ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 669. Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete."

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 669 Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete David Höijertz Uppsala, oktober 2008 ISSN X

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Metod och material Disposition 4 2. BAKGRUND 2.1 Byggandet och finansieringen av banan Aktörer Avtalen Total kostnad 8 3. TANKEN OCH MÅLEN BAKOM BANAN Har målen uppfyllts? Arlandas stagnation Arlandabanans resandeutveckling Biljettpriset KRITIK, KONSEKVENSER OCH FRAMTIDEN Statens finansiella inblandning A-banans otydliga uppdrag Felaktig samhällsekonomisk kalkyl Förutsättningar för ökad trafik Pendeltågstrafik Sigtuna Kommuns syn på projektet AVSLUTNING Teoretisk diskussion Avslutande diskussion KÄLLOR Källdiskussion Käll- och litteraturförteckning 22 2

3 1. INLEDNING Vi blir ofta påminda om svårigheterna stora delar av dagens vägbaserade transportsystem har. Med sitt massiva bruk av fossila bränslen kommer detta få stora problem att överleva på lång sikt. Det finns många olika beräkningar över hur länge människan kommer att kunna utvinna olja för att tillfredsställa sitt energibehov. Många av dessa pekar på att världens olja i stort sett kommer vara slut om 50 år. 1 Den svenska regeringen, i enlighet med den allmänna europeiska linjen i frågan, har pekat ut järnvägen som framtidens transportsystem för såväl varor som människor. Sedan slutet på 1970-talet har det svenska järnvägsnätet med accelererande takt moderniserats och uppdaterats för att i framtiden kunna möta de krav som ett modernt tranportsystem kommer att ställa. 2 Många miljarder har under de senaste decennierna lagts på järnvägen. Många miljarder kommer också att investeras i järnvägsnätet under de kommande decennierna. I princip alla järnvägar som byggts i Sverige har finansierats med enbart statliga medel. Arlandabanan är ett undantag. Den byggdes i samarbete med privata intressenter som erhöll ett trafikmonopol i 45 år. Denna uppsats ämnar förklara vilken påverkan detta upplägg haft för järnvägstrafiken till Arlanda. Uppsatsen strävar också att sätta Arlandabanan i ett teoretiskt sammanhang. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva de konsekvenser byggandet av Arlandabanan medfört på nationell, regional samt lokal nivå. På nationell nivå studeras hur samhällsekonomiskt lönsam banan varit under den tid den existerat. Med regional nivå åsyftas hur de regionala transporterna utvecklats med Arlandabanan som utgångspunkt. Med lokal nivå åsyftas den påverkan som banan har haft på Sigtuna kommun där Arlanda ligger. Syftet är även att studera huruvida målen med banan uppfyllts. Vilka konsekvenser har byggandet av Arlandabanan medfört? Vilka mål fanns med projektet och har dessa uppfyllts? Om de inte är uppfyllda, varför? 1.2 Metod och material Uppsatsen har ett medvetet deskriptivt upplägg. Ett kvalitativt förhållningssätt har uteslutande använts för att kunna besvara frågeställningarna. Som grund har litteratur samt sekundära källor använts för att presentera faktaunderlag samt besvara frågorna. Detta har kompletterats med intervjuer där det befintliga materialet inte räckt till. Det 1 Svenska Petroleum Institutet. Oljan tar slut men inte nu. PDF-fil 2 3

4 bör naturligtvis antas att svaren från intervjupersonerna blir subjektiva. Detta eftersom de på olika sätt är involverade i Arlandabanan. Källorna som används kommer mestadels från officiellt håll. Med officiellt håll menas att huvudkällorna är framtagna av de aktörer som presenteras i kapitel två. A-banan står bakom rapporten Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan som skrivits av konsultfirman WSP år En annan viktig källa är riksrevisionens rapport Arlandabanan - insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. Riksrevisionen var också beställare av en rapport som följer upp Arlandabanan. Denna har skrivits av Väg- och transportforskningsinstitutet. I övrigt har artiklar som berör ämnet använts. 1.3 Disposition I kapitel två ges en bakgrund till hur byggandet av banan kom att bli en realitet. Även en presentation av strukturen runt banan (samspelet mellan det privata och offentliga) ges i denna del. Kapitel tre behandlar de mål som sattes och besvarar huruvida dessa har nåtts eller inte. Det ger också en beskrivning till varför och hur målen uppnåtts eller inte uppnåtts. Kapitel fyra redovisar kritik som riktats mot projektet. Det beskriver också konsekvenserna samt redovisar vissa av de framtida möjligheterna. Kapitel fem innehåller en avslutande diskussion. Här redovisas också vissa teoretiska aspekter för att kunna sätta projektet i ett sammanhang. 2. BAKGRUND Efter att Arlanda på 1960-talet pekats ut som Storstockholms framtida flygplats har transportfrågan varit aktuell. Eftersom denna tid gick i bilismens anda med massiv utbyggnad av vägnätet kombinerat med ett allt mer förfallande järnvägsnät fick Arlanda sedan en motorvägsanslutning för att kunna lösa behovet av en enkel och snabb transport. Under 80-talet ökade flygresandet kraftigt och man planerade att bygga en tredje landningsbana på Arlanda. Detta eftersom trafiken förutsattes öka kraftigt även i framtiden. 3 För att klara ökande trafik och krav på minskade utsläpp ansåg politikerna att en järnvägsanslutning krävdes gav regeringen tillstånd till byggnad av Arlandas tredje landningsbana. Detta tillstånd gällde endast om en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda byggdes. 4 I närheten fanns redan den hårt trafikerade Ostkustbanan som på denna tid endast var dubbelspårig. För att kunna öka järnvägstrafiken på sträckan Stockholm - Uppsala fanns det planer på att utöka denna del till fyra spår. 5 Under denna period hade regeringen också föreslagit att ett snabbtågsnät skulle byggas mellan landets större städer samt till Arlanda. Redan 1987 hade regeringen gett Banverket i uppgift att utreda hur en järnväg mellan Arlanda och Stockholm skulle kunna finansieras utan att ta medel från 3 4 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 4

5 stadsbudgeten. I och med detta lades grunden till Arlandabanans, för svenska förhållanden, unika finansiering Byggandet och finansieringen av banan När Banverkets utredning var klar 1990 hade två betydande slutsatser dragits. Banan skulle troligtvis inte fullständigt kunna finansieras med hjälp av trafikavgifter. 7 Den nyttan banan skulle generera för samhället beräknades bli runt 4.5 miljarder kronor. 8 I olika propositioner 1992 och 1993 lades förutsättningarna för planeringen, finansieringen och sedermera upphandlingen för byggandet av banan. Proposition 1992/93:176 delar upp Arlandabaneprojektet i tre delar: utbyggnad till fyrspår Stockholm - Rosersberg, ny järnväg Rosersberg - Arlanda och slutligen den så kallade norra böjen (sträckan Arlanda - Odensala). 9 I proposition 1993/94:213 anges de grundläggande principerna för Arlandabanan. I denna behandlas villkoren för den privata aktören. Upphandlingen gjordes under 1993 av delegationen för infrastrukturinvesteringar. 40 aktörer visade sig intresserade av att bygga och driva banan utsåg det nybildade bolaget A-banan, som tagit över upphandlingen, Arlanda Link Consortium som vinnare av upphandlingen. 10 Arlanda Link Consortium är konsortiet som sedan bytte namn till A-train. Det bör poängteras att byggandet av fyrspår sträckan Stockholm C Rosersberg skedde oberoende av Arlandabanan. Dock var det en del av det så kallade Arlandabaneprojektet Aktörer A-banan projekt AB bildades under 1993 som en motpart till den privata aktören och bevakar statens intressen vad beträffar Arlandabanan. 12 I detta ingår statens rättigheter och skyldigheter inom de avtal som upprättats för Arlandabanan. Regeringen, Banverket samt Luftfartsverket förvaltar statens ägande i bolaget. 13 Eftersom A-banan är en sådan viktig aktör i detta sammanhang gjordes en intervju med A-banans VD Kjell Sundberg. A-train AB är bolaget som byggde Arlandabanan och innehar den exklusiva koncessionen (trafikeringsrätten). De är också bolaget bakom Arlanda express. De ägs i sin tur av Macquarie Group sedan Macquarie är ett internationellt 6 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 8 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Ibid s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Ibid s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s

6 företag och världsledande inom offentligt-privat samarbete beträffande infrastruktur. 15 A-train ville dock inte ställa upp på intervju. Sigtuna kommun är en annan viktig aktör eftersom syftet var att studera vilka konsekvenser banan haft på lokal nivå. Arlandabanan ligger helt inom Sigtuna kommun. Intervju gjordes med Stig Nordahl och Lars Sundblad som är anställda på Sigtuna kommuns stadsbyggnadskontor. 2.3 Avtalen I avtalen, som upprättades under 1993 och 1994, anges A-trains rättigheter och skyldigheter. 16 En viktig skyldighet är att A-train måste upplåta banan för andra operatörer. A-train har dock rätt att ta ut avgifter för sådan trafik. Avtalet reglerar kraftigt trafiken mellan Arlanda och området runt Stockholm C. Tåg söderifrån får inte ta upp påstigande inom 15 km radie räknad från Stockholm C. En liknande reglering finns för trafik från motsatt håll. 17 Regeringen var medveten om att Arlandabanans avtal gav litet utrymme för konkurrens men valde ändå att genomföra projektet. 18 Noterbart är dock att man inte försökte begränsa busstrafiken genom lagstiftning. 19 Mycket tyder på att man räknade med att busstrafiken skulle få svårt att konkurrera med tågtrafiken. En omförhandling av det ursprungliga avtalet med A-train skedde under hösten En viktig förändring var att en klausul som innebar att staten har rätt att köpa trafikeringsrätten tidigast 2010 inrättades Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s

7 Karta 1. Egen bearbetning av Banverkets karta över Ostkustbanan. Källa: Jarnvagen/Ostkustbanan.aspx. 7

8 Karta 2. Arlandabanan samt dess stationer. Myrbacken(Myn) är den plats som i uppsatsen benämns som Odensala. Arlanda C trafikeras av fjärrtåg medan Arlanda Södra samt Norra trafikeras av Arlanda Express. Källa: A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Total kostnad Byggandet av Arlandabanan kom att ske enligt den uppdelning som 1992 års proposition föreslagit. Däremot blev statens bidrag till projektet betydligt mer än vad man räknat med. Fyrspåret Stockholm- Rosersberg beräknas ha kostat 1,9 miljarder kronor. Förutom detta finansierade staten den norra böjen (Arlanda C Myrbacken (se karta 2) med 850 miljoner kronor samt gav ett villkorslån om 1 miljard kronor. 21 Arlandabaneprojektet beräknas ha kostat ca 6 miljarder kronor totalt. 22 Detta kan verka extremt dyrt för en så kort sträckning. Som angetts i ovanstående stycke kostade fyrspåret 1,9 miljarder kronor. Det bör beaktas att det är extremt dyrt att bygga tunnlar. Arlandatunneln är över 5000 meter lång och därmed Sveriges längsta järnvägstunnel. 23 Till detta kommer dessutom tre underjordiska stationer. Eftersom A-trains totala kostnad för investeringen uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor kan statens kostnad beräknas till ca 3,3 miljarder. Den exakta siffran har dock inte varit möjlig att få fram på grund av den komplicerade finansieringsmodellen. 24 En prisjämförelse kan göras med Citybaneprojektet i Stockholm som beräknas kosta 16,3 miljarder kronor, där en 6000 meter lång tunnel ingår. 25 Som framgår av karta 2 finns det tre trafikerade stationer under Arlanda. Det fanns ingen grund för att bygga så många stationer. Detta har fördyrat projektet och är troligtvis ingen kostnadseffektiv lösning TANKEN OCH MÅLEN BAKOM ARLANDABANAN I processen som planeringen av Arlandabanan ingick i formulerades flera mål och förhoppningar. Mål 1. Som tidigare angetts var Arlandabanan ett villkor för att få bygga Arlandas tredje landningsbana. Det övergripande målet var alltså att klara det utsläppstak som gällde både flygtrafiken samt de marktransporter som skedde i anslutning till flygplatsen. 27 Utsläppstaket innebär att utsläppsvärderna från 1990 inte får överstigas. Detta 21 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Banverket. Konsekvenser av citybanan. PDF-fil s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 24 8

9 innebär att Arlanda flygplats är beroende av att tillräckligt antal resenärer nyttjar Arlandabanan. 28 Mål 2. Ett mer uppenbart mål var just att skapa en förbindelse till Arlanda som är integrerat med det befintliga järnvägssystemet. Genom Arlandabanan skulle järnvägsnätets flexibilitet öka. Eftersom fler spår adderas ökar också kapaciteten på sträckan Uppsala - Stockholm. 29 Dessutom ger banan framtida utvecklingsmöjligheter för Storstockholms pendeltågstrafik. Genom att kunna använda banan för pendeltågen ökar flexibiliteten. 30 Mål 3. Ett ytterligare mål med banan var att den skulle uppnå samhällsekonomisk lönsamhet. I detta räknas näringspolitiska och miljörelaterade vinster in. Samtidigt minskar behovet av framtida investeringar inom exempelvis vägsektorn. 31 Ökad ekonomisk tillväxt var något man betonade att Arlandabanan skulle leda till. Arlandabanan ansågs bidra med positiva effekter både inom och utanför Stockholmsregionen. 32 Mål 4. Ett annat mål var att testa privat finansiering av infrastruktur. Den borgerliga regeringen som tillträdde 1991 var mycket intresserad av detta. Detta var dessutom i en period av svag svensk ekonomi. De positiva effekter man förväntade sig av detta var framförallt en förbättrad statsbudget eftersom medel inte skulle tas från den. 33 Förhoppningen var att järnvägssektorn skulle förnyas. Genom entreprenörer skulle ett mer effektivt järnvägssystem skapas. Förhoppningen var stor att entreprenörer skulle hitta nya, kreativa lösningar Har målen uppfyllts? Mål 1. Detta är ett mål som alltid är aktuellt eftersom målet gäller varje år. Under de första åren klarades målet. År 2002 utnyttjade flygplatsen cirka 90 procent av kvoten. 35 På senare tid har trafikökningen dock gjort att målet inte klarats. År 2007 överskreds 28 Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Ibid s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 25 samt Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 9

10 taket med 3000 ton koldioxid. Om inte detta åtgärdas kan flygplatsen tvingas stänga redan Sigtuna kommun uttrycker farhågor för detta eftersom det inte finns någon dispens som berättigar ett fortsatt överskridande efter Att målet inte har klarats beror troligtvis till stor del på att persontransporterna med järnväg utgör för liten del av resandet till och från flygplatsen. För att klara målet måste alltså den trafik som släpper ut koldioxid minska. Eftersom flygtrafiken i dagsläget inte har något alternativ till fossila bränslen måste denna minskning ske hos de transporter som sker på marken. Bränslesnålare plan och alternativa bränslen kommer dock i framtiden att minska utsläppen. 38 Arlanda kommer dock att minska sitt energibehov tack vare nya metoder för energibesparing. 39 Det är dock oklart hur mycket koldioxidutsläppen kommer att minska tack vare detta. Mål 2. Detta mål har utan tvekan uppnåtts. Arlanda har fått en högkvalitativ, snabbtågsanpassad järnvägsanslutning. 40 Varje dag trafikeras Arlanda av cirka 200 tåg. 41 Detta bör vara en tillfredsställande mängd tåg. Särskilt i förhållande till något begränsade efterfrågan. Systemet är mer tåligt för störningar eftersom det nu finns två separata järnvägslinjer på sträckan Rosersberg - Odensala. Sedan Upptåget började gå på sträckan Uppsala - Upplands Väsby har de regionala och lokala transportmöjligheterna förbättrats avsevärt. 42 Storstockholms pendeltåg trafikerar ännu inte banan, men framtida möjligheter finns för detta. 43 Mål 3. Detta är ett mål som innehåller en del tveksamheter. Eftersom den samhällsekonomiska kalkyl som gjordes inte var gjord på rätt sätt (se sidan 16) kan det anses att detta mål bör diskvalificeras. Om man däremot väljer att betrakta den kalkyl som gjordes som ett mål vet vi resultatet först om cirka 50 år. Det finns dock mycket som talar för att banan inte kommer nå samhällsekonomisk lönsamhet under dessa år (se sidan 16). Mål 4. Arlandabanan är bevisligen byggd i samarbete med privata intressenter. Eftersom A- train investerade cirka 2,7 miljarder kronor i banan (se sidan 8) togs inte dessa från stadsbudgeten. Det råder delade meningar huruvida A-train bidrog med kreativa lösningar. I Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan står följande: Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj aspx A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

11 Banverket och Vägverket gjorde detaljerade kravspecifikationer som inte gav utrymme för industrin/entreprenörer att komma med nya kreativa lösningar. 44 Den del av Arlandabanan som endast trafikeras av Arlanda Express (Arlanda S, Arlanda N samt Arlanda Express del av Stockholm C) har specialprofil. 45 Detta betyder att andra operatörers tåg inte kan trafikera dessa stationer. Detta står i kontrast mot att Banverket skulle ha gjort detaljerade kravspecifikationer. Denna specialprofil medför att A-train behåller fullständig kontroll över dessa stationer eftersom att i den händelse A-train skulle tappa sitt monopol måste andra operatörer införskaffa tåg med samma profil. Detta kan dessutom knappast vara något annat än en kreativ lösning. Således kan inte A-train klandras för att inte varit kreativa. Däremot har kanske inte de positiva utfallet skett i form av nytta för någon annan än A-train. Varför har inte vissa mål uppfyllts? De mål som inte uppfyllts kan i stort förklaras med att antalet resenärer inte varit tillräckligt stort. Detta har flera orsaker och framgår nedan. 3.2 Arlandas stagnation En förutsättning för att den samhällsekonomiska analysen skulle stämma var att ett tillräckligt antal resande uppnåddes. Arlandas passagerare och anställda kan sägas utgöra den totala marknaden för transporter till/från Arlanda. Tågtrafiken är alltså helt beroende av hur många passagerare som använder flygplatsen. I samband med byggandet av Arlandabanan gjordes ett antal prognoser över hur man trodde att flygresandet på Arlanda skulle utvecklas. I diagram 1 kan utläsas att den linjära ökning av passagerare som man förutspått uteblev. Det bör bock påpekas att ökningen skett som förväntat under samtliga år förutom Det bör också påpekas att antalet flygpassagerare i diagram 1 även innefattar transferpassagerare. Den del av passagerarna som endast transfererar på Arlanda behöver ingen transport till/från flygplatsen. Dock har det skett en kraftig procentuell minskning av transferresenärer på Arlanda. 46 Detta innebär att tågtrafikens marknad är procentuellt större i förhållandet till det totala antalet flygpassagerare. 44 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s

12 Diagram 1. Prognosen som gjordes av Luftfartsverket 2001 för det totala passagerarantalet för Arlanda flygplats i jämförelse med det verkliga utfallet. Källa: Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 29 Strax efter färdigställandet av Arlandabanan skedde dock en kris för flygbranschen i skuggan av dåden den 11 september Att Sverige samtidigt gick in i en global lågkonjunktur bidrog säkert också till att passagerartillväxten på Arlanda stagnerade. Dessutom utbröt Irakkriget samt SARS-epidemin under denna period. 48 Under 2003 och de följande åren började konkurrensen från lågprisflyget bli kännbart för de etablerade flygbolagen. Lågprisflyget med Ryanair i spetsen är baserat på Skavsta nära Nyköping, 10 mil söder om Stockholm. Även Bromma flygplats i centrala Stockholm har under denna period ökat kraftigt. En annan orsak kan vara att inrikesflyget tappat kunder till framförallt tåget. Dessutom är en stor del av Stockholm-Brommas trafik inrikes. Som diagrammet visar minskade nedgången i totalt antal passagerare för Stockholm under åren Under denna period fortsatte Arlandas kraftiga nedgång medan de övriga flygplatserna kompenserade. Arlanda är fortfarande den överlägset största flygplatsen, men har ännu inte återhämtat sig helt. 47 hr =flygbranschen 48 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s

13 Diagram 2. Det totala passagerarantalet för Arlanda, Bromma samt Skavsta flygplatser under åren Källa: Internet 1 (se källförteckning) 3.3 Arlandabanans resandeutveckling I diagram 3 framgår det tydligt att Arlandas tågtrafik är en väldigt liten del av den totala marknaden. Med marknaden avses det totala antal flygresenärer samt Arlandas anställda. Det framgår också att den faktiska resandeutvecklingen legat långt under de prognoser och förväntningar som ställdes. Intressant är dock att tågresandet inte påverkades nämnvärt av marknadens kraftiga minskning. Med andra ord tog tåget marknadsandelar från andra transportslag. När marknadens storlek sedan ökade följde tåget inte med utan stagnerade. Detta är en trend som flygpendlar världen över följer. Efter att snabbt ha tagit marknadsandelar de första åren så stagnerar deras utveckling. 49 Detta faktum talar alltså emot att Arlanda Express skulle kunna bli det dominerande transportslaget inom den närmsta tiden. För det övriga tåget är siffrorna osäkra. Cirka passagrare har varje år använt sig av de tåg som inte opereras av Arlanda Express till och från Arlanda Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Ibid s 34 13

14 Diagram 3. Det totala antalet flygresenärer samt anställda på Arlanda. Siffrorna beträffande variabeln övrigt tåg är endast en uppskattning. Källa: Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s samt Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Biljettpriset Biljettpriset är en viktig faktor för utvecklingen av resandeantalet. Att biljettpriset är satt på företagsekonomiska grunder råder inget tvivel om. Något annat förväntades ej heller under planeringsfasen. 51 Eftersom A-train äger trafikrättigheterna tas en avgift på ca 75 kronor ut av varje resande som använder sig av Arlandas fjärrtågsstation. Detta innebär svårigheter för pendlingstrafiken som i dagsläget trafikerar banan. Upptåget är ett samarbete mellan UL och SL som är det enda riktiga pendeltåget som använder sig av Arlandabanan. Exempelvis kostar den 8 minuter långa resan mellan Upplands Väsby och Arlanda 95 kr. Av detta är alltså 75 kr avgift till A-train för att få stiga av vid Arlanda C. 52 Det kan antas att en resenär från Upplands Väsby redan har ett SL-kort som berättigar fritt resande i regionen. Denna väljer då troligtvis att ta pendeltåg Upplands Väsby- Märsta för att byta till buss sträckan Märsta- Arlanda. Denna resa tar runt 30 minuter jämfört med Upptågets 8 minuter. 53 Detta exempel illustrerar hur den höga avgiften kan motverka de positiva effekter som annars uppnåtts. A-train anser att avgifterna ligger på en rimlig nivå och att man har fullständiga rättigheter att ta ut dessa. De hävdar även att avgifterna är låga i förhållande till de utgifter som bolaget har. Eftersom bolaget äger 51 Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s SL reseplanerare 14

15 trafikeringsrättigheterna är det helt korrekt att de har rättighet att ta ut dessa avgifter. Avgifterna är bolagets inkomster och det är naturligt att företaget försöker hålla dessa på en nivå som i framtiden kan generera en vinst efter att investeringen för byggandet av banan är betald. Uppgifterna om biljettpriset går dessutom isär. Arlanda express VD Per Thorstenson säger följande i DN: I dag får vi 30 kronor i genomsnitt per avstigande passagerare med SL/Upptåget och SJ för att de utnyttjar vår anläggning 54 A-banans VD Kjell Sundberg svarar följande på frågan: hur fördelas den så kallade Arlandaavgiften? Det är en affärshemlighet, men den ligger väl runt kronor 55 Vad beträffar Arlanda Express prissättning kan det konstateras att den prognostiserades att ligga i nivå med flygbussen. I dagsläget kostar det dubbelt så mycket att åka tåg som buss KRITIK, KONSEKVENSER OCH FRAMTIDEN 4.1 Statens finansiella inblandning Staten har, enligt riksrevisionen, på olika sätt exponerats för mycket hög ekonomisk risk genom Arlandabaneprojektet. Detta har skett genom att staten via hel- eller halvägda bolag varit medfinansiär och långivare åt A-train. 57 Detta har skett utan att staten egentligen varit insatt i hur pass stor aktör man varit i sammanhanget. Detta är anmärkningsvärt eftersom grundtanken var att den privata aktören skulle ta hela risken som projektet innebar A-banans otydliga uppdrag Riksrevisionen pekar på att A-banans uppdrag är otydligt samt att det aldrig angivits vilka samhällsintressen som A-banan har att infria. A-banan har inte heller någon skyldighet att rapportera till staten om hur samarbetet med A-train fortskrider. Eftersom inte regeringen kan tillgodogöra sig tillfredsställande information kan så heller inte riksdagen göra det. 59 Genom detta blir bolaget en slags egen aktör i sammanhanget. A-banans uppdrag har sedan riksrevisionens rapport publicerades blivit preciserat och gjorts tydligare Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Ibid s Ibid s Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

16 4.3 Felaktig samhällsekonomisk kalkyl 1991 motiverades riksdagens positiva ställningstagande vad beträffar Arlandabanan med att banan var samhällsekonomiskt lönsam konstaterade regeringen att banan sannolikt kommer bli både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsam. 61 Den nyttan banan skulle generera beräknades till över 4 miljarder kronor. 62 Projektet kom dock att genomföras på ett sätt som den samhällsekonomiska kalkylen inte hade antagit. I antagandet förutsattes att staten skulle ha kontroll över biljettpriset, eftersom ingen privat aktör skulle erhålla monopolrättigheter. Som angetts är den så kallade trafikeringsrätten som A-train idag innehar i själva verket ett slags monopol. Dessutom hade ett räknefel gjorts som övervärderade den samhällsekonomiska nyttan med cirka en miljard kronor 63. I artikeln Arlandabanan på villovägar presenteras tre alternativa kalkyler för Arlandabanan. Dessa visar bland annat att genom att biljettpriset var satt på företagsekonomiska grunder kunde inte banan bli samhällsekonomiskt lönsam. Detta eftersom ett betydligt högre biljettpris krävs för att få Arlandabanan företagsekonomiskt lönsam. De samhällsekonomiska kalkyler som görs idag utförs dessutom på ett annat sätt, vilket har en viss betydelse för Arlandabanan. Kostnaderna för projektet har underskattats. Det är dock inte givet att själva byggandet fördyrades av att A-train var inblandat i byggandeprocessen. 64 Det kan därför antas att om offentliga intressen hade haft kontroll över biljettpriset hade det varit möjligt att banan uppnår samhällsekonomisk lönsamhet inom 50 år Förutsättningar för ökad trafik Om Arlandas passagerarantal ökar kan det förutsättas att tågtrafiken också ökar. För att tåget ska ta marknadsandelar från de övriga transportslagen krävs vissa förändringar. Naturligtvis spelar andra faktorer in, exempelvis marknadsföring. Trots det minst sagt klena resultatet får Arlanda Express beröm för sin marknadsföring. 66 Andra alternativ är att belägga all eller delar av vägtrafiken till Arlanda med avgifter. Genom att det blir dyrare att ta sig till Arlanda med bil och buss bör fler välja tåget. Naturligtvis är det svårt att sia om hur framtiden kommer att gestalta sig för Arlandabanan. Det förefaller dock som att media och politiker på senare tid uppmärksammat frågan. Förslag om statligt uppköp har bland annat kommit på tal. Vänsterpartiets Lars Ohly är en av förespråkarna bakom att staten ska utnyttja sin klausul som berättigar uppköp av trafikeringsrätten år Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Bengtsson, Mikael & Bursjö, Robert. Arlandabanan på villovägar. PDF-fil s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Bengtsson, Mikael & Bursjö, Robert. Arlandabanan på villovägar. PDF-fil s

17 4.5 Pendeltågstrafik Redan 1995 fanns en tydlig plan för att kunna trafikera Arlandabanan med pendeltåg. 68 Det är svårt att tolka utgångspunkten på annat sätt än att syftet främst var att integrera Arlanda flygplats i SL:s pendeltågsnät. Ett triangelspår vid Odensala är något som planerats att byggas om storskalig pendeltågstrafik kommer att trafikera Arlandabanan. Tanken med detta är att de norrgående tågen ska kunna angöra Arlanda för att sedan använda norra böjen för att kunna återvända till Ostkustbanan som södergående tåg och vice versa. 69 På detta sätt behöver inte tågen vändas vid Arlanda C. 70 Om det blir nödvändigt kan även plattformen på Arlanda C skäras av på mitten för att bygga ett tredje spår Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

18 Karta 3. Egen bearbetning på karta från Sigtuna kommuns översiktsplan Kartan visar Arlandabanan samt det planerade triangelspåret vid Odensala. Källa: Sigtuna Kommun. Översiktsplan 1991 (1991) 4.6 Sigtuna kommuns syn på projektet En konsekvens av banans tillkomst är att ett intrång skett i de rika kulturmiljöerna sydost om Märsta. Detta har dock skett i nära samråd med kommunen för att uppnå minimal påverkan. 72 Sigtuna kommun betonar att Arlandabanan har varit positiv för de lokala och regionala transporterna. Man är från kommunens sida mycket angelägen att integrera flygplatsen i SL:s pendeltågsnät. Eftersom kommunen inte är inblandad i de förhandlingar som förs angående ett statligt uppköp av banan är det svårt att svara på hur konsekvenserna av banan kommer att bli. Man är dock mycket positiv till ett uppköp av banan. 73 Upptåget har sedan tillkomsten år 2006 ökat och förändrat resandet i regionen på ett positivt sätt menar både kommunen och A-banan. 74 Farhågor finns för att Märsta kan bli en avkrok eftersom Arlanda ses som en viktigare station att trafikera. 75 Intrycket är att kommunen inte riktigt delar den uppfattningen. 5. AVSLUTNING 5.1 Teoretisk diskussion Sedan 70- och 80-talet har nyliberalism i olika former blivit ett vanligt förekommande inslag i politiken världen över. 76 Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete är att söka förklaringar utifrån en politisk synvinkel. Sverige har också fått sin beskärda del av nyliberalistiska tankegångar. Avregleringar, privatiseringar och liknande termer är vanliga i det svenska politiska klimatet. Arlandabanan är ett offentligt-privat samarbete (även kallat OPS-projekt). Tanken bakom offentligt-privat samarbete är främst att projekt inom exempelvis infrastruktur ska kunna finansieras helt eller delvis av privata intressen. På detta sätt ska kostnaderna hållas nere samtidigt som riskerna för skattebetalarna minskar. 77 Ofta vilar beslutet att anlita privata intressen på ett antagande att en privat aktör är effektivare än den offentliga. Särskilt attraktiva är dessa samarbeten för de offentliga aktörer som inte kan erhålla eget kapital till viktiga projekt. 78 Det kan 72 Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april 2008 och Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Brenner, Neil & Theodore, Nik (2002). Cities and the geographies of Actually Existing Neoliberalism. Oxford: Blackwell Publishers s Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge i s Ibid s

19 anses att dessa inte har något alternativ. Från olika håll i världen dras slutsatsen att offentligt-privat samarbete har fått motsatt effekt, kostnaderna har ökat. 79 Andra negativa erfarenheter är att privat inblandning sänker servicenivån. Detta drabbar dessutom de personer som har störst behov av ett välfungerande kollektivt transportnät. Dessa är främst äldre och handikappade. 80 I Kanada har de nyliberalistiskt influerade beslutsfattarna på senare tid varit mycket intresserade av offentligt-privat samarbete. I provinsen British Columbia ska alla regionalt beslutade projekt vara någon form av offentligt-privat samarbete. 81 Detta trots att det vid flera tillfällen uppdagats att flera av de tidigare projekten har föregåtts av tveksamt förarbete. Analyserna som de privata aktörerna har beställt av konsulter, och legat till grund för investeringarna, har varit tveksamma. Inte sällan har kostnaderna och miljöpåverkan underskattats samtidigt som de förväntade inkomsterna och de positiva effekterna överskattats. Bedömare menar att detta är ett systematiskt tillvägagångssätt för de privata aktörerna. 82 Eftersom Arlandabanan är ett projekt där planeringen sköttes av det offentliga kan man knappast beskylla A-train för att ha initierat ett olönsamt projekt. Däremot är det helt tydligt att de prognoser och uppskattningar som gjorts har varit överdrivna. 5.2 Avslutande diskussion När Arlandabanans samhällsekonomiska lönsamhet eller olönsamhet debatteras utgörs kärnan av hur stort antal resande som uppnås. Klart är att det mål som sattes upp vad beträffar resandeantal på långa vägar inte uppnåtts. En stor del av detta kan förklaras i skillnaderna mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet. Arlandabanan är idag utformad för att ge en företagsekonomisk avkastning. Detta betyder inte nödvändigtvis att banan automatisk ger någon avkastning. För att kunna öka tågresandet till och från Arlanda bör: - A-train och de regionala operatörerna (UL, SL men även operatörer i andra län tex Västmanland) förhandla fram ett avtal som medför kraftigt ökad regionaltågstrafik. - Andra metoder som kan tänkas öka tågresandet beaktas. Detta innefattar trängselavgifter, vägtullar etc. Detta för att skapa incitament för att öka tågresandet. 79 Charlton, Clive & Gibb, Richards (1997). Transport Deregulations and Privatisation s Ibid s Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge s Ibid s

20 Det bör ligga i alla parters intresse att öka trafiken på Arlandabanan. Med trafik menas antalet passagerare. Arlandabanan trafikeras enligt min mening med tillräckligt antal tåg i tillfredställande frekvens. Däremot använder inte tillräckligt många resenärer tåget. Om staten känner det nödvändigt, om det finns en tillräckligt stark politisk vilja och om det erfordliga resurserna finns är det troligt att staten i framtiden kommer att köpa loss banan. Detta skulle medföra flera samhällsekonomiska fördelar. Frågan är dock hur kraftiga effekter som skulle kunna skapas. Vilka förutsättningar finns för regionförstoring, integrering av arbetsmarknad etc. Enligt min mening finns det många andra projekt som skulle kunna ge större samhällsekonomisk lönsamhet än ett köp av Arlandabanan. Naturligtvis måste man beakta att Arlandabanan endast funnits i ca 10 år. Därför är det omöjligt att visa några definitiva konsekvenser av projektet. Vi kan endast konstatera att banan under dessa år haft anmärkningsvärda problem. Detta utesluter inte möjligheten att banan om 30 år anses vara ett mycket lyckat projekt. Banans samhällsekonomiska lönsamhet har under lång tid debatterats. Det krävs mycket lång tid innan resultatet av en sådan kalkyl kan konstateras. Därför är det inte heller omöjligt att Arlandabanan om 30 år anses lyckat även ur denna synvinkel. Frågan är dock om banan kan uppnå detta med det nuvarande upplägget. Bör staten köpa rättigheterna till banan? Detta är en fråga som bör utredas noggrant. Jag föreslår att grundliga utredningar och analyser genomförs. Det är naturligtvis en fråga om prioriteringar vad staten vill lägga sina resurser på. Om staten lyckas förhandla sig till ett bra pris ser jag inget problem med ett uppköp. Möjligt kan man därefter sälja trafikeringsrätten till någon annan privat aktör. I annat fall bör samtliga parter göra ett grundligt försök till att försöka öka trafiken på banan. Arlandabanan kanske aldrig blir samhällsekonomiskt lönsam. Den kan dock utan tvekan bli mindre olönsam. 6. KÄLLOR 6.1 Källdiskussion Vissa källor har olika uppgifter. WSP och VTI har olika siffror vad beträffar Arlanda Express passagerarantal. I diagram 3 används siffrorna från WSP eftersom siffrorna från VTI endast visar åren 2000 till

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan en granskningsrapport från riksrevisionen Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan rir 2016:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av

Läs mer

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2013

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2013 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt

Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt Arlandabanan Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt ISBN 91 7086 025 4 RiR 2004:22 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Regeringen Näringsdepartementet Datum 2004-09-21 Dnr 33-2003-0640 Arlandabanan

Läs mer

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport, Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB

Arlandabanan Infrastructure AB \-, ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB Org nr 556481-2385 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMBETEN Arlandabanan Infrastructure

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2016

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2016 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:20

Regeringens skrivelse 2016/17:20 Regeringens skrivelse 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Skr. 2016/17:20 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 oktober

Läs mer

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande. PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Arlandabanan. VTI notat 46 2004 VTI notat 46-2004

Arlandabanan. VTI notat 46 2004 VTI notat 46-2004 VTI notat 46 2004 VTI notat 46-2004 Arlandabanan En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter på en okonventionell projektfinansiering några år efter trafikstart Författare FoU-enhet Projektnummer 92092

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:93

Regeringens skrivelse 2011/12:93 Regeringens skrivelse 2011/12:93 Arlandabanan Skr. 2011/12:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet)

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Samrådsunderlag, utökat samråd järnvägsnätsbeskrivning (JNB) 2012

Samrådsunderlag, utökat samråd järnvägsnätsbeskrivning (JNB) 2012 SAMRÅDSUNDERLAG 2010-11-10 Trafikverket Besöksadress: Telefon: Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Håkan Dahlkvist, Tjfa Direkt: 0243-44 56 31 Mobil: Diariet Samrådsunderlag,

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 15 december 2015 89 Kompletterande SGEI-uppdrag för Kalmar Öland Airport AB Handling Tjänsteskrivelse om nytt förordnande av Kalmar Öland

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning A-Train AB

Järnvägsnätsbeskrivning A-Train AB A-Train AB Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link 1 (23) 1. Allmän information... 3 1.1 A-Train AB organisation... 3 1.2 Juridisk status...3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Publicering...3 1.5 Samråd... 3 1.6

Läs mer

Stockholm-Arlanda Airport

Stockholm-Arlanda Airport Stockholm-Arlanda Airport Postal grannundersökning 2011 Totalt Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Transport, information och attityder Sammanfattning Slutsats

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN 2011-20093-53 STADSBYGGNADSKONTORET SID 1 (5) 2008-11-2325 Handläggare: Eric Tedesjö Tfn 08-50827569 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN Förslag till beslut

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning

Järnvägsnätbeskrivning Gällande fr. o m: 2006-2-0 Ändrad: 2009-02- Handläggare: Alexander Johansson Utgivare: Mathias Kronberg Sidan av 3 Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 3 Innehållsförteckning

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:96 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Förslag till strukturella åtgärder i vissa intressebolag Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet AB Storstockholms Lokaltrafiks

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket KKV2007, v1.1, 2009-04-05 YTTRANDE 2009-11-26 Dnr 652/2009 1 (6) Marknadsdomstolen Box 2217 103 15 Stockholm Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket Med anledning av Marknadsdomstolens föreläggande

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Litteraturgenomgång ESO

Litteraturgenomgång ESO John 2013-08-20 Litteraturgenomgång ESO Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) genomförde i juni 2013 ett seminarium på temat Infrastruktur på rätt väg. Vid seminariet presenterades två rapporter,

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

MP1301 Enskild motion

MP1301 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004

Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004 PM 2004 RIII (Dnr 314-3511/2004) Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008

Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008 Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008 "Ny lag om kollektivtrafik flyttar makten från länen" Infrastrukturminister

Läs mer

Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands Väsby station

Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands Väsby station UPPDRAG Bedömd terminalkapacitet Upplands Väsby station UPPDRAGSNUMMER 2128095000 UPPDRAGSLEDARE Anders Schweitz UPPRÄTTAD AV Anders Schweitz DATUM Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands

Läs mer