ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 669. Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete."

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 669 Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete David Höijertz Uppsala, oktober 2008 ISSN X

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Metod och material Disposition 4 2. BAKGRUND 2.1 Byggandet och finansieringen av banan Aktörer Avtalen Total kostnad 8 3. TANKEN OCH MÅLEN BAKOM BANAN Har målen uppfyllts? Arlandas stagnation Arlandabanans resandeutveckling Biljettpriset KRITIK, KONSEKVENSER OCH FRAMTIDEN Statens finansiella inblandning A-banans otydliga uppdrag Felaktig samhällsekonomisk kalkyl Förutsättningar för ökad trafik Pendeltågstrafik Sigtuna Kommuns syn på projektet AVSLUTNING Teoretisk diskussion Avslutande diskussion KÄLLOR Källdiskussion Käll- och litteraturförteckning 22 2

3 1. INLEDNING Vi blir ofta påminda om svårigheterna stora delar av dagens vägbaserade transportsystem har. Med sitt massiva bruk av fossila bränslen kommer detta få stora problem att överleva på lång sikt. Det finns många olika beräkningar över hur länge människan kommer att kunna utvinna olja för att tillfredsställa sitt energibehov. Många av dessa pekar på att världens olja i stort sett kommer vara slut om 50 år. 1 Den svenska regeringen, i enlighet med den allmänna europeiska linjen i frågan, har pekat ut järnvägen som framtidens transportsystem för såväl varor som människor. Sedan slutet på 1970-talet har det svenska järnvägsnätet med accelererande takt moderniserats och uppdaterats för att i framtiden kunna möta de krav som ett modernt tranportsystem kommer att ställa. 2 Många miljarder har under de senaste decennierna lagts på järnvägen. Många miljarder kommer också att investeras i järnvägsnätet under de kommande decennierna. I princip alla järnvägar som byggts i Sverige har finansierats med enbart statliga medel. Arlandabanan är ett undantag. Den byggdes i samarbete med privata intressenter som erhöll ett trafikmonopol i 45 år. Denna uppsats ämnar förklara vilken påverkan detta upplägg haft för järnvägstrafiken till Arlanda. Uppsatsen strävar också att sätta Arlandabanan i ett teoretiskt sammanhang. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva de konsekvenser byggandet av Arlandabanan medfört på nationell, regional samt lokal nivå. På nationell nivå studeras hur samhällsekonomiskt lönsam banan varit under den tid den existerat. Med regional nivå åsyftas hur de regionala transporterna utvecklats med Arlandabanan som utgångspunkt. Med lokal nivå åsyftas den påverkan som banan har haft på Sigtuna kommun där Arlanda ligger. Syftet är även att studera huruvida målen med banan uppfyllts. Vilka konsekvenser har byggandet av Arlandabanan medfört? Vilka mål fanns med projektet och har dessa uppfyllts? Om de inte är uppfyllda, varför? 1.2 Metod och material Uppsatsen har ett medvetet deskriptivt upplägg. Ett kvalitativt förhållningssätt har uteslutande använts för att kunna besvara frågeställningarna. Som grund har litteratur samt sekundära källor använts för att presentera faktaunderlag samt besvara frågorna. Detta har kompletterats med intervjuer där det befintliga materialet inte räckt till. Det 1 Svenska Petroleum Institutet. Oljan tar slut men inte nu. PDF-fil 2 3

4 bör naturligtvis antas att svaren från intervjupersonerna blir subjektiva. Detta eftersom de på olika sätt är involverade i Arlandabanan. Källorna som används kommer mestadels från officiellt håll. Med officiellt håll menas att huvudkällorna är framtagna av de aktörer som presenteras i kapitel två. A-banan står bakom rapporten Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan som skrivits av konsultfirman WSP år En annan viktig källa är riksrevisionens rapport Arlandabanan - insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. Riksrevisionen var också beställare av en rapport som följer upp Arlandabanan. Denna har skrivits av Väg- och transportforskningsinstitutet. I övrigt har artiklar som berör ämnet använts. 1.3 Disposition I kapitel två ges en bakgrund till hur byggandet av banan kom att bli en realitet. Även en presentation av strukturen runt banan (samspelet mellan det privata och offentliga) ges i denna del. Kapitel tre behandlar de mål som sattes och besvarar huruvida dessa har nåtts eller inte. Det ger också en beskrivning till varför och hur målen uppnåtts eller inte uppnåtts. Kapitel fyra redovisar kritik som riktats mot projektet. Det beskriver också konsekvenserna samt redovisar vissa av de framtida möjligheterna. Kapitel fem innehåller en avslutande diskussion. Här redovisas också vissa teoretiska aspekter för att kunna sätta projektet i ett sammanhang. 2. BAKGRUND Efter att Arlanda på 1960-talet pekats ut som Storstockholms framtida flygplats har transportfrågan varit aktuell. Eftersom denna tid gick i bilismens anda med massiv utbyggnad av vägnätet kombinerat med ett allt mer förfallande järnvägsnät fick Arlanda sedan en motorvägsanslutning för att kunna lösa behovet av en enkel och snabb transport. Under 80-talet ökade flygresandet kraftigt och man planerade att bygga en tredje landningsbana på Arlanda. Detta eftersom trafiken förutsattes öka kraftigt även i framtiden. 3 För att klara ökande trafik och krav på minskade utsläpp ansåg politikerna att en järnvägsanslutning krävdes gav regeringen tillstånd till byggnad av Arlandas tredje landningsbana. Detta tillstånd gällde endast om en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda byggdes. 4 I närheten fanns redan den hårt trafikerade Ostkustbanan som på denna tid endast var dubbelspårig. För att kunna öka järnvägstrafiken på sträckan Stockholm - Uppsala fanns det planer på att utöka denna del till fyra spår. 5 Under denna period hade regeringen också föreslagit att ett snabbtågsnät skulle byggas mellan landets större städer samt till Arlanda. Redan 1987 hade regeringen gett Banverket i uppgift att utreda hur en järnväg mellan Arlanda och Stockholm skulle kunna finansieras utan att ta medel från 3 4 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 4

5 stadsbudgeten. I och med detta lades grunden till Arlandabanans, för svenska förhållanden, unika finansiering Byggandet och finansieringen av banan När Banverkets utredning var klar 1990 hade två betydande slutsatser dragits. Banan skulle troligtvis inte fullständigt kunna finansieras med hjälp av trafikavgifter. 7 Den nyttan banan skulle generera för samhället beräknades bli runt 4.5 miljarder kronor. 8 I olika propositioner 1992 och 1993 lades förutsättningarna för planeringen, finansieringen och sedermera upphandlingen för byggandet av banan. Proposition 1992/93:176 delar upp Arlandabaneprojektet i tre delar: utbyggnad till fyrspår Stockholm - Rosersberg, ny järnväg Rosersberg - Arlanda och slutligen den så kallade norra böjen (sträckan Arlanda - Odensala). 9 I proposition 1993/94:213 anges de grundläggande principerna för Arlandabanan. I denna behandlas villkoren för den privata aktören. Upphandlingen gjordes under 1993 av delegationen för infrastrukturinvesteringar. 40 aktörer visade sig intresserade av att bygga och driva banan utsåg det nybildade bolaget A-banan, som tagit över upphandlingen, Arlanda Link Consortium som vinnare av upphandlingen. 10 Arlanda Link Consortium är konsortiet som sedan bytte namn till A-train. Det bör poängteras att byggandet av fyrspår sträckan Stockholm C Rosersberg skedde oberoende av Arlandabanan. Dock var det en del av det så kallade Arlandabaneprojektet Aktörer A-banan projekt AB bildades under 1993 som en motpart till den privata aktören och bevakar statens intressen vad beträffar Arlandabanan. 12 I detta ingår statens rättigheter och skyldigheter inom de avtal som upprättats för Arlandabanan. Regeringen, Banverket samt Luftfartsverket förvaltar statens ägande i bolaget. 13 Eftersom A-banan är en sådan viktig aktör i detta sammanhang gjordes en intervju med A-banans VD Kjell Sundberg. A-train AB är bolaget som byggde Arlandabanan och innehar den exklusiva koncessionen (trafikeringsrätten). De är också bolaget bakom Arlanda express. De ägs i sin tur av Macquarie Group sedan Macquarie är ett internationellt 6 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 8 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Ibid s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Ibid s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s

6 företag och världsledande inom offentligt-privat samarbete beträffande infrastruktur. 15 A-train ville dock inte ställa upp på intervju. Sigtuna kommun är en annan viktig aktör eftersom syftet var att studera vilka konsekvenser banan haft på lokal nivå. Arlandabanan ligger helt inom Sigtuna kommun. Intervju gjordes med Stig Nordahl och Lars Sundblad som är anställda på Sigtuna kommuns stadsbyggnadskontor. 2.3 Avtalen I avtalen, som upprättades under 1993 och 1994, anges A-trains rättigheter och skyldigheter. 16 En viktig skyldighet är att A-train måste upplåta banan för andra operatörer. A-train har dock rätt att ta ut avgifter för sådan trafik. Avtalet reglerar kraftigt trafiken mellan Arlanda och området runt Stockholm C. Tåg söderifrån får inte ta upp påstigande inom 15 km radie räknad från Stockholm C. En liknande reglering finns för trafik från motsatt håll. 17 Regeringen var medveten om att Arlandabanans avtal gav litet utrymme för konkurrens men valde ändå att genomföra projektet. 18 Noterbart är dock att man inte försökte begränsa busstrafiken genom lagstiftning. 19 Mycket tyder på att man räknade med att busstrafiken skulle få svårt att konkurrera med tågtrafiken. En omförhandling av det ursprungliga avtalet med A-train skedde under hösten En viktig förändring var att en klausul som innebar att staten har rätt att köpa trafikeringsrätten tidigast 2010 inrättades Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s

7 Karta 1. Egen bearbetning av Banverkets karta över Ostkustbanan. Källa: Jarnvagen/Ostkustbanan.aspx. 7

8 Karta 2. Arlandabanan samt dess stationer. Myrbacken(Myn) är den plats som i uppsatsen benämns som Odensala. Arlanda C trafikeras av fjärrtåg medan Arlanda Södra samt Norra trafikeras av Arlanda Express. Källa: A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Total kostnad Byggandet av Arlandabanan kom att ske enligt den uppdelning som 1992 års proposition föreslagit. Däremot blev statens bidrag till projektet betydligt mer än vad man räknat med. Fyrspåret Stockholm- Rosersberg beräknas ha kostat 1,9 miljarder kronor. Förutom detta finansierade staten den norra böjen (Arlanda C Myrbacken (se karta 2) med 850 miljoner kronor samt gav ett villkorslån om 1 miljard kronor. 21 Arlandabaneprojektet beräknas ha kostat ca 6 miljarder kronor totalt. 22 Detta kan verka extremt dyrt för en så kort sträckning. Som angetts i ovanstående stycke kostade fyrspåret 1,9 miljarder kronor. Det bör beaktas att det är extremt dyrt att bygga tunnlar. Arlandatunneln är över 5000 meter lång och därmed Sveriges längsta järnvägstunnel. 23 Till detta kommer dessutom tre underjordiska stationer. Eftersom A-trains totala kostnad för investeringen uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor kan statens kostnad beräknas till ca 3,3 miljarder. Den exakta siffran har dock inte varit möjlig att få fram på grund av den komplicerade finansieringsmodellen. 24 En prisjämförelse kan göras med Citybaneprojektet i Stockholm som beräknas kosta 16,3 miljarder kronor, där en 6000 meter lång tunnel ingår. 25 Som framgår av karta 2 finns det tre trafikerade stationer under Arlanda. Det fanns ingen grund för att bygga så många stationer. Detta har fördyrat projektet och är troligtvis ingen kostnadseffektiv lösning TANKEN OCH MÅLEN BAKOM ARLANDABANAN I processen som planeringen av Arlandabanan ingick i formulerades flera mål och förhoppningar. Mål 1. Som tidigare angetts var Arlandabanan ett villkor för att få bygga Arlandas tredje landningsbana. Det övergripande målet var alltså att klara det utsläppstak som gällde både flygtrafiken samt de marktransporter som skedde i anslutning till flygplatsen. 27 Utsläppstaket innebär att utsläppsvärderna från 1990 inte får överstigas. Detta 21 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Banverket. Konsekvenser av citybanan. PDF-fil s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 24 8

9 innebär att Arlanda flygplats är beroende av att tillräckligt antal resenärer nyttjar Arlandabanan. 28 Mål 2. Ett mer uppenbart mål var just att skapa en förbindelse till Arlanda som är integrerat med det befintliga järnvägssystemet. Genom Arlandabanan skulle järnvägsnätets flexibilitet öka. Eftersom fler spår adderas ökar också kapaciteten på sträckan Uppsala - Stockholm. 29 Dessutom ger banan framtida utvecklingsmöjligheter för Storstockholms pendeltågstrafik. Genom att kunna använda banan för pendeltågen ökar flexibiliteten. 30 Mål 3. Ett ytterligare mål med banan var att den skulle uppnå samhällsekonomisk lönsamhet. I detta räknas näringspolitiska och miljörelaterade vinster in. Samtidigt minskar behovet av framtida investeringar inom exempelvis vägsektorn. 31 Ökad ekonomisk tillväxt var något man betonade att Arlandabanan skulle leda till. Arlandabanan ansågs bidra med positiva effekter både inom och utanför Stockholmsregionen. 32 Mål 4. Ett annat mål var att testa privat finansiering av infrastruktur. Den borgerliga regeringen som tillträdde 1991 var mycket intresserad av detta. Detta var dessutom i en period av svag svensk ekonomi. De positiva effekter man förväntade sig av detta var framförallt en förbättrad statsbudget eftersom medel inte skulle tas från den. 33 Förhoppningen var att järnvägssektorn skulle förnyas. Genom entreprenörer skulle ett mer effektivt järnvägssystem skapas. Förhoppningen var stor att entreprenörer skulle hitta nya, kreativa lösningar Har målen uppfyllts? Mål 1. Detta är ett mål som alltid är aktuellt eftersom målet gäller varje år. Under de första åren klarades målet. År 2002 utnyttjade flygplatsen cirka 90 procent av kvoten. 35 På senare tid har trafikökningen dock gjort att målet inte klarats. År 2007 överskreds 28 Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Ibid s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 25 samt Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s. 4 9

10 taket med 3000 ton koldioxid. Om inte detta åtgärdas kan flygplatsen tvingas stänga redan Sigtuna kommun uttrycker farhågor för detta eftersom det inte finns någon dispens som berättigar ett fortsatt överskridande efter Att målet inte har klarats beror troligtvis till stor del på att persontransporterna med järnväg utgör för liten del av resandet till och från flygplatsen. För att klara målet måste alltså den trafik som släpper ut koldioxid minska. Eftersom flygtrafiken i dagsläget inte har något alternativ till fossila bränslen måste denna minskning ske hos de transporter som sker på marken. Bränslesnålare plan och alternativa bränslen kommer dock i framtiden att minska utsläppen. 38 Arlanda kommer dock att minska sitt energibehov tack vare nya metoder för energibesparing. 39 Det är dock oklart hur mycket koldioxidutsläppen kommer att minska tack vare detta. Mål 2. Detta mål har utan tvekan uppnåtts. Arlanda har fått en högkvalitativ, snabbtågsanpassad järnvägsanslutning. 40 Varje dag trafikeras Arlanda av cirka 200 tåg. 41 Detta bör vara en tillfredsställande mängd tåg. Särskilt i förhållande till något begränsade efterfrågan. Systemet är mer tåligt för störningar eftersom det nu finns två separata järnvägslinjer på sträckan Rosersberg - Odensala. Sedan Upptåget började gå på sträckan Uppsala - Upplands Väsby har de regionala och lokala transportmöjligheterna förbättrats avsevärt. 42 Storstockholms pendeltåg trafikerar ännu inte banan, men framtida möjligheter finns för detta. 43 Mål 3. Detta är ett mål som innehåller en del tveksamheter. Eftersom den samhällsekonomiska kalkyl som gjordes inte var gjord på rätt sätt (se sidan 16) kan det anses att detta mål bör diskvalificeras. Om man däremot väljer att betrakta den kalkyl som gjordes som ett mål vet vi resultatet först om cirka 50 år. Det finns dock mycket som talar för att banan inte kommer nå samhällsekonomisk lönsamhet under dessa år (se sidan 16). Mål 4. Arlandabanan är bevisligen byggd i samarbete med privata intressenter. Eftersom A- train investerade cirka 2,7 miljarder kronor i banan (se sidan 8) togs inte dessa från stadsbudgeten. Det råder delade meningar huruvida A-train bidrog med kreativa lösningar. I Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan står följande: Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj aspx A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

11 Banverket och Vägverket gjorde detaljerade kravspecifikationer som inte gav utrymme för industrin/entreprenörer att komma med nya kreativa lösningar. 44 Den del av Arlandabanan som endast trafikeras av Arlanda Express (Arlanda S, Arlanda N samt Arlanda Express del av Stockholm C) har specialprofil. 45 Detta betyder att andra operatörers tåg inte kan trafikera dessa stationer. Detta står i kontrast mot att Banverket skulle ha gjort detaljerade kravspecifikationer. Denna specialprofil medför att A-train behåller fullständig kontroll över dessa stationer eftersom att i den händelse A-train skulle tappa sitt monopol måste andra operatörer införskaffa tåg med samma profil. Detta kan dessutom knappast vara något annat än en kreativ lösning. Således kan inte A-train klandras för att inte varit kreativa. Däremot har kanske inte de positiva utfallet skett i form av nytta för någon annan än A-train. Varför har inte vissa mål uppfyllts? De mål som inte uppfyllts kan i stort förklaras med att antalet resenärer inte varit tillräckligt stort. Detta har flera orsaker och framgår nedan. 3.2 Arlandas stagnation En förutsättning för att den samhällsekonomiska analysen skulle stämma var att ett tillräckligt antal resande uppnåddes. Arlandas passagerare och anställda kan sägas utgöra den totala marknaden för transporter till/från Arlanda. Tågtrafiken är alltså helt beroende av hur många passagerare som använder flygplatsen. I samband med byggandet av Arlandabanan gjordes ett antal prognoser över hur man trodde att flygresandet på Arlanda skulle utvecklas. I diagram 1 kan utläsas att den linjära ökning av passagerare som man förutspått uteblev. Det bör bock påpekas att ökningen skett som förväntat under samtliga år förutom Det bör också påpekas att antalet flygpassagerare i diagram 1 även innefattar transferpassagerare. Den del av passagerarna som endast transfererar på Arlanda behöver ingen transport till/från flygplatsen. Dock har det skett en kraftig procentuell minskning av transferresenärer på Arlanda. 46 Detta innebär att tågtrafikens marknad är procentuellt större i förhållandet till det totala antalet flygpassagerare. 44 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s A-train AB. Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link. PDF-fil s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s

12 Diagram 1. Prognosen som gjordes av Luftfartsverket 2001 för det totala passagerarantalet för Arlanda flygplats i jämförelse med det verkliga utfallet. Källa: Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s. 29 Strax efter färdigställandet av Arlandabanan skedde dock en kris för flygbranschen i skuggan av dåden den 11 september Att Sverige samtidigt gick in i en global lågkonjunktur bidrog säkert också till att passagerartillväxten på Arlanda stagnerade. Dessutom utbröt Irakkriget samt SARS-epidemin under denna period. 48 Under 2003 och de följande åren började konkurrensen från lågprisflyget bli kännbart för de etablerade flygbolagen. Lågprisflyget med Ryanair i spetsen är baserat på Skavsta nära Nyköping, 10 mil söder om Stockholm. Även Bromma flygplats i centrala Stockholm har under denna period ökat kraftigt. En annan orsak kan vara att inrikesflyget tappat kunder till framförallt tåget. Dessutom är en stor del av Stockholm-Brommas trafik inrikes. Som diagrammet visar minskade nedgången i totalt antal passagerare för Stockholm under åren Under denna period fortsatte Arlandas kraftiga nedgång medan de övriga flygplatserna kompenserade. Arlanda är fortfarande den överlägset största flygplatsen, men har ännu inte återhämtat sig helt. 47 hr =flygbranschen 48 Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s

13 Diagram 2. Det totala passagerarantalet för Arlanda, Bromma samt Skavsta flygplatser under åren Källa: Internet 1 (se källförteckning) 3.3 Arlandabanans resandeutveckling I diagram 3 framgår det tydligt att Arlandas tågtrafik är en väldigt liten del av den totala marknaden. Med marknaden avses det totala antal flygresenärer samt Arlandas anställda. Det framgår också att den faktiska resandeutvecklingen legat långt under de prognoser och förväntningar som ställdes. Intressant är dock att tågresandet inte påverkades nämnvärt av marknadens kraftiga minskning. Med andra ord tog tåget marknadsandelar från andra transportslag. När marknadens storlek sedan ökade följde tåget inte med utan stagnerade. Detta är en trend som flygpendlar världen över följer. Efter att snabbt ha tagit marknadsandelar de första åren så stagnerar deras utveckling. 49 Detta faktum talar alltså emot att Arlanda Express skulle kunna bli det dominerande transportslaget inom den närmsta tiden. För det övriga tåget är siffrorna osäkra. Cirka passagrare har varje år använt sig av de tåg som inte opereras av Arlanda Express till och från Arlanda Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Ibid s 34 13

14 Diagram 3. Det totala antalet flygresenärer samt anställda på Arlanda. Siffrorna beträffande variabeln övrigt tåg är endast en uppskattning. Källa: Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s samt Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Biljettpriset Biljettpriset är en viktig faktor för utvecklingen av resandeantalet. Att biljettpriset är satt på företagsekonomiska grunder råder inget tvivel om. Något annat förväntades ej heller under planeringsfasen. 51 Eftersom A-train äger trafikrättigheterna tas en avgift på ca 75 kronor ut av varje resande som använder sig av Arlandas fjärrtågsstation. Detta innebär svårigheter för pendlingstrafiken som i dagsläget trafikerar banan. Upptåget är ett samarbete mellan UL och SL som är det enda riktiga pendeltåget som använder sig av Arlandabanan. Exempelvis kostar den 8 minuter långa resan mellan Upplands Väsby och Arlanda 95 kr. Av detta är alltså 75 kr avgift till A-train för att få stiga av vid Arlanda C. 52 Det kan antas att en resenär från Upplands Väsby redan har ett SL-kort som berättigar fritt resande i regionen. Denna väljer då troligtvis att ta pendeltåg Upplands Väsby- Märsta för att byta till buss sträckan Märsta- Arlanda. Denna resa tar runt 30 minuter jämfört med Upptågets 8 minuter. 53 Detta exempel illustrerar hur den höga avgiften kan motverka de positiva effekter som annars uppnåtts. A-train anser att avgifterna ligger på en rimlig nivå och att man har fullständiga rättigheter att ta ut dessa. De hävdar även att avgifterna är låga i förhållande till de utgifter som bolaget har. Eftersom bolaget äger 51 Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s SL reseplanerare 14

15 trafikeringsrättigheterna är det helt korrekt att de har rättighet att ta ut dessa avgifter. Avgifterna är bolagets inkomster och det är naturligt att företaget försöker hålla dessa på en nivå som i framtiden kan generera en vinst efter att investeringen för byggandet av banan är betald. Uppgifterna om biljettpriset går dessutom isär. Arlanda express VD Per Thorstenson säger följande i DN: I dag får vi 30 kronor i genomsnitt per avstigande passagerare med SL/Upptåget och SJ för att de utnyttjar vår anläggning 54 A-banans VD Kjell Sundberg svarar följande på frågan: hur fördelas den så kallade Arlandaavgiften? Det är en affärshemlighet, men den ligger väl runt kronor 55 Vad beträffar Arlanda Express prissättning kan det konstateras att den prognostiserades att ligga i nivå med flygbussen. I dagsläget kostar det dubbelt så mycket att åka tåg som buss KRITIK, KONSEKVENSER OCH FRAMTIDEN 4.1 Statens finansiella inblandning Staten har, enligt riksrevisionen, på olika sätt exponerats för mycket hög ekonomisk risk genom Arlandabaneprojektet. Detta har skett genom att staten via hel- eller halvägda bolag varit medfinansiär och långivare åt A-train. 57 Detta har skett utan att staten egentligen varit insatt i hur pass stor aktör man varit i sammanhanget. Detta är anmärkningsvärt eftersom grundtanken var att den privata aktören skulle ta hela risken som projektet innebar A-banans otydliga uppdrag Riksrevisionen pekar på att A-banans uppdrag är otydligt samt att det aldrig angivits vilka samhällsintressen som A-banan har att infria. A-banan har inte heller någon skyldighet att rapportera till staten om hur samarbetet med A-train fortskrider. Eftersom inte regeringen kan tillgodogöra sig tillfredsställande information kan så heller inte riksdagen göra det. 59 Genom detta blir bolaget en slags egen aktör i sammanhanget. A-banans uppdrag har sedan riksrevisionens rapport publicerades blivit preciserat och gjorts tydligare Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Ibid s Ibid s Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

16 4.3 Felaktig samhällsekonomisk kalkyl 1991 motiverades riksdagens positiva ställningstagande vad beträffar Arlandabanan med att banan var samhällsekonomiskt lönsam konstaterade regeringen att banan sannolikt kommer bli både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsam. 61 Den nyttan banan skulle generera beräknades till över 4 miljarder kronor. 62 Projektet kom dock att genomföras på ett sätt som den samhällsekonomiska kalkylen inte hade antagit. I antagandet förutsattes att staten skulle ha kontroll över biljettpriset, eftersom ingen privat aktör skulle erhålla monopolrättigheter. Som angetts är den så kallade trafikeringsrätten som A-train idag innehar i själva verket ett slags monopol. Dessutom hade ett räknefel gjorts som övervärderade den samhällsekonomiska nyttan med cirka en miljard kronor 63. I artikeln Arlandabanan på villovägar presenteras tre alternativa kalkyler för Arlandabanan. Dessa visar bland annat att genom att biljettpriset var satt på företagsekonomiska grunder kunde inte banan bli samhällsekonomiskt lönsam. Detta eftersom ett betydligt högre biljettpris krävs för att få Arlandabanan företagsekonomiskt lönsam. De samhällsekonomiska kalkyler som görs idag utförs dessutom på ett annat sätt, vilket har en viss betydelse för Arlandabanan. Kostnaderna för projektet har underskattats. Det är dock inte givet att själva byggandet fördyrades av att A-train var inblandat i byggandeprocessen. 64 Det kan därför antas att om offentliga intressen hade haft kontroll över biljettpriset hade det varit möjligt att banan uppnår samhällsekonomisk lönsamhet inom 50 år Förutsättningar för ökad trafik Om Arlandas passagerarantal ökar kan det förutsättas att tågtrafiken också ökar. För att tåget ska ta marknadsandelar från de övriga transportslagen krävs vissa förändringar. Naturligtvis spelar andra faktorer in, exempelvis marknadsföring. Trots det minst sagt klena resultatet får Arlanda Express beröm för sin marknadsföring. 66 Andra alternativ är att belägga all eller delar av vägtrafiken till Arlanda med avgifter. Genom att det blir dyrare att ta sig till Arlanda med bil och buss bör fler välja tåget. Naturligtvis är det svårt att sia om hur framtiden kommer att gestalta sig för Arlandabanan. Det förefaller dock som att media och politiker på senare tid uppmärksammat frågan. Förslag om statligt uppköp har bland annat kommit på tal. Vänsterpartiets Lars Ohly är en av förespråkarna bakom att staten ska utnyttja sin klausul som berättigar uppköp av trafikeringsrätten år Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Bengtsson, Mikael & Bursjö, Robert. Arlandabanan på villovägar. PDF-fil s Arlandabanan. En uppföljning av samhällsekonomiska aspekter (2004) VTI notat s Bengtsson, Mikael & Bursjö, Robert. Arlandabanan på villovägar. PDF-fil s

17 4.5 Pendeltågstrafik Redan 1995 fanns en tydlig plan för att kunna trafikera Arlandabanan med pendeltåg. 68 Det är svårt att tolka utgångspunkten på annat sätt än att syftet främst var att integrera Arlanda flygplats i SL:s pendeltågsnät. Ett triangelspår vid Odensala är något som planerats att byggas om storskalig pendeltågstrafik kommer att trafikera Arlandabanan. Tanken med detta är att de norrgående tågen ska kunna angöra Arlanda för att sedan använda norra böjen för att kunna återvända till Ostkustbanan som södergående tåg och vice versa. 69 På detta sätt behöver inte tågen vändas vid Arlanda C. 70 Om det blir nödvändigt kan även plattformen på Arlanda C skäras av på mitten för att bygga ett tredje spår Transportpolitisk utvärdering av Arlandabanan (2007). Stockholm: WSP Sverige AB s Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Riksrevisionen. Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt. PDF-fil s Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april

18 Karta 3. Egen bearbetning på karta från Sigtuna kommuns översiktsplan Kartan visar Arlandabanan samt det planerade triangelspåret vid Odensala. Källa: Sigtuna Kommun. Översiktsplan 1991 (1991) 4.6 Sigtuna kommuns syn på projektet En konsekvens av banans tillkomst är att ett intrång skett i de rika kulturmiljöerna sydost om Märsta. Detta har dock skett i nära samråd med kommunen för att uppnå minimal påverkan. 72 Sigtuna kommun betonar att Arlandabanan har varit positiv för de lokala och regionala transporterna. Man är från kommunens sida mycket angelägen att integrera flygplatsen i SL:s pendeltågsnät. Eftersom kommunen inte är inblandad i de förhandlingar som förs angående ett statligt uppköp av banan är det svårt att svara på hur konsekvenserna av banan kommer att bli. Man är dock mycket positiv till ett uppköp av banan. 73 Upptåget har sedan tillkomsten år 2006 ökat och förändrat resandet i regionen på ett positivt sätt menar både kommunen och A-banan. 74 Farhågor finns för att Märsta kan bli en avkrok eftersom Arlanda ses som en viktigare station att trafikera. 75 Intrycket är att kommunen inte riktigt delar den uppfattningen. 5. AVSLUTNING 5.1 Teoretisk diskussion Sedan 70- och 80-talet har nyliberalism i olika former blivit ett vanligt förekommande inslag i politiken världen över. 76 Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete är att söka förklaringar utifrån en politisk synvinkel. Sverige har också fått sin beskärda del av nyliberalistiska tankegångar. Avregleringar, privatiseringar och liknande termer är vanliga i det svenska politiska klimatet. Arlandabanan är ett offentligt-privat samarbete (även kallat OPS-projekt). Tanken bakom offentligt-privat samarbete är främst att projekt inom exempelvis infrastruktur ska kunna finansieras helt eller delvis av privata intressen. På detta sätt ska kostnaderna hållas nere samtidigt som riskerna för skattebetalarna minskar. 77 Ofta vilar beslutet att anlita privata intressen på ett antagande att en privat aktör är effektivare än den offentliga. Särskilt attraktiva är dessa samarbeten för de offentliga aktörer som inte kan erhålla eget kapital till viktiga projekt. 78 Det kan 72 Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Intervju Kjell Sundberg, VD A-banan projekt, 25 april 2008 och Stig Nordahl och Lars Sundblad, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna Kommun, 29 maj Brenner, Neil & Theodore, Nik (2002). Cities and the geographies of Actually Existing Neoliberalism. Oxford: Blackwell Publishers s Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge i s Ibid s

19 anses att dessa inte har något alternativ. Från olika håll i världen dras slutsatsen att offentligt-privat samarbete har fått motsatt effekt, kostnaderna har ökat. 79 Andra negativa erfarenheter är att privat inblandning sänker servicenivån. Detta drabbar dessutom de personer som har störst behov av ett välfungerande kollektivt transportnät. Dessa är främst äldre och handikappade. 80 I Kanada har de nyliberalistiskt influerade beslutsfattarna på senare tid varit mycket intresserade av offentligt-privat samarbete. I provinsen British Columbia ska alla regionalt beslutade projekt vara någon form av offentligt-privat samarbete. 81 Detta trots att det vid flera tillfällen uppdagats att flera av de tidigare projekten har föregåtts av tveksamt förarbete. Analyserna som de privata aktörerna har beställt av konsulter, och legat till grund för investeringarna, har varit tveksamma. Inte sällan har kostnaderna och miljöpåverkan underskattats samtidigt som de förväntade inkomsterna och de positiva effekterna överskattats. Bedömare menar att detta är ett systematiskt tillvägagångssätt för de privata aktörerna. 82 Eftersom Arlandabanan är ett projekt där planeringen sköttes av det offentliga kan man knappast beskylla A-train för att ha initierat ett olönsamt projekt. Däremot är det helt tydligt att de prognoser och uppskattningar som gjorts har varit överdrivna. 5.2 Avslutande diskussion När Arlandabanans samhällsekonomiska lönsamhet eller olönsamhet debatteras utgörs kärnan av hur stort antal resande som uppnås. Klart är att det mål som sattes upp vad beträffar resandeantal på långa vägar inte uppnåtts. En stor del av detta kan förklaras i skillnaderna mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet. Arlandabanan är idag utformad för att ge en företagsekonomisk avkastning. Detta betyder inte nödvändigtvis att banan automatisk ger någon avkastning. För att kunna öka tågresandet till och från Arlanda bör: - A-train och de regionala operatörerna (UL, SL men även operatörer i andra län tex Västmanland) förhandla fram ett avtal som medför kraftigt ökad regionaltågstrafik. - Andra metoder som kan tänkas öka tågresandet beaktas. Detta innefattar trängselavgifter, vägtullar etc. Detta för att skapa incitament för att öka tågresandet. 79 Charlton, Clive & Gibb, Richards (1997). Transport Deregulations and Privatisation s Ibid s Siemiatycki, Matti (2005). The making of a mega project in the neoliberal city. London: Routledge s Ibid s

20 Det bör ligga i alla parters intresse att öka trafiken på Arlandabanan. Med trafik menas antalet passagerare. Arlandabanan trafikeras enligt min mening med tillräckligt antal tåg i tillfredställande frekvens. Däremot använder inte tillräckligt många resenärer tåget. Om staten känner det nödvändigt, om det finns en tillräckligt stark politisk vilja och om det erfordliga resurserna finns är det troligt att staten i framtiden kommer att köpa loss banan. Detta skulle medföra flera samhällsekonomiska fördelar. Frågan är dock hur kraftiga effekter som skulle kunna skapas. Vilka förutsättningar finns för regionförstoring, integrering av arbetsmarknad etc. Enligt min mening finns det många andra projekt som skulle kunna ge större samhällsekonomisk lönsamhet än ett köp av Arlandabanan. Naturligtvis måste man beakta att Arlandabanan endast funnits i ca 10 år. Därför är det omöjligt att visa några definitiva konsekvenser av projektet. Vi kan endast konstatera att banan under dessa år haft anmärkningsvärda problem. Detta utesluter inte möjligheten att banan om 30 år anses vara ett mycket lyckat projekt. Banans samhällsekonomiska lönsamhet har under lång tid debatterats. Det krävs mycket lång tid innan resultatet av en sådan kalkyl kan konstateras. Därför är det inte heller omöjligt att Arlandabanan om 30 år anses lyckat även ur denna synvinkel. Frågan är dock om banan kan uppnå detta med det nuvarande upplägget. Bör staten köpa rättigheterna till banan? Detta är en fråga som bör utredas noggrant. Jag föreslår att grundliga utredningar och analyser genomförs. Det är naturligtvis en fråga om prioriteringar vad staten vill lägga sina resurser på. Om staten lyckas förhandla sig till ett bra pris ser jag inget problem med ett uppköp. Möjligt kan man därefter sälja trafikeringsrätten till någon annan privat aktör. I annat fall bör samtliga parter göra ett grundligt försök till att försöka öka trafiken på banan. Arlandabanan kanske aldrig blir samhällsekonomiskt lönsam. Den kan dock utan tvekan bli mindre olönsam. 6. KÄLLOR 6.1 Källdiskussion Vissa källor har olika uppgifter. WSP och VTI har olika siffror vad beträffar Arlanda Express passagerarantal. I diagram 3 används siffrorna från WSP eftersom siffrorna från VTI endast visar åren 2000 till

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt

Arlandabanan. Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt Arlandabanan Insyn i ett samfinansierat järnvägsprojekt ISBN 91 7086 025 4 RiR 2004:22 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Regeringen Näringsdepartementet Datum 2004-09-21 Dnr 33-2003-0640 Arlandabanan

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:93

Regeringens skrivelse 2011/12:93 Regeringens skrivelse 2011/12:93 Arlandabanan Skr. 2011/12:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet)

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB

Arlandabanan Infrastructure AB \-, ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB Org nr 556481-2385 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMBETEN Arlandabanan Infrastructure

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken 2010 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken För flygresor finns tydliga regler. Flygplatsverksamheten på Stockholm-Arlanda Airport är bland annat reglerad

Läs mer

Rätt järnväg men fel

Rätt järnväg men fel Rätt järnväg men fel 1962 invigdes Arlanda efter några års provdrift och övervunnet motstånd från SAS och Luftfartsverket mot en så lantlig lokalisering. Brommaborna, vars fönsterrutor varje morgon skallrade

Läs mer

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal!

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! Arlanda byggs ut för 13 miljarder Arlanda flygplats ska byggas ut

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283

Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283 Letter of Intent: Uppföljningsrapport oktober 2011 LS 1102-0283 Contents Inledning... 3 Utgångspunkter för val av åtgärder... 3 Genomförda uppföljningar av Letter of Intent... 4 Andra åtgärder i linje

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen RAPPORT Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen 2013-09-12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef Välkommen till projekt Citybanan 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef 1871 Två spår 1871 10 tåg/dygn 2015 550 tåg/dygn Pendeltågstrafiken Citybanan Två Dubbel nya stationer: kapacitet

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2 Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2014-10-01 Utgåva: 2 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Mathias Johansson Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Jönköpings kommun Utgåva 2 Sidan

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Dokumenttyp Diarienummer Sida PM LS 2006-7856 1(6) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Anders Torbrand, 011-415 2154 2007-05-15 00.01 Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Uppdraget Regeringen

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

Skavsta flygplats 2020 - Travelutions AB, december 2007

Skavsta flygplats 2020 - Travelutions AB, december 2007 Skavsta flygplats 2020 - Travelutions AB, december 2007 Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2002:6 2002-03-07 Dnr A 4/01. Konkurrensverkets beslut 2001-01-11 i ärende dnr 592/2000, (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2002:6 2002-03-07 Dnr A 4/01. Konkurrensverkets beslut 2001-01-11 i ärende dnr 592/2000, (ej bilagd här) 1 MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2002:6 2002-03-07 Dnr A 4/01 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 2001-01-11 i ärende dnr 592/2000, (ej bilagd här) KLAGANDE Stockholm Transfer Taxi AB, 556469-5350, Box

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp

Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp Ingen samhällsekonomi med flygbussar mellan Stockholm och Arlanda bara koldioxidutsläpp Rickard Wall är doktor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi och konkurrensteori och har genomfört

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer