Tre Toppar - samrådsredogörelse. April 2006

Transkript

1 Tre Toppar - samrådsredogörelse April 2006

2 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tre Toppar - samrådsredogörelse. Stiftelsen Idre Fjäll, april Omslag: Exkursion på Städjan den 10 september 2005 med företrädare från SNF Dalarna och Fältbiologerna Gävle-Dala. Exkursionen var en del av det utökade samrådet för Tre Toppar. Joacim Johansson, Idre Fjäll och Nora Skjernaa Hansen, Enetjärn Natur AB var exkursionsledare. 2

3 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Samrådets genomförande Pressträffar Samrådsmöten och utställning 5 Öppet hus på Idre Fjäll, Idre 6 Utställning på Idre Fjäll, Idre 7 Utställning i Idre kulturhus, Idre 7 Utställning på Särna camping, Särna 7 Utställning på Hotell Älvdalen, Älvdalen 7 Utställning på Kommunalhuset, Idre Information via projektets hemsida Exkursion i projektområdet 7 3. Idre Fjälls slutsatser om samrådet Sammanfattning av inkomna yttranden Myndigheter 8 Naturvårdsverket 8 Fiskeriverket 8 Länsstyrelsen Jämtlands län 8 Älvdalens kommun Organisationer och företag 8 Region Dalarna 8 Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 8 Friluftsfrämjandet Dalarna 9 Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) 9 Naturskyddsföreningen Dalarna (SNF Dalarna) 9 Naturskyddsföreningen Mora (SNF Mora) 9 Fältbiologerna 10 Fältbiologerna Gävle Dala 10 Samernas Riksförbund (SSR) 11 Sametinget 11 Idre Nya Sameby (Idre sameby) 11 Särna-Idre Besparingsskog 11 Sveaskog Förvaltnings AB 12 Dalarnas Ornitologiska förening 12 Svenska turistföreningen (STF) 12 Fjätervålens Skidlift AB 12 Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 12 Idre SK Alpin Allmänhet 13 Innehåll i MKB och samrådsunderlag 13 Alternativ och förslag 14 Arbetsmarknad - påverkan på bygden 15 Landskapsbilden (visuellt intryck) och Städjans symbolvärde 15 Orördhet naturupplevelse 16 Skyddad natur 16 Buller 17 Befintlig anläggning (Idre Fjäll) och markpåverkan Åtaganden...18 BILAGOR Bilaga 1. Broschyr om Tre Toppar...19 Bilaga 2. Annonser och affischer för samrådsmöten...22 Bilaga 3. Sändlista för samrådsmaterial...25 Bilaga 4. Yttrandeformulär...26 Bilaga 5. Yttranden från myndigheter och organisationer..27 Naturvårdsverket 27 Fiskeriverket 27 Länsstyrelsen i Jämtlands län 28 Älvdalens kommun 29 Region Dalarna 30 Friluftsfrämjandet Riksorganisationen 31 Friluftsfrämjandet Dalarna 32 Svenska Naturskyddsföreningen 32 Naturskyddsföreningen Dalarna 35 Naturskyddsföreningen Mora 35 Fältbiologerna 36 Fältbiologerna Gävle-Dala 37 Samernas Riksförbund (SSR) 37 Sametinget 38 Idre Nya Sameby 40 Särna-Idre Besparingsskog 41 Sveskog Förvaltnings AB 42 Dalarna Ornitologiska förening 43 Svenska turistföreningen (STF) 44 Fjätervålens skidlift AB 44 Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 46 Idre SK Alpin 46 Bilaga 6. Yttranden från allmänheten

4 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4

5 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1. Inledning Stiftelsen Idre Fjäll har under tiden 30 juni till 30 september 2005 genomfört ett utökat samråd enligt 6 kap 5 Miljöbalken för projektet Tre Toppar. Med utökat samråd menas informationsutbytet mellan verksamhetsutövaren och berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. Enligt Miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och dess förutsedda miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen är till för att ge en samlad bild av det utökade samrådet. Här redovisas vilka former för samråd som har använts, när samråd hållits och vilka som deltagit. Vidare redovisas de yttranden som framkommit och hur dessa har beaktats i arbetet med ansökan om tillåtlighet och tillstånd till Tre Toppar. 2. Samrådets genomförande I detta avsnitt redovisas samtliga informationstillfällen som har ingått i det utökade samrådet för Tre Toppar, se tabell 2. Samrådshandlingen Tre Toppar samhällsintresse, hänsyn och konsekvenser samt en inbjudan att delta i samrådet skickades 28 juni 2005 till sakägare, myndigheter och organisationer enligt sändlistan, se bilaga 3. En broschyr med information och inbjudan att delta i det utökade samrådet skickades den 19 juli 2005 till samtliga hushåll i Älvdalens kommun. Den 5 augusti skickades en inbjudan dessutom till medlemmarna i Fjätervålens och Gränjesåsvålens stugsamfälligheter, se bilaga Pressträffar Tre Toppar presenterades vid samrådets början för media vid två presskonferenser i Stockholm respektive Falun den 29 juni All media som visade intresse fick den senaste informationen om projektet samt en CD med en illustration av den planerade anläggningen i form av en pistkarta. 2.2 Samrådsmöten och utställning I detta avsnitt redovisas de olika samrådsmöten och utställningar av informationsmaterialet. Datum för alla aktiviteterna finns i tabell 1 och 2. Datum (alla 2005) Utställning av informationsmaterialet om Tre Toppar Plats 30 juni 14 juli Idre - Idre Fjäll juli Idre - Kulturhuset juli Särna Särna camping 1 19 aug Älvdalen Hotell Älvdalen 20 aug 3 sept Idre Idre Fjäll 4 30 sept Idre - Kommunalhuset Formella tidiga samrådet Formella utökade samrådet Datum 24 april 2002 Översikt över informationstillfällen Träff med Naturskyddsföreningens lokala nätverk 31 okt 2002 Möte för information till Naturskyddsföreningen i Dalarna, arbetsutskottet 2 sep 2004 Inledande samrådsmöte med länsstyrelsen 20 sep 2004 Möte med Älvdalens kommuns översiktsplanegrupp 21 sep 2004 Exkursion med företrädare för Friluftsfrämjandets Dalakrets 28 sep 2004 Information till lokala företagare och Intresseföreningen 5 okt 2004 Informationsmaterial lämnas till Naturskyddsföreningens kansli Mora, inbjudan till exkursion 6 och 7 oktober 2004 Information till kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 2 nov 2004 Samrådsmöte med Idre sameby 3 nov 2004 Uppföljande offentligt möte i Idre 3 nov 2004 Exkursion med politiker och tjänstemän från Älvdalens kommun 4 nov 2004 Samrådsmöte med Naturvårdsverket 17 nov 2004 Information till Dalarnas riksdagsmän 2-3 dec 2004 Information och diskussioner under konferens om fördjupad översiktsplan för norra delen av Älvdalens kommun 8 dec 2004 Information till Region Dalarnas arbetsutskott 25 jan 2005 Samtal om projektet med Naturskyddsföreningen i Mora 21 juni 2005 Exkursion med SNF-medlemmar från hela landet. 30 juni 2005 Öppet hus på Idre Fjäll 14 juli 2005 Informationstillfälle Idre kulturhus 18 juli 2005 Informationstillfälle Särna Camping 1 aug 2005 Informationstillfälle på Hotell Älvdalen 10 sep 2005 Exkursion med företrädare för SNF Dalarna och Fältbiologerna Gävle-Dala 28 nov 2005 Information till länsstyrelsens styrelse 24 jan 2006 Möte med företrädare för Idre sameby om de inkomne yttranden m.a.p. rennäring Tabell 1. Översikt över utställningarna av informationsmaterialet om Tre Toppar under det utökade samrådet Tabell 2. Översikt över informationsmöten etc. april januari

6 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Öppet hus på Idre Fjäll, Idre Torsdagen den 30 juni mellan klockan hade allmänheten möjlighet att komma till Idre Fjäll och ta del av Tre Toppar-utställningen och utredningsmaterialet samt träffa projektets personal och lämna synpunkter (se tabell 3). En muntlig presentation av Tre Toppar hölls av Idre Fjälls dåvarande vd Lars Axelsson och marknadschef Joacim Johansson samt Anders Enetjärn från Enetjärn Natur AB. Utöver projektets personal närvarade ungefär 30 personer på träffen. Synpunkter och frågor som kom upp under dagen och kvällen redovisas i tabell 3. Synpunkt/fråga Finns det några exempel från glesbygd där liknande satsningar lyckats? Kan ni ge exempel på andra projekt som har fått en positiv effekt? Vilka alternativ finns till Tre Toppar? Finns inte någon annan satsning som skulle kunna ge samma effekt beträffande arbetstillfällen? Kan det utformas annorlunda? Andra geografiska alternativ? Kommer den befintliga anläggningen (Gränjesvålen) att få minskat underhåll genom att alla resurser läggs på Tre Toppar vid ett eventuellt byggande? Kommer Tre Toppar innebära en minskad satsning på befintlig anläggning? Idre Fjälls kommentarer En analys av andra glesbygdsregioner visar att de som har upplevt en positiv utveckling med en växande arbetsmarknad alla har det gemensamt, att man har byggt vidare eller satsat på det som bygden har bäst förutsättningar för och störst befintlig kunskap om. Det turistiska klustret i södra Jämtland och biltestningsverksamheten i Västerbottens och Norrbottens inland är goda exempel på detta. Idre Fjäll är en stiftelse som bildades för att skapa arbetstillfällen i bygden. Vår bedömning är att den bästa förutsättningen för att få en väl fungerande lokal arbetsmarknad är att bygga vidare på den kompetens och infrastruktur som finns i området. Det finns i dagsläget inget annat föreslaget projekt, som utan omfattande bidrag från samhället, kan skapa en motsvarande mängd arbetstillfällen. Tre Toppar främjar tillvaratagande av befintliga investeringar genom att nyttiggöra befintliga vintersportanläggningar istället för att dessa avvecklas. Andra utformningsalternativ har utretts och redovisats i samrådshandlingen (Tre Toppar samhällsintresse, hänsyn och konsekvenser). Inget av de utredda alternativen bedöms kunna skapa en tillräckligt högkvalitativ skidprodukt för att uppfylla ändamålet med projektet. Nej, så är inte fallet. Den befintliga anläggningen underhålls även i fortsättningen kontinuerligt. Idre Fjäll är den delen av Tre Toppar som ska behålla sin nuvarande karaktär av familjeanläggning. De olika komponenterna av Tre Toppar riktar sig delvis till olika målgrupper och varje delkomponent blir därmed viktig för helheten. Kan naturen skadas vid transporter i samband med olycksfall? Hur ser lavinrisken ut? Hur kommer miljön påverkas vid sprängning av laviner? Vad händer med satsningen på Himmeråsen? Är flyg en förutsättning för Tre Toppar? Kommer projektet till stånd utan flyg till Idre? Kommer uthyrningen av stugor på Idre Fjäll minska i och med att satsningen Tre Toppar innebär att fler bäddar byggs i området. Under vintertid på tjälad, snötäckt mark kommer transporter att ske med bandfordon såsom snöskoter eller vessla. Risken för slitage på markytan bedöms då som väldig liten. Sommartid föreligger samma eventuella problematik som idag dvs. en eventuell påverkan av transporter vid räddningsinsatser är inte direkt knutet till projektet. Idre Fjäll kommer dock att testa och utvärdera olika metoder för skonsamma passager av myrmark med terrängfordon. Den kunskap som byggs upp kommer användas vid sådana framtida behov. Lavinrisken är inte större än på andra fjäll i området. Idre Fjäll har inte undersökt hur miljön påverkas vid sprängning men kommer under den fortsatta planeringen att kontakta skidanläggningen i Åre som varje vinter spränger ett antal potentiella laviner. En representant för den entreprenör som projekterar på Himmeråsen svarar att projektet Himmelsfjäll avvaktar utgången av prövningen av Tre Toppar. Flyg är inte en förutsättning för Tre Toppar, dock är bättre kommunikationer till området av högsta vikt. Både i dagsläget för det befintliga Idre Fjäll och för en ökad turistsatsning som Tre Toppar. Tanken är att det ska bli precis tvärtom! Att fler väljer att åka hit eftersom området i och med Tre Toppar kommer att ha mer att erbjuda. Genom att stärka resmålet gynnas alla och tanken är att därigenom höja beläggningen på Idre Fjäll. Kommer den planerade stolsliften att klara vindförhållandena på Städjan? Ja, det visar de vindmätningar som har gjorts. Kommer marken i området skadas vid anläggandet? Till exempel genom körskador och markskador vid uppförandet av liftstolpar? Markskador är en aspekt som tagits upp i utredningen. I samrådshanlingen redovisar vi ett antal förslag för att minska skador vid anläggningsarbetet och återställa vegetationen där skador uppkommit. Bland annat ska en stor del av byggmaterialet flygas in med helikopter. Tabell 3. Muntliga synpunkter framförda vid Öppet hus på Idre Fjäll den 30 juni

7 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Utställning på Idre Fjäll, Idre Under två perioder i början respektive slutet av samrådsperioden fanns skärmutställningen och utredningsmaterial placerat i Idre Fjälls foajé, se tabell 1. Vid utställningsplatsen fanns även möjlighet att lämna synpunkter. För det ändamålet fanns ett förtryckt formulär, se bilaga 4. Utställning i Idre kulturhus, Idre Allmänheten informerades om utställningen genom affischering i Idre, se bilaga 2. Ett allmänt informationstillfälle hölls den 14 juli kl då lokalen bemannades av projektets personal. Under hela utställningstiden fanns det möjlighet att lämna skriftliga synpunkter i en låda i lokalen. Utställning på Särna camping, Särna Allmänheten informerades om utställningen dels genom affischer i Särna dels i en annons i Mora tidning, se bilaga 2. Lokalen var bemannad med projektets personal den 18 juli. På platsen fanns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på projektet. Utställning på Hotell Älvdalen, Älvdalen Allmänheten informerades om utställningen dels genom affischer i Älvdalen dels i en separat annons i Mora tidning, se bilaga 2. Den 1 augusti mellan kl fanns Idre Fjälls personal på plats för att besvara frågor om projektet. Utställning på Kommunalhuset, Idre Allmänheten informerades om utställningen dels genom affischer i Idre dels genom annons i Fjällposten dels genom kungörelse i Mora tidning, se bilaga Information via projektets hemsida Utställningsmaterialet fanns även tillgängligt på Tre Toppars hemsida från den 30 juni och framåt. Där fanns det även möjlighet för läsaren att skicka in synpunkter digitalt. 2.4 Exkursion i projektområdet Den 10 september besöktes Idre Fjäll av 13 personer från Naturskyddsföreningen i Dalarna för en heldagsexkursion i projektområdet. Projektledare Joacim Johansson, Idre Fjäll, samt Nora Skjernaa Hansen från Enetjärn Natur AB guidade. Syftet med exkursionen var att beskriva och diskutera projektplanerna i fält samt ta del av kunskaper från Naturskyddsföreningen. 3. Idre Fjälls slutsatser om samrådet Resultatet av samrådet utgör ett underlag för färdigställandet av ansökan om tillåtlighet till projektet. Projektplanen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har ändrats och kompletterats i enlighet med vad som framgår av Idre Fjälls kommentarer till yttrandena som redovisas i kapitel 4. Sammanfattningsvis har det utökade samrådet inte lett till någon omfattande förändring av projektets planerade utformning eller genomförande. De inkomna synpunkterna har varit av en sådan karaktär att de har kunnat bemötas med mindre förändringar av projektförslaget. I sin ansökan har Idre Fjäll som ett resultat av samrådet bl.a. förtydligat hur frågan om alternativa utformningar och lokaliseringar har behandlats. Dessutom har det gjorts ett flertal förtydliganden av projektets konsekvenser för rennäringen. Förbättrad skidupplevelse Större attraktionskraft Fler gäster Ökad omsättning Ökad sysselsättning Stabilisering och utveckling Skidområdet Tre Toppar kommer att erbjuda skidupplevelser av hög kvalitet genom långa, breda nedfarter i falllinjen och i perfekt fjällterräng. Detta är en ny produkt som ökar hela områdets attraktionskraft. Skidupplevelserna attraherar fler åkare som sammantaget tillbringar fler dagar i backarna. Det totala antalet s.k. skiddagar ökar.. När fler människor tillbringar tid i skidområdet ökar försäljningen av liftkort och uthyrning av bäddar. Varje gäst lägger dessutom ut pengar på mat, aktiviteter och inköp i Idre och Särna. Gästernas utlägg på mat, service, boende, aktiviteter etc. leder till en markant ökad omsättning i företagen inom Idre och Särna. Ökad omsättning förutsätter mer personal samt ger utrymme för nya företag och entreprenörer. (Förhållandet mellan omsättning och sysselsättning är specifikt för varje bransch). Ökad sysselsättning medför ökad befolkning, skatteintäkter till kommunen, fler kommunala tjänster, investeringar och ökad framtidstro och därmed en långsiktig positiv utveckling av Idre och Särna, både ekonomiskt och socialt. Figur 1. Figuren illustrerar tankesättet bakom Idre Fjälls kommentarer till de framkomna alternativförslagen. Figuren förtydligar varför kvalitén på den turistiska produkten är avgörande för samhällseffekterna. Skidupplevelsen används som exempel men samma resonemang kan även tillämpas på barmarksturismen. De alternativa lokaliseringar som har analyserats bedöms inte kunna bidra till att skapa en lika attraktiv skiddestination som huvudalternativet Tre Toppar och har därför valts bort 7

8 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4. Sammanfattning av inkomna yttranden I detta avsnitt redovisas ett sammandrag av de inkomna yttrandena följt av Idre Fjälls kommentarer. Under samrådstiden har 68 skriftliga yttranden inkommit, varav 45 från privatpersoner. Alla yttranden redovisas i sin helhet i bilaga 5 och bilaga 6. Synpunkterna i yttrandena från myndigheter och organisationer (bilaga 5) rör främst projektets motverkande av vissa miljömål och påverkan på ett Natura 2000-område. Dessutom påpekas det att alternativfrågan behöver belysas ytterligare. Flera av remissinstanserna har i sina yttranden tagit upp Tre Toppars konsekvenser för rennäringen i området. Det förekommer både positiva och negativa synpunkter på projektets genomförande. Den största delen av allmänhetens lämnade synpunkter (bilaga 6) rör frågan om fjället Städjans symbolvärde och behovet av lättillgänglig, orörd natur. I frågan om Tre Toppars förmåga att skapa arbetstillfällen är de inkomna yttranden från allmänheten övervägande positiva. Endast en mindre del av yttrandena från allmänheten rör Tre Toppars påverkan på Natura 2000-området. Bland allmänhetens yttranden förekommer också både positiva och negativa synpunkter. 4.1 Myndigheter Naturvårdsverket Naturvårdsverket anser att projektet inte bör genomföras. Staten är markägare och Naturvårdsverket förvaltar berörd mark för naturvårdsändamål. Projektet anses oförenligt med ändamål och föreskrifter för naturreservatet samt med syftet för Natura 2000-området. Idre Fjälls kommentar: Idre Fjäll kommer att ansöka om tillstånd till verksamheten hos länsstyrelsen i enlighet med bestämmelsen i 7 kap 28a Miljöbalken. Regeringen är samtidigt den instans som slutligen tar beslut om projektet kan ges tillåtlighet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap 29. Regeringens prövning av tillåtligheten är en övergripande bedömning om laglighet. I det fall regeringen godtar projektet kommer sedan länsstyrelsen att meddela det formella tillståndet och villkoren för verksamheten. Sedan följer flera tillståndprövningar som har till syfte att precisera villkoren för genomförandet av projektet i dess olika beståndsdelar. Prövningen av denna verksamhet skall ske med utgångspunkt i de tre kriterier som anges i 7 kap 29 vilket innebär att tillstånd får lämnas om: 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett 8 väsentligt allmänintresse och 3. åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Idre Fjäll kommer att söka om dispens från reservatsföreskrifterna när projektet givits tillåtlighet och tillstånd. Fiskeriverket Fiskeriverket anser att sökanden i den kommande ansökan till Miljödomstolen bör utveckla hur vattenuttag för bl.a. tillverkning av konstsnö kan komma att påverka det allmänna fiskeintresset. Särskilt bör de kumulativa effekterna av redan befintliga uttag och kommande uttag beaktas. Eventuella effekter på fiskeintresset till följd av grumlingar och övrig påverkan vid anläggandet av nedfarter, liftar, eventuella vägar och vägtrummor i berörda vatten bör belysas. Ett kontrollprogram över verksamhetens påverkan på fiskeintresset bör upprättas. Idre Fjälls kommentar: Vattenuttag planeras inte att ske från bäckar i området såsom Foskan, utan från Burusjön och troligen från Fjätern. Fiskeriverkets synpunkter kommer att beaktas i samband med framtida ansökan om vattendom för varje enskild vattenverksamhet inom Tre Toppar och tillhörande prövningar i Miljödomstolen. Ett kontrollprogram över verksamhetens påverkan på fiskeintresset kommer att upprättas. Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen påtalar att den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras och därmed den intimt sammankopplade renskötseln. Därför måste förutsättningarna för rennäringen säkras både vad det gäller åretrunt- och vinterbetesmarker som är av avgörande betydelse för möjligheterna för näringens bedrivande. Översiktsplanen nämns som ett lämpligt dokument för att överväga skyddsbehovet och förutsättningarna för rennäringens bedrivande i Älvdalens kommun. Länsstyrelsen understryker att särskilt viktiga områden för renskötseln, dvs. kärnområden och strategiska platser också är av riksintresse samt att...enligt rennäringsfunktionen är det av yttersta vikt att planer, projekt och program beskriver hur den avser att tillgodose rennäringens riksintressen, beaktar samebyarna som sakägare samt att förutsättningar ges för renskötselns bedrivande i kommunen i motsvarande omfattning som tidigare. Idre Fjälls kommentar: Projektets betydelse för Idre samebys fortsatta användning av projektområdet och hela området kring Städjan har förtydligats i MKB, kap 9, 11 och 12. Det har dessutom förtydligats att kompensation, bl.a. genom nya betesmarker föreslås som ett villkor för tillstånd till projektet. Efter det formella samrådet fortsätter Idre Fjäll ha kontakt med Idre sameby. Älvdalens kommun Kommunen avstår från yttrande över Tre Toppar med hänvisning till att arbete pågår med kommunens översiktsplan för norra kommundelen. 4.2 Organisationer och företag Region Dalarna Region Dalarna yttrar sig över projektets utvecklingsaspekter. De ser frågan om Tre Toppar som en länsutvecklingsfråga med ett stort samhällsintresse. Ett säkrande och en ökning av arbetstillfällen i norra Dalarna betyder med största säkerhet mycket för länets utvecklingskraft i stort och kanske även för befolkningsutvecklingen. Yttrandet belyser att turismen är en tillväxtbransch av betydande intresse för länet. Region Dalarna anser att Tre Toppar har en stor näringspolitisk betydelse. Vidare understryks vikten av balans i den lokala och regionala utvecklingen. Tre Toppar har en strategisk betydelse för den framtida utvecklingen i närområdet och i länet i stort. Yttrandet framhåller att hållbar utveckling måste vara en ledstjärna i utvecklingsarbetet. Yttrandet sammanfattas i följande citat: Region Dalarna finner att projektet Tre Toppar har klara positiva effekter på sysselsättningen och utvecklingskraften i norra länsdelen och i Dalarna i stort. Region Dalarna ställer sig därför positiv till att projektet genomförs. Friluftsfrämjandet Riksorganisationen Friluftsfrämjandets riksorganisation efterlyser att konsekvenserna av alternativa handlingsvägar fördjupas ytterligare. Friluftsfrämjandets styrelse framhåller att Stiftelsen Idre Fjäll noga och fortlöpande bör följa upp att skador på naturen vid pågående utvecklingsarbeten på anläggningen minimeras och fortlöpande åtgärdas. Vid en eventuell utbyggnad av Tre Toppar anser Friluftsfrämjandet att Idre Fjäll fortlöpande bör bevaka att: natur och friluftsvärdena i gammelskogen runt Städjan behålls upplevelsen av orördhet runt Städjan behålls Städjans profil behålls generöst tilltagna arealer gammelskog avsätts som ersättning för den skog som måste ianspråktas för den tilltänkta exploateringen i nuvarande naturreservat och att ersättningsarealen väljs så att den blir en verklig kompensation övriga ingrepp i naturen och gammelskogen minimeras Idre Fjälls kommentar: Projektförslaget innefattar skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder som täcker de områden Friluftsfrämjandet önskar att Stiftelsen Idre Fjäll bevakar. Inga liftar, toppstationer eller andra delar av anläggningen kommer att förläggas uppe på Städjans krona eller sadel.

9 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Städjans profil kommer därmed inte att förändras. Detta innebär att de ur besök-, frilufts- och symbolsynpunkt viktigaste delarna av naturreservatet inte kommer att tas i anspråk för projektet. För tillfället pågår det på Idre Fjäll en kunskapsuppbyggnad kring och utvärdering av metoder för att reparera och förebygga skador på markskiktet och revegetera skadade ytor så som befintliga pister. Påverkan på livsmiljön Västlig taiga kommer enligt förslaget (MKB kap 12) att kompenseras med naturskydd av gamla barrskogsområden i Navardalen och Slagebäcken-Björnklinkåsen. Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med en utförligare redogörelse av hur alternativ har behandlats i utredningen. Friluftsfrämjandet Dalarna Friluftsfrämjandet Dalarna önskar framföra att utbyggnad av fasta installationer på Städjans kalfjällsytor inte är önskvärda, likaså bör störningar av tystnaden i Foskdalen undvikas. De anser att alternativ till det rekommenderade förslaget inte är tillräckligt redovisade och efterfrågar utförligare beskrivning samt kvantifierade effekter av dessa utformningsalternativ. Friluftsfrämjandet föreslår att ett ytterligare alternativ ska belysas i samrådshandlingen. Detta förslag innebär en vidareutveckling av backar och bebyggelse på Fjätervålens östra sida ovanför länsvägen. Idre Fjäll och Fjätervålen skulle kunna samverka och förbindas med en busspendel. En sådan pendel bedöms ge lägre kostnad än transportliftar. Dessutom efterlyses en beskrivning av hur logi och service i Särna bättre skulle kunna betjäna fjällturisterna, exempelvis med morgonoch kvällsbussar till Idre Fjäll och Fjätervålen. Idre Fjälls kommentar: Synpunkten angående alternativ kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. Miljökonsekvensbeskrivningen har kompletterats med en utförligare redogörelse för behandlingen av alternativfrågan. I miljökonsekvensbeskrivning görs även ett försök att kvantifiera alternativen. Det är Idre Fjälls bedömning att det föreslagna alternativet med en utveckling av nedfarter på Fjätervålens östra sida samt busspendel mellan Idre Fjäll och Fjätervålen inte kan tillhandahålla den typen av högkvalitativ skidupplevelse som Tre Toppar eftersträvar. Därmed skulle projektet inte kunna lyckas uppnå ändamålet om ökad sysselsättning i regionen, se figur 1. Detta alternativ redovisas således inte. Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) SNF framför att planerna står i direkt strid med reservatets syfte och bestämmelser samt med EU:s bägge naturskyddsdirektiv, Fågeldirektivet och Art-och habitatdirektivet. SNF anser att prioriterade livsmiljöer enligt EU:s Art- och habitatdirektiv kommer att skadas i stor omfattning och att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus försvåras. SNF menar att projektet inte kan anses tillåtligt eftersom det inte har visats i samrådsunderlaget att alternativ saknas och att genomförande av projektet är av allt överskuggande samhällsintresse. Det föreligger därmed enligt SNF inte skäl att medge undantag från direktiven. Ingrepp i den känsliga fjällnaturen anses komma att försvåra arbetet med de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen för fjällen. SNF framhåller att tänkbara alternativ till Tre Toppar redovisas (för) kortfattat i samrådsunderlaget. SNF önskar istället för Tre Toppar en satsning på andra former av turism som inte innebär ny storskalig exploatering av naturområden. Föreningen menar att den planerade anläggningen skulle medföra irreversibla och mycket omfattande skador på naturmiljön, spoliera den orörda karaktären i området och skada Städjans symbolvärde samt innebära stora störningar för det rörliga friluftslivet och rennäringen. Idre Fjälls kommentar: Alla tre yttranden från SNF (riksorganisationen, Dalarna och Mora) kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från SNF Mora. Naturskyddsföreningen Dalarna (SNF Dalarna) SNF Dalarna konstaterar att Städjan och Foskdalen är skyddade som Natura 2000-område och naturreservat samt att Sverige har ett särskilt ansvar att bevara unika livsmiljöer som Västlig taiga och Aapamyr. Projektet anses motverka de nationella miljömålen Storslagen Fjällmiljö och Levande Skogar. Projektet anses komma att förändra Städjans utseende samt livsmiljöer för växter och djur. SNF Dalarna påpekar att naturens processer med återhämtning från markskador och skapande av död ved sker långsamt i området och att de skador som Tre Toppar medför genom avverkning därför bör betecknas som bestående. SNF Dalarna menar i sitt yttrande att ekologisk upplevelseturism är framtiden. De påpekar att Städjan kallas Dalarnas heliga berg och att Foskdalen är en unik dalgång med mycket liten påverkan av människan. Städjan och Foskdalen bör därför bevaras orörda enligt SNF Dalarna. Idre Fjälls kommentar: Alla tre yttranden från SNF (riksorganisationen, Dalarna och Mora) kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från SNF Mora. Naturskyddsföreningen Mora (SNF Mora) Ståndpunkten från Naturskyddsföreningen i Mora är att inga liftar eller nedfarter ska byggas varken på Städjan eller på Fjätervålen. Projektets påverkan på naturmiljöer inom Natura 2000-området, särkilt på habitaten Västlig taiga och Aapamyr anses inte förenligt med långsiktig naturvård. Yttrandet tar även upp att Tre Toppar motverkar de nationella miljömålen Levande skogar och Storslagen fjällmiljö. De undantag för intrång i ett Natura 2000-område som medges i lagstiftningen anses inte uppfyllas av projektet. SNF Mora kommenterar dessa undantag och påtalar att alternativa lösningar finns, t.ex. i form av en utveckling av småskalig turism i området, att skidåkning inte kan anses vara ett stort samhällsintresse och arbetstillfällena kan skapas på annat sätt. Det påtalas som en stor brist i underlaget att ingen grundlig inventering av lavar, mossor och insekter i området har genomförts. SNF Mora menar att denna brist bör åtgärdas. Idre Fjälls kommentar till alla yttranden från SNF: Om tillåtlighet: andra alternativ än huvudalternativet har utretts men inte funnits uppfylla syftet med projektet. Verksamhetsutövaren Idre Fjäll saknar därför alternativa sätt att genomföra utvecklingen med utgångspunkt från befintlig anläggning, kompetens, marknadsförhållanden etc. Huruvida betydelsen av projektet kan utgöra tvingande orsakar som har ett väsentligt allmänintresse (MB kap 7 29) är en fråga för tillåtlighetsprövningen. Idre Fjälls bedömning utifrån de utredningar som har gjorts är att projektet utgör ett mycket stort allmänintresse. Mål för den ekonomiska och sociala politiken kan betraktas som allmänt intresse och till denna kategori kan regionalpolitik hänföras. Om habitat: påverkan på naturtypen Västlig taiga bedöms som betydande. Ca 46 ha skog kommer att avverkas och utöver detta tillkommer indirekta effekter i form av kant- och fragmenteringseffekter som totalt utgör ca 80 ha. Tillsammans utgör habitatförändringarna 126 ha, vilket motsvarar ungefär 0,4 % av Natura 2000-områdets ca ha Västlig taiga. Påverkan på Västlig taiga föreslås kompenseras med skydd och delvis skötsel av ca ha skog i Navardalen och Slagebäcken-Björnklinkåsen. Påverkan på naturtypen Aapamyr bedöms som måttlig. Ett större våtmarksområde av denna habitattyp kommer att påverkas inom projektområdet genom att det passeras med en stolslift. Den direkta påverkan på habitatet inskränker sig till angöringspunkterna (ca två-tre stycken) för liftstolparna samt de skador som trots omfattande hänsyn kan uppstå under byggtiden. Konsekvenserna blir att ca 500 m 2 (0,05 ha) mark tas i anspråk och går förlorade som habitat. Påverkan på Aapamyr föreslås kompenseras med skydd av ca 150 ha våtmark i Slagebäcken-Björnklinkåsen. Om miljömål: för miljömålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad det gäller biologisk mångfald, upplevelsesvärden samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas. Städjan Nipfjället är ett värdefullt område med ett långsiktigt skydd. Tre Toppar berör endast en liten del av reservatet och de mest ursprungliga och värdefulla delarna av reservatet kommer att förbli orörda. Verksamheten kommer att bedrivas med hänsyn 9

10 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE till ovan nämnda värden. Dessa hänsynstaganden finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen kap 10. Anläggningen, utan kompensationsåtgärder, motverkar miljökvalitetsmålet Levande skogar eftersom värdefulla skogsmiljöer avverkas och skogshabitatet fragmenteras. I projektbeskrivningen föreslås därför ett antal åtgärder som ska kompensera för denna påverkan. Skogsområden med höga naturvärden som idag inte innehar ett naturskydd kommer att skyddas som reservat samt ingå i nätverket Natura Miljökvalitetsmålet Levande skogar innebär även att skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv ska tas tillvara. Denna aspekt är en viktig del av Tre Toppar och projektet bidrar i denna del till måluppfyllelse. Skogsbestånden i Foskdalen är präglade av gamla avverkningar, därigenom har Foskdalen inte den ursprunglighet som andra områden i närheten även om naturvärdena är höga. Möjligheten att dra vägar i området kommer inte att utnyttjas av hänsyn till områdets ostördhet. Att Städjan inte längre kommer att vara orörd är en av konsekvenserna av Tre Toppar. Dock kommer varken Städjans krona eller sadel att tas i anspråk för Tre Toppar av hänsyn till fjällets symbolvärde. Miljökonsekvensbeskrivningen har efter samrådet kompletterats med utförligare beskrivning av lokaliseringsalternativ. Även alternativ i form av andra turistsatsningar har utretts ytterligare. En satsning på s.k. ekoturism har inte bedömts vara något alternativ till Tre Toppar då ändamålen med projektet, att för överskådlig framtid stödja utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och välfärd samt ett attraktivt boende i nordvästra Dalarnas glesbygd inte ansetts möjligt att uppfylla med denna lösning. I övrigt hänvisas till avsnittet om alternativ i miljökonsekvensbeskrivningens kap. 4. Fältbiologerna Fältbiologerna påtalar att projektområdet innehar naturskydd och att inga liftar eller nedfarter bör byggas på Städjan. Fältbiologerna anser att stugbyn Städjanvallen inte bör förläggas inom naturreservatet av hänsyn till den skog som måste avverkas. I planeringen för stugbyn anses det finnas allvarliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen, t.ex. redovisas inte viktiga fakta kring hur vattenförsörjning och avlopp är tänkt att lösas i underlaget. Yttrandet påtalar risken för erosion eftersom marklagret ovan trädgränsen är tunt och därmed erosionskänsligt. Fältbiologerna anser dessutom att det är ovisst hur stora mängder konstsnö påverkar markskiktet. Fältbiologerna understryker att tystnaden i Foskdalen skulle påverkas negativt av nedfarter och liftar på Städjans ostsida samt transportlift genom Foskdalen. Påverkan på djurliv och mikroklimat anses bli betydande. Den rödlistade arten varglav som förekommer i Foskdalen befaras bli negativt påverkad av Tre Toppar. Yttrandet uttrycker en oro för att Städjan privatiseras av Idre Fjäll, 10 t.ex. att en del av området runt Städjan kommer att vara reserverat för Idre Fjälls betalande kunder. Fältbiologerna ser i stället gärna mer naturnära friluftsliv i berört område. Idre Fjälls kommentar: Bägge yttranden från Fältbiologerna (riksorganisationen och Gävle- Dala) kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från Fältbiologerna Gävle-Dala. Fältbiologerna Gävle Dala Intrång i områden som är skyddade både som Natura 2000-område och naturreservat innebär enligt Fältbiologerna Gävle-Dala en urholkning av skyddade områdens värde. Påpekar att Sverige har särskilt ansvar för att bevara naturtypen Västlig taiga och att projektet Tre Toppar inte har ett totalt och allt överskuggande samhällsintresse. Fältbiologerna Gävle-Dala menar att projektet medför en utveckling motsatt de nationella miljömålen Levande skogar och Storslagen fjällmiljö. Effekterna av Tre Toppar bedöms bli markanta i Foskdalen. Uppkomna skador genom avverkning bör enligt yttrandet betecknas som bestående för all framtid. De störningar i miljön som kommer att uppstå genom skidnedfarternas närvaro på Städjans ostsluttning och Fjätervålens västsluttning samt liftförbindelserna bedöms bli mycket stora. I stort sett hela Foskdalens karaktär anses bli direkt påverkad och naturupplevelsen därmed förstörd. Idre Fjälls kommentar till alla yttranden från Fältbiologerna: Frågan om allmänintresset är en fråga för regeringens tillåtlighetsprövning. Mål för den ekonomiska och sociala politiken kan betraktas som allmänt intresse och till denna kategori kan regionalpolitik hänföras. Projektet skapar goda förutsättningar för att skapa trygga arbetstillfällen och vända den negativa befolkningstrenden och får därmed anses vara en angelägen utbyggnad i sammanhanget. Idre Fjälls bedömning utifrån de utredningar som gjorts är att projektet utgör ett mycket stort allmänt intresse. Påverkan på prioriterade och ej prioriterade habitat som finns inom projektområdet ska kompenseras och Idre Fjäll har föreslagit ett antal markområden för detta ändamål. De påverkade habitaten ersätts enligt riktlinjerna från EU-kommissionen. Riktlinjerna säger bl.a. att kompensationen bör inriktas på, i jämförbara proportioner, de livsmiljöer och de arter som påverkas negativt. Resultatet av den landskapsanalys som har gjorts visar att projektområdet med avseende på de flesta analyserade variablerna, till exempel topografi och naturtyper är jämförbart med det omgivande landskapet. Jämförbarheten gäller också med avseende på områden som är av riksintresse för naturvård och områden med naturskydd. De flesta arter och habitat som finns utpekade för projektområdet finns således även väl representerat i andra delar av Natura 2000-området. Den långsiktiga överlevnaden i form av livskraftiga populationer för de arter som lever i området bedöms därför inte påverkas av projektet. Idre Fjäll noterar Fältbiologernas synpunkter beträffande bebyggelse inom naturreservatet. Den färdigställda miljökonsekvensbeskrivningen och den tekniska beskrivningen innehåller en mer detaljerad beskrivning av den tänkta bebyggelsen vid Städjanvallen och av anläggningsförfarandet. Idre Fjäll vill upplysa om att det kommer studeras längre fram i projekteringen hur byggnationen skall utföras i detalj. I detta första skede, inför ansökan om tillstånd till hela Tre Toppar, har Idre Fjäll valt att huvudsakligen belysa frågan om lokalisering. Om tillåtlighet och tillstånd beviljas kommer flera detaljprövningar att följa, bl.a. om Städjanvallens utformning. Idre Fjäll är medvetet om att Städjanvallen inte kan anläggas utan en ingående planering av bl.a. tekniska utformningsfrågor. Den fortsatta planeringen kommer troligen att ske i form av en kommunal detaljplan. I det skedet kommer det krävas ett utförligt arbete för att få reda på var kunskapsfronten ligger beträffande frågor om uthållighet i vattenförsörjning och avloppshantering. Det är redan idag klart att Städjanvallen inte avses byggas för biltrafik annat än för viss försörjning. Miljökonsekvenserna av Tre Toppar bedöms och beskrivs utifrån dagslägets kunskapsnivå. I takt med att projektet fortskrider kommer fortsatt utredningsarbete att leda till fördjupade kunskaper. Detta medför med största sannolikhet vissa ändringar och tillägg för att ytterligare minska projektets negativa miljökonsekvenser. Det är viktigt att betona att hela naturreservatet fortfarande ska vara tillgängligt för allmänheten även när anläggningen Tre Toppar finns på plats. Tillgängligheten förbättras i och med att det blir möjligt att uppleva vyn från Städjans topp efter endast en kort vandring genom att först att ta liften upp till platån på Städjans västsida, även på sommaren. För miljömålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad det gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas. Städjan Nipfjället är ett värdefullt område med ett långsiktigt skydd och den föreslagna verksamheten kommer att bedrivas med hänsyn till ovan nämnda värden. I sammanhanget vill Idre Fjäll belysa att Tre Toppar endast berör en liten del av naturreservatet Städjan-Nipfjället och de mest ursprungliga och värdefulla delarna av reservatet kommer dessutom att förbli orörda. Möjligheten att förbinda transportliften i Foskdalen med en ny bilväg från det nuvarande vägslutet vid Foskdalsvallen kommer inte att utnyttjas av hänsyn till områdets ostördhet. Foskdalen kommer därmed även fortsättningsvis att vara ett väglöst område.

11 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samernas Riksförbund (SSR) SSR konstaterar att den planerade anläggningen innebär att rennäringen påverkas på ett mycket påtagligt sätt. Projektområdet ligger i ett område som är väldigt viktigt för rennäringen. För att rennäringen även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt är det viktigt att samebyns åsikter beaktas och tillmötesgås. Det anses dessutom viktigt att hitta former för uppföljning mellan samebyn och verksamhetsutövaren så det går att göra förändringar som vid en senare tidpunkt visar sig vara nödvändiga. Det är nämligen först när anläggningen finns på plats som dess påverkan på renar och renskötsel visar sig. SSR anför att eftersom Idre sameby förlorat mark genom rättsprocesser är det särskilt viktigt att samebyn garanteras långsiktiga lösningar för sitt renbete. Det understryks att renens naturliga strövningar följer naturens förutsättningar och att det därmed är svårt att hindra renarna från att röra sig i vissa områden. Att hålla undan renarna från ett område kan därför medföra betydande merarbete för renskötarna och störd betesro för renarna. Barmarksturismens effekter för rennäringen måste enligt yttrandet utredas närmare så att dess konsekvenser för renskötseln klargörs. Idre Fjälls kommentar: Projektets påverkan på rennäringen föreslås huvudsakligen kompenseras med en omdisponering av marker. Synpunkten angående barmarksturismens effekter har beaktas genom att dessa förtydligats i miljökonsekvensbeskrivningen. På samma sätt har också konsekvenserna av renarnas naturliga strövningar förtydligats i underlaget för ansökan om tillstånd. Sametinget Sametinget upplyser i sitt yttrande om skyddet för rennäringen och renskötselrätten. Det påtalas i yttrandet att så länge renskötselrätten inte exproprieras så har Idre Sameby rätt att ha renar i området. Den planerade anläggningen ligger mitt på en naturlig flyttväg för renarna dit renarna självmant drar sig, så det är ofrånkomligt att en del renar kommer att finnas i området. Det kan även vara så att samebyn p.g.a. oförutsedda anledningar är tvungna att även fortsättningsvis flytta förbi området. I samrådsunderlaget saknas en redogörelse för vilka åtgärder som då ska vidtas. Sametinget lyfter fram att både rennäringen och andra intressen måste visa varandra hänsyn i sitt näringsutövande. Sametinget önskar att de inskränkningar projektet innebär för Samebyns möjlighet att nyttja övriga delar i sin renskötselrätt t.ex. jakt och fiske utreds. Det poängteras att ett förändrat klimat, som beskrivet i samrådshandlingens klimatscenario, får konsekvenser även för rennäringen, vilket kan behövas has i åtanke vid diskussion om alternativa betesområden. Projektet kommer enligt yttrandet att motverka miljömålet Storslagen fjällmiljö i den bemärkelsen att det för att behålla fjällmiljöns karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden, förutsätts att renbete möjliggörs. Sametinget menar att de förslag till kompensation som presenteras är omfattande och kostsamma samt att konsekvenserna av dessa inte är tillräckligt belysta. Huruvida förslagen är praktiskt genomförbara och likvärdiga med nuvarande markanvändning anses inte framgå tillräckligt tydligt i samrådshandlingen. Yttrandet uppmärksammar också att det i samrådsunderlaget saknas det faktum att riksintresseområden för rennäringen går förlorade och inte ersätts. De betesområden som föreslås som kompensation är inte av riksintresse idag och uppfyller därför sannolikt inte de urvalskriterier som ställts upp för framtagandet av riksintresse för rennäringen. Det är dessutom ett krav att eventuella ersättningsmarker är sammanhängande för att det ska vara möjligt att bedriva renskötsel. Idre Fjälls kommentar: Idre Fjäll tillmötesgår Sametingets synpunkter gällande uppföljning av huruvida kompensationsområdena i praktiken kompenserar för de faktiska skadorna på rennäringen. I uppföljningsfasen kommer det att finnas möjlighet att justera kompensationen. Projektägaren ansvarar för de kostnader kompensationsåtgärderna innebär. Klimatmässigt skiljer sig inte de nya vinterbetesmarkerna väsentligt från de gamla. Synpunkten att renar kan och kommer att vistas i projektområdet har förtydligats i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. Idre sameby har ingen jakt eller fiskerätt i naturreservatet Städjan-Nipfjället. Idre Nya Sameby (Idre sameby) Idre sameby vill med sitt yttrande förtydliga att alla kompensationer, kostnader för flytt, marklösningar etc. måste ske genom en långsiktigt hållbar lösning och utan kostnader för samebyn. Samebyn anser att barmarksturismen ej framhållits i projektplanerna utan fokus har lagts på själva liftsystemet. Idre sameby påtalar att projektägaren måste beakta att det trots en omdisponering av markerna kan och kommer renar att vistas i området. Samebyn har, även vid en utbyggnad rätt att använda området som renbete och flyttningsväg. Den föreslagna, nya flyttvägen är oprövad och ingen vet därför hur den kommer att fungera i praktiken. I utredningen har omdisponeringen av markerna enligt yttrandet endast beaktat kompensation för vinterbete. Den störning som sker vid barmarksbete samt det betesbortfall en utbyggnad medför har ej beaktats och dessutom saknas det kompensationsåtgärder för detta i utredningen. Idre sameby framhåller att: Det är många renstängsel som måste flyttas vid genomförande av kompensationsåtgärderna. Förutom de stora markägarna Sveaskog och Särna-Idre Besparingsskog berörs även andra markägare av en omdisponering av markerna. Alla de privata markägarna har lika stor betydelse vid fråga om renbete. Det går inte att bedriva renskötsel i ett område där en liten markägare mitt i ett större område nekar rätten till upplåtelse av marken. Det saknas uppgifter om den betydande påverkan som sker på bland annat renbetet, dvs. marktäcket, vid nedfarter, liftar, eventuella byggnader osv. Beträffande den tabellen i kap 11 som sammanfattar Tre Toppars påverkan på diverse värden påpekar samebyn att värdet av betesro felaktigt har bedömts endast vara måttligt. Samebyn anser att värdet av betesro är betydande. Samebyn är i övrigt skeptisk till förslaget om lokal förvaltning av naturreservatet samt negativ till den föreslagna naturvårdsbränningen i Foskdalen, eftersom detta innebär bl.a. att det sköra marktäcke av renlav kommer att försvinna och möjligheten till bete förhindras. Idre Fjälls kommentar: Under den fortsatta projekteringen kommer Idre Samebys önskemål att utredas och i möjligaste mån tillgodoses. Idre Fjäll har en dialog med samebyn om dessa frågor. Om kompensation: av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att rennäringens villkor ska ingå i det regeringsbeslut om tillåtlighet som kommer att avse Tre Toppar. Det gäller även behovet av uppföljning och eventuell anpassning av kompensationen till den faktiska påverkan av Tre Toppar. Säkerställandet av kompensation för samebyn föreslås således som ett villkor för tillstånd till projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen har förtydligats med avseende på osäkerheten kring hur nya flyttleder fungerar i praktiken. Detsamma gäller effekter av barmarksturism och det av samebyn påtalade nyttjandet av projektområdet, såsom renbete och flyttningsväg vid vissa specifika förhållanden, samt det faktum att även betydliga sträckor av renstängsel behöver flyttas. Beträffande beskrivningen av betesro i samrådsunderlaget är det en missuppfattning att värdet av betesro skulle ha bedömts som måttligt, det är istället omfattningen av påverkan på betesron i området som klassats som måttlig. Detta har förtydligats i tabellen i kap 11. Särna-Idre Besparingsskog Särna-Idre Besparingsskog konstaterar i sitt yttrande att fler och fler personer flyttar från området. För att norra Dalarna skall klara överlevnaden krävs nya satsningar i området. Den enda större näring som kan expandera är turistnäringen, andra områden har i bästa fall enbart marginella möjligheter att utvecklas. Särna-Idre Besparingsskog ställer sig därför positiv till en utbyggnad av Tre Toppar. 11

12 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Besparingsskogen har diskuterat att upplåta marker väster om älven (norr om vägen mellan Särna och Mörkret) för renbete, men är i nuläget inte beredda att släppa ytterligare marker för det ändamålet. Det understryks att inga avtal finns idag. Besparingsskogens erfarenhet är att t.ex. kraftledningar och liftar inte tycks utgöra några hinder för renarna. Besparingsskogen anser därför att det bör finnas möjlighet för att renarna kan ha kvar samma flyttleder som idag. Särna-Idre Besparingsskog ställer sig positiv till förslaget om att medverka som part vid en eventuell lokal förvaltning av Städjan-Nipfjällets naturreservat men påtalar att ett eventuellt förvaltningsavtal skall ske på ett affärsmässigt vis. Idre Fjälls kommentar: Sammansättningen av kompensationen för påverkan på rennäringen kommer att bli en central fråga i den vidare processen eftersom det är en förutsättning för Tre Toppar. Slutligen är det en fråga för regeringen att säkerställa samebyns långsiktiga tillgång till nya betesmarker. Det är inte en realistisk möjlighet att samerna nyttjar samma flyttled för renarna som i dag när Tre Toppar är i funktion. Renhjordarnas passage av nedfarter, anläggningar etc. skulle medföra konkreta konflikter som ingen av parterna är intresserade av. Sveaskog Förvaltnings AB Sveaskog Förvaltnings AB motsätter sig förslaget att området Slagebäcken-Björnklinkåsen på bolagets fastighet ska reservatsbildas som kompensationsåtgärd. De hänvisar till att området inte ingår i länsstyrelsens rapport 5339 Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar och därmed inte bedöms hålla naturvärden som motiverar bildande av naturreservat. Sveaskog Förvaltnings AB framhåller att den omdisposition av renbetet som beskrivs i samrådshandlingen och berör bolagets marker förutsätts regleras i nyttjanderättsavtal och föregås av sedvanliga förhandlingar kring villkoren i avtalet. En utbyggnad av projektet kommer enligt yttrandet att påverka bolagets närbelägna marker öster om projektområdet men omfattning och konsekvens av detta är ännu svårt att överblicka. Idre Fjälls kommentar: Huruvida en del av Sveaskogs mark i området är lämplig som kompensation blir en myndighetsfråga i den vidare processen. Dalarnas Ornitologiska förening Yttrandet från Dalarnas Ornitologiska förening framhåller att projektområdet bör ha kvar sitt skydd utan intrång. Det skogsparti med Västlig taiga som berörs är enligt yttrandet en del i ett unikt område. Föreningen påtalar att här finns gott om tretåig hackspett, ugglor, korsnäbbar, mesar m.m. Föreningen understryker att även om Tre Toppar skonar miljön så mycket som möjligt kommer skogen aldrig att kunna återställas till 12 fullo. Idre Fjälls kommentar: Tre Toppar-området utgör en mycket liten del av det ha stora sammanhängande, utpekade barrskogsområdet inom Natura området Långfjället-Städjan-Nipfjället. Alla arter och habitat som finns utpekade för detta Natura 2000-område finns även i de andra stora Natura 2000-områdena i det omgivande landskapet, med undantag från fjällpipare som endast är utpekat för detta Natura område. Inga fågelpopulationers långsiktiga bevarandestatus bedöms påverkas av projektet, dvs. inte heller populationen av fjällpipare. Svenska turistföreningen (STF) STF instämmer i bedömningen att Tre Toppar från sysselsättningssynpunkt är mycket angeläget för Älvdalens kommun och att det knappast finns något alternativ som utan omfattande insatser från det allmänna skulle ge motsvarande effekter. STF anser att projektet skulle få en betydande miljöpåverkan i projektområdet samt intilliggande områden. Det påpekas att projektområdet både är naturreservat och Natura 2000-område. I ett långsiktigt perspektiv, menar STF, är det angeläget att reservat av dessa slag inte bara inrättas utan också respekteras. De angivna kompensationsåtgärderna är enligt STF obetydliga i jämförelse med de naturvärden som går förlorade i projektet. Svenska Turistföreningen avstyrker att projektet genomförs med de intrång som planeras. Även om effekten då skulle blir mindre bör Idre Fjälls expansion enligt STF ske utanför de skyddade områdena. Idre Fjälls kommentar: Kompensationsåtgärderna ska säkerställa att landskapets samlade ekologiska funktioner fungerar minst lika bra som i dag. Paketet är omfattande och innehåller betydande säkerhetsmarginaler för den skada som bedöms ske inom Natura 2000-området. Kompensationen kommer att granskas av Länsstyrelse och andra myndigheter innan tillstånd ges till projektet. Idre Fjäll anser det för omöjligt att få lönsamhet i en anläggning på någon av de undersökta ytorna utanför reservatet. Därmed skulle projektet inte ge de förväntade positiva samhällseffekterna. Fjätervålens Skidlift AB Fjätervålens Skidlift AB skrivar i sitt yttrande att beslut har tagits om inte att medverka i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Tre Toppar. Som ledande grund till beslutet anges att tillräcklig hänsyn till Fjätervålens självbestämmande och tillika egenart ej har visats i samrådsmaterialet. Fjätervålen hänvisar dock i sitt yttrande till en skrivelse av den 6 januari I denna skrivelse står det att förslaget (Tre Toppar) ligger i linje med långsiktiga tankar inom Fjätervålen och att företaget inte ställer sig negativt til projektet. Fjätervålen skriver (1998) vidare att om projektet materialiseras avser Fjätervålen att medverka som självständig part och ta ansvar för överenskomna utbyggnader av fjället Fjätervålen fram till Foskån. Idre Fjälls kommentar: Efter kontakt med Fjätervålen Skidlift AB förtydligas Fjätervålen Skidlift AB:s roll och prioriteringar beträffande utbyggnad av fjället Fjätervålen i projektbeskrivning och MKB för Tre Toppar. Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) SLAO är positiv till att deras medlemsanläggningar utvecklas och ställer sig därför bakom förslaget som lagts fram. Organisationen anser att det är bra att utveckla befintliga anläggningar så att de får ännu större livskraft. Idre SK Alpin Idre SK Alpin ser positivt på den möjlighet en utbyggnad ger för att kunna bredda den alpina skidsporten i bygden. Bland annat upplevs möjligheten till nya nedfarter och en bra förbindelse mellan Idre Fjäll och Fjätervålen som positiv. Idre SK Alpin betonar att nedfarterna på Städjans ostsida bör utformas så att både träning och tävling i fart kan ske på ett riskfritt sätt.

13 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4.3 Allmänhet Det totala antalet inkomna synpunkter från privatpersoner i samband med det utökade samrådet är 45. Den största delen av allmänhetens lämnade synpunkter (se bilaga 6) rör frågorna om landskapsbilden och Städjans symbolvärde. Dessutom ger många yttranden uttryck för att mänskliga konstruktioner i det som i dag upplevs vara orörd natur påverkar upplevelsen av området negativt. Endast ett fåtal av synpunkterna berör frågor om påverkan på enskilda naturvärden eller att projektet berör ett Natura 2000-område. De muntliga synpunkterna som framkom under Öppet hus skiljde sig från de skriftliga yttrandena genom främst att handla om de praktiska konsekvenserna i Idre-området av ett genomförande av projektet. Sammanfattningen av allmänhetens yttranden är gjord utefter en tematisk uppdelning av de vanligaste förekommande synpunkterna. Varje tema inleds med en sammanfattning, därefter redovisas ett axplock av karakteristiska citat tillsammans med kommentarer från Idre Fjäll i tabellform. Innehåll i MKB och samrådsunderlag Ett tema som framkommer i en del yttranden berör de utredningar som gjorts inför sammanställande av projektbeskrivning och samrådsunderlag. Synpunkterna på samrådsunderlaget Tre Toppar samhällsintresse, hänsyn och konsekvenser har beaktats i Idre Fjälls arbete med att färdigställa miljökonsekvensbeskrivningen. Innehåll i MKB och samrådsunderlag Synpunkter Det står i utkastet till miljökonsekvensbeskrivning att man bara ska låna marken av naturen; det är ett hån mot just naturen. Det framgår inte hur man ska bygga utan att förstöra befintlig mark och inte heller hur eventuellt återlämnande av marken ska ske. Av ren tillfällighet har det kommit till min kännedom att projektet avser att föreslå att ett naturskyddsområde i Navardalen om 1000 hektar avsätts som kompensation för det intrång som sker på Städjan....//... Frågor man som enskild markägare ställer sig är hur ett naturskyddsområde kommer att påverka min egendom i Navardalen....//... Det korrekta hade varit direktkontakt med alla markägare som berörs av projektet. Man ska inte behöva söka informationen själv utan naturligtvis bli informerad av den som vill tränga sig på en. Jag bedömer att risken är stor att nästa utveckling kommer att kräva att hela Städjan tas i anspråk för dess oersättliga utförslöpors skull. Och markområdet kring Städjan kommer då att behövas för att tillgodose behovet av naturnära och backnära boende. Projektet redovisas som miljöanpassat. Jag kan inte svälja en sådan beteckning på ett projekt som i sig medför så stora ingrepp. Och man har inte tagit hänsyn till brukarnas påverkan, intresset för miljöanpassning i själva brukandet är sannolikt inte stort. Idre Fjälls kommentarer En lång rad skyddsåtgärder har presenterats i miljökonsekvensbeskrivningen kap 10. Bl.a. kommer nedfarterna att anläggas på befintlig markvegetation. Genom att undvika schaktning skonas marken. De få block som behöver flyttas kommer att samlas i rösen i närheten av pisterna. Om anläggningen senare avvecklas kan blocken läggas tillbaka. Idre Fjäll medger att skogen som avverkas inte kommer att kunna återställas som exakt samma skog inom en realistisk tidshorisont. Därför behövs de föreslagna, långsiktiga kompensationsåtgärderna, som bl.a. omfattar skydd av värdefulla skogar som i dagsläget inte är skyddade, se MKB kap 12. Det paket av kompensationsåtgärder som presenteras i samrådsunderlaget ska ses som ett preliminärt exempel. Paketet är omfattande och innehåller betydande säkerhetsmarginaler för den skada som bedöms ske inom Natura 2000-området. Det blir länsstyrelsen som efter att regeringen har gett tillåtelse till projektet sätter upp villkor för projektet, bl.a. om den nödvändiga omfattningen av kompensation. Avsikten är att berörda myndigheter och markägare i samråd med Stiftelsen Idre Fjäll gemensamt ska enas om vilka specifika kompensationsåtgärder som bör knytas till Tre Toppar. I detta skede kommer alla markägare att kontaktas personligen. Innan några slutgiltiga beslut tas om kompensationens utformning kommer varje åtgärd, t.ex. reservatsbildning av Navardalen, att genomgå en omfattande samrådsprocess. Stiftelsen Idre Fjäll har under arbetet med Tre Toppar utarbetat en s.k. Masterplan för hela projektet. Denna plan beskriver hela huvudalternativet med dess skidområden, boende och annan infrastruktur, inkl. framtida utvecklingsmöjligheter. Ett syfte med denna planering är att visa att Tre Toppars fortsatta utveckling inte behöver ytterligare skidområden, boende etc. inom Natura 2000 området inom överblickbar tid, dvs. några årtionden. Det är denna totallösning som är föremål för myndigheternas prövning. Tre Toppar kommer trots alla hänsyn och skyddsåtgärder som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (kap 10) att påverka några naturtyper på ett betydande sätt. Därför är kompensation för de ekologiska funktionerna ett nödvändigt krav. Dessa åtgärder presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen kap 12. Beträffande själva driften och brukandet av Tre Toppar har Idre Fjäll åtagit sig att använda modern, ljudsvag teknik i liftar, snökanoner etc. samt bl.a. att jobba aktivt för att undvika att attrahera kråkfåglar som kan utkonkurrera områdets naturliga fågelfauna. 13

14 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Alternativ och förslag Flertalet yttranden föreslår att en satsning på ekoturism (alternativa ordval är vildmarksturism och naturturism) bör göras istället för en satsning på Tre Toppar. Några förslag inom detta koncept är att bygga övernattningsstugor, utveckla paketlösningar av olika slag och erbjuda naturguidningar. Ett antal förslag på hur Idre Fjäll och Fjätervålen kan länkas samman samt på diverse alternativa lokaliseringar för ett skidområde har också framkommit under samrådet. Alternativ och förslag Synpunkter I det långa loppet torde det vara betydligt bättre att satsa på vildmarksturism i naturreservatet i stället för att göra ett så pass omfattande intrång i det som föreslås. Att det redan förekommer viss påverkan på Städjan, till exempel ett röse på toppen och en väl upptrampad stig på vägen dit, är ett dåligt argument. Den är försumbar i jämförelse med den påverkan som föreslås. Meningen med satsningen på en skidanläggning på Grängesåsen var en bra idé, man ville skapa arbetstillfällen i bygden. Jag anser att den vinst som detta projekt ger inte i all framtid endast ska återinvesteras i mer anordningar för skidåkning i olika former. Inte heller i massturism. Vinsten borde även kunna investeras i annan verksamhet i bygden som kan ge arbetstillfällen. Ta fram alternativa planer för en ekoturism med inriktning på, inte massturism av kapitalstarka medelålders engångsturister, utan på familjer med barn och ungdomar. Det finns ett mindre ingrepp som jag skulle kunna tänka mig för att knyta ihop områdena: en kabinbana från Idre Fjäll över södra skaftet på Städjan (mot Gränjåsen) och bort mot Fjätervålsområdet. Det skulle innebära stolpar i utkanten av reservatet, men inga ingrepp i övrigt. Bygg en monorail-bana mellan Idre Fjäll och Fjätervålen. Idre Fjälls kommentarer Idre Fjälls analys av alternativa satsningar och alternativa utformningar har förtydligats i den uppdaterade miljökonsekvensbeskrivningen. Genom en satsning på turism för att skapa arbetstillfällen används den turistiska kompetens som finns i regionen och den befintliga infrastrukturen tas tillvara. Ekoturism har i analyserna inte bedömts kunna generera lokal omsättning och sysselsättning som motsvarar satsningen på en skid- och friluftsanläggning på Städjan. Idre Fjäll drar därför slutsatsen att ekoturism inte kan vara ett huvudalternativ m.a.p. att uppnå de långsiktiga målen om samhällseffekter. Olika typer av småskalig turism, varav ekoturism är en, anses dock vara ett mycket viktigt komplement till Tre Toppar. Idre Fjäll kommer att bevara kontakten med bl.a. Svenska Ekoturismföreningen och utveckla idéerna kring hur storskalig turism och småskalig turism kan gå hand i hand och dra nytta av varandra. Förslagen med kabinbana och monorail-bana har utretts och avslagits eftersom analysen visar att dessa alternativ inte tillgodoser ändamålet såsom huvudförslaget Tre Toppar. Ändamålet är att för en överskådlig framtid stödja utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och välfärd samt ett attraktivt naturnära boende i nordvästra Dalarnas glesbygd. Tre Toppar är ett medel att nå detta ändamål, se figur 1. Säg ja till Himmelsfjäll, den stora spa- och skidanläggningen som nu detaljplaneras på Himmeråsen, mittemot Idre Fjäll. Genomför Friluftsfrämjandet Dalarnas förslag. Alternativet är bortvalt. Det är en annan privat entreprenör som genomför projekteringen av Hemmeråsen. Hemmeråsen erbjuder varken den typ av skidåkning i kalfjällsterräng eller de fallhöjder och längder på nedfarterna som Tre Toppar. Det bedöms därmed inte vara lika långsiktigt turistiskt gångbart som Tre Toppar. Topografin innebär således att Hemmeråsen inte tillgodoser ändamålet i tillräcklig omfattning. I övrigt kan det nämnas att Hemmeråsens slutningar har minst lika höga skogliga naturvärden som de områdena inom reservatet som berörs av Tre Toppar. I samrådsunderlaget och miljökonsekvensbeskrivningen går detta alternativ under namnet Alternativ Foskdalsvallen. Ett resultat av det utökade samrådet är att Idre Fjälls analys av de olika alternativen har förtydligats i MKB, se kap 4. Rent teoretiskt går det att lokalisera Tre Toppar enligt detta förslag, men det skulle ge betydligt sämre skidåkning än Tre Toppar och dessutom försvåra möjligheten att skapa bra boende i anslutning till skidområdena. Alternativet innebär därmed långa transporter utan skidåkning och även en inbyggd flaskhals genom att besökarna inte kan sprida sig i systemet. Gästantalet (och därmed arbetstillfällena) skulle enligt beräkningarna troligen bli väsentligt mindre jämfört med Tre Toppar eftersom alternativet inte kan åstadkomma en högkvalitativ skidåkningsupplevelse, se figur 1. Idén bakom projektet Tre Toppar är inte att skapa transporter utan att skapa attraktiva områden för besökare. Detta generar i sin tur ett underlag för nya arbetstillfällen. Tillskapandet av nya skidområden är därför en viktig del av projektet och därför kan man inte bortse från vikten av bra områden med höga skidåkningskvalitéer. 14

15 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Arbetsmarknad - påverkan på bygden Ett flertal yttranden i denna kategori handlar om att en utbyggnad skulle ge nya arbetstillfällen och få området att leva och därigenom vara en investering som gagnar bygden. Några yttranden behandlar behovet av helårsarbeten i området. Tre Toppar anses vara en alltför ensidig satsning på utförsåkning och därmed innebära alltför säsongsbetonade arbeten. Landskapsbilden (visuellt intryck) och Städjans symbolvärde Flera synpunkter refererar till Städjan som ett vackert fjäll med en karakteristisk form. Exempelvis kallas Städjan fjällvärldens symbol. Liftar och andra fasta installationer i projektområdet anses påverka synintrycket av området på ett negativt sätt. Likväl framhålls att skidnedfarter i skogen syns på långt håll och förtar intrycket av orörd natur. Avverkning av skog i området är inte önskvärd enligt ett antal synpunkter. Arbetsmarknad - påverkan på bygden Exempel på synpunkt Bygg Tre Toppar! Tänker på en framtid för både oss vuxna och våra barn. Arbetena bygger på turismen! Tycker också att det är trevligt med liv och rörelse i bygden. Det borde vara angeläget att söka en jämnare arbetsmarknad, som kan ge mer helårsarbeten, eller nära på, så att det kan bli intressant att bosätta sig på orten. Jag anser att den ensidiga satsningen på utförsåkningen inte tillgodoser detta behov. Projektet är positivt då det ger arbetstillfällen. Projektet är positivt för det rörliga friluftslivet nu och för kommande generationer samt ger ett levande samhälle. Om man gör detta med Tre Toppar kommer Idre med omnejd att utvecklas. Om detta inte byggs så är Idre ett dött samhälle om några år. Idre Fjäll är navet i denna region, utan Idre Fjäll med en positiv utveckling kommer denna region att självdö. Det är väldigt viktigt med fortsatt utbyggnad som ger en massa arbetstillfällen och att vi småföretagare kan överleva och utvecklas...//.. Tänk på ungdomen som vill bo kvar och arbeta här. Såvitt jag kan se är Tre Toppar det enda trovärdiga alternativet som kan ge en långsiktig positiv utveckling i den norra kommundelen! Det är en orealistisk bedömning av antalet arbetstillfällen vid etablerande och drivande av verksamheten. Idre Fjälls kommentarer Idre Fjäll konstaterar att det utifrån flertalet synpunkter tycks finnas ett lokalt stöd för att fortsätta driva arbetet med projektet. I flera av synpunkterna från boende i Idre anses projektet vara till god nytta för bygden. Samtidigt kan det konstateras att några anser att arbetstillfällena blir alltför säsongsbetonade. Här vill Idre Fjäll förtydliga att Tre Toppar innebär en åretruntsatsning. Den satsning på barmarksturism som innefattas av projektplanerna är ett sätt att skapa en jämnare arbetsmarknad. Att Idre Fjäll valt att satsa på alpin turism som ett medel för att nå en förbättrad befolkningsutveckling i ett glesbygdsområde beror på att det inom den sektorn redan finns hög kompetens i regionen samt en utbyggd infrastruktur. Idre Fjälls bedömning är att gäller att bygga vidare på det bygden har bäst förutsättningar för att nå en positiv utveckling. Ett av de ändamål som är formulerade för Tre Toppar är att projektet ska ge underlag för en långsiktigt hållbar utveckling i en glesbygdsregion. Det är en grundförutsättning för projektet att det kan skapa nya arbetstillfällen och öka inflyttningen till området. Eftersom det skapar goda förutsättningar för tryggandet av arbetstillfällen och en befolkningsökning får det i sammanhanget anses vara en samhällsmässigt angelägen utbyggnad. Visst är prognoser om framtida mänskliga beteenden så som resande och spenderande svåra att förutse. Antalet arbetstillfällen som förutses genereras av projektet grundas på en utredning av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna av Tre Toppar utfört av företaget Resurs AB. Analyserna bygger på faktiska, lokala siffror för gästnätter, utlägg, omsättning, sysselsättning etc. Utvärderingen visar att Tre Toppar under fullt rimliga antaganden kommer att generera nya årsarbetstillfällen som ett direkt resultat av fler gäster i området, se figur 1. Landskapsbilden visuellt intryck och Städjans symbolvärde Exempel på synpunkt Förslaget uppges vara utformat så att Städjans siluett inte ska ändras. Kanske man på håll och ur vissa vinklar inte upptäcker liftkonstruktionen, men ur andra vinklar och i närområdet kommer Städjan inte längre vara det orörda, säregna fjället. Dessutom kommer skog att tas ner för att möjliggöra pistning och nedfarter, inte är fjället orört då. Jag bönar och vädjar: Låt Städjan förbli Städjan. Vad gäller Städjan med sin karakteristiska vulkanprofil känner jag det som ett rent helgerån att överhuvudtaget tänka tanken att dra upp liftar där. När man från Städjan tittar mot Gränjåsvålen med sina liftar och nedfartsgator i skogen så är det verkligen inte så jag vill ha det på Städjan. Vilket vansinne! Låt Städjan vara! Att vandra upp till Städjans topp är något av det läckraste jag upplevt i naturen och bygger det på de orörda omgivningarna. Mänskliga konstruktioner såsom liftar och annat finns det mer än nog av, men orörda fjäll är det mer än ont om. Städjan är unik och låt den så förbli. Städjan är unik; att det finns många m 2 som fortfarande blir orört ersätter inte Städjan. Idre Fjälls kommentarer Påverkan på landskapsbilden har varit en viktig fråga i arbetet med att ta fram projektförslaget. Projektägaren tar hänsyn till de visuella aspekterna och fjällets symbolvärde genom att varken Städjans krona eller sadel kommer att tas i anspråk. Därför kommer Städjans profil inte att förändras. De föreslagna byggnationerna på fjället ska landskapsanpassas. För en indikation på hur det kan komma att se ut hänvisas till den tekniska beskrivningen. En annan hänsyn som tas till landskapsbilden är bevarad vegetation på fjällheden. Skog kommer dock att avverkas för nedfarter och även om skogskanterna görs mjuka och varierade kommer synintrycket att påverkas. Det är svårt att bedöma hur boende och besökare kommer att uppfatta projektets påverkan på landskapsbilden eftersom människans uppfattning om landskapsbilden är subjektiv. Synintrycket av projektet behöver inte bara associeras till något negativt utan också förknippas med något positivt, såsom den positiva betydelse Tre Toppar kommer att få för bygden. 15

16 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Orördhet naturupplevelse Ett antal yttranden behandlar den orörda naturen i området och hur upplevelsevärdet minskas i närvaro av mänskliga konstruktioner. Flertalet anser att Städjan-området har en funktion genom sin lättillgänglighet och att det därmed är viktigt att bevara oexploaterat. Det påpekas att det finns behov av lättillgänglig, orörd natur. Samtidigt finns det i andra yttranden ett synsätt som belyser ett annat perspektiv på projektets påverkan på naturen. Dessa framhåller att det finns stora arealer med naturskydd i kringliggande områden och att Tre Toppar i det perspektivet har en relativt liten påverkan. Skyddad natur Några få enskilda personer påpekar att ett projekt av Tre Toppars typ, inklusive det nya boendet Städjanvallen, inte bör få genomföras i ett skyddat naturområde. Orördhet naturupplevelse Skyddad natur Exempel på synpunkt Idre Fjälls kommentarer Synpunkter Idre Fjälls kommentarer Utveckla gärna Idre Fjäll och Fjätervålen, men låt Städjan vara orörd. Vi behöver väl även fredade, relativt lättillgängliga områden. Ni skriver att Städjan är ett mycket populärt mål för vandrare och skidåkare, men hur populärt kommer det att vara efter utbyggnaden. Är det inte orördheten man söker när man besöker Städjan? Blir här liftar och stolpar är alltihop förstört. Då ser det ju ut som vilken vanlig fjällanläggning som helst ta Sälens alla höjder och system som exempel. Det viktigaste, på sikt, är att värna om den sista lättillgängliga ostörda fjällmiljön som inte är skadad av skidliftar och skoteråkning och där det ännu finns möjlighet att uppleva tystnaden och en oexploaterad miljö. Tycker att detta projekt är bland det bästa som kan hända Idre. Alla argument att Städjan skulle vara en orörd och så speciell topp håller inte. Det kommer att bli mindre slitage med en lift. Alla som vill ha orörda toppar kan t.ex. åka till Härjehågna. Där möter man nästan aldrig en människa. Här finns miltals med orörd natur, fjäll, strövområden och nationalparker, och det är därför ingen katastrof att bygga ut Städjan. Låt Städjan bli en plats för endast vintersport (sommaraktiviteter sliter hårdare på naturen). Tillåts det att man kalhugger skogen i området är det löjligt att stoppa en utbyggnad av Tre Toppar om den görs med största hänsyn till naturen. Idre Fjäll har respekt och förståelse för att många funderar kring hur projektet kommer att inverka på upplevelsen av det område som innefattas av projektet. Hur mänskliga konstruktioner upplevs i en naturmiljö är en subjektiv bedömningsfråga. Städjans profil är unik, det håller vi med om. Därför har projektförslaget anpassats för att inte innebära stora ingrepp i landskapsbilden. Städjans krona och sadel kommer till exempel att vara orörd och dess profil kommer inte att förändras av projektet. Utformningen av toppstationerna kommer att ske utifrån principen att de ska smälta in i landskapet och tillföra det en ny dimension. För att få en bild av hur de kan tänkas se ut hänvisar vi till den tekniska beskrivningen för Tre Toppar, där visualiseringar av förslag på topp- och dalstationer redovisas. Vandringsleder och skidspår som berörs av projektet föreslås få en ny sträckning för att ge besökaren den mest ostörda upplevelsen. Bullerbegränsande åtgärder för lift och snökanoner kommer att vidtas. Vår bedömning är att området kommer att vara relativt tyst förutom under skidsäsongen. Vi tror att liftarna kan vara en tillgång för de personer som vill ta sig ut i naturreservatet på egen hand både sommar och vinter. Liften på Städjans västsida kommer även att vara i bruk under barmarkssäsong vilket innebär en utökad möjlighet för t.ex. rörelsehindrade och äldre att ta sig till en fin plats i naturen som tidigare varit svåråtkomlig. Fjällens upplevelsevärden kommer genom Tre Toppar att kunna delas av fler människor. Att naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara anser Idre Fjäll vara positivt och främjande av värden så som god hälsa. Natura 2000-området Långfjället-Städjan-Nipfjället är ha stort. Projektområdet Tre Toppar ligger i reservatets sydligaste del, vilket gör att större delen av det obrutna området ligger norr om anläggningen. Drygt 1000 ha ligger söder därom. Tre Toppar berör således endast en liten del av naturreservatet och Natura 2000-området och de mest ursprungliga och värdefulla delarna kommer att bli orörda. Det blir självklart en lokal påverkan av anläggningen, men i ett större perspektiv kommer det fortfarande finns väldig mycket orörd fjällmiljö i omgivningen. Större delen av Dalarnas skogsmark är ju plantager. Det är därför mycket värdefullt med de skyddade fjällområdena. Ni tar verkligen inte någon hänsyn till naturen i dessa områden, det är inte en slump att området är ett Natura 2000-område. Jag besöker ganska ofta området som naturnjutare/vandrare och jag motsätter mig en sådan här kraftig exploatering av ett område som är skyddat för bevarandeintresse och ingår i ett europeiskt nätverk av skyddad natur. Inom projektet planeras även ett nytt boende, Städjanvallen, inom reservatet. Där ska bli 3000 bäddar. Det innebär ett stort ingrepp och stor belastning och förslitning av den delen av reservatet. Det är sant att en stor del av skogsmarken i Dalarna utgörs av planterad skog som ingår i det aktiva skogsbruket. I norra Dalarna är situationen dock en annan: 28 % av ett 100 x 100 km ( km 2 ) stort område runt projektområdet för Tre Toppar är skyddad som Natura 2000-område. Det berörda Natura 2000-området täcker en yta om ha och i omedelbar anslutning till detta mycket stora område finns ytterligare drygt ha sammanhängande skyddad natur av liknande karaktär som de naturtyper som Tre Toppar berör. Totalt bedöms 128 ha Västlig taiga (barrskog) påverkas, vilket motsvarar knappt 0,2 % av denna livsmiljön i de 25 största Natura 2000-områdena i det omgivande landskapet (norra Dalarna och södra Härjedalen). Regeringen är den instans som slutligen tar beslut om projektet kan ges tillåtlighet i enlighet med vad som föreskrivs i Miljöbalken 7 kap 29. Tillstånd får lämnas om 1. det saknas alternativa lösningar 2. verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänt intresse och 3. åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Idre Fjäll menar inte att ändamålet om ökad sysselsättning och därav följande lokal och regional utveckling kan nås på andra sätt än genom Tre Toppar. Diskussionen kring alternativfrågan har efter samrådet utvecklats i miljökonsekvensbeskrivningen. I den delen av Städjanvallen som kommer att ligga inom Natura 2000-området planeras endast för 1000 bäddar. Det kommer att tas mycket stort hänsyn till lokalområdets naturvärden i detaljprojekteringen. Bl.a. planeras Städjanvalen bli bilfritt område. En närmare beskrivning av Städjanvallen finns i den tekniska beskrivningen. 16

17 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Buller Fastighetsägare i området (främst från fritidshusområdet Gränjesåsvallen) påpekar att buller från Idre Fjälls befintliga anläggning är störande. De hyser farhågor för bullerproblem vid ett eventuellt genomförande av Tre Toppar. Ett flertal anser att Städjan och Foskdalen bör vara tysta områden. Befintlig anläggning (Idre Fjäll) och markpåverkan Ett tema som framkommer i en del yttranden är hur Idre Fjälls anläggning på Gränjesvålen upplevs i landskapet. Det anses att tillräcklig hänsyn till naturen inte har tagits vid byggnationer och anläggningsarbeten. Under denna rubrik sammanfattas även synpunkter relaterat till buller från Idre Fjäll. Buller Befintlig anläggning (Idre Fjäll) Exempel på synpunkter Idre Fjälls kommentarer Synpunkter Idre Fjälls kommentarer Som boende på Gränjesåsvallen har vi hittills blivit störda av både byggnation/grävmaskiner samt hög bullernivå från snökanoner som körs dygnet runt. Ska vi få detta obehag från ytterligare ett område? Något sådant accepteras inte. Sedan fastigheterna avstyckades för byggnation i början av 1960-talet har senare skidanläggningen Idre Fjäll byggts i anslutning till Gränjesåsvallen. Redan då flyttades gränsen för naturreservatet. Störningarna avskräcker redan nu i form av tjutande snökanoner, högtalarmusik, skotertrafik, sprängning av Chocken (ett illdåd i sig), kommersiell ridverksamhet på stigarna upp till Städjan samt en kraftigt ökad biltrafik. Allt detta med ingen eller ringa hänsyn till fastighetsägarna i Gränjesåsvallen. Skrammel från liftsystem, buller från ökad biltrafik, pistmaskiner och snöskotrar i systemen samt skrän från stora grupper av människor utan vana att umgås med och respektera orörd natur. När får vi den första popkonserten vid Rybäckskojan? Och vilka ljud kommer att störa stillheten i den paradisliknande Foskdalen mellan Städjan och Fjätervåla? En dal fylld av total tystnad och stillhet i skuggan av Städjan. Jo, ljudet av rasslande och ripplande liftsystem. Det är ytterst beklagligt att boende i närheten av Idre Fjäll störs av de aktiviteter som bedrivs. Idre Fjäll bedömer att den största störningskällan är snökanonerna. Detta system uppgraderas för tillfället.de nya kanonerna bullrar väsentligt mindre än de gamla och uppgraderingen medför därför en märkbart minskat ljudstörning i omkringliggande bebyggelse. Nya, moderna liftar är relativt tysta, medan några av Idre Fjälls gamla liftar låter ganska mycket. Dessa gamla liftar kommer på sikt att bytas ut mot nya. I den vidare planeringen av Tre Toppar kommer Idre Fjäll att lägga stor vikt vid att minimera anläggningens bullerpåverkan där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De viktigaste åtgärderna blir moderna liftar och snökanonsystem, men Idre Fjäll kommer även generellt att se över behovet av bullerdämpande åtgärder. I Foskdalen planeras endast en transportlift, dvs. inga vägar eller andra aktiviteter. Idre Fjäll har då inte hittills visat någon hänsyn när det gäller anläggningen på Gränjesvålen, det ser ut som en övergiven byggarbetsplats. Inte är det någon njutning att bestiga Gränjesvålen. I förhandsinformationen har man lovat att återställa naturen omkring Idrefjäll och Städjan. Tillåt mig tvivla. Ser man ut över fjället från övre Nipfjällsparkeringen så ligger anläggningens backar som öppna sår i en i övrigt mjuk och vacker natur. Nu är Grängesvåla förstört, hela Idre Fjäll ser ut som en stor sophög, sänd upp turisterna på Hemmeråsen, där passar dom, låt Städjan vara orörd. Idre Fjäll (bebyggelse och backar) är i sig ett väldigt stort ingrepp i naturen. Idre Fjäll behövs säkert som en motor i området men det är ingen miljö att exportera till Gränjesåsvallen eller till Foskans dalgång. Av materialet går inte att utläsa om bebyggelsen i Gränjesåsvallen blir bra eller en katastrof som Städjans fjällby. Åsikterna att många misstag begåtts vid anläggningsarbeten på Gränjesvålen är något som Idre Fjäll verkligen har tagit till sig. I framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen har detta varit en viktig aspekt att ta hänsyn till. I det dokumentet finns därför beskrivet hur Idre Fjäll genom olika fältförsök ska finna på bra metoder att återställa skadade ytor samt metoder för att anlägga nya byggnader, nedfarter och gångstigar efter principer som minimerar miljöpåverkan. Detta arbete har påbörjats och kommer efterhand både den befintliga anläggningen (Idre Fjäll) och Tre Toppar till del. Naturen kommer naturligtvis påverkas under byggtiden och genom driften av anläggningen och därför har konsekvensbegränsande åtgärder och kompensationsområden redovisats i projektförslaget. Projektförslaget är utarbetat efter principen att naturen ska ses som ett lån och redovisar åtgärder och tekniska lösningar som möjliggör en återställning av området om anläggningen skulle tas ur bruk. För detta ändamål kommer medel att fonderas. Det är viktigt att betona att de nya områdena i Tre Toppar inte ska bli ett nytt Idre Fjäll utan representera ett nytänkande och tillföra något som inte finns i området idag. Miljökonsekvensbeskrivningen har sedan samrådet kompletterats med en utförligare beskrivning av den planerade nyfäbovallen Städjanvallen och den tekniska beskrivningen innehåller mer information om planeringsfilosofin och tankarna bakom detta boendeområde. 17

18 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5. Åtaganden Som resultat av de synpunkterna som kommit fram vid samrådet åtar sig Idre Fjäll att: förtydliga utredningen av alternativa verksamheter och utformningar för projektet förtydliga konsekvenserna av Tre Toppar för rennäringen beskriva anläggningsförfarandet vid det planerade boendet Städjanvallen vid genomförandet av projektet vidta bullerbegränsande åtgärder 18

19 TRE TPOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 1: BROSCHYR Bilaga 1. Broschyr om Tre Toppar Projekt Tre Toppar Tre Toppar kommer att binda samman fjällanläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen med nya skidområden, liftar och boende. Projektet innebär också en bred satsning på barmarksturism. Tre Toppar planeras inom ett Natura 2000-område. Därför genomförs omfattande utredningar och samråd för att klarlägga förutsättningarna inför en prövning av projektets tillåtlighet. Stiftelsen Idre Fjäll har ansvaret för den första planeringsfasen. Bilden visar ett fotomotage av fjället Städjan med liftar nedanför Städjans sadel och i dess östsluttning Stiftelsen Idre Fjäll Norra Dalarnas glesbygd Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppars ändamål Tre Toppar ska för överskådlig framtid stödja utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och välfärd samt ett attraktivt naturnära boende i nordvästra Dalarnas glesbygd. Rennäring Kompensation för rennäringen Lokal förvaltning av naturreservatet Broschyr, sid 1 Broschyr, sid 2 19

20 TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 1: BROSCHYR Miljökonsekvenser Kompensationsåtgärder natur Värde Påverkan Beskrivning Naturvärden i landskapsperspektiv Obetydliga Liknande naturtyper rikliga i omgivande landskap Riksintresse naturvård Måttliga Till största delen opåverkat Naturtyp Västlig taiga Betydande 50 ha avverkas, därutöver kant- och störningseffekter 300 ha Naturtyp Aapamyrar Måttliga < 1 ha direkt påverkan Naturtyp Fjällhed Betydande 40 ha inom nedfarter & liftstråk, därutöver kant- och störningseffekter 270ha Naturtyp Fjällbjörkskog Måttliga 7 ha avverkas, därutöver kant- och störningseffekter 50 ha Järv & lodjur Obetydliga Utpekade i Natura Störning och viss biotoförlust Fåglar Måttliga Biotopförluster och störning av arter utpekade i Natura 2000 Markskikt Måttliga Stor försiktighet vid anläggning, viss erosionsrisk Vattendrag Obetydliga Ökad vattenmängd vid vårflod Värdeobjekt Måttliga Enstaka flerhundraåriga tallar tas bort, källor lämnas orörda Informationsmaterialet prod mon Städjans symbolvärde Betydande Städjan - symbol för svensk fjällturism och naturvård inte längre helt orörd Tillgänglighet Positiva Ökad tilgänglighet Ostördhet Betydande Ostörda fjällvidder förändras Jakt och fiske Måttliga Naturen upplevs inte längre som orörd Rennäring - betesro Måttliga Bortfall av område med hög beteskvalitet Rennäring - flyttled Betydande Flyttningen genom området flera ggr/år försvåras Rennäring - övrigt Betydande Projektet försvårar ytterligare för näringen öster om Idre Landskapsbild Måttliga Bevarad vegetation på fjällhed. Skog avverkas för nedfarter. Konstruktioner små i förhållande till storskaligt fjäll. Städjans topp och sadel lämnas orörd. Uppfattningen om påverkan är subjektiv Kulturmiljö Måttliga Anläggningen kan ses och höras från omgivande fäbodar Hushållning med naturresurser Obetydliga Ökad vattenförbrukning i samband med konstsnötillverkning Hälsa och säkerhet Främst positiva Människors hälsa och kondition förbättras. Liten lavinrisk Utsläpp till luft, vatten, mark Obetydliga Ökad biltrafik Nya Städjanvallen Miljöanpassning Prövning av projektets tillåtlighet Broschyr, sid 3 Broschyr, sid 4 20