. Kunskap om och förståelse för individens speciella behov och hans/hennes förmåga att kommunicera är viktigt för att kunna tillgodose god vård över tid. Normalisering innebär inte att utgå från att: - vänsterhänta kan bli högerhänta - döva kan förväntas höra - blinda kan se - rullstolsburna kan resa sig och gå - alla är lika! På Lidingö har vi haft en väl fungerande vård för c:a 60% av målgruppen genom en privat utförare innan det fria vårdvalet påtvingades. Idag har vi medlemmar som har fått investera mycket tid under tre år för att skapa nya relationer och för att uppnå kvalitet i vården. Det finns trots detta fortfarande brister då husläkarmottagningarna har för lite tid, kunskap och engagemang. Det är anhöriga och gode män som fått ta ansvaret för koordinering och kontakter. Det tar mycket tid i anspråk för att skapa efterfrågad kvalitet och kontinuitet för respektive individ. 4 FUB Lidingö Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 16(19)

17 Statistik Personer med funktionshinder insatser enligt LSS år 2011, Publicerad av Socialstyrelsen 2012 Antal personer med insats enligt LSS i Stockholms län den 1 oktober 2011 fördelade efter ålder. Exklusive personer med råd och stöd som enda insats. Riket anges som jämförelsetal. Ålder Samtliga Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 17(19)

18 Antal personer med insats enligt LSS i Stockholms län den 1 oktober 2011 fördelade efter personkrets. Exklusive personer med råd och stöd som enda LSS-insats. Riket anges som jämförelsetal Personkrets Personkrets 3 Samtliga Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 18(19)

19 Antal personer med LSS-insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet i Stockholms län den 1 oktober Riket anges som jämförelsetal Boende barn Boende Daglig verksamhet vuxna Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö X Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn X Salem X Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby X Upplands-Bro X Vallentuna Vaxholm X Värmdö Österåker Teckenförklaring X = Antalet observationer är tre eller färre eller är en summa av tal där ett av talen är tre eller färre. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 19(19)

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet - rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet - rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 15 december 2014 17 Paragraf Diarienummer KS-2014/891.109 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet - rekommendation

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, LSS

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, LSS Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-10-08 Österå 11. AU 8:19 Dnr. KS 2014/0201 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, LSS Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet PM Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Presidiegruppen, som består av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen

LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (13) 2005-02-21 LS 0412-2230 Handläggare: Birgitta Hjelte Landstingsstyrelsen LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Rapport 2012 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Utgångspunkter för kommunernas fortsatta arbete med fokus på Principöverenskommelsen 11 Desirée Sjölin

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer