FÖRÄNDRINGS HANDBOKEN

Transkript

1 MIKAEL KROGERUS ROMAN TSCHÄPPELER FÖRÄNDRINGS HANDBOKEN ÖVERSÄTTNING AV OLE ANDERSSON ILLUSTRATIONER AV PHILIP EARNHART OCH DAG GRØDAL

2 INNEHÅLL 2 Bruksanvisning FÖRKLARINGAR AV VÅR VÄRLD Kosmogonimodellen Historiens slut-modellen Är det nya -modellen T-modellen Rhizommodellen Baksidan av servetten-modellen Globaliseringsmodellen Braessparadoxen Boom-krasch-modellen Finanskrismodellen Korruptionsmodellen Maktfördelningsmodellen Pioneermodellen modellen Vetenskapsmodellen FÖRKLARINGAR AV MIN VÄRLD Monogamimodellen Meningen med livet-modellen Föräldraskapsmodellen Fördomsmodellen Varumärkesmodellen Motkulturmodellen Hoppa över hajen-modellen Andrafieringsmodellen TV-serie-modellen Citatauktoritetsmodellen

3 3 FÖRÄNDRING AV MIN VÄRLD Beslutsmodellen Multitaskingmodellen Hållbarhetsmodellen Olycklig/lycklig-modellen Förändringsmodellen Grundinkomstmodellen Latte macchiato-tesen Webb 2.0-modellen Investeringsmodellen Dödsmodellen Objektivitetsmodellen FÖRÄNDRINGAR I VÅR VÄRLD G0-modellen Transparensmodellen Diktaturmodellen Svärmintelligensmodellen Religionsmodellen Föregripandemodellen Klimatkatastrofmodellen Innovationsmodellen Hajpcykeln Kondratiev-cykeln Moores lag-modellen Singularitetsmodellen Genetiseringsmodellen Framtidsmodellen Domedagsmodellen

4 INNEHÅLL 4 APPENDIX Antiförändringsmodellen Modellskola Anteckningar Källor och bildrättigheter Tack Några avslutande ord Författarna och illustratörerna

5 BRUKSANVISNING 5 VÅRT ÄMNE Den här boken handlar om förändring från de små, till synes obetydliga förändringarna i vår vardag till världshistoriens stora, närmast obegripliga förändringar. Och den handlar om den gnagande känsla som många av oss går omkring och bär på: att vi kanske borde utmana status quo. Men innan vi kan förändra något måste vi först förstå det. Varför har vi allt mindre tid över? Varför har allting blivit så komplicerat? Är demokrati rätt politiskt system? Vem bestämmer i världen? Varför är vi otrogna? Hur kommer det sig att det har blivit så billigt att flyga? Innan vi skrev den här boken talade vi med experter, studerade teorier och granskade de kunskaper som finns med kritisk blick. Vi ville förstå, få rätsida på och presentera några av vår tids grundläggande omvälvningar. Resultatet blev en visuell rese handbok genom vår tid, en sammanställning av praktiska modeller, konkreta teorier och djärva tankeexperiment som förklarar vår omvärld. Naturligtvis utgör de 50 teorierna i den här boken bara ett urval. Vissa är mer seriösa än andra. Inga av teorierna utforskas på djupet. Syftet med dem är att de ska vara tankeväckande, och vi hoppas att de ska få dig att vilja ta reda på mer. Den här boken är ett försök att kort och koncist presentera invecklade idéer med lekmannatermer. Man måste begränsa sig för att kunna förklara någonting, så räkna inte med akademiska avhandlingar eller superavancerad infografik. Se i stället fram emot förvånande enkla förklaringar av vår oförklarliga värld och gör dig beredd på att en del av dina förutfattade meningar kommer att utmanas.

6 BRUKSANVISNING 6 VARFÖR MODELLER? Vi har en tendens att först uppfatta saker i bilder och sedan i ord. Vi minns bilder bättre än texter, och det är större sannolikhet att vi ser mönster i bilder än i meningar. Det är därför vetenskapsmän ofta försöker förklara invecklade idéer med enkla formler. När vi började skriva den här boken kom vi emellertid fram till att det inte fanns några modeller för vissa av idéerna som vi ville utforska. Därför inledde vi ett samarbete med den norske formgivaren Dag Grødal, som i sin vardag arbetar med att visualisera förändringsprocesser på en stor skandinavisk bank, och utvecklade egna visuella modeller. Dessa modeller är illustrationer av vår tid. I bildform försöker de förklara idéer som inte går att fånga i ord. I vår jakt på modeller som kan förklara vår värld i termer av förändring blev det snart uppenbart att vi skulle komma att tvingas revidera våra egna föreställningar om förändring. I motsats till vad förespråkare för change management vill få oss att tro innebär begreppet förändring inte en tillfällig övergång från ett tillstånd till ett annat. Föreställningen om varandet måste ersättas av idén om blivandet. Denna akademiska term beskriver den paradoxala samtidigheten i stagnation och förändring.

7 7 BRUKSANVISNING Vi lånar av den franske filosofen Michel Foucault när vi säger att vi vill att vår bok ska användas som en verktygslåda. Modellerna är tumstockar, skruvmejslar, hammare, borrar och vattenpass som du kan använda för att mäta, skruva isär, anpassa och montera ihop din värld igen. Du kan öppna lådan, plocka ut enstaka meningar eller modeller och använda dem som verktyg med vilka du kan dela upp dina föreställningar om omvärlden i sina beståndsdelar inklusive de idéer ur vilka den här boken har växt fram. Det finns ingenting som inte kan förklaras. ÖNSKAN OM ENKELHET DEN HÄR BOKEN ÖKANDE KOMPLEXITET

8

9 FÖRKLARINGAR AV VÅR VÄRLD

10 FÖR EXPERTER KOSMOGONIMODELLEN 10 HUR ALLT BÖRJADE BIG BANG Universum uppstod av en händelse för 13,7 miljarder år sedan. (Einstein, Guth) KVANTKOSMOLOGI Vårt universum utgör en del av en större enhet där flera universum med olika naturlagar ständigt expanderar och kontraherar, utan vare sig början eller utan slut. (Martin Bojowald) STATIONÄRA TILLSTÅNDET Universums utseende förändras aldrig, men det expanderar och ny materia skapas kontinuerligt. (Herman Bondi) URVERKSUNIVERSUM Universum är som ett mekaniskt system som bestäms av naturlagarna. (Pierre-Simon Laplace) Vi förstår inte KONSTRUKTIONISM Kosmologi är ett uttryck för hemliga maktförhållanden i vår sociala verklighet. SOLIPSISM Universum är MIN uppfinning.

11 FÖR ALLA 11 ALLTFÖR KOMPLICERAT C F VON WEIZSÄCKER Ur-alternativ: Universums kvantfysiska verklighet är ett resultat av informationsteoretiska konsekvenser av dikotomin subjekt-objekt. ANTROPISKA PRINCIPEN Universum utvecklades på ett sätt som gjorde att medvetna livsformer med förmåga att förstå universum kunde uppstå. STEPHEN HAWKING Ett universum med imaginär tid utan vare sig början eller gränser är en matematisk förutsättning utifrån den ännu inte upptäckta teorin om allt. JOHN WHEELER It from bit : Materia är ett epifenomen av information. MATRIXUNIVERSUM Vi lever i en datorsimulering av en mer avancerad civilisation. ALLTFÖR ENKELT SKAPELSE Gud skapade himmel och jord. (Gamla Testamentet) KALEVALA Universum har alltid funnits. (Finsk mytologi) INDISK KOSMOLOGI Universum är oskapat. Det rör sig i oändliga cykler. (Buddism) Hur världen blev till har alltid varit föremål för livlig diskussion. Vilken version tror du på?

12 HISTORIENS SLUT-MODELLEN 12 VAD HÄNDER OM DET INTE HÄNDER NÅGOT MER? Vilken är historiens drivkraft? Det finns en mängd olika teorier som direkt eller indirekt avhandlar denna fråga. Thomas Hobbes trodde på överlevnadsinstinkten, Adam Smith på egenintresset och Karl Marx på klasskampen. Georg Wilhelm Friedrich Hegel menade att drivkraften som förde oss från primitiva stamsamhällen via livegenskap till demokrati var kampen för erkännande. Enligt hans filosofi handlar den historiska utvecklingen om erkännandet av individen. Historien slutar i en stat utan politiska motsägelser där det mänskliga behovet av erkännande tillgodoses: den liberala demokratiska staten. (Karl Marx infallsvinkel var snarlik, men utvecklingen som han beskrev hade ett annat mål: ett kommunistiskt och klasslöst samhälle som inte är baserat på principen om erkännande, utan på principen om omfördelning.) Hegel trodde att historiens slut hade nåtts år 1806, då Napoleon besegrade Preussen i slaget vid Jena, ett uttryck för franska revolutionens triumf över aristokratin. Även Friedrich Nietzsche influerades av Hegel. Han kallade en person som fått erkännande i hegelsk mening den siste mannen : Alla vill vi samma sak, alla är vi likadana den som känner annorlunda går frivilligt in i ett dårhus Vi har uppfunnit lyck an, säger de sista männen och blinkar. På 1990-talet tog den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyama till sig idén om historiens slut och meddelade att det hade materialiserats i och med kalla krigets slut, eftersom bara ett system hade överlevt: liberal kapitalism. Invändningarna mot hans påstående var många. Hans kritiker kallade terroristattackerna den 11 september slutet på historiens slut. Francis Fukuyama motsades ändå mest övertygande av det faktum att mäktiga länder som Ryssland och Kina förblev auktoritära stater som inte har mycket gemen-

13 13 samt med liberal demokrati, men som tack vare kapitalismen ändå blir allt rikare. Francis Fukuyama försvarade sina resonemang och pekade på det faktum att inte ens den nyligen inträffade finanskrisen ledde till några grundläggande förändringar av det kapitalistiska ekonomiska systemet och att till och med senare revolutioner, som upproren i arabländerna, var inspirerade av västerländska liberala värderingar. Kort sagt: historien är fortfarande slut. Vad kommer då härnäst? Francis Fukuyama förutsåg en tid av leda efter historiens slut, den fruktansvärda känslan av att ingenting längre har något värde i en värld utan invändningar och där allt är möjligt. Vilka kan följderna tänkas bli? Historien skulle kunna börja om igen. Eller upprepa sig. En återgång till nationalism, som erfarenheterna i ett krisdrabbat Europa tyder på. En renässans för kommunismen. Ett steg mot en ny världsordning. Det är helt fel att tro att [de arabiska] revolutionärerna vill ha samma liberala kapitalism som i väst. De vill ha mer. Slavoj Žižek

14 HIS TORIENS SLU T- MODEL L EN 14 Har mänskligheten nått slutet? TEO- KRAT Gud Och nu? LIVEGENSKAP Kamp för erkännande NS SLUT TORIE S I H STAMSAMHÄLLE Uppr epa orie r hist n sig Den siste mannen F Nie? Karl Marx: Adam klasskamp egen G W F Hegel: Thom kamp för erkännande överl Mänsklighetens drivkr Modellen visar den sociala utvecklingens steg från de första stamsamhällena till demokrati. Vilka var drivkrafterna bakom denna utveckling?

15 15 Marxism 2.0? TEO- KRATI Och nu? ARISTOKRATI IENS SLUT? ste nen F Nietzsche DEMOKRATI Kapit alism Marx: Adam Smith: kamp egenintresse Hegel: Thomas Hobbes: nande överlevnadsinstinkt hetens drivkrafter När slutar min historia? JAG