SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (64) Kommunstyrelsen

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (64) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl Beslutande Närvarande ersättare Bert Öhlund, ordförande Harriet Classon Philip Cohen Eva Enqvist Tore Gabrielsson Agneta Hansson Gunilla Hedström, tjg. ersättare för Bo Nilsson Lena Håkansson, tjg. ersättare för Janeth Lundberg Joseph Karambotis, närvarande t.o.m. kl , Bo Larsson, tjg. ersättare för Anna-Lena Stenwall Håkan Lindh Torvald Stefansson Hans-Eric Wallin Kenneth Vidmark Jens Wikström, närvarande t.o.m. kl , Katarina Köhler, tjg. ersättare för Joseph Karambotis, Birgitta Burström Herbert Lundberg Joakim Wallström Övriga deltagare Hans Andersson, teknisk chef, kl Torbjörn Bohman, it-chef, kl Tore Isaksson, ekonomichef, kl Anders Karlsson, näringslivschef kl David Nyberg, kommunchef, kl Lars Björklund, sekreterare, kl Utses justera Håkan Lindh med Eva Enqvist som ersättare Paragrafer Underskrifter.. /Bert Öhlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Håkan Lindh, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 KS 264 AU 464 Dnr Överföring av anslag från investering till drift, fastighetsnämnden Fastighetskontoret anför den procentuella fördelningen av den beviljade ramen (dvs. fördelning på en viss andel investering samt en andel drift, IRU) överensstämmer ej med den procentuella fördelningen inom de prioriterade arbetsinsatserna. Här måste man därför, grundat på nämndernas beslut angående prioriteringen av arbeten, korrigera uppdelningen av 2005 års anslag mellan investering och IRU. För verksamhet 2510 Grundskolor beslutade fastighetsnämnden , 32, projekt arbetsmiljöanpassningar till fullo ska betraktas som investeringar. Detta har dock visat sig vara ett felaktigt antagande och fastighetskontoret föreslår 10 % av de prioriterade arbetena istället ska betraktas som driftkostnader (IRU). Projektet tilldelades totalt kronor i investeringsram för år Fastighetsnämnden beslutade , 58, hos kommunstyrelsen begära överföra kronor från investeringsram till driftram. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna kronor ur investeringsanslaget för grundskolor överförs till driftanslaget. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KS 265 AU 472 Dnr Ansökan om uppbyggnad av valideringscentrum i Skellefteå, gymnasienämnden Gymnasiekontoret anför CV som är en del av gymnasiekontorets vuxenutbildningsverksamhet (Centrum för vägledning och validering) har etablerats som ett centrum för vägledning och validering. Kompetenser och erfarenheter av utvecklingsarbete inom högskolevalidering gör CV väl rustat svara för nationella utvecklingsuppdrag inom validering. CV i Skellefteå har enligt gymnasiekontorets bedömning förutsättningar för utifrån kompetens och erfarenhet vara en del i ett nationellt centrum för validering på högskolenivå. Argument för ett nationellt centrum i Skellefteå är: - personalens kompetens ger förutsättningar för forts kvalitetsutveckling - valideringsverktyget ValiWeb möjliggör en kostnadseffektiv hantering - samarbetet mellan ett CV, Skeria utveckling och två universitet har gett breda erfarenheter och goodwill som det kan byggas vidare på - uppbyggt nätverk med ett flertal universitet och högskolor - ett nära samarbete med branscher på lokal, regional och central nivå. Branschsamarbetet är en viktig process som bidrar till ytterligare förstärka kvaliteten i CV:s roll och funktion - nätverket av branscher ställer också krav på en fortlöpande dialog kring utveckling, kvalitetssäkring - branschföreträdare har uttalat sig positivt angående ett forts samarbete med CV - flera centrala branschföreträdare förordar därför vår modell för validering - CV:s verksamhet är väl känd via media (regionalt och nationellt) samt via seminarier, konferenser och informationsträffar i olika delar av Sverige, bl.a. har skolminister Ibrahim Baylan besökt verksamheten och informerat sig om verksamheten. Gymnasiekontoret bedömer det finns anledning verka för ett nationellt centrum för validering etableras i Skellefteå och föreslår av den anledningen gymnasienämnden begär ett uppdrag från kommunstyrelsen. Uppdraget kan innebära gymnasienämnden genom CV i samarbete med Skeria utveckling, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet får i uppdrag verka för ett nationellt valideringscentrum i Skellefteå.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Gymnasienämnden beslutade , 51, gymnasienämnden hos kommunstyrelsen begär ett uppdrag verka för ett nationellt valideringscentrum i Skellefteå. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt gymnasienämnden verka för ett nationellt valideringscentrum i Skellefteå. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Philip Cohen det tilläggs det ska ske med även nationell finansiering. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Philip Cohens yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Philip Cohens yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 12 ja-röster (Harriet Classon, Eva Enqvist, Tore Gabrielsson, Agneta Hansson, Joseph Karambotis, Lena Håkansson, Gunilla Hedström, Bo Larsson, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, Jens Wikström och Bert Öhlund) och 2 nej-röster (Philip Cohen och Håkan Lindh). Kenneth Vidmark är frånvarande vid omröstningen. Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt gymnasienämnden verka för ett nationellt valideringscentrum i Skellefteå. Philip Cohen reserverar sig mot beslutet.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KS 266 AU 442 Dnr Riktlinjer för nämndsadministrationen Kommunledningskontoret anför följande: Bakgrund Som ett led i det större projektet med införa ett nytt dokument- och informationssystem har en översyn gjorts av nämndsadministrationen. Syftet var kartlägga och föreslå förändringar av ärendehanteringen och nämndsadminstrationen i kommunen. Samtliga nämnder har kartlagts. En projektgrupp har lett arbetet och svarar för utvärdering och förslag. Slutsatser Resultatet från olika kartläggningar visar på stora möjligheter nå förbättringar både när det gäller kvalitén i processerna samt effektiviseringsvinster i form av minskad administrativ tid. Med kvalitén i processerna menas framförallt nämndsledamöternas möjligheter fa bra beslut. För uppnå ovanstående krävs förändringar på flera olika plan vilka var för sig är minst lika viktiga för ett lyckat helhetsresultat. Det handlar om följande områden: Synliggöra vikten av en god administration genom utse administrativt ansvariga dels på kommunnivå och dels på nämndsnivå. Nytt IT-stöd och nya rutiner som gör alla ärenden blir registrerade och sökbara i samma stund som de uppstår, vilket bland annat innebär handläggare själva registrerar så kallade typärenden. Ett förtydligande av olika rollers arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter, vilket bland annat innebär - tydliggöra handläggarnas ansvar för ärenden utreds i enlighet med god utredningsmetodik, skrivelser till nämnd framställs enligt fastställd mall samt utredningar blir klara i tid - sekreterarrollen förstärks bland annat genom sekreteraren får klart uttalade befogenheter korrigera beslutsunderlag till nämnd - förtydliga förvaltningschefens ansvar för kvalitén i underlag som lämnas till nämnden.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Varje nämnd utarbetar en policy för hur beredningsprocessen ska se ut samt hur sammanträden ska planeras och hur föredragningar och informationspunkter ska utformas. Varje nämnd har varje år en stående punkt omkring sammanträdesordningen där tjänstemännen inte deltar. Kommunen inför ett nytt IT-stöd med de funktioner som beskrivs i rapporten och som innebär den administrativa tiden i processerna kan minskas väsentligt. Organisation och roller Projektgruppen har utarbetat en struktur för nämndsarbetet som utgör en vision för en optimal administration. Resultatet är beroende av vilket IT-stöd som kan uppnås genom ett nytt dokument- och ärendesystem. Projektet föreslår ingen övergripande organisationsförändring. Förslaget bygger istället på roller, ansvar och befogenheter förtydligas och det skapas en roll på varje förvaltning med ansvar för förvaltningens administrativa processer. Projektet har definierat följande roller i processerna: - Administrativt ansvarig - Förvaltningschef - Nämndssekreterare - Registrator - Handläggare Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar fastställa den föreslagna gemensamma nämndsprocessen inklusive organisation och roll utse kanslisekreteraren till övergripande ansvar för gemensamma nämndsprocessen uppdra åt alla nämnder införa de nya processerna och utse administrativt ansvarig och fördela övriga roller i processen uppdra åt alla nämnder utarbeta riktlinjer för sin berednings- och sammanträdesprocess. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KS 267 AU 493 Dnr Ansökan om medfinansiering av Equalprojekt (Salt), Urkraft Service AB Kommunledningskontoret redovisar sedan år 2002 har Urkraft bedrivit ett utvecklingspartnerskap inom Equal med utgångspunkt i Skellefteå. Projektet kallas Access och syftar till ett ökat erkännande av de kunskaper och den kompetens som utvecklas utanför det formella utbildningssystemet för på så sätt bidra till nya vägar mellan utbildning och arbetsliv. Det brittiska systemet med lokala OCN (Open College Network) för erkännande av kunskap under särskilda bedömnings- och kvalitetskrav har varit en förebild för projektet. Ett svenskt OCN, Veri OCN Sweden AB, har nu etablerats på Campus i Skellefteå. Systemet har provats på Urkrafts verksamhet med goda resultat. Ett antal verksamheter i Skellefteå samt kommuner runt om i Sverige har visat stort intresse för modellen. Några har redan inlett samarbete. Projektet har varit framgångsrikt och stort intresse har visats både nationellt och internationellt eftersom frågan om erkännande av ickeformellt lärande inte är vanligt förekommande. Skellefteå kommun har medverkat i det operativa partnerskapet via bl.a. Skeria utveckling, CV och gymnasiekontoret. Kommunens medfinansiering har uppgått till kronor för hela projekttiden. Den ansökan som nu föreligger innebär Equalprojektet Salt vill skapa och utveckla modeller och verktyg för vägledning, erkännande och alternativa lärandemiljöer. Salt bygger delvis på erfarenheter gjorda i Access. Projektet riktar också in sig på en speciell målgrupp, Unga utanför. Access sökte och fann en modell för kvalitetssäkring och erkännande av verksamheter. Salt vill testa och utveckla verksamheter, instrument och miljöer anpassade ur individens och arbetsmarknadens behov. Gemenskapsinitiativet Equal inom Europeiska socialfonden syftar till främja nya metoder för motverka all slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden. Genom Equal satsar EU och Sverige resurser för alla människors förmåga, kompetens och utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Programperioden sträcker sig från 2001 till Syfte och mål Det övergripande syftet med projektet är vända på perspektivet när det gäller Unga utanför. Att inte längre se dem som ett problem. Projektet syftar till

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 avskaffa utanförskap som begrepp. Alla ska, oavsett lärstil och livsstrategi, erbjudas samma möjligheter på den framtida arbetsmarknaden. Målet med projektet är skapa och utveckla modeller och metoder gällande vägledning, erkännande av lärande och alternativa lärandemiljöer som sätter individen, dennes resurser och potential i förgrunden, inte tillkortakommanden och brister. Målgruppen Man har valt fokusera aktiviteter till gruppen år som betraktas som unga utanför. Gruppen betraktas som intressant bl.a. utifrån den inte har någon fast förankring i arbetslivet, den rymmer både män och kvinnor, har skiftande social och etnisk bakgrund, utbildningsnivå och sexuell läggning. I gruppen finns också människor med olika funktionshinder. Det gemensamma består i ålder och svårigheten etablera sig på arbetsmarknaden. Delprojekt Koordinering av partnerskapet Består framför allt av samordning av Utvecklingspartnerskapets verksamhet, de olika delprojektens bidrag till det gemensamma målet m.m. Driva på verksamheten samt svara för rapportering till ESF-rådet enligt gällande rutiner. Samordning och ledning av det transnationella arbetet inom det svenska Utvecklingspartnerskapet samt ekonomiadministration. Kommer skötas av Urkraft. Delprojekt Vägledning Målsättningen med detta delprojekt är identifiera nya forum för vägledning, utveckla omvärldsanalysen som reflexivt verktyg, metodutveckla vägledning med inriktning på målgruppen och skapa insikt om vägledning är en förutsättning för livslångt lärande. Genomgående samarbetspartners inom detta delprojekt är CV. Även 200X (läses tvåtusenx) som är en partner som utvecklat en metod utformad och tillämpad på en mängd ungdomar inom grund- och gymnasieskolan är aktiv partner i detta delprojekt. Delprojekt Erkännande av lärande och alternativa lärandemiljöer Målsättningen med detta delprojekt är bl.a. hitta modeller för erkänna lärandet som sker i vägledningssituationer och i icke formella lärandemiljöer, vidga synen på lärande och kompetens, hitta samverkansformer mellan icke formella lärandemiljöer och den formella skolan. Samarbetspartner ABF-skolan, CV och gymnasieskolan. Delprojekt Forskning och säkerställande av utvecklade modeller Målsättningarna för detta delprojekt är bedriva en livsstilsstudie som bidrar till kunskapen om målgruppens framtidssyn, värderingar och målsättningar. Producera samlade modeller utifrån övriga delprojekt samt säkra modellernas jämställdhetsperspektiv. Högskolan i Halmstad är ansvarig operativ partner i detta delprojekt och Stiftelsen Kvinnoforum/Xist är en nationellt erkänd organisation som utifrån ett genderperspektiv analyserar alla frågor i samhället.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Delprojekt Uppföljning och utvärdering är ett eget delprojekt för tydliggöra ett ansvar och säkra det blir en enhetlig uppföljning och utvärdering som omfar alla delprojekt. Delprojektet ska bidra till förbättra projektets processer och resultat och även bidra till utveckla de organisationer och individer som deltar. Förväntade resultat Projektet ska leda till ett öppnare och mer flexibelt utbildningssystem som erkänner vägledning som en viktig del i lärandeprocessen. Projektet ska också leda till formella och icke-formella utbildningsanordnare blir medvetna om sin betydelse i utvecklingen av det livslånga lärandet. Företagen ska också bli mer involverade och se sig själva som en alternativ lärandemiljö. För individen ska övergången mellan skola och arbetsliv underlättas genom fokus hamnar på modeller och metoders anpassning till individen och inte individens anpassning till rådande modeller och metoder. Urkraft Service AB har av Svenska ESF-Rådet, Equal beviljats kronor för utarbeta ett partnerskap, vilket nu föreligger, samt ett indikativt belopp på kronor i ESF-stöd för arbetet i genomförandefasen. Finansieringsplanen Offentliga medfinansiärer Kontanta Deltagar- Totalt medel ersättning Skellefteå kommun Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Summa Privata finansiärer 0 Offentliga finansiärer ESF Summa Urkraft Service AB ansöker om kommunal medfinansiering med kronor för år 2005 och kronor år Kommunledningskontoret bedömer projektet är värdefullt för den framtida kompetensförsörjningen och vägledning och erkännande av kompetens och lärande ses som viktiga beståndsdelar i ett väl fungerande livslångt lärande. Det är därför intressant följa projektets mål uppnå ökad samverkan mellan den formella skolvärlden och icke-formella lärandemiljöer när det gäller vägledning och erkännande av lärande, få till stånd ett strukturerat livslångt lärande och det i dag definierade utanförskapet inte längre finns.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beviljar medfinansiering om kronor vardera åren 2005 och 2006 betalas ur medel till kommunstyrelsens förfogande i respektive års budget. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 KS 268 AU 498 Dnr Redovisning av kommunens åtgärder för behålla och utveckla rättsapparaten i Skellefteå Kommunfullmäktige beslutade , 66, uppdra åt kommunstyrelsen bevaka situationen vad gäller tillgången till domstol, åklagare och polis i Skellefteå samt vidta nödvändiga åtgärder. Kommunledningskontoret redovisar följande åtgärder har vidtagits: - skrivelse till regeringen över den utredning som arbetar med översyn av domstolsväsendet i landet - yttrande över den utredning som rör förändring av inskrivningsväsendet - begäran hos kriminalvårdsstyrelsen för få till stånd ett häkte i Skellefteå - begäran hos åklagarväsendet för få till stånd ett permanent kontor bemannat med åklagare i staden - uppvaktning av justitieministern i ovannämnda ärenden. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen noterar redovisningen. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 KS 269 AU 499 Dnr Avtal om nyttjanderätt av del av fastigheten Byske 1:118, Industriträ i Byske AB Kommunledningskontoret har upprättat följande förslag till nyttjanderättsavtal: Fastighetsägare Nyttjanderättshavare Upplåtet område Ändamål Upplåtelsetid Avgift Förbud mot upplåtelse i andra hand Inskrivningsförbud Option Giltighet Kontraktsexemplar Skellefteå kommun, Skellefteå Industriträ i Byske AB Maskingatan Byske Nyttjanderätten avser del av fastigheten Byske 1:118, enligt bifogat karta Området ska användas för industriändamål Avtalet upphör utan särskild uppsägning behöver göras Ingen ersättning ska utgå för upplåtelsen Nyttjanderättshavaren får inte upplåta rättigheten i andra hand Rättigheten får inte inskrivas Vid upplåtelsetidens utgång äger nyttjanderättshavaren rätt förvärva det aktuella området till gällande industrimarkpris Avtalet är giltigt endast under förutsättning det godkänns av kommunstyrelsen Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner avtalet.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KS 270 AU 504 Dnr Förstudie för övergripande vägsystem kring Skellefteå Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen begär Vägverket Region Norr inleder arbetet med ta fram en förstudie för det övergripande vägnätet kring Skellefteå. Förstudien ska tas fram i nära samverkan med kommunen. Sedan ett par år pågår arbetet med en fördjupad översiktsplan för Skellefteå tätort med omgivningar, det vi benämnt Skelleftedalen. Planen är kommunens eget planeringsprojekt med syfte visa hur kommunens centrala delar ska utvecklas. En viktig del i planarbetet rör kommunikationerna och dess utveckling. Parallellt med översiktsplanearbetet har Banverket inlett en förstudie för lokalisera en ny järnväg, Norrbotniabanan. Utgångspunkten i arbetet är den ska sträcka sig genom Skelleftedalen. En annan viktig planeringsfråga är det allmänna vägnätets utveckling. Flera större vägar och trafikleder möts i tätortsområdet i och kring Skellefteå. Vägtrafiken ökar år från år och samtidigt som kraven stiger på höjd trafiksäkerhet, ökad framkomlighet och sänkt miljöpåverkan. Vägverkets sektoransvar medför man bedriver tillsyn på området och där det är möjligt agera ska man arbeta för nå förbättringar. Alla tidigare arbeten som rört det allmänna vägnätet har varit fokuserat på fysiska åtgärder på särskilda vägavsnitt. Numer arbetar Vägverket utifrån en fyrstegsprincip som innebär man först ska studera om man kan skapa förbättringar genom andra åtgärder, exempelvis förändrade ityder och regler innan man börjar fundera över fysiska förändringar. En studie på det övergripande vägnätet är något som saknas i Skellefteå. De viktigaste vägarna i denna studie blir E4, väg 364, 372 och 95. Samtidigt finns ytterligare ett antal betydelsefulla allmänna vägar som tillsammans med de viktigare kommunala trafiklederna och gatorna bildar ett övergripande vägnät. En studie som samlat studerar nuvarande vägnät samt försöker bedöma det framtida behovet av transportarbete skulle vara av stort värde. Studien är tänkt leda till förslag till funktion och utformning av kommande vägtransportsystem. Studien kommer vara ett viktigt underlag i budgetfrågor, vid planering av exploatering och bedömning av miljöpåverkan. Precis som för förstudien av Norrbotniabanan skulle en förstudie för vägnätet kunna ske parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Därmed kan man samla planeringsresurser och stärka organisationen under arbetet. Ett

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 samarbete kan också underlätta nå samförstånd och gemensamma planeringslösningar. Lösningar i samförstånd är ofta en förutsättning för olika företeelser ska komma till stånd. En förstudie bör kunna ha ungefär samma avgränsning som vårt eget planarbete. Även tidplan och resurser bör försöka samordnas. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen anhåller Vägverket påbörjar en förstudie för det övergripande vägnätet i Skellefteå centralort. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KS 271 AU 505 Dnr Genomförande av detaljplan för del av kv. Operatören m.fl., stadsdelen Anderstorp Kommunledningskontoret anför en ny detaljplan är under antagande för kv. Operatören med flera inom stadsdelen Anderstorp. En första etapp omfar anläggande av ny gång- och cykelväg (gc) med tunnel under E4, flyttning av den nuvarande Avtagsvägen till ett läge längre söderut, om- och nybyggnad av trafikplatser på E4 samt förändring av Gymnasievägen. E4 kommer byggas om så två signalreglerade trevägskorsningar med tillhörande kanalisation ersätter dagens fyrvägskorsning. Gymnasievägen kommer förlängas under en sträcka samt delvis ändra profil och sträckning. Två nya trafikplatser, rondeller, anläggs längs Gymnasievägen. Åtgärderna sker med finansiering av flera olika parter. Ny gång- och cykeltunnel bekostas av staten genom utnyttjande av särskilda trafiksäkerhetsmedel i den nationella vägtransportplanen. Vägverket har för närvarande inte medel tillgängliga utan genomförandet förutsätter kommunen bygger tunneln i förtid. Preliminärt har Vägverket finansiering för detta år Konsum Nord har i särskilt exploateringsavtal förbundit sig bekosta utförande av den nya Avtagsvägen. Kommunen svarar för kostnaden av de tänkta förändringarna som sker på Gymnasievägen samt korsningsombyggnaderna på E4. Kommunen tar på sig kostnaden eftersom man själv tagit initiativ till förändringen. De åtgärder som är tänkta genomföras ökar trafiksäkerheten i planområdet. De oskyddade trafikanterna skiljs mer påtagligt från biltrafiken. Det utökade antalet trafikplatser skapar en större tydlighet i trafikmiljön och spridningen av trafikströmmarna ökar. Samtidigt medför de nya cirkulationsplatserna hastigheterna minskar och i motsvarande mån risken för olyckor. När Gymnasievägen så småningom byggts om i sin helhet, tillsammans med en flyttning av väg 364, kommer det ha skett en relativt stor spridning av trafiken varvid framkomligheten förväntas öka. Genomförandet av etapp I är tänkt inledas omedelbart och färdigställas under De olika investeringarnas omfning och beräknade kostnader framgår nedan:

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Objekt (markering) Kostnad (mnkr) Ny- och ombyggnad Gymnasievägen 4,0 Avtagsvägen 0,7 Gc-tunnel under E4 6,0 Ombyggnad E4 3,8 Konsum Nord svarar alltså för anläggningskostnaden på den nya Avtagsvägen. Vägverket ska svara för investeringen i ny gc-tunnel under E4. Kommunen ska bekosta ny- och ombyggnad av E4 och Gymnasievägen för totalt 7,8 miljoner kronor. En förskottering av ny gc-tunnel bedöms kosta kommunen 0,3 miljoner kronor. Sammanlagt täcker 8,1 miljoner kronor de kommunala kostnaderna. Arbetsutskottet beslutar hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande. Kommunstyrelsen beslutar godkänna ny- och ombyggnad av Gymnasievägen och ombyggnad av väg E4 utförs till en kostnad av kronor betalas ur anslaget för exploatering i stadsdelen Anderstorp.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KS 272 AU 506 Dnr Avtal med Vägverket om finansiering av gång- och cykelväg samt tunnel på Anderstorp och Tjärn Kommunledningskontoret redovisar i den nya detaljplanen för kv. Operatören i stadsdelen Anderstorp förutsätts en ny gång- och cykeltunnel anläggs under E4 invid nuvarande Avtagsvägen och väg 364. Tunnelns syfte är öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och samtidigt förbättra framkomligheten. Framkomligheten ökar för såväl fordonstrafik som för gång- och cykeltrafik då nuvarande signalreglering för oskyddade trafikanter ersätts med en planskild passage. Kostnaden för tunneln är beräknad till 6 miljoner kronor. I den fördjupade översiktsplan för Tjärn och Anderstorp som kommunen tog fram för ett par år sedan framgick den nya trafikplatsen i Tjärn skulle kompletteras med en ny gång- och cykelväg med anslutning till den nya Gymnasievägen på Anderstorp. Syftet med åtgärden är separera gående och cyklister från fordonstrafik och därmed höja trafiksäkerheten. Kostnaden är beräknad till 1 miljon kronor. Både en ny gång- och cykeltunnel under E4 samt en ny gång- och cykelväg från Tjärn är tänkt finansieras ur de särskilda medel som Vägverket budgeterar för mindre trafiksäkerhetsåtgärder. Sådana finns tillgängliga för dessa objekt först under För tidigarelägga genomförandet kan kommunen genom avtal välja förskottera anläggningskostnaden. För närvarande bedöms kostnaden för kommunen till ungefär 0,3 miljoner kronor. Arbetsutskottet beslutar hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Bert Öhlund kommunen förskotterar 7 miljoner kronor till tunnel under väg E4 och gång- och cykelväg till Tjärn. Philip Cohen yrkar ingen förskottering sker. Ordföranden ställer Bert Öhlunds och Philip Cohens yrkanden var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit Bert Öhlunds yrkande.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder Bert Öhlunds yrkande röstar ja. Den som stöder Philip Cohens yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 12 ja-röster (Harriet Classon, Eva Enqvist, Tore Gabrielsson, Agneta Hansson, Joseph Karambotis, Lena Håkansson, Bo Larsson, Torvald Stefansson, Hans-Eric Wallin, Kenneth Vidmark, Jens Wikström och Bert Öhlund) och 3 nej-röster (Philip Cohen, Håkan Lindh och Gunilla Hedström). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige förskottera 7 miljoner kronor till Vägverket för genomförande av ny gångoch cykeltunnel under E4 i nuvarande väg 364:s förlängning och ny gångoch cykelväg mellan Tjärn och Anderstorp. Philip Cohen, Håkan Lindh och Gunilla Hedström reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Vi är av avvikande uppfning och reserverar oss mot beslutet förskottera pengar till Vägverket för finansiera gång- och cykelväg samt tunnel vid Anderstorp och Tjärn. Vi har vid tidigare tillfälle lånat 183 miljoner kronor till Vägverket för förbättring av E4 mellan Kåge och Skellefteå. Lånet är räntefritt. Löftet återbetala lånet allteftersom har inte infriats. Vägverket har indikerat de inte kan lova när återbetalningen av detta lån kommer ske, trots en återbetalningsplan är upprättad det förefaller logiskt om vi nu förskotterar ytterligare en gång kommer vi inte heller kunna veta om, eller när, vi får lånet återbetalt. Vi finner detta vara ett oansvarigt sätt hantera medborgarnas skemedel, hur vällovligt ändamålet än må vara, och reserverar oss således mot beslutet förskottera ytterligare en gång till Vägverket.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 KS 273 AU 507 Dnr Konsekvensanalys av utökad handel i Skellefteå kommun Handelns utredningsinstitut har på tillväxtkontorets uppdrag utrett vilka effekter som Handelsplats Norr kommer få på övrig detaljhandel i kommunen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen noterar rapporten. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 KS 274 AU 508 Dnr Skrivelse om externt handelscenter på Solbacken, PRO m.fl. Pensionärernas riksorganisation, PRO, i Skellefteå har skrivit till kommunstyrelsen om etableringen av ett externt handelscentra på Solbacken. De pekar på problem som det kan medföra för grupper av människor som inte är bilburna, till exempel äldre och handikappade. Föreningen förutsätter socialnämnden varit med och yttrat sig vid planeringen av området. De anför också kommunala pensionärsrådet inte har fått någon information från vare sig socialnämnd eller något annat kommunalt organ. De undrar om någon konsekvensutredning är gjord. Vad händer med affärsverksamhet på andra orter och vad händer med dagligvaruaffärer i stadskärnan? Vilken beredskap finns det för hjälpa personer som på grund av ålderdom och/eller handikapp inte kan ta sig till det nya området? Är de nya affärerna beredda köra ut matvaror till människor som inte kan handla själva? Kommunledningskontoret anför följande: Bakgrund Till grund för planeringen i Skellefteå kommun finns det en översiktsplan med ett antal olika fördjupningar för olika områden av kommunen. När nya planer upprättas sker information och kommunikation genom samråd och utställning. Samråd sker både genom särskilda möten samt utskick av skriftliga handlingar med möjlighet inkomma med synpunkter. Förslag på nya översiktsplaner och fördjupningar skickas alltid till kommunens olika nämnder för samråd. Vid upprättande av detaljplaner skickas handlingar till de samrådsparter som byggnadsnämnden anser är aktuella. Samrådspart är sakägare och de nämnder och organisationer som bedöms vara berörda av förslaget. Fördjupningen av översiktsplanen för området Solbacken togs redan Året efter fastställdes en detaljplan som tillåter både industriändamål och handel med undantag för dagligvaruhandel. Kommunstyrelsen gav 2003 byggnadsnämnden i uppdrag börja arbeta med en detaljplan för Handelsplats Norr/Solbacken. Planen antogs av kommunfullmäktige januari Den nya detaljplanen tilllåter dagligvaruhandel på Handelsplats Norr istället för som tidigare endast handel med sällanköpsvaror. Handlingarna, som togs fram i samband med ändringen av planen, sändes ut på samråd till samtliga sakägare och de som i övrigt bedömdes som samrådsparter. Det var endast Vägverket och tekniska kontoret som inkom med synpunkter på förslaget. Socialnämnden fick inte ändringen av detaljplanen för yttrande utan de har endast yttrat sig i samband med fördjupningen av översiktsplanen 1989, då man inte hade några särskilda synpunkter.