Likabehandlingsplaner Vartoftaskolan F-9 och Vartofta Fritidshem 2014/2015

Transkript

1 Likabehandlingsplaner Vartoftaskolan F-9 och Vartofta Fritidshem 2014/2015 Med främjande och förebyggande åtgärder, samt handlingsplaner för anmälan av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

2 Vision Vi ska ha en skola präglad av trygghet, glädje, respekt och lika värde. Del 1: Vartoftaskolans likabehandlingsplan Del 2: Vartofta fritids likabehandlingsplan Bilaga 1: Definition och begreppsförklaring Bilaga 2: Aktuella bestämmelser Ansvariga för planen Vartofta skola Trygghetsgruppen via ansvarig kurator ansvarar för att planen upprättas, följs och utvärderas. Trygghetsgruppen ses varannan vecka. Samordnande Kurator, speciallärare, skolsköterska och representanter från båda arbetslagen ingår i denna grupp, samt representant från fritids. Rektor har god insyn i gruppens arbete och deltar vid vissa tillfällen. All personal ska så fort misstanke finns om kränkande behandling rapportera till rektor eller samordnande kurator. Elevernas delaktighet i upprättande av planen Under början av läsåret upprättas en likabehandlingsplan, eleverna deltar i detta arbete genom att vi använder elevrådet som referensgrupp. Planen går ut på remiss till årskurs två och sju för att få med elevernas synpunkter och åsikter i arbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet i upprättande av planen Vårdnadshavarna till elever i årskurs två och sju får vid årets första föräldramöte möjlighet att utvärdera tidigare plan och lämna synpunkter på den nya.

3 Personalens delaktighet i upprättande av planen All personal deltar i utvärdering av planen under maj månad. Utvärderingen finns med vid nästa års upprättande av likabehandlingsplanen. Trygghetsgruppens arbete utvärderas under maj månad Personalen är delaktig i upprättandet av planen utifrån kunskap om sina elever och genom analys av trivsel enkäter och trygghetsvandringar, samt diskussioner på enhetskonferens och arbetslagsträffar. Förankring av planen Personalen ansvarar för att sätta sig in i planen och ställa frågor om något är oklart. Planen läggs ut på hemsidan På föräldramötet vid terminsstarten ska likabehandlingsplans arbetet beskrivas. Utvärdering, kartläggning och nulägesanalys I maj månad 2014 träffades all personal och utvärderade likabehandlingsplanen och arbetet 13/14. Även trygghetsgruppen utvärderade årets arbete under maj Vid en av upptaktsdagarna hösten 14 diskuterade hela personalgruppen fortsatta behov och mål. Elever och föräldrar ar gjorts delaktiga i utvärderingen. 1. Implementering av den nya likabehandlingsplanen och dess rutiner Under året har rutiner tagits fram gällande anmälan om kränkande behandling. Under ledning av rektor har dessa diskuterats vid två tillfällen med alla skolpersonal. Kurator och rektor har därefter utgjort ett stöd i implementeringen av de nya rutinerna, bedömning, handläggning och åtgärder. De nya rutinerna är idag kända av all personal och används i verksamheten. De nya rutinerna visade sig behöva revideras, vilket gjorts under hösten Nolltolerans för ord som kränker elevs värdighet: Arbetet har pågått kontinuerligt under hela läsåret. Dels klassvis på klassernas enskilda EQ tid där vi jobbat aktivt med värdegrunds frågor, men också under en koncentrerad vecka under våren. Vecka 10, hade hela skolan en temavecka där vi behandlade likheter och olikheter både gällande kön, funktionshinder och ras. Sist men inte minst har vi på skolan höjt vår medvetenhet om vikten av att all personal markerar direkt och tydligt att det inte är okej att använda ord eller handlingar som kan vara diskriminerande eller kränkande. Utvärderingen visar att behov finns av att fortsätta arbetet under läsåret 14/ Förankra likabehandlingsplanen hos elever och föräldrar En likabehandlingsfolder har utformats och skickas hem till alla elever under våren Under hösten 2013 informerade rektor vid samtliga föräldramöten. Enligt plan har rektor eller kurator under hösten informerat om likabehandlingsarbetet vid föräldramöte i årskurs 2 och 7 samt gett möjlighet till delaktighet i utvärdering av planen för 13/14 samt i upprättande av planen för 14/ Arbeta med integreringen av våra nyanlända elever, samt se allas lika värde. Vi har försökt hitta mötesplatser mellan våra gamla och våra nyanlända elever. Eleverna

4 har bland annat gjorts delaktiga, varit med och planerat och genomfört en fotbollscup i åk 3-5. Under temaveckan, vecka 10, var en målsättning att öka de svenska elevernas förståelse för elever som fått lämna sitt hemland av olika skäl. I enskilda samtal med elever och vad vi vuxna observerat så har toleransen mellan elever ökat. Missförstånd och konflikter mellan nyanlända och gamla elever har även de minskat sedan våren Utvärderingen visade att det finns behov av att fortsätta arbeta med en ökad förståelse och tolerans elever emellan. Det finns ett behov av att våra elever ökar sin tolerans gentemot varandra och ökar respekten för allas lika värde. Eleverna har även ett behov av att kunna förbättra sin kommunikation med varandra för att minska friktion och konflikter elever emellan. 5. Kompetensutveckling Ett identifierat utvecklingsområde är att vi vuxna på skolan har en önskan och ett behov av att arbeta med att få en ökad kunskap och samsyn kring de olika diskrimineringsgrunderna och begrepp inom likabehandlingsområdet. Det finns ett behov av ökad kunskap hos både personal och elever kring de olika diskrimineringsgrunderna och begrepp inom likabehandlingsområdet. Det finns ett behov och en önskan att diskutera och reflektera kring normer och värden. Det finns behov av att tydliggöra och levandegöra begrepp 6. Trygghetsgruppens arbete Gruppen startade hösten 2012 och har träffats regelbundet varannan vecka för att planera insatser, följa upp och utvärdera insatser. Engagemanget har varit stort. Under våren 2013 har vi arbetat främst med det åtgärdande arbetet och implementering av nya anmälningsrutiner. Vi ser ett behov av att framöver fokusera mer på skolans främjande och förebyggande insatser i samverkan med det arbeta som sker inom ramen för skolans Hälsoprofil. Trygghetsgruppen bedömer att det även finns ett behov av att vi inom trygghetsgruppen tillägnar oss kunskap kring hur vi inom ramen för ett normkritiskt perspektiv kan utveckla likabehandlingsarbetet ytterligare. 7. Kartläggning via trygghetsvandring Skolans trygghetsvandring hösten 2014 visar att det finns vissa områden där eleverna upplever otrygghet och där åtgärder krävs. Dessa områden är främst toaletterna, matsalen och påstigning på bussarna, samt i bussen på väg till och ifrån skolan. För vissa klasser också en viss otrygghet på olika platser på skolgården. Utifrån kartläggningen har åtgärder tagits fram. Elever och föräldrarnas synpunkter Samordnande kurator har samtalat med eleverna i årskurs 2. Representant i trygghetsgruppen har samtalat med eleverna i årskurs 7 och elevrådet har gjorts delaktiga. Kurator har deltagit vid höstens föräldramöte i årskurs 2 och rektor har deltagit vid föräldramötet för årskurs 7. Från de yngre eleverna framkom att de tycker det är viktigt att alla känner sig lika mycket värda och att vi behandlar varandra med respekt. Eleverna tänker att det är viktigt att vi låter alla elever, killar som tjejer, få möjlighet att ta plats och prata i klassrummet. De tycker det är viktigt att alla kan ha roligt på gymnastiken och ingen känner sig mindre värd för att man inte är bäst. De tycker att det är viktigt att man som elev kan få lyckas mindre bra ibland, men ändå känna sig lika värdefull. De vill att vi arbetar för att ingen slår någon annan och att ingen retar någon för deras klädsel eller utseende. De vill också ha en lugnare och tryggare situation i matsalen. Eleverna tycker att trivselaktiviteterna på rasterna är roliga och de flesta har varit med i några av dem. De flesta pojkarna i klassen säger

5 att de behöver mer saker att klättra på ute på skolgården. Föräldrarnas synpunkter: Remiss har gått ut till föräldrar i klass 2 och 7, deras eventuella synpunker kommer infogas här. - Berits kommentar. Mål för läsåret 2014/2015 Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Lgr 11 - Målet är att öka elevernas möjlighet till att utveckla ett rikt språk och därmed förmåga till kommunikation. Detta tänker vi ger förutsättningar för en ökad social interaktion mellan eleverna, som i sin tur ökad förståelsen och toleransen. Målet uppnås genom att vi inhämtar kunskap från Pauline Gibbons bok - Stärk språket, stärk lärandet och arbetar med språkintegrerad undervisning. Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling och Bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor Lgr11 Målet är ökad kunskap hos personalen kring de olika diskrimineringsgrunderna och begrepp inom likabehandlingsområdet. Målet skall uppnås genom att trygghetsgruppen omvärldsbevakar kunskapsutvecklingen inom området och sprider kunskapen vidare ut i personalgruppen. För ändamålet tilldelas tid på både på enhetskonferenser och vid arbetslagsträffar. Nyhetsbrev kommer under året att börja skickas ut till all personal. Relevant litteratur kommer inköpas och bibliotek inrättas i personalrummet. Ansvarig för genomförandet är trygghetsgruppen. Målet är ökad samsyn hos personalen kring normer och värden, samt fortsatt ökad kunskap kring genomförandet av de åtgärdande insatserna i samband med anmälningsrutinerna. Målet skall uppnås genom tillskapande av tid för diskussion och reflektion i personalgruppen, samt information och stöd från samordnande kurator och trygghetsgruppen i det åtgärdande arbetet. Tid till information, diskussion och reflektion kommer kontinuerligt avsättas både på enhetskonferenser och vid arbetslagsträffar under läsåret. Det är representant från trygghetsgruppen som ansvarar för genomförandet. Målet är också att Trygghetsgruppen ökar sin kunskap om hur vi inom ramen för ett normkritiskt perspektiv kan utveckla likabehandlingsarbetet ytterligare. Målet skall uppnås

6 genom att trygghetsgruppen tar till sig kunskap och reflekterar inom gruppen. Detta kommer ske under ordinarie möten varannan vecka. Vid behov kommer kunskap spridas vidare ut i organisationen. Främjande arbete Syftar till att skapa en trygg skol- och fritidsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet ska riktas mot alla och bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Skolan har övergångsrutiner mellan förskola och förskoleklass Skolan har övergångsrutiner för övergången mellan Yllestadskola, Åsleskolan och Vartoftaskolan. Hälsosamtal hos skolsköterska Trivselregler som är framtagna av eleverna och är kända för alla. eleverna har möjlighet att påverka genom klassråd, elevråd och kostråd Bestämda platser i klassrummen och för de yngre åldrarna även i matsalen rastvärdar både utomhus, i korridorerna och ansvariga vuxna i matsalen vuxen delar in i grupper tillskapande av ett uppehållsrum, som är öppet alla dagar och alltid bemannat av vuxna. trivselaktiviteter i klassen trivselprogrammet strukturerade rastaktiviteter. Elever får en utbildning där de lär sig att med stöd av oss vuxna genomföra rastaktiviteter för sina kompisar. kamratstödjare finns på skolan tre dagar i veckan som stöd för eleverna i åk 6-9. utflykter och friluftsdagar planeras så att alla elever ges förutsättningar att delta Lunch på schemat är ett projekt som stöds av kommunen som vi planerar att utreda under kommande läsår. I den gruppen ska elever, matpersonal, föräldrarepresentanter, lärarrepresentanter och rektor finnas med. Planer finns på ombyggnation av skolan för att skapa en bättre arbetsmiljö och en miljö som främjar gemenskap och naturlig samvaro mellan alla på skolan. Ålder Vi har fadderverksamhet, exempelvis skoljoggen, placering vid julavslutningen Elevens val i åldersintegrerade grupper Åldersintegrerade temadagar, exempelvis jultema

7 Tydliga bussrutiner, de minsta går på bussen först. Religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön och funktionsnedsättning Varje klass har EQ tid en gång i veckan, där vi återkommande diskuterar normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. En gång per år har vi en föreläsning för att belysa normerna kring någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Fortbildning och kompetensutveckling för personal Personalen får regelbunden fortbildning Den globala skolan. Lärare för Förskoleklassen och upp till årskurs 5 kommer under oktober 2014 att få utbildning i Lions Quest. Lärare för årskurs 6-9 kommer under oktober 2014 att få fortbildning i lärarhandledningsmaterialet New Connexion, som främjar tolerans, förståelse och öppenhet mellan människor. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi fokusera på de områden som vi vid utvärderingen i maj månad identifierade som utvecklingsområden. Se under rubriken mål för läsåret 2014/15. Utöver dessa prioriterade mål kommer vi fortsätta arbetet med: - Implementering av likabehandlingsarbetet, både bland oss personal och bland elever och föräldrar. Detta kommer bland annat att ske genom att representant ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor informerar i varje klass under hösten Fortsatt implementering av rutiner kring anmälan och utredning av misstänkt kränkande behandling. - Tidig upptäckt av de elever som kan vara i behov av extra stöd. Skolan har under det gångna året skapat en tydlig organisation för elevhälsan med rutiner kring orosanmälan till elevhälsan. Detta i syfte att tidigt kunna identifiera elever som bland annat på grund av funktionsnedsättningar kan vara i behov av extra stöd och anpassningar i sin utveckling. - Nolltolerans för ord som kränker elevs värdighet Likabehandlingsarbetet på skolan skall vara en levande process. Detta innebär att trygghetsgruppen under året kommer bevaka om behov av ytterligare åtgärder uppkommer. Om så är fallet kan det komma att ske andra aktiviteter och åtgärder än vad som framkommer i denna plan. De aktiviteter som i så fall tillkommit kommer redovisas i nästkommande års utvärdering av likabehandlingsarbetet på skolan.

8 Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast maj Ansvarig för utvärderingen är trygghetsgruppen via samordnande kurator. Utvärderingen sker i process med samtlig personal. Elever och föräldrar görs delaktiga enligt riktlinjer i likabehandlingsplanen. Rutiner för att upptäcka kränkande behandling goda kunskaper om mobbning och annan kränkande behandling vuxennärvaro på platser där våra elever vistas vid arbetslagsträffen ansvarar representanten från trygghetsgruppen att lärarna får tillfälle att lyfta elever som upplevs utsatta. under alla raster finns aktiva rastvakter med synliga reflexvästar på plats, både inomhus och utomhus. Kamratstödjare finns på skolan tre dagar i veckan Vi genomför trygghetsmätningar en gång per termin för att identifiera platser som eleverna upplever vara otrygga. Trygghetsgruppen sammanställer resultatet och handlingsplan för behövliga åtgärder upprättas. Trivselenkäter genomförs en gång per termin. Trygghetsgruppen ansvarar för att enkäten genomförs, sammanställs och återkopplas till pedagogerna. Tillsammans med trygghetsgruppen och/eller elevhälsan diskuteras lämpliga åtgärder på individ och/eller gruppnivå. God kommunikation med elevernas föräldrar vid utvecklingssamtal ges elever möjligheten att beskriva sin skolsituation god kommunikation med fritidshemmet Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas. Utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera anmälningar. Utvärdera avslutade ärenden. Vi använder en anmälningsblankett för dokumentation när elev upplever sig diskriminerad eller kränkt.

9 Skolans rutin: Berörd mentor, rektor och representant från Trygghetsgruppen påbörjar arbetet genom att: 1. Den som tar emot anmälan fyller i anmälningsblanketten. 2. Samma dag som anmälan mottages lämnas information om anmälan till enhetens skolassistent som omgående informerar Rektor och kurator. 3. Rektor och kurator bestämmer samma dag eller senast morgonen efter vem som skall utreda anmälan och om allvarssamtal skall ske snarast (se nedan punkt 8). Det kan vara lärare/fritidspedagog eller någon annan från Trygghetsgruppen som i utredningen samtalar med alla inblandade elever. Syftet är att få en helhetsbild av det som skett. Samtalen ska dokumenteras på blanketten Utredning om diskriminering/kränkande behandling vilken biläggs anmälan. 4. I samtalet med den utsatte eleven är det viktigaste att få klarlagt dennes upplevelse av händelsen. Vi gör klart för den utsatte att skolan inte accepterar kränkningar och mobbning, samt att vårt arbete är att sätta stop för detta. 5. Bedömning av om händelsen är att betrakta som en kränkande handling eller diskriminering görs i samråd med den/de som utrett och kurator. 6. När utredningen och bedömningen är klar informeras vårdnadshavare om händelsen och samråd sker gällande inställning till insatser i skolan. Det är oftast den som utrett som tar personlig kontakt. 7. Vid konstaterad mobbning/kränkning mellan elever görs följande (fortsättning på ovanstående punkter): 8. Trygghetsgruppen och lärare gör en plan för fortsatt arbete och fördelar arbetsuppgifterna. 9. Allvarssamtal kan ske omgående med den elev som kränkt en annan elev. Du som vårdnadshavare informeras senast samma dag om att detta skett. Syftet med samtalet är att klargöra att vi inte på något vis accepterar att kränkningar sker och att mobbningen fortsätter, samt att en uppföljning kommer att ske för att se så att mobbingen upphört. De informeras även om att kontakt med föräldrar kommer att ske samma dag. Två vuxna är med, en samtalar och en dokumenterar. 10. En handlingsplan upprättas, denna har som syfte att stoppa fortsatta kränkningar och mobbningen. Det ska bedömas om behov finns av stöd/insatser för den utsatte och för mobbaren/mobbarna. I handlingsplanen anges åtgärder och hur uppföljning skall ske. 11. De som håller i ärendet bokar in tider för uppföljning och utvärdering med alla berörda tills mobbningen har upphört. Detta skall dokumenteras. 12. Rektor och kurator ansvarar för fortlöpande dokumentation enligt gällande rutiner. 13. Dokumentation i ett mobbningsärende skall förvaras hos rektor. Vid kränkning mellan vuxen och elev 1. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar samt följer upp. Rektor samverkar med vårdnadshavare.

10 Du kan alltid kontakta skolans Trygghetsgrupp: Rektor Yvonne Hagle Ansvarig för trygghetsgruppen: Kurator Berit Johansson Speciallärare Cecilia Wiberg-Halvarsson Skolsköterska Vivianne Paulsson / Skolpsykolog Andreas Olsson Arbetsrum Vartofta skola Förskolelärare Carina Larsson Fritidspedagog Anders Ingvordsen Lärare Åke Högberg, Maria Kristiansson Bilaga 1

11 Definition och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95) En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Dessa kan ta sig i uttryck bland annat som Fysiska knuff och slag Verbala - hot, bli kallad för bög eller hora, förtal eller ryktesspridning. Icke verbalt uppträdande eller bemötande, exempelvis utfrysning, spridning av rasistiska eller homofobiska märken eller symboler, fysisk beröring av icke sexuell natur, MMS, SMS och e-post. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att han samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera eller utsätta en elev för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas.

12 Aktuella bestämmelser Bilaga 2 Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftning i skollagen och diskrimineringslagen. Vikten av dessa frågor betonas även i läroplanen. FN:s konvention om barnets rättigheter FN sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den talar om rätten till liv och utveckling om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36 skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerhets ställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Skollagen 6 kapitlet 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur dom planerade åtgärderna har genomförs ska in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.