Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS

Transkript

1 Rapport 2012 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS

2 Hemsjukvård 2015 I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet i Stockholms län inletts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Kommunförbundet Stockholms läns Sociala välfärdsberedning. Avsikten är att under 2012 presentera ett förslag på innehåll och omfattning för den framtida hemsjukvården i länet. Därefter kan nivå på skatteväxling utredas och beslutas av landstinget och de 26 kommunerna. Bedömningen i nuläget är att kunna genoföra en kommunalisering av hemsjukvården våren Övergripande målsättningar för arbetet kommer att vara en god, trygg och säker vård för den enskilda samt att samhällets resurser används effektivt. Utgångspunkten för arbetet ska ha ett tydligt patient/brukarfokus. Förändringen innebär fortsatt behov av en nära samverkan mellan landstinget och länets kommuner i och med att minst läkarinsatserna kommer att fortsätta vara landstingets ansvar. I samband med en huvudmannaskapsförändring kommer även Stockholms läns särskilda överenskommelse Principöverenskommelsen från 1994 gällande personer tillhörande personkrets 1 och 2 (1993:387) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att upphöra. Landstingets ansvar att för kommunernas räkning, utföra hälso- och sjukvårdsinsatser inkluderat rehabilitering- och habiliteringsinsatser för personer som bor i bostad med särskild service eller har insatsen daglig verksamhet enligt LSS, är mer omfattande än de insatser som diskuteras i samband med hemsjukvårdens övergång till kommunerna. Vid en kommunalisering av hemsjukvården får kommunerna själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som inkluderar rehabiliteringoch habiliteringsinsatser. En fråga som är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet med Principöverenskommelsens upphörande. Medverkande i arbetsgruppen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS : Desirée Sjölin Lundberg Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Lena Johnsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (SLL) Krister Eriksson Stockholms stad Josephiné Orling Lidingö stad Dirk Westphal Haninge kommun Morgan Norberg Haninge kommun Helena Åhman Vallentuna kommun Karin Strömvall Vallentuna kommun Päivi Pannula Södertälje kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 2(19)

3 Innehållsförteckning Hemsjukvård Bakgrund... 4 Kommunaliseringen av omsorgerna... 4 Efter kommunaliseringen... 5 Principöverenskommelsen... 6 Tolkning av ansvaret 11 i Principöverens-kommelsen... 7 Vårdtjänster som landstinget utför... 8 Utförandet av primärvårdens Hälso- och sjukvårdsansvar i förhållande till kommunens ansvar HSL Definition Personkrets Exempel på vanligt förekommande funktionshinder hos personer som bor i boende med särskild service enligt LSS Den Enskildes förutsättning i kontakt med vården Normaliseringsprincipen Normaliseringsprincipen ur ett brukarperspektiv Statistik Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 3(19)

4 Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar att insatser till personer med funktionshinder ändrades och resurser fördes över till kommunerna genom skatteväxling. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i boende med särskild service och daglig verksamhet. Kommunernas ansvar omfattar inte läkare. Utgångspunkten för handikappreformen är Principen om alla människors lika värde och lika rätt. Strävan är att utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Ambitionen är att personer med funktionshinder liksom andra medborgare skall ges möjlighet att få en god utbildning, ha ett förvärvsarbete, ha ett tryggt och värdigt boende, delta i olika fritids- och kulturaktiviteter och liknande. Ansvarig för att förverkliga målet, vilar ytterst på staten, kommunerna och landstingen. Kommunaliseringen av omsorgerna Den 1 januari 1995 övergick ansvaret för omsorgerna om utvecklingsstörda från landstinget till kommunerna i Stockholms län. Den slutliga uppgörelsen träffades mellan parterna, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting, den 27 maj I huvudmannaskapsreformen ingick de personer omsorgsnämnden hade ansvar för enligt då gällande lag, Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Omsorgslagen gällde för psykiskt utvecklingsstörda, för personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp samt för personer med barndomspsykos. Kommunaliseringen innebar att ansvaret för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna överfördes från landstinget till kommunerna i Stockholms län. I överföringen ingick ca anställda, huvudsakligen med vårdinriktning samt vårdkontrakt och anläggningar på sammanlagt miljoner kronor. Ekonomiskt reglerades huvudmannaskapsreformen genom skatteväxling. Totalt överfördes drygt 80 % av landstingets omsorgsverksamhet till kommunerna, däribland följande: Gruppbostäder (för barn och vuxna) Dagliga verksamheter Korttidshem Träningsboende Drömmen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 4(19)

5 Resurser för små svårt skadade barn korttidshemmen Bränninge och Åkeshovsgården. Till kommunerna överfördes även vissa kostnader för bl.a. Utbyggnad av gruppbostäder Ersättningsplatser för vårdhemmen. Landstinget behöll huvudmannaskapet enligt följande: Distriktskontoren (i dag Habilitering & Hälsa), med undantag av en tredjedel av distriktskontorens kuratorer, psykologer och förskolekonsulenter som fördes över till kommunerna. Expertstöd (Råd och stöd) enligt 9.1 LSS och habilitering enligt HSL Länsgemensamma verksamheter som t ex resurscentret Kristallen och resursteamet för barn med autism. Omsorgsöverläkaren Resurser för små svårt skadade barn elevhemmen Ösmo, Storhagen och Villekulla. Efter kommunaliseringen Den nya lagen, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde ikraft samtidigt som kommunaliseringen av omsorgsverksamheten började. Lagen innebar att kommunerna fick ett betydligt större åtagande än landstinget tidigare haft genom omsorgslagen. LSS innebar också en betydande höjning av ambitionsnivån. Enligt handikapputredningen bedömdes omkring personer (1,2 % av befolkningen) omfattas av den nya rättighetslagen, inklusive de ca personer som tidigare omfattades av omsorgslagen. Personkretsen i LSS omfattar tre grupper, varav de två första motsvarar samma personkrets som i 1986 års omsorgslag; Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Personkrets 3, som tillkom i 1994 års lagstiftning, omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om det är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Utöver en ny personkrets tillkom också en insats i LSS som tidigare inte funnits personlig assistans. Åren efter kommunaliseringen av omsorgsverksamheten har bl.a. präglats av att kvalitetskraven på bostäderna har ökat. Vid genomförandet av kommunaliseringen fanns det många gruppbostäder där den enskilde förfogade över ett eget rum men fick dela kök, toalett/dusch och allmänna Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 5(19)

6 ytor med övriga boende i gruppbostaden. Idag har kommunerna i stort sett byggt bort den typen av gammal norm till förmån för fullvärdiga lägenheter, antingen samlade kring gemensamma ytor eller som enskilda lägenheter i anslutning till en servicelägenhet. Utvecklingen av daglig verksamhet har varit omfattande. De traditionella dagcentren som var den vanligaste formen av daglig verksamhet vid kommunaliseringen har utvecklats mot att vara mera integrerad i samhället och för många enskilda finns målsättningen att så småningom få en praktikplats, en lönebidragsanställning eller liknande. Skälet till denna utveckling är bl.a. att målgruppen som beviljas daglig verksamhet har vidgats, t ex kan numera personer med Aspergers syndrom beviljas daglig verksamhet enligt LSS. Hälso- och sjukvård erhölls före kommunaliseringen av landstingets vårdcentraler men också via distriktskontoren som hade sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och ibland logoped som vid den tiden erbjöd behandlande insatser för den enskilde. Det fanns också omsorgsläkare knutna till verksamhetsområdet. Vårdhemmen var under avveckling 1995 men de som fanns kvar erbjöd, precis som tidigare, hälso- och sjukvård inom ramen för verksamheten. Organisationen med omsorgsläkare och behandlande personal vid distriktskontoren upphörde i och med kommunaliseringen. Principöverenskommelsen från 1994 innebar att landstinget fortsatte att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter utan ersättning från kommunerna. Det innebar att den enskilde fick del av landstingets hälso- och sjukvård på samma sätt som den övriga befolkningen. Överenskommelsen genererade således ingen särskild kompetens eller organisation för personal som arbetade med personer som bodde i gruppbostäder och deltog i daglig verksamhet. Principöverenskommelsen Hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets (1 och 2) utförs i dag i Stockholms län av landstinget utan ersättning från kommunen enligt 11 i den s.k. Principöverenskommelsen från Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 6(19)

7 Protokoll mellan landstinget och KSL: 11 HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar (exkl. läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och/eller har daglig verksamhet. Landstinget förbinder sig att utan ersättning från kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter som enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Tolkning av ansvaret 11 i Principöverenskommelsen I paragrafens första stycke redovisas den lagliga bestämmelsen om kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård enligt HSL 18 och 18a samt ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I ansvaret ingår inte läkarinsatser. Med särskilda boenden avses bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna enligt ch 9 9. LSS och med dagverksamhet avses daglig verksamhet enligt LSS. I paragrafens andra stycke anges att landstinget förbinder sig att fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL. Med denna skrivning avses att kommunerna och landstinget genom överenskommelsen reglerat att landstinget utför de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunerna är ansvarig för. Överenskommelsen innebär således ingen ändring av huvudmannaskap och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Landstinget förbinder sig att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel i boendet. Ansvaret för hjälpmedel är reglerat i en överenskommelse mellan KSL och Landstinget från Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 7(19)

8 Överenskommelsen omfattar verksamheter för personer tillhörande LSS personkrets 1 och 2, dvs. bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna enligt 9 8. Och 9 9. LSS. samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. I paragrafens tredje stycke konstateras att verksamheterna omfattas av kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Parterna är överens om att det är kommunerna som ansvarar för den aktuella hälsooch sjukvården (exklusive läkarinsatser) och att den utförs av landstinget utan ersättning från kommunerna. Med verksamheter, i paragrafens tredje stycke, avses bostad med särskild service för barn, ungdomar och vuxna samt daglig verksamhet som drivs i egen regi, på entreprenad eller genom avtal med enskild utförare. MAS ansvarar för verksamheter i egen regi och i entreprenadverksamheter såvida inte kommunen genom avtal med entreprenören kommit överens om annan ordning. Vid placering i enskild verksamhet får MAS-ansvaret regleras i kommunens avtal med den enskilda verksamheten, som ska se till att det finns en MAS som kan fullgöra lagstadgade uppgifter och ansvar. Vårdtjänster som landstinget utför Landstinget ansvarar för att personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i sitt boende får det (för personer som bor i skärskilda boenden för äldre och psykiskt funktionshindrade ansvarar kommunen upp till sjuksköterskenivå). Basal hemsjukvård För personer som bor i bostäder med särskild service eller deltar i daglig verksamhet som har planerat behov av hälso- och sjukvård i boendet ingår utförandet av detta som regel i vårdtjänsten basal hemsjukvård *. Det är inte definierat som ett särskilt uppdrag eller vårdtjänst för dessa personer. De som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid har auktorisationsavtal enligt Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Några husläkarverksamheter anlitar underleverantörer för utförandet av insatser på dagtid under avtal med andra vårdgivare. *Basal hemsjukvård patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienterna skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 8(19)

9 Habilitering Habilitering inom landstinget utgör en specialistnivå, som träder in när basnivåns kompetens och insatser inte är tillräckliga. Habiliteringen erbjuder behandling, råd och stöd för att hjälpa brukarna att bibehålla och utveckla motorisk, psykologisk, kognitiv, språklig och social förmåga för att utveckla deras möjlighet till kommunikation, lek och samspel, utförande av vardagsaktiviteter och deltagande i samhällsliv. Landstinget svarar för insatserna enligt 9 1. LSS som omfattar rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Habiliteringen inom landstinget har lokala överenskommelser med primärvårdsrehabiliteringen om ansvarsfördelningen av insatser/ behandling, hjälpmedel m.m. avseende personer med mindre komplicerade funktionshinder och som bor i bostad med särskild service eller deltar i daglig verksamhet enligt LSS och detta omfattas av principöverenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som är inskrivna i basal hemsjukvård Planerade insatser av sjuksköterska/distriktssköterska utförs på dagtid 7 dagar/vecka av den Vårdcentral/Husläkarmottagning där patienten listat sig. Planerade insatser av sjuksköterska/distriktssköterska utförs på kvällar och nätter av de leverantörer som landstinget har upphandlat. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som inte är inskrivna i basal hemsjukvård Oplanerade insatser (dvs. för dem som inte är inskrivna i hemsjukvården) från sjuksköterska/distriktssköterska utförs enligt ovan efter kontakt med Sjukvårdsupplysningen som bedömt att ett hembesök av sjuksköterska/distriktssköterska är befogat. Läkarinsatser i hemmet Alla insatser (planerade och oplanerade) av läkare utförs på dagtid (8-17) måndag - fredag från den Vårdcentral/Husläkarmottagning som patienten listat sig. Alla insatser (planerade och oplanerade) av läkare under övriga tider (kvällar, nätter och helger) utförs av läkare i jourläkarbilen. Jourläkarbilen kontaktas antingen direkt av sjuksköterska/distriktssköterska i basal hemsjukvård eller via Sjukvårdsupplysningen för övriga. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 9(19)

10 Utförandet av primärvårdens Hälso- och sjukvårdsansvar i förhållande till kommunens ansvar HSL 18 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar är reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Ansvaret är upp till läkarnivå och inkluderar sjuksköterskeinsatser samt habilitering och rehabilitering. Ansvaret omfattar hela dygnet och alla dagar. I Stockholms län är det utifrån principöverenskommelsen, landstinget som utför kommunens ansvar enligt HSL 18 med en sådan kvalitet som den enskilde har behov av. Sedan Principöverenskommelsens undertecknande har många förändringar skett både i regelverk och i och med införandet av Vårdval Stockholm. Hälso- och sjukvårdsinsatser i de särskilda boendeformerna för äldre och funktionshindrade tillhandahålls utifrån det behov den enskilde har för stunden. Det medför att någon som den ena dagen inte har några hälso- och sjukvårdsinsatser, nästa dag kan behöva kortvariga insatser. Detta utan att personen behöver bedömas av läkare som hemsjukvårdpatient. Vårdvalet infördes 1 januari Vårdvalet gav patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare (en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård). Dessförinnan hade primärvården företrädesvis fördelat hälso- och sjukvårdsinsatserna i gruppbostäder och daglig verksamhet utifrån ett områdesansvar. Vårdvalet kan medföra att det på en gruppbostad blir flera olika husläkarmottagningar involverade. Något som inte främjar patientsäkerheten. Kvalitet, kontinuitet, avsatt tid och omfattning av primärvårdens insatser för utförandet av hälso- och sjukvårdinsatser till patienter och för handledning i hälso- och sjukvårdsuppgifter till gruppbostädernas omsorgspersonal, har varit mycket varierande och avhängigt den enskilda sjuk-/distriktssköterskan intresse och engagemang och den tid som har avsatts för detta arbete. Det har troligtvis varit varierande över länet huruvida målgruppen i gruppbostäderna har listats som hemsjukvårdspatienter. De som inte har varit hemsjukvårdspatienter har därför vid behov behövt anlita Vårdguiden för insatser utanför kontorstid. Det ställer stora krav på den personal som arbetar, vad gäller iakttagelser och bedömning av den enskildes hälsotillstånd. Även detta är en risk avseende patientsäkerhet. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 10(19)

11 Definition Personkrets Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måsta man tillhöra den så kallade personkretsen. I 1 definieras personkretsen i tre punkter: Personkrets 1 I första punkten anges att personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses ett intellektuellt funktionshinder som inträffar under personens utvecklingsperiod i regel före 16 års ålder. Funktionshindret ska vara så betydande att han eller hon behöver särskilt stöd och särskild service i sin livsföring. 1 Utvecklingsstörning är när en människas kognition inte utvecklas normalt. Man har inte samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Utvecklingsstörning är en svårare form av inlärningssvårigheter. Det är de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen. Personer med lindrig utvecklingsstörning har ett logiskt tänkande och kan förstå och använda abstrakta symboler, till exempel siffror och bokstäver. De kan, med vissa begränsningar, diskutera aktuella händelser, förstå klockan, förstå pengars värde, läsa, skriva, räkna och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Personer med måttlig utvecklingsstörning förstår konkreta symboler, t ex bilder, och kan ordna sina upplevelser (t ex förut - nu - sedan). Däremot 1 Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 11(19)

12 kan de ha svårt för att läsa, skriva och räkna på traditionellt sätt. De kan ha ett delvis utvecklat talat språk och förstår talat språk om det är enkelt och konkret. De kan utveckla ett eget sätt att kommunicera. De styrs mycket av impulser, men kan känna känslor som glädje, stolthet, ångest och ilska. De har svårt med ömsesidighet i en relation men kan känna ett starkt intresse för andra barn/människor. Den som har en grav utvecklingsstörning har stannat på en tidig utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. Personer med grav utvecklingsstörning har svårt att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker som de inte ser framför sig. De kan också ha svårt att förstå bilder, till exempel sin egen spegelbild, talat språk och de kan inte utveckla ett eget talspråk. De använder kroppen för att kommunicera. De upplever grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska. Ofta riktas aggressioner mot den egna personen i ett självskadande beteende. Många har ett eller flera funktionshinder utöver utvecklingsstörningen, till exempel rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning. Exempel på diagnoser; Cerebral Pares, Downs syndrom, 22q11 Autism och autismliknande tillstånd är ett medfött neuropsykiatrisk funktionshinder som innebär en genomgripande störning i utvecklingen. De funktioner som påverkas är både kognitiva och emotionella, vilket bland annat medför nedsättningar inom helhetsförståelse, detalj seende, socialt samspel, kommunikation, planering, organisationsförmåga, fantasi, föreställningsförmåga, minne, begåvning, beteende och känslor. Problemen kan även visa sig i att man har svårt att ta in och tolka information. Begränsningar i de individuella förmågorna yttrar sig i olika beteenden som inte är lika vanliga hos personer utan autism. Diagnoskriterierna för autism utgörs av en specifik kombination av begränsningar i socialt och kommunikativt beteende samt tydligt repetitivt beteende. Personer med autism kan vara normalbegåvade eller ha lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Personkrets 2 Under denna punkt ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Den reducerade förmågan kan innebära t.ex. försämrad förmåga till abstrakt tänkande, inlärning, minne, initiativ samt orientering i tid och rum. Den kan också medföra försämrad verbal förmåga och därmed försvårad kommunikation. Hjärnskadan ska ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 12(19)

13 Personkrets 3 I tredje punkten ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är stora och som uppenbart inte beror på normalt åldrande. De förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. För att tillhöra personkretsen måste samtliga fyra rekvisit vara uppfyllda. 2 Fysiskt funktionshinder avser kroppsfunktion, ofta nedsatt motorik med förlust av rörelseförmåga som följd. Exempel på tillstånd som kan ge upphov till rörelsehinder: förlamning, reumatism, muskelsjukdomar, neurologiska sjukdomar (T.ex. MS, Parkinson) m.fl. Psykiskt funktionshinder avser personlighet, emotion eller kognition, vilka primärt har psykiska orsaker. WHO:s diagnosmanual ICD definierar psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, som störningar i den psykologiska utvecklingen. Exempel på diagnoser; schizofreni, bipolär sjukdom, psykos, depression m.fl. Antal personer i länet som erhöll insats enligt LSS 1 oktober 2011 (Publicerad av Socialstyrelsen 2012) Den 1 oktober 2011 var antalet personer som erhöll insats enligt LSS i Stockholms län personer. Av dessa personer i länet som erhöll insats enligt LSS (exklusive råd och stöd som enda insats) så tillhörde personkrets 1 och 2. Antalet LSS-insatser boende barn var 274. Boende vuxna Antal personer som erhöll daglig verksamhet Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 13(19)

14 Exempel på vanligt förekommande funktionshinder hos personer som bor i boende med särskild service enligt LSS Cp-skador med spasticitet och multipla rörelsesvårigheter Downs syndrom överrörlighet och övervikt, kortväxthet Muskel- och nervsjukdomar som medför gång och balansproblem Olika former av Funktionshinder Missbildningar och fel - ställningar som medför behov av individuella lösningar Fysiska och mentala svårigheter att delta i fysiska aktiviteter Epilepsi, hjärnskador 3 Generellt sätt så tillhör den största andelen personer som bor i bostad med särskild service, personkrets 1. De flesta resurser är också anpassade till denna grupp. Enstaka boende tillhör Personkrets 2. När det gäller Personkrets 3 så bor de vanligtvis i någon form av psykiatriboende som tillföll kommunernas ansvar i och med Psykiatri ädelreformen. 3 Resursteamet SOF Haninge kommun Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 14(19)

15 Den Enskildes förutsättning i kontakt med vården För dem som arbetar med och som skall utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som tillhör personkrets LSS är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för: att det ställer andra krav i kommunikationen med den enskilde att det krävs särskild kunskap kring olika funktionshinder att besök i hemmiljö bidrar till trygghet - lättare för personen att medverka till undersökning. att det behövs längre tid för besök på t.ex. vårdcentraler att det krävs god förberedelse att det är viktigt att vård söks i tid att det är viktigt med kontinuitet att det finns behov av samordning av flera olika vårdinsatser och kontakter. Normaliseringsprincipen Landstinget utför hälso- och sjukvården enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att den enskilde individen/brukaren/patienten skall ges det stöd och den hälso- och sjukvård som den enskilde behöver för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Med normaliseringsprincipen följer att den enskilde besöker sin läkarmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till vårdcentralen erhåller hemsjukvård. Vid en kommunalisering av hemsjukvården upphör 11 enligt principöverenskommelsen och kommunerna får själva organisera hälsooch sjukvårdsinsatserna som inkluderar habilitering och rehabilitering. Normaliseringsprincipen ur ett brukarperspektiv Lidingö FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. FUB arbetar för att människor med utvecklingsstörning ska synas, höras och ta plats. Lidingö FUB definierar Normalisering av Hälso- och Sjukvårdsinsatser enligt följande: En god vårdinsats som ger rätt förutsättningar till ett så normalt liv som möjligt för varje individ. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 15(19)

16 4 Var och en skall få bra vård och omsorg genom ett ärligt engagemang och med största respekt för individen. Det här är en målgrupp som tar mer tid i anspråk än det gör för normalstörda personer. Det är viktigt att utföraren har rätt kunskap och att kontinuitet erbjuds. Det behövs mer tid för att individen ska ha möjlighet att förstå besökets avsikt och resultat samt att känna sig sedd. Kontinuitet är viktigt, liksom att vårdpersonal känner till den enskildes behov och förutsättningar så att hon/han kan tillgodogöra sig vård och behandling på bästa sätt. Det är också viktigt att anhöriga/gode män avlastas så att de inte behöver upprepa individens vårdbehov och historia vid varje besök. Det är inte rimligt att anhöriga/gode män ska behöva ägna timmar i telefon för att få rätt hjälp när behovet påkallar. Kunskap om och förståelse för individens speciella behov och hans/hennes förmåga att kommunicera är viktigt för att kunna tillgodose god vård över tid. Normalisering innebär inte att utgå från att: - vänsterhänta kan bli högerhänta - döva kan förväntas höra - blinda kan se - rullstolsburna kan resa sig och gå - alla är lika! På Lidingö har vi haft en väl fungerande vård för c:a 60% av målgruppen genom en privat utförare innan det fria vårdvalet påtvingades. Idag har vi medlemmar som har fått investera mycket tid under tre år för att skapa nya relationer och för att uppnå kvalitet i vården. Det finns trots detta fortfarande brister då husläkarmottagningarna har för lite tid, kunskap och engagemang. Det är anhöriga och gode män som fått ta ansvaret för koordinering och kontakter. Det tar mycket tid i anspråk för att skapa efterfrågad kvalitet och kontinuitet för respektive individ. 4 FUB Lidingö Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 16(19)

17 Statistik Personer med funktionshinder insatser enligt LSS år 2011, Publicerad av Socialstyrelsen 2012 Antal personer med insats enligt LSS i Stockholms län den 1 oktober 2011 fördelade efter ålder. Exklusive personer med råd och stöd som enda insats. Riket anges som jämförelsetal. Ålder Samtliga Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 17(19)

18 Antal personer med insats enligt LSS i Stockholms län den 1 oktober 2011 fördelade efter personkrets. Exklusive personer med råd och stöd som enda LSS-insats. Riket anges som jämförelsetal Personkrets Personkrets 3 Samtliga Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 18(19)

19 Antal personer med LSS-insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet i Stockholms län den 1 oktober Riket anges som jämförelsetal Boende barn Boende Daglig verksamhet vuxna Riket Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö X Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn X Salem X Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby X Upplands-Bro X Vallentuna Vaxholm X Värmdö Österåker Teckenförklaring X = Antalet observationer är tre eller färre eller är en summa av tal där ett av talen är tre eller färre. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS 19(19)