FÖREKOMST OCH FÖRLOPP ÖVERVÄRDIGA IDÉER. Susanne Bejerot 3 nov 2011 VAD KÄNNETECKNAR ORSAKSSAMBAND & STATUSFYND LÅNGTIDSUPPFÖLJNINGAR
|
|
- Klara Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VAD KÄNNETECKNAR TVÅNGSSYNDROM/OCD FÖREKOMST OCH FÖRLOPP Tvångstankar Tvångshandlingar Regelrä'a handlingar Mentala ritualer Sy3e a' Minska ångest, olust eller fel känsla Uppnå en känsla av a' kunna stå ut Undvikande beteende Skam Drygt 1 procent av befolkningen Teman O3a kroniskt förlopp 25-50% av barn och 60% av vuxna Bä're och sämre perioder Sämre vid stress och påfrestning RelaNonsstörande Låg självmordsrisk Ingen ökad risk för psykosutveckling Pa#enten med bristande sjukdomsinsikt: ÖVERVÄRDIGA IDÉER personen inser mestadels inte under den pågående sjukdomsepisoden a' tvångshandlingarna eller tvångstankarna är överdrivna eller orimliga GeneNska faktorer Liten grupp infeknonsutlöst PANDAS Streptokocker Mer ÖLI, lägre IgA; IgA dysgammaglobulinemi? Kawikova et al. Biol Psychiatry ORSAKSSAMBAND & STATUSFYND Hjärnavbildning Neuropsykologi Personlighet DysfunkNonella övertygelser Övervärdiga idéer Baxter 1992 LÅNGTIDSUPPFÖLJNINGAR RIKTLINJER FÖR FÖRHÅLLNINGSSÄTT Var femte blir helt symtomfri Var Nonde utvecklar gradvis försämring Bä're och sämre perioder Utveckling av knep gör sjukdomen mer hanterlig Sämre prognos udda personlighet mycket magiskt tänkande u'alade ritualer låg social funknon ensamstående Bevis för a' tvångssyndrom är förknippat med starka biologiska kra3er a' inte förmå känna sig säker man kan inte skärpa sig ur e' tvångssyndrom rimliga krav Känna igen de egna symtomen panenaörening, li'eratur Stöd Nll närstående 1
2 TVÅNGSSYNDROM - BARN SYMTOM SOM KAN FÖRKLARAS AV TVÅNGSSYNDROM HOS ETT BARN Debutålder hos barn 9-11,6 år Dubbelt så många pojkar i kliniskt material Ångest /depressions samndigt i 20-70% Anorexia nervosa i 8% Tics vanligt mer av trots och uppförandestörning separationsångest ledsenhet selektiv mutism försämrade studieprestationer försenad ankomst hypokondri SCREENINGFRÅGOR OLIKA FORMER AV ÅNGEST: mycket fast du egentligen redan är ren, eller har det varit så Ndigare? upprepat a' spisen är avstängd eller skåpet är låst, eller var det så Ndigare? vissa beteenden för a' det måste kännas precis rä'? Äckel smuts och blodfobi Rädsla kan vara förknippat med fobi för smuts, blod och smitta, men också med att man på magisk väg känner att man kan påverka ett skeende Obehag fel-känsla kan härröra från att saker och ting inte känns precis rätt eller att en tanke fastnar Oro vid tanken att man kanske kan ha orsakat en brand eller inbrott pga. försumlighet. 22Q11.2 DELETION Hos många: SYNDROMET Lä'a avvikelser i form av bl a bred näsrot, Korta ögonspringor Pla'a kindben Speciell uaormning av y'eröronen. Långa och avsmalnande fingrar. Långt mellan ögonen Kort snorfåra (filtrum) Kortväxta 30-50% e' på Q11-DELETIONSYNDROMET I Sverige föds minst barn med syndromet per år, 200 diagnosnserade fall, många oupptäckta. medfödda hjärael (49-90%) gomspalt och svaghet i mjuka gommen, underutveckling av bisköldkörtlarna kan föreligga infeknonsproblem (25%) Talsvårigheter hos de yngre barnen 2
3 Får användas utan författarens tillstånd. Susanne Bejerot 22Q11.2 DELETION SYNDROMET LÅG KALKHALT 22Q11-DELETIONSYNDROMET skakighet ibland muskelkramper diffusa symtom som muskelsvaghet, domningar, snckningar, oro och sömnsvårigheter förekommer under uppväxten växtvärk Inlärningssvårigheter och beteendeavvikelser är vanligt Utvecklingsstörning är vanligt AuNsNska drag förekommer ADHD liknande bild vanlig Psykiska symtom av olika slag ångest- och depressionsnllstånd / manodepressivitet schizofreni och schizofreniliknande Nllstånd Tvångssyndrom (typiskt) 32% PRADER-WILLIS SYNDROM PRADER-WILLIS SYNDROM- PSYKOLOGISKA SYMTOM personer per miljon invånare. 70% saknar en liten del på kromosom 15q11-13 Kortvuxna Fö'er och händer är o3a påtagligt små smal panna, mandel- formade ögon, tunn överläpp och trekanng mun. Begåvningsutvecklingen varierar från normal begåvning Nll svår utvecklingsstörning lä' u'rö'bara och faller lä' i sömn även dagnd okänslighet för kyla och värme & hög smär'röskel ökad risk för a' utveckla självdestruknva beteenden i form av intensivt bitande och petande på kroppen, framför allt vid naglar och små sår svårt a' förstå konsekvenserna av sina handlingar svårt för förändringar stor benägenhet Nll humörutbro' och andra beteendestörningar som förvärras med åldern känslomässig labilitet ökad risk för a9 utveckla tvångssyndrom och ångestsymtom!"#$ BOCS SYMTOMRUBRIKER Av S Bejerot. Baserad på YALE- BROWN OBSESSIVE COMPULSIVE SCALE och CHILDREN S YALE- BROWN OBSESSIVE COMPULSIVE SCALE BOCS Självska'ningsskala för barn & vuxna h'p:// sjalvska'ningsskala.pdf Under länken ska'ningsskalor %&'() 2&30') *+,-./-(0''-1)!-,+'&1-)!"#$%&'()*+%*+,-&&*('*./*)'#+)#+(01&.23.# :#+-+;4#<*4+<34,7$"#$%&'()*+=//&1()>?47;@4+*/7('AB<34.14A#4*(*.%&'+'%#4+'#+'+)#4.0=> 4567(8/3&(9&1:;<=:567(8/=&(,.>(8&1:9&(?+19.&1&/@7?+.A&(,-6>/) 4!"#$%&'($)(*4 B1 /3+1&(,- 3&(9&1C >,D-1C -( 9B(/.&C?&(3&/>-1C >(1- E>., >'@0./-1 /;' 73-19;''-1>,>(&3&(9&1?&/3B(,0/90..-6>.A&/.>@@&,-'FG?3-1/;'367(8/3&(9&1(&.-,-13>..;E-=&8 E109&1'&(8+1&367(8/=&(,.>(8&1?+1&33'>(/9&;E-=&8-3F 4!"#$%&+($,-.$%(*4 B1C 7 &(,1& />,&(C 1>30& >//& =&(,.>(8&1 /;',0 &33 03?+1&CB6-(;',09&(/9-6-3&33,-B1;1>'.>8& ,1>6(&FHE.&(,?+1/+9-1,09&(/9-&33/.03&&33 8+1&,-'C'-(,-39&(6&1&&..,-.-/;'+A.>83F2-?.-/3&367(8/=&(,.>(8&1B1E-3--(,-(/;'/I(/C'-( 6>//&367(8/=&(,.>(8&1@7871E&1&>-(/-8-3=060,C3>..-J-'@-.3I/3&9;(31; E-=;6&6&33 0@@1-@&6>//&;1,?+1/>8/AB.66&1A-87(8'&(3B(93-(/3+1&(,-3&(9-F K&19-1&,- /I'3;' /;' E-/6B1&1,>8!"#$ %" L/-(&/3-6-<9&(M '-, -33 / > 103&( 4%04F "',- =&1?+1-9;''>33>,>8&1-C'-(>(3-(0.B(81-C'&19-1&,-''-,-33/>103&(45>,>8&1-4F2-3?>((/-J-'@-. /;' =AB.@?+1 &33 E-/3B''& ;',-3 /;',0 =&1 9&( 6&1& (8//I'3;'F N&1,0 &.,1>8 =&?3-33 /I'3;'/7/9&,0'&19-1&-33/>4O.,1>84P103&(F 01.''(234$-.%+4' 56!.,.%(*4 7-,*.% QF SF R&8;1;&1'>8?+1/'03/C/'>33&CE&93-1> >10/F &'()*++,-./$$,010#234/5$ /2+#736%9:/$$#2$$/10;2##/#$98/.7#*$6%7$/2</% $/10+-..</%+$/3( R&836B33&1'>8+6-1,1>6-3'I< @7-336>//3 /B33?+1&33/.>@@&/'>33&-..-1?+1;1-(>(8&1F &'(=;*$$/.<*%+6.%/:0%3/30%36.9:+/36%6886./88$,-.8*%366,$6./$$</46.-.$6886.$.9$$ #23</46.-.$%039$,-.9.6%/$6886.%6+#:"$#/$,-.6:08( symtomgrupp antal frågor Smitta/Renlighet 2 Tvångstankar om att skada 2 Sexuella tvångstankar 1 Kontroll 1 Religion/Magi/Vidskeplighet 2 Moral & Rättvisa 1 Symmetri/Exakthet/Ordnande 2 Precis rätt/upprepningsritualer/räkna 1 Samla & Spara 1 Kroppsliga tvångstankar 1 Självskadande beteende 1 3
4 FAMILJENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ca 60% procent av familjerna deltar i sin sjuke anhöriges ritualer och deras egen livs kvalitet påverkas neganvt (Shafran & Tallis,1995). I fientligt inställda familjer blev resultatet av en beteendeterapi sämre än för mer harmoniskt fungerande familjer (Chambless & Steketee, 1999). ATT TÄNKA PÅ FÖR PERSONAL Skilj krinken från personen ifråga Undvik a' hjälpa Nll Ställ inte för höga krav Personen väljer inte återfall Dolt funknonshinder - toppen på e' isberg Biologiskt benngat man kan inte skärpa sig ur e' tvångssyndrom kommentera själva tvångssymtomen och det beteende som följer, inte personen RIKTLINJER FÖR FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ge stöd och beröm framstegen, även för de små. Jämför inte dåliga dagar med de bä're. Sä' gränser och behåll friska runner. Acceptera inte a' delta i tvångshandlingar eller a' ge ständiga försäkringar Var försikng med a' bryta tvånget mot personens vilja RIKTLINJER FÖR FÖRHÅLLNINGSSÄTT, VID SÄKER OCD Standardfras inget svar inga försäkringar jag deltar inte i di' tvång Skri3liga överenskommelser (eller bilder) kontrakt, för vad som ska gälla Var flexibel försök hålla er Nll dem. LÄKEMEDELSBEHANDLING EVIDENS SAMLARTVÅNG HOARDER I första hand: SSRI (serotoninupptagshämmare) sertralin; citalopram; fluoxenn: fluvoxamin; paroxenn I andra hand: klomipramin (75-200mg) (escitalopram?) Långsam upptrappning Invänta effekt ca veckor Vid effekt fortsä' minst 1 år Seponera långsamt Kan ses som e' undvikande beteende Ångestbenägna/ Depressiva FunkNonshindrade avseende familj och sociala förhållanden Försvarar samlandet Svårbehandlat Svårare med åren vid 50 söker man hjälp i genomsni' 4
5 SAMLARE - ORSAKER Prioriteringssvårigheter ExekuNva svårigheter, hur organisera Det som inte syns finns inte Rädsla a' förlora/missa något vikngt Behöver kolla ordentligt, varje sak har samma vikt Detaljfokuserat Specialintressen Stekete and Frost, Sid PSYKOLOGISK BEHANDLING VID SAMLARTVÅNG Vad är orsaken Nll samlandet Partnerskap i arbetet inte expert auktoritär roll Fotografera Endast personen själv får kasta Hemuppgi3er MoNvaNonen måste vara personens egen SokraNskt, EmpaN, respekt, ta del av personens ambivalens MoNvaNon Nll förändring genom a' på minna om diskrepans mellan nuvarande situanon och önskan Få personen a' tro a' det går a' förändra sig BEHANDLINGSREGLER VID SAMLARTVÅNG S. 65 ATT LÄSA Behandlare får inte röra något, ta bort något utan personens u'ryckliga medgivande Personen tar alla beslut om sina ägodelar Behandlingen går systemanskt Nllväga Etablera en organisanonsplan före sorteringen påbörjas Personen skall tänka högt under sorteringen Only handle once (or twice) Behandlingen måste vara flexibel h'p:// Vårdprogram h'p:// Angestsyndrom_2011_webbversion.pdf Tvångssyndrom/OCD. Nycklar på bordet S Bejerot, Studentli'eratur Om och om och om igen: a' behandla tvångsproblem med KBT S Bates & A Grönberg, Natur och Kultur UNDVIKANDE BETEENDE OCH RITUALER ÄR DET OCD ÖVERHUVUDTAGET ELLER AUTISM? På grund av Tvångstankar? A' något farligt kan hända; känsla av a' inte vara helt säker ELLER På grund av PercepNonsstörning/överkänslighet? Om det är så a' beteendet känns bra a' göra, snarare än a' minska e' obehag, kan det tyda på aunsmspektrum Obehag av vissa material, ljud, intryck etc. 5
6 BEGREPPSKONFUSION BETEENDEN VID AUTISM Stereotypier / Manierism } tröstande Vanligare vid utv.störning, ssk, vid stress, bristande snmulans SjälvsNmulering } kompenserande För a' minska/förhöja en sinnesupplevelse (percepnon) Försöker åstadkomma rä' känsla RuNnbundenhet/tvångsmässighet: insistense of sameness }kompenserande leder Nll a' personen kan gå vidare Samlande } stimulerande Upplevs som e' problem för omvärlden Specialintressen obsessions } stimulerande Ger glädje, odlar en förmåga, ger möjligheter Tvångssyndrom } ångestreducerande Behov format av rädsla & oförmåga a' lita på sinnesintryck TICS I BEFOLKNINGEN 20-30% av alla barn har övergående Ncs 1% hade Toure'e av barn i normalbefolkningen Ovanligare hos svarta afrikaner Fyra gånger vanligare hos pojkar Starkt är3lighet, flera gener kopplad Nll avvikande biokemi och morfologi i basala ganglier, migranonsdefekt i GABA neuron? Neurologisk, inte psykiatrisk sjukdom som leder Nll a' man inte förmår hämma priminvaimpulser FAKTA OM TICS TVÅNGSSYMTOM: Debutålder 5-6 åå Ögonblinkningar Mest Ncs i 10 årsåldern Ljudliga Ncs Tonar bort: I 18 årsåldern är häl3en Ncsfria Bara 20% är påverkade av Ncen i tonåren Komplexa Ncs kan dock uppstå i tonåren OCD debuterar med fördröjning 2 år e3er värsta Ncsperioden Kadesjö & Gillberg, 2000: Jankovic & Curlan 2011 Skrämmande våldsamma el. sexuella tvångstankar Räkna Fixering vid siffror Symmetritvång Beröra ofta ett visst antal gånger Göra om tills precis rätt känslan inträder måste kännas rätt Vildkälla TICS TICS - EN SORTS HJÄRNHICKA Vanligaste Ncs: ögonblinkningar, munrörelser, grimaser, axelryckningar, hals och nackrörelser, sniffningar, harklingar, ord och fraser. Svordomar och könsord förekommer. Mer ovanligt: Spo'a, lukta, slicka 93% har en föraning Killningar, spändhet, trånghetskänsla, dragningar etc. Upprepningar Echolali att upprepa andras ord Echopraxi att härma andras rörelser Paliali att upprepa egna ord eller tankar Koprolali att säga fula ord Kopropraxi Ge fingret Ta sig på könsorganen 6
7 ANDRA BESVÄRANDE TICS BEHANDLING AV TICS Kasta saker Sparka/ slå Svälja lu3 Kräkas Självskada / Slå sig själv Tafsa Extrema nackryckningar 5% har malignt TS dvs >2 akutbesök el. 1 inläggning under en treårsperiod (Cheung, 2007) Ingen Habit reverseal LÄKEMEDEL Guanfacin eller Tetrabenazin Topimarate Clonidin NeurolepNka Haloperidol Pimozid Botulinustoxin Deep Brain SNmulaNon TICS: MARKÖR FÖR LITEN NEUROLOGISK AVVIKELSE SOM KAN ÅTFÖLJAS AV: POSITIVA EGENSKAPER Tvångssymtom Ängslighet Insomningssvårigheter HyperakNvitet UppmärksamhetsproblemaNk Dyslexi / inlärningssvårigheter Bristande impulskontroll Kort stubin OpposiNonellt beteende / Utmanande / Utagerande beteende Bristande förmåga Nll intuinv medkänsla AuNsNska Nllstånd Ökad risk för psykiatrisk sjuklighet Beroende alkohol/droger mm. AssociaNva, rörligt intellekt Roliga Nyfikna KreaNva Rytmkänsla Musikaliska Motoriskt begåvade Envisa Kicksökare Gränsprövare FLICKA MED TOURETTE 2, 7.52 LITTERATUR OM TICS OCH TOURETTES v=zjjekph8zag&feature=fvsrhttp:// v=zjjekph8zag&feature=fvsr Tanka hem en utmärkt bok gratis av Henrik Pelling och Kenneth Nilsson (60 sidor) Tourettesällskapet i USA 7
8 KOGNITIV BETEENDETERAPI - KBT ÅNGEST 100% Kartläggning Hierarkier Exponering och responsprevennon utsä'a sig för det farliga och avstå från trygghetsskapande tvångshandlingar SLÄPP TAGET Hemuppgi3er Helst daglig träning Tidsåtgång - o3ast Nllräckligt med sessioner Livslångt förändrat förhållningssä' smuts TID BETEENDEANALYS (G BERGLUND) Kort bakgrund IdenNfiera problemet: vad? när? hur? Problemdebut? FluktuaNoner över Nd? Tidigare behandling: typ, effekt? Aktuell behandling? Åter Nll problembeskrivningen SituaNoner, gör lista, upprä'a en hierarki Innehåll i tankarna och insikt Undvikande- hur ser det ut? Tvångshandlingar öppna/dolda beteenden, andra involverade? Beskriv behandlingen Hur är det med monvanonen? Gör en överenskommelse eller kontrakt HIERARKI GÖR EN HIERARKI AV HUR SVÅRT DET SKULLE VARA ATT STÅ EMOT DE OLIKA TVÅNGSSYMTOMEN Ingen ångest/obehag Måttlig ångest/obehag Max. ångest/obehag För barn eller personer med förståndshandikapp: Hur känns det? ÅTERFALLSPREVENTION 1= glad och avspänd 2= inte glad men inte heller upprörd 3= lite spänd och nervös 4= mycket spänd och nervös 5= vill springa iväg och skrika Inse a' tvångssyndrom är en kronisk sjukdom Jämför med nykter alkoholist För en dagbok över KBT behandlingen Skriv upp hur symtomen kan smygande återkomma och vad panenten ska göra då Vidmakthållandeprogram: checka av Uppmuntra a' 2-3 panenter med liknande symtom exponerar sig på egen hand Gles långndskontakt 8
FÖREKOMST OCH FÖRLOPP. Susanne Bejerot OCD KogNUS - Baskurs i psykiatri 1 VAD KÄNNETECKNAR VANLIGASTE TYPER AV TVÅNGSSYMTOM TVÅNGSSYNDROM/OCD
VAD KÄNNETECKNAR TVÅNGSSYNDROM/OCD Tvångstankar Tvångshandlingar Regelrä'a handlingar Mentala ritualer Sy3e a' Minska ångest eller obehag Uppnå en OK känsla Undvikande beteende Skam VANLIGASTE TYPER AV
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merAutismspektrumtillstånd och tvångssyndrom
Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merInstruktioner för BDD-YBOCS (8/97)
Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i
Läs merVälkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs merVälkommen till Grundkurs om NPF
Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merTJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merkapitel 4 en annan värld
Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs mer14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att
14 oktober talade vi om Ulricehamn Vågar du utmana dina tankar? 27 januari 2016 Hur vi människor funkar, om hjärnan och lärande Kommunikation, kroppsspråk och impulskontroll Trygghet och att styra sina
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merPatientenkät uppföljning 6 månader efter ECT
Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merTips för ökad tillgänglighet i undervisningen
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merTourette syndrom (TS)
Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion
Läs merNÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merIdrottsledarens tumregler. Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar
Idrottsledarens tumregler Att få idrottsbarn att alltid prestera max utifrån sina egna förutsättningar Vad behövs för att prestera max? Självförtroende Kompetens Utveckling Vilja Varför behövs självförtroende?
Läs merMarie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merVSPH presentation 16 maj 14./1
Om processen för VSPH: s tillkomst. Det mest förtjänstfulla förarbetet till VSPH måste tillskrivas resultatområdeschef Solveig Landquist, inom vuxenpsykiatrin som inbjöd regionens brukar- och anhörigorganisationer
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merrfsu praktika för analsex
1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen
Läs merSkogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5år Läsår 2015-2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN
SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT OLA.OLEFELDT@MAH.SE STUDENTHÄLSAN DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs merKROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012
KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merVAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merSer patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.
Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. En föreläsning om sjukdomens mening Varför har Lisa ont i huvudet Varför har Pelle ont i magen? Nostalgia Det betyder smärtsam (sjuklig)
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merDYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se
MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall SannaV@horse-mail.com 2011-06-23 Agneta Marsell
Läs merÅngestsyndrom. Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se
Ångestsyndrom Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Vilka drabbas? Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet a? drabbas av e? ångestsyndrom Insjuknandet sker oba i unga
Läs merLivet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund
Livet med en autistisk hjärna Jill Söderlund Innehåll Vem är Jill? Idag Min skoltid Diagnos innebär mobbbing Frågor! Förstå våra förutsättningar Perception Theory of Mind Förstå andra Central Koherens
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merNORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE LÄRARSCHEMA
5 1 5 NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE LÄRARSCHEMA Till lärare som besvarar formuläret: Detta formulär belyser på ett detaljerat sätt en rad färdigheter och beteenden hos
Läs merHälsa/ohälsa. Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med. aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd
Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd 3 april 2009 Lena Nylander, VO Psykiatri överläkare Lund Hälsa/ohälsa QI Vilka salutogena faktorer finns?
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merSärskilt sensitiv. E-mail: info@ilsesand.dk. Web: www.ilsesand.dk. Lättrörd. Sinnen. Samvetsgrann. Om alla gjorde som jag. finn dina strategier
Särskilt sensitiv finn dina strategier Fakta om särskilt sensitiva Omkring var femte är särskilt sensitiv Det gäller också högtstående djurarter Lika fördelat mellan båda könen 1 2 Sinnen Lättrörd Kan
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merRedovisning av Miltonprojekt - Dnr 52-6104/2009 F2
Psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd och utbildning för boendestödjare Projektledare: Susanne Bejerot, överläkare, docent, leg psykoterapeut Sammanställning: Susanne Bejerot
Läs mer