Runar Filper (SD) - Karl-Johan Adolfsson (C) -

Transkript

1 Protokoll 1 (38) Landstingsfullmäktige LK/ Plats Sessionsalen, Bibliotekshuset, Karlstad Tid Tisdag 16 juni kl Anmälda förhinder Anmält förhinder Västra valkretsen Kenneth Johannesson (S) Gustav Olsson (M) Sydvästra valkretsen Ulrika Nilsson (S) Johan Olsson (S) Östra valkretsen Ingalill Röhr (S) Lisbeth Jarnbro (SD) Tjänstgörande ersättare Västra valkretsen Tommy Glader (S) Patrik Fornander (M) Sydvästra valkretsen Olga Ljung (S) Birgitta Eklund (S) Östra valkretsen Monica Iversen (S) Bernt Edvinsson (SD) Norra valkretsen Norra valkretsen Eva-Lena Gustavsson (S) Mathias Andersson (S) Line Holth (V) Bodil Murås (V) Runar Filper (SD) - Karl-Johan Adolfsson (C) - Centrala valkretsen Erik Olsson (S) Mia Breivik (MP) Marlene Lund Kopparklint (M) Jessica Hildén (S) Centrala valkretsen Myrna Labusan Jönsson (S) Torbjörn Nilsson (MP) Ingvar Klang (M) Andreas Johansson (S) Lönekonsult Björn Nielsen 61 Upprop Centrala valkretsen Monica Gundahl (S) Mats Sandström (S) Stina Höök (M) Ingela Wretling (S) Margareta Ivarsson (C) fram till kl Anders Ahl (SD) Myna Labusan Jönsson (S) Marléne Lund Kopparklint (M) från kl Ingvar Klang (M) fram till kl Birgitta Wessmark (SIV) Ann-Marie Larsson (S)

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Madeleine Nyvall (V) Hans Magnusson (S) Jesper Johansson (MP) fram till kl Elisabeth Kihlström (KD) Gert Ohlsson (FP) Karin Andersson (M) Christina Wahrolin (S) Thomas Ohlsson (C) Anina Laroma (SD) Mats Thunér (S) Andreas Johansson (S) Stellan Jansson (M) Per Aspengren (S) Susanna Göransdotter (V) Birgitta Gauffin (S) Helene Torvaldsdotter Dehring (M) Lennart Halvarsson (S) Eva Hallström (MP) Marcus Karlsson (SD) Monica Bergkvist Andersson (S) Olof Olsson (KD) Eva Wikström Hallonstén (FP) Gert Björnvall (S) Johnny Lundgren (M) Börje Wahlund (M) Asso Zand (MP) Madeleine Blom (KD) Östra valkretsen Görel Hopman (SIV) Jane Larsson (C) Monica Iversen (S) Per Gruvberger (S) Aurea Rioflorido Karlsson (S) Gisela Nyqvist (-) Anders Nilsson (V) Jomark Polintan (S) Fereshteh Jalayer (M) Henrik Samuelsson (M) Dan-Aria Sucuri (FP) Norra valkretsen Malin Larsson (SIV) Ulric Andersson (S) Mathias Andersson (S) Göran Eriksson (S) Jessica Larsson (S) Jan Bohlin (S) Pia Falk (S) Patrik Fornander (M) Bodil Murås (V)

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Alexander Torin (M) fram till kl Anna Höberg (M) från kl Västra valkretsen Erik A Eriksson (C) Ulla Carlberg (C) Uno Halfvardsson (FP) Malin Berglund (M) Jan Carling (SIV) Bernt Edvinsson (SD) Torbjörn Nilsson (MP) Gert Raiml (V) Kenneth Johannesson (S) Cecilia Mtuya (S) Daniel Schützer (S) Aina Wåhlund (S) Gerd Karlsson (S) Agneta Nilsson (KD) Lars Österdahl (M) Sydvästra valkretsen Marianne Utterdahl (SIV) Fredrik Larsson (M) Eva Frykenberg (C) Olga Ljung (S) Birgitta Eklund (S) Harriet Ulrici (SD) 62 Val av protokollsjusterare och rösträknare Gert Ohlsson och Monica Gundahl utsågs att jämte ordföranden justera protokollet. Myrna Labusan Jönsson utsågs att justera och då Monica Gundahl var jävig och inte deltog i besluten. Justeringen äger rum den 26 juni klockan på landstingets kansli. 63 LK/ Anmälan av interpellation av Gisela Nyquist (-) och Lisen Persson (-) om information om politik som förs av landstinget Gisela Nyquist (-) och Lisen Persson (-) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande: Min uppfattning är att enkel och regelbunden information till väljarna i Värmlands kommuner saknas. Man ska inte behöva lista ut var man skall leta efter aktuell information och sedan klicka in sig i de olika nämnderna/beredningarnas länkar, som man inte vet vad varje beredning avhandlar t.ex. vad avhandlas t.ex. i Demokrati beredningen osv. Att sedan behöva sitta och läsa igenom protokoll efter protokoll för att hitta lite allmänbildande information. Det är inte många som orkar lägga ner den

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) tiden för att få veta vad som varje medborgare har rätt att få veta. Informationen ska vara både lättöverkomlig och lättläst. Jag föreslår en neutral informationslänk/hemsida på Landstingets hemsida el. ett eget "vecko-månads blad" där väljare kan få en enkel kortfattad information angående de senaste motionerna/referaten/besluten i korthet och angående interpellationerna/ motionerna i de olika nämnderna och i Landstingsfullmäktige, gällande i första hand vård och även annat som behandlas! Vilket arbete pågår? Vilka nämnder är iblandade? Vilka tjänstemän är representerade i ett visst beslut osv? Vi skall ju arbeta för öppenhet i en demokrati. Med enkel information om de arbeten/utredningar/beslut som pågår, tror jag att man får en önskad effekt i att Medbogarna känner sig delaktiga i Landstingets arbete/beslut, och ett ökat intresse för vad som händer inom bl.a. annat vård osv. i Värmland. Det slags info skulle även ge svar och förklaringar på många frågor, som man har när man söker vård som t.ex. varför tar det sådan tid att få tid/varför måste man sitta på akuten i timmar. Varför avbokas planerade operationer (högst aktuellt även denna vinter)? Även en slags politisk neutral informativ VÅRD/LANDSTINGS PEJL om vårdsituationen i Landstinget. Som sedan speglar sig kommunernas vårdplanering. En sådan info hjälper även kommunerna, som får veta vad som händer i Landstiget. Landstingspolitiken tas inte upp i Kommunfullmäktige ute i Kommunerna! En sådan information som bör ges regelbundet. Det går att läsa blänkare i media om man prenumererar på något media, under rubriken "Landstinget informerar". Och då måste en annonsplats betalas och för det måste man prenumerera på något media. Varför skall man tvingas prenumerera på en tidning för att få reda på vad som händer i Landstinget inom politiken/vården? Media rapporterar som alla vet efter sin egen politiska agenda! "Turbulensen" är högst påtaglig just i år, och valpropagandan kan man spara till valen. Men eftersom vården och övrigt arbete i Landstinget bör redovisas enkelt kommer det naturligtvis att hjälpa väljarna att välja vid nästa val. Helårs års prenumerationer oavsett media är ganska dyrt för de med den sämsta ekonomin (och alla har inte datorer)! Särskilt utsatta grupper i dag är de i den höga arbetslöshetens län vårt eget landsting. Media skulle ha kunnat fylla upp den biten men de har inte nappat på den funktionen (som vore en tillgång för OSS Länets innevånare). Ett veckoblad/månadsblad i någon form, och en direkt länk på landstingets hemsida är mitt förslag. På en sådan sida kan man även informera om att det finns en möjlighet för kommuninnevånarna att komma med ett medborgarförslag. Man kanske skulle kunna lägga in en "klick" linje på hemsidan så de kan skriva direkt sina motioner på den?

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Motsatsen är dålig insyn i Landstingets arbete och det kanske innebär att de missar mycket och tappar intresset. Vi skall ju arbeta FÖR de som har valt in oss, och inte tvärtom. Det är inte enbart i VAL tider som väljarna behövs! Vård intresserar alla. Vård behöver vi alla i olika omfattning och skeden i livet och på grund av att vårdsituationerna ser olika ut i olika kommuner är det av stort intresse att veta vad som gäller i just min kommun. Man borde göra det enkelt för väljarna att följa vad som händer även i Landstinget på flera plan. Man har i dag möjlighet att skicka in egna motioner som Medborgarförslag (en mycket viktig rättighet för medborgarna och för demokratin) men hur många vet om detta? Vem skall göra detta? Mitt förslag är att utse en redan anställd som ansvarig för denna lättåtkomliga information. Eller så anställs någon på viss tid för att ombesörja denna, förhållandevis billiga, service Det vill säga, lägga upp en pedagogiskt lättnavigerad hemsida som även äldre ovana datoranvändare kan följa. Lägga ut månadsvis landstingsnytt. Kanske även starta datautbildning för äldre på hemsidan för att intressera flera och få en levande hemsida? Faller detta projekt bra ut bör man ta en diskussion/beslut om hur man fortgår i ärendet. att interpellationen fick framställas och ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas senare under sammanträdet. 64 LK/ Anmälan av interpellation av Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) om upphandling av utredningsresurser för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) hade lämnat följande interpellation till landstingsråd Marianne Utterdahl: Under våren har det rapporterats att de fortfarande är över 800 värmländska barn och ungdomar som väntar på utredning och behandling vid BUP. Dessa eländiga köer till barn- och ungdomspsykiatrin har vi känt till ganska länge nu. Under förra året agerade vi för att få igång ett förbättringsarbete och vi föreslog särskilda satsningar som skulle användas till kökortning inom Barn- och Ungdomspsykiatrin. Svaren vi fick från landstingets politiska majoritet, var att det skulle bli bättre under hösten och att det inte fanns något behov av resursförstärkning. Till slut insåg dock majoriteten att det krävdes särskilda åtgärder och landstingsstyrelsen beslutade om upphandling inom området neuropsykiatri för barn, unga och vuxna. Nu undrar vi hur det ser ut idag? Hur lång är kön till neuropsykiatriska utredningar idag?

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Är det enbart utredning som är upphandlad eller är det både utredning och behandling? Hur görs urvalet och prioriteringen av vilka som ska komma ifråga för den upphandlade resursen? Hur tillgodoses en jämlik vård när det krävs resor utanför Värmland? Hur mycket pengar har avsatts till upphandlingarna? att interpellationen fick framställas och ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas senare under sammanträdet. 65 LK/ Anmälan av interpellation av Daniel Schützer (S) och Per Gruvberger (S) om det allvarliga ekonomiska läget Daniel Schützer (S) och Per Gruvberger (S) hade lämnat följande interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson: De senaste ekonomiska rapporterna visar att hälso- och sjukvårdsverksamheterna har väldigt svårt att klara budget för Det är mycket oroande att kostnadskontrollen tycks saknas och det tycks inte finnas några ideer om vad som behöver göras. Att det är personalkostnader som är det största problemet ter sig något underligt när de flesta massmediala rubriker fram till nu handlat om personalbrist. Man kan också undra hur väl genomtänkt budget för 2015 är? Efter vad vi hittills kunnat se är det stora differenser mellan budget och de faktiska kostnaderna som slår åt båda hållen. En del verksamheter, däribland division medicin, har knappast någon chans att klara budgetmålen, men samtidigt finns budgeterade medel på andra konton, där det ser ut att bli stora summor kvar när året är slut. Detta har vi svårt att förstå och sannolikt finns samma undran ute bland personalen. I helårsprognos för 2015 ser vi att det förväntas ett ekonomiskt resultat som är mer än 100 Mkr bättre än om delårsresultatets kostnader skrivs fram för 12 månader. Detta måste tolkas som att det sker något relativt radikalt med verksamheternas kostnader under andra halvåret När sedan flerårsplanen bygger på budgeten för 2015 och inte på prognosen blir det ännu värre. En budget som dessutom innehåller ännu ett odefinierat besparingstryck på verksamheterna på 280 miljoner. Att landstinget vid årsslutet inte ser ut att klara målsättningen om god ekonomisk hushållning ser vi mycket allvarligt på och det försvårar möjligheterna att planera för en positiv utveckling i verksamheterna under Nu kommer det i stället att handla om besparingar och återställning av ett underskott. Mot bakgrund av ovanstående undrar vi: Vilken analys görs av orsakerna till det förväntade underskottet inom sjukvårdsverksamheterna? Vad är det som förklarar att kostnaderna förväntas minska med mer än 100 Mkr i helårsprognos jämfört med delårsresultatet?

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Vad kan vi lära av budgetavvikelserna i årets budget och hur påverkar det budget för 2016? Vilka åtgärder pågår eller planeras för att minska årets verksamhetskostnader så att budgetmålen kan uppnås? Vilka åtgärder tänker den styrande minoriteten genomföra under de kommande åren för att möta besparingskravet på 280 miljoner? att interpellationen fick framställas och ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas senare under sammanträdet. 66 LK/ Anmälan av interpellation av Anders Nilsson (V) om hjärtstartare Anders Nilsson (V) hade lämnat följande interpellation till landstingsråd Elisabeth Kihlström: Varje dag drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp i Sverige och endast en av dem överlever. Det är alltså ca människor per år i Sverige som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och bara ca 500 av dem klarar sig. När något så dramatiskt som akut hjärtstopp inträffar så är det bråttom. Forskningen visar att den som får en stöt av en hjärtstartare inom tre minuter har 75 procents chans att överleva. Ju tidigare stöt, desto större chans. Det blir mer och mer vanligt med hjärtstartare på olika platser i vårt samhälle. Vid idrottsanläggningar, bensinmackar, hembygdsföreningar mm. I Sverige finns även ett hjärtstartarregister för hela landet, vilket gör det enkelt för exempelvis SOS alarm att se var hjärtstartaren finns. Landstinget i Värmland har ett stort antal på vårdcentraler och i andra verksamheter, vilket är bra. Men på många av våra tandkliniker saknas hjärtstartare och det finns säkert fler ställen där startare borde finnas. Är det någonstans man förväntar sig en hjärtstartare så är det väl i verksamheter som landstinget ansvarar för. Hur ser planeringen ut för utplaceringen av eventuellt fler hjärtstartare? Är landstinget med i det nationella hjärtstartarregistret? Hur ser kostnaden ut för inköp och utbildning av hjärtstartare? att interpellationen fick framställas och ordföranden meddelade att svar kommer att lämnas senare under sammanträdet.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) 67 LK/ Anmälan av motion av Gisela Nyquist (-) och Lisen Persson (-) om utbildning av könsstympning av små flickor/kvinnor som sker även i Sverige Gisela Nyquist (-) och Lisen Person (-) hade lämnat in följande motion: Man har redan tydligen bildat en väl sammansatt arbetsgrupp vad jag kan se av svaret jag fick av Elisabeth Kilström. Tyvärr har informationen om detta inte nått ut varken till Media el. till alla folkvalda i kommunerna osv. Inte ens till politiker i Kommuner/Landsting? Om de är medias fel kan jag inte svara på. Eller om det är själva ämnet som är "stigmatiserat" som sådant, kan jag heller inte svara på. Kommer at ta upp i en interpellation ang. bristen på allmän lätt tillgänglig/läsbar allmän information om politiskt arbete i Värmland (det län jag känner till) både i kommuner och landstinget. Min fråga är pg av "tystnaden" i över 30 år: är man/har man varit medveten inom politiken ATT problemen har funnits i Sverige sedan 1982 (då den första lagstiftningen MOT detta barbari stiftades då)? OM i så fall: varför lade sig tystnaden över politiker/folkvalda i mer än 30 år? I dag finns det flickor/kvinnor/svenska medborgare tom. Som har blivit utsatta för detta barbari! Det skulle inte finnas EN enda NY drabbad ung kvinna de sista 23 (sedan den strängare lagstiftningen infördes 1992) men det vet vi i dag, att inte fallet är så! Brott utövarna som gjort mot detta mot dessa barn har sällan blivit straffade. Media har noga tigit... Informationen om att det finns ca 1000 kvinnor bara i Värmland har jag inte sett någon statistik el kunna läst någon stans om (gärna en källa tack). Föreslår en mjukstart innan sommar uppehållet i första hand för Landstings Fullmäktige att man inbjuder Mona Valter. Arbetsgruppen skall (enl. info av K. D E. Kihlström) arbeta med att ta fram riktlinjer som planeras vara färdig med kunskapshöjningar runt om i Landstinget (efterlyser regelbundenhet/fortgående i framtiden ang. detta) och den bör intensifieras, annars har vi 2000 troliga offer i bara landstinget Värmland. All denna planering och information vi NU fått(och som inte gått att läsa om någonstans om) detta låter bra, och jag har en förhoppning att informationen om hur detta fortgår, och inte stannar i gruppen utan bedrivs/redovisas öppet även för en motvillig Värmländs media (som i motsats till Norrköpings media, hitintills har varit oerhört förtegna) och för oss Landstingspolitiker själv klart och Landstingsfullmäktige så att alla får tillgång till informationen fortgående! Ända tills den sista barn misshandlarna sitter inom lås och bom! DÅ kanske vi får slut på detta barbari som pågår tom med nu år 2015! Mona Walter är född och uppvuxen i Somalia. Hon kom till Sverige 2006 och valde då att konvertera till kristendomen (Karlstad Universitet har den 28/ haft en temadag om I.S. (I.S. som torde vara bekant även för de "o-

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) insatta"). Mona reser runt och föreläser om sitt liv och hon gör det med värme och insikt. Det är en mycket ödmjuk människa som har en stor klokskap (och framför allt en praktisk erfarenhet) och kunskap, som av naturliga skäl saknas i vårt land. Vad gäller könsstympning så kan Mona berätta om bakgrunden och omfattningen på ett exklusivt sätt eftersom hon har växt upp med den "traditionen"! EN kunskap som vi har stor nytta av för att kunna hjälpa många fler utsatta kvinnor och barn, som är förenligt med FN:s barnkonvention och en humanistisk människosyn. Nyligen var hon med i en amerikansk TV serie angående sina erfarenheter som setts på Y.T. tuben av ca 2,5 miljoner människor. Mona Walter är en människa som berör och att hon accepterat att komma till Karlstad ska vi vara mycket glada för då hon är flitigt anlitat som föreläsare och inspiratör ute i landet med ett tajt schema. Kanske skulle man kunna bjuda in henne till alla Värmlands kommuner, då "tystnaden" även i dessa är påtaglig! Det vore dumt att inte ta vara på en så stor kunskap som Mona besitter. att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. 68 LK/ Anmälan av motion av Anders Nilsson (V) och Madeleine Nyvall (V) om bildandet av en barndivision Anders Nilsson (V) och Madeleine Nyvall (V) hade lämnat in följande motion: Landstinget i Värmland har under lång tid diskuterat hur vi ska kunna skapa en verksamhet som utgår från barnets bästa. År 2000 kom förslag om att skapa ett barncentrum i Värmland vilket skulle samla de flesta verksamheter inom landstinget som riktar sig till barn. Frågan har sedan dess återaktualiserats flera gånger men ännu ej genomförts. I den rapport som presenterades år 2000, Barn- och ungdomscentrum i Värmland (Forslund 2000), var ett av de tyngsta argumenten för att samla all barnverksamhet under ett tak att vården av barn kräver ett brett samarbete där kompetens kring barn tas till vara, inte bara inom en enskild verksamhet utan även över verksamhetsgränserna. Landstinget i Värmland har under många år arbetat för att stärka barnets perspektiv och har därför en handlingsplan för att följa FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta innebär att alla verksamhete inom landstinget alltid ska se till barnets bästa och utgå ifrån ett barnperspektiv. Det är då viktigt att vården tillser att barnet sätts i centrum och därmed också organiserar vården på ett sådant sätt. Barnrättsombud finns nu i de flesta verksamheter för att säkerställa att barnperspektivet finns och att Barns rättigheter respekteras. Det finns också en arbetsgrupp för barnrättfrågor. Dessa lösningar anser vi är en bra början, men samtidigt är det bara en konstgjord andning i väntan på utvecklandet av ett arbetssätt som på allvar tar hänsyn till barnets bästa. Det är nu 15 år sedan vi först fick en rapport som rekommendera oss att samla vården riktad till barn i en verksamhet

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) och lika lång tid sedan vi beslutade oss för att göra det. Varje förändring vi gjort sedan dess har också påvisat att det vore positivt för barnens vård om olika verksamheter riktade till barn arbetade mer tillsammans och hade möjlighet att samarbeta över verksamhetsgränserna. Trots tidigare beslut har vi ännu inte kommit dit. Vi anser att det nu är läge att göra verklighet av dessa visioner och arbeta för att få en sammanhållen barndivision där personal från olika verksamhetsområden har möjlighet att ha ett horisontellt samarbete kring barn. Med anledning av ovanstående föreslår vi Att en utredning tillsätts för att se över hur en samorganisering av de tre barnverksamheterna på bästa sätt kan genomföras att motionen fick framställas och remitteras till landstingsstyrelsen för beredning. Föredragningar inför beslut 69 Delårsrapport 1: Förvaltningsberättelse med delårsbokslut och helårsprognos Landstingsdirektör Gunilla Andersson redogjorde tillsammans med ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren för innehållet i den delårsrapport som avser perioden januari fram till april Nettokostnadsutvecklingen visar en ökning med 7,8 procent mot budgeterad utveckling. Resultaträkningen visar en prognos vid årsslutet på -55 miljoner, att jämföra med det budgeterade resultatet på 62 miljoner, vilket ger en avvikelse på -117 miljoner kronor. Landstingsdirektören redovisade därefter de åtgärder som verksamheten vidtagit för att minska kostnadsökningen. För att få ekonomin i balans under 2015 ligger starkt fokus på att hantera personalkostnaderna (bildpresentation LK/151411) I den där på följande diskussionen deltog Thomas Ohlsson, Daniel Schützer, Eva Hallström, Anders Ahl, Aina Wåhlund, Gert Raiml, Asso Zand och Christina Wahrolin. 70 Flerårsplan samt Landstingsplan med budget och investeringsplan 2016 Värmlandssamverkan presenterades styrelsens förslag till flerårsplan och budget med fokus på regional utveckling, folkhälsa, miljö, medarbetare och ledarskap, strategiska områden samt utvecklingsplanen för hälso- och sjukvården och ekonomin. Socialdemokraternas landstingsråd Ulric Andersson redogjorde för Socialdemokraterna och Vänsterpartiets yrkande i budetärendet och förordade att budgeten ska ses över och göras realistisk i förhål-

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) lande till verksamhetens kostnadsutveckling, för att ge en budget i balans inför Sverigedemokraternas landstingsråd Anders Ahl gjorde en kort sammanställning över Sverigedemokraternas förslag till planeringsförutsättningar för Miljöredovisning 2014 utifrån landstingets miljöpolitiska program Miljöchef Curt Monfelt redogjorde för utfallet av det Miljöpolitiska programmet för Programmet som helhet stäcker sig fram till år Han presenterade de åtgärder som kommer att krävas för att möta de uppsatta målen. Controller Eleonora Mårtenson 72 Utdelning av kvartalets idé Landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson och 2: e vice ordförande Ulric Andersson delade ut utmärkelsen Kvartalets Idé till Ortopedmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad, med följande motivering: Teamarbetet ökar skoliospatienternas möjligheter till framtida rygghälsa. För frågor och funderingar finns en kontaktsjuksköterska tillgänglig. Utökade träningsmöjligheter och användning av nattkorsett istället för korsett dygnet runt upplevs mycket positivt av patienterna 73 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Chefsläkare Charlotta Nelsson redogjorde för innehållet i patientsäkerhetsberättelsen och syftet med patientsäkerhet som är att skydda patienten från vårdskador. I den därpå följande diskussionen deltog Asso Zand. Sammanträdet ajournerades en timme för lunch. Informationer 74 Vår resa till handboken Schyst! Ann Otto Nemes och Hedvig Bergenheim från Region Värmland presenterade tillkomsten av handboken Schyst, vars syfte är att få med alla i kommunikationen om jämställdhet och jämlikhet. 75 Revisionens granskningar 2015 Ordförande för revisionen Östen Högman meddelade att till följd av det prognostiserade underskott som landstinget står inför och den bristande måluppfyllelse som verksamheten redovisar så kommer revisionen att fort-

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) sättningsvis 2015 granska samtliga beslut som fattas av landstingsstyrelsen. Östen Högman redogjorde även för de övriga granskningar som revisionen avser göra under det fortsatta året. Interpellationsdebatt 76 LK/ Svar på interpellation av Gisela Nyquist (-) om vård i glesbygderna Gisela Nyquist (-) har i en interpellation ställt frågan om tillgänglig och lättläst information till länets invånare (Landstingsfullmäktige 21 april 39). Med anledning av detta lämnades följande svar. Gisela Nyquist (-) har också ställt frågor om den statistik och det enkätmaterial jag hänvisade till i mitt interpellationssvar som behandlades vid fullmäktiges sammanträde den 11 mars 2015 angående vårdsituationen i Filipstad. Interpellationen tar upp en mycket viktig fråga, likvärdig tillgång till hälsooch sjukvård är en nyckelfråga för vårt län och är också en fråga som är livligt debatterad på nationell nivå. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta fastställs i hälso- och sjukvårdens portalparagraf (2 ) och samma paragraf fastställer också att det är den med störst behov av hälso- och sjukvård som skall ges företräde till vården. Vårdgarantin, som interpellanten tar upp, är ett stöd för patienten och landstinget är skyldig att erbjuda vård på annan mottagning om man inte kan tillhandahålla den själv inom angivna tidsgränser. Vårdgarantin innehåller fyra delar som innebär att: - man som patient ska få kontakt med primärvården, t.ex. vårdcentral eller sjukvårdsrådgivning, samma dag som man söker. - om frågan bedöms vara aktuell för undersökning av läkare, ska man som patient få en läkartid inom högst sju dagar. - vid behov av ytterligare specialistvård, ska väntetiden vara max 90 dagar från det att remissen gått iväg. - om bedömning leder till beslut om ytterligare åtgärd, i form av operation eller behandling, ska väntetiden var max 90 dagar från det att beslutet fattades. Vårdgarantin gäller inte för all form av vård och behandling som landstinget producerar. Vårdgarantin gäller bl.a. inte för återbesök, inte om man av medicinska skäl bör vänta mer än sju dagar, inte för medicinsk service (exempelvis laboratorie- och röntgenundersökningar) och inte för utredningar eller undersökningar.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) När det gäller uppföljningen som Sveriges Kommuner och Landsting tillhandahåller på webbplatsen vantetider.se ( så är både Vårdcentralen Filipstad och Filipstads nya vårdcentral bättre än både Värmland och riket avseende tillgänglighet utifrån vårdgarantins kontakt första dagen och läkarbesök inom sju dagar. Om man som patient söker för något som inte omfattas av vårdgarantin, får man däremot vänta längre, både på Vårdcentralen Filipstad och på Filipstads nya vårdcentral. Det är viktigt att vara medveten om att det är den medicinska bedömningen som ligger till grund för fördelningen av läkartider och att all producerad hälso- och sjukvård inte omfattas av vårdgarantin. Vi förtroendevalda behöver lyfta blicken och se till hela Värmland. Se helheten i de utmaningar och förutsättningar som länet har. Många yngre väljer att flytta från Värmland, andelen äldre ökar och behovet av hälso- och sjukvård förändras. Utvecklingen i Värmland ser också olika ut i kommunerna. På grund av de utmaningar vi ser, har landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård i Värmland, detta i ett perspektiv på femton år, dvs. hur ska hälso- och sjukvården i Värmland se ut år Arbetet pågår för att prognosticera hur värmlänningens behov kommer att se ut, avseende faktorer som demografi, socioekonomi, sjukdomspanorama och förväntningar och beteenden. I arbetet ser man också över hur utbudet av framtidens hälso- och sjukvård kan tänkas se ut med e-hälsa, flöden och processer, utbudspunkter och innehåll, samverkan och patientmedverkan. Utgångspunkterna i utvecklingsplanen är att se över möjligheterna att tillgodose, de begrepp som du tar upp i interpellationen, närhet, kontinuitet och kontakt utifrån invånares och patienters olika behov. Vi ser att det finns utvecklingspotential när det gäller framtagande av mobila enheter, dvs. kan vi hitta lösningar där vården kommer till patienten i stället för tvärtom. Med tekniken kan vi också skapa e-hälsolösningar där patienter kan vara aktiva medaktörer i vården på ett annat sätt än tidigare. I Landstinget i Värmland påbörjas exempelvis en pilot med internet-kbt (kognitiv beteendeterapi) under hösten En ytterligare utvecklingspotential ser vi finns inom området för samverkan över organisatoriska gränser och mellan kommuner och landsting och andra viktiga aktörer för patientens bästa väg genom vården. Uppdraget att ta fram en utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård ska återrapporteras till landstingsstyrelsen den 22 september Efter detta kommer det politiska förankringsarbetet att ta vid, inte minst i form av att kommunicera framtida förutsättningar med länets invånare. Vi som förtroendevalda bör se till helheten. Jag kommer att ta detta ansvar som landstingsstyrelsens ordförande och jag hoppas att även du kommer att ta detta ansvar som medborgarföreträdare för alla invånare i Värmland. Uppdraget är att möta behov, genom att åstadkomma bra utbud och struktur för Värm-

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) lands alla delar. Om vi ska leva upp till en god hälso- och sjukvård för alla måste vi se till helheten, och till de nämnda utgångspunkterna: närhet, kontinuitet och kontakt. Det arbetet kan inte vänta. Ett ytterligare steg i den riktningen är arbetet med den utvecklingsplan som tas fram för Landstinget i Värmland. Nästa fas i planen är att samla in förslag och synpunkter från medarbetare och invånare. När det gäller uppföljningsdata och tillgänglig statistik finns det en uppsjö sådana att tillgå och naturligtvis har det, liksom du tar upp, betydelse hur de används och hur frågorna ställs i de undersökningar som görs. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillhandahåller mycket material som är offentligt och finns att tillgå på webbplatser tillgängliga för alla. I svaret jag gav dig den 11 mars, hänvisade jag bl.a. till siffror i den nationella patientenkäten som genomfördes 2014 och till siffror publicerade på webbplatsen vantetider.se ( för hösten På vantetider.se finns nu uppdaterad statistik för våren 2015 om landstings/regioners måluppfyllelse utifrån vårdgarantin. På hänvisade webbplatser finns även den information du efterfrågar avseende hur undersökningarna går till och vilka frågor som ställs. I den därpå följande diskussionen deltog Fredrik Larsson och Gisela Nyquist. att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna. 77 LK/ Svar på interpellation av Gisela Nyquist (-) och Lisen Persson (-) om information om politik som förs av landstinget Gisela Nyquist (-) och Lisen Persson (-) har i en interpellation ställt frågan om tillgänglig och lättläst information till länets invånare ( 63). Med anledning av detta lämnades följande svar. Interpellanterna tar upp en mycket viktig fråga. För att vårt demokratiska system ska fungera på ett adekvat sätt, behöver samhällsmedborgare, media och andra intressenter ha tillgång till en begriplig och en lättillgänglig information. Detta gäller inte minst information om de politiska beslut som fattas och vilka konsekvenser besluten har, bl.a. för hälso- och sjukvården. I Sverige har allmänheten, utifrån offentlighetsprincipen som regleras i tryckfrihetsförordningen, långtgående möjligheter att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda eller innehåller personuppgifter som enligt personuppgiftslagen inte får visas. Allmänhetens möjligheter till insyn i offentlig verksamhet säkras också genom rätten att medverka på beslutande politiska sammanträden, exempelvis på fullmäktiges sammanträden i enlighet med kommunallagens bestämmelser (KL, 5 kap 38 ). För att vi i Landstinget i Värmland ska kunna upprätthålla en god insyn och tillgängliga handlingar, erbjuds länsinvånarna och andra intressenter en rad

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) olika kanaler för att kunna ta del av aktuell information. Det går att ta del av allmänna handlingar på landstingets webbplats liv.se och genom att ta kontakt med landstingets diarium. Landstingets ambition är att det ska vara enkelt att söka efter information på webbplatsen och att snabb service ska gälla vid utlämning av allmänna, offentliga handlingar. Informationen på landstingets webbplats finns också att tillgå som talad text och vissa sidor finns omskrivna på lätt svenska. För att ta del av politiska beslut kan man läsa handlingar, protokoll och minnesanteckningar som publicerats på landstingets webbplats och allmänheten kan också delta på landstingets offentliga sammanträden eller ta kontakt med en politiker via publicerade kontaktuppgifter på webbplatsen. Landstingsfullmäktiges sammanträden är offentliga för allmänheten och mötena är även tillgängliga digitalt via webb-tv över webbplatsen liv.se. Som folkbokförd invånare i länets kommuner, har man möjlighet att lämna medborgarförslag, vilket regleras i landstingsfullmäktiges arbetsordning. Landstinget har tillgängliggjort denna möjlighet digitalt genom att lägga ut ett formulär för medborgarförslag på webbplatsen. Under fliken Politik och demokrati på landstingets webbplats finns information, till länsinvånare och allmänhet, om olika påverkanskanaler om man vill göra sin röst hörd. Det finns bland annat kontaktuppgifter till politiker och tjänstemän i den politiska beslutsprocessen och det finns kontaktuppgifter till politiska sekreterare. Vill man ta kontakt med ett av landstingsfullmäktiges representerade partier, finns även kontaktuppgifter till partiernas distriktskanslier på landstingets webbplats. Ibland kan det, liksom ni beskriver i interpellationen, vara svårt att sondera bland föredragningslistor och protokoll och utifrån detta skapa sig en uppfattning om informationen som publiceras. Därför arbetar landstingets kommunikationsstab bl.a. med att göra redaktionella bedömningar av ärenden för att kunna förmedla nyheter och aktuell information via liv.se och genom pressmeddelanden och presskonferenser. Radio, TV, tidningar och enskilda personer i sociala medier bevakar också och förmedlar kontinuerligt nyheter och reportage om landstingets verksamheter. Landstingets kommunikationsstab arbetar också med att sprida landstingsinformation via sociala medier som Facebook, YouTube, Instagram och Twitter. När det gäller information om hälso- och sjukvård, finns en omfattande, kvalitetssäkrad och lättillgänglig information på de nationella internetportalerna: 1177 Vårdguiden ( och Ungdomsmottagning på nätet ( Landstinget har även en lokalt anpassad information på portalerna. Webbplatsen 1177 Vårdguiden erbjuder hälso- och sjukvårdsinformation via talande webb och på över 20 olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken. På 1177 Vårdguiden finns också landstingets e- tjänster (Mina vårdkontakter) med möjlighet till kommunikation med vårdgivare. I den därpå följande diskussion deltog Jane Larsson och Gisela Nyquist. att lägga interpellationen och interpellationssvaret till handlingarna.

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) 78 LK/ Svar på interpellation av Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) om upphandling av utredningsresurser för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) har i en interpellation ställt frågor om landstingets upphandling av neuropsykiatriska utredningsresurser för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ( 64). Med anledning av detta lämnas följande svar. Jag vill inleda med att förtydliga att jag inte delar interpellanternas beskrivning om att landstingets politiska majoritet låtit meddela att det inte funnits något behov av resursförstärkning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har genomgående och konsekvent förmedlat att organisationen behöver anpassas och förstärkas utifrån behoven och att ekonomiska förstärkningar fördelas utifrån det. Division psykiatri och barn- och ungdomspsykiatrin har lagt, och lägger fortsatt ned, ett intensivt och gediget arbete för att anpassa och förstärka utifrån behoven och för att komma tillrätta med brister i organisation, kompetenförsörjning, arbetssätt, kommunikation och arbetsmiljö. Jag vill också poängtera att barn- och ungdomspsykiatrin till stor del bedriver sin verksamhet med tillgänglighet och med hög kvalitet. Frågan om de neuropsykiatriska utredningarna har skapat en bild av att handla om barnoch ungdomspsykiatrin i sin helhet vilket har skapat en onödig otrygghet bland barn och föräldrar i Värmland. Låt oss tydliggöra att tillgänglighetsproblematiken handlar om de fördjupade utredningarna vid frågeställning om eventuell neuropsykiatrisk problematik. Vi har haft högsta prioritet på att även denna del av barns behov ska tillgodoses i sin helhet. Vår avsikt har varit att grundligt lösa de problem som genomlysningar och revisionsrapporter har visat. Detta har bl.a. lett fram till en anpassad organisation av barn- och ungdomspsykiatrin från och med den 1 april 2015 (med tre NP mottagningar, en allmän barnpsykiatrisk mottagning, en mottagning för intensiva insatser och en administrativ enhet). Detta innebär en succesiv ökning av produktionen inom NP-mottagningarna från 2014 års besök, till målet besök. Anpassningen innebär förutom förändrade arbetssätt och ökad patienttid en förstärkning inom BUP med åtta behandlare och två avdelningschefer. Den ökade kapaciteten innebär, med full bemanning, 480 egna neuropsykiatriska utredningar per år vilket klarar ett inflöde av förfrågningar med en väntetid inom 30 dagar. Utmaningen är nu att kommunicera såväl förstärkningar som förbättringar på ett adekvat sätt så vi lyckas att rekrytera rätt medarbetare. Utöver årlig uppräkning, har BUP tilldelats en förstärkning med tio miljoner kronor. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som medverkar till denna förbättring. Jag vill också välkomna alla nya och nygamla medarbetare som medverkar i denna nya, anpassade och förstärkta organisation med höga kvalitetsmål. Ni gör skillnad för våra barn och för Värmland. När det gäller frågeställningarna i interpellationen, vill jag först resonera kring begreppet kö. Det är mycket viktigt att följa och reflektera över an-

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) talet barn som anses vara i behov av neuropsykiatrisk utredning. Har vi exempelvis ett rimligt antal remisser per år? Hur kan vi gemensamt arbeta för att förbättra för barn och unga i Värmland? I granskningen av NP-resurserna är det däremot väntetider och kvalitet som är avgörande. Om vi ändå väljer att fokusera på antal barn, ser vi att cirka 850 barn väntar på att få genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Av dem har ca 180 familjer valt att genomgå en utredning från upphandlade resurser med avtal via andra landsting. Så snart samtliga remisser bekräftats beräknas siffran minska med motsvarande antal. Sedan i maj görs en prioritering av de patienter som står i kö. Avrop har också påbörjats enligt upphandlade resurser, under första veckan i juni. Dessa utredningar har därför ännu inte påbörjats. Prognosen och planeringen från BUP är att cirka 420 barn ska erbjudas hjälp av upphandlad resurs under Är det enbart utredning som är upphandlad eller är det både utredning och behandling? Landstingsstyrelsen beslutade 23 september 2014 att, som komplement till egen verksamhetsutveckling, upphandla neuropsykiatriska utredningar och uppföljning. Uppföljning definieras i underlaget som uppföljning/behandling/habilitering i relation till det behov som föreligger. Syftet var att tillgodose tillgängligheten till neuropsykiatrisk vård och stöd i sin helhet. Verksamheten valde att, i ett första skede, upphandla endast utredningar utifrån planeringen att man med befintliga resurser skulle minska väntetiderna samt att man inom ramen för den egna verksamheten själva ville hantera behandling och habilitering. Befintliga resurser definieras som de tjänster man lagt planeringen utifrån, men där ett flertal vakanser för tillfället finns. Enligt den planeringen visar prognosen, att väntetiderna succesivt förväntas minska, men först kommer att vara helt tillgodosedda vid ingången av Eftersom uppdraget att tillgodose en vård utan köer kvarstår, har arbetet med att titta på upphandling av behandling påbörjats. Besluten är, som jag beskriver, redan fattade av landstingsstyrelsen, men vissa uppgifter kvarstår att lösa inom hälso- och sjukvårdsledningen. Efter att det är gjort, beräknas upphandlingen ta fyra till fem månader i anspråk. Hur görs urvalet och prioriteringen av vilka som ska komma ifråga för den upphandlade resursen? En av anpassningarna i barn- och ungdomspsykiatrins organisation från och med 1 april 2015, innebär att två nya avdelningschefer anställts. Det möjliggör ett förstärkt ledarskap och ansvar. Respektive avdelningschef har idag ett konkret ansvar för att veckovis, tillsammans med NP-koordinator göra prioriteringar och boka in utredningar och nybesök för att tillse att bästa möjliga utredningstakt hålls utifrån lagd planering och att rätt barn hänvisas till rätt utredningsresurs. För de barn och familjer som väntat länge men haft andra insatser från BUP, kompletterar man med det som behövs (t ex läkare och psykologtestning) för att kunna sätta diagnos. För barnet innebär det att en utredning per

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) automatik inte behöver ta en viss tid eftersom barnet kan tillgodoräkna sig den tid som finns genom de tidigare insatserna. Man prioriterar även barn upp till sex år, vilket innebär att för en del blir kötiden väldigt kort. I vissa fall endast någon månad. Ett tiotal barn har väntat sedan okt-dec 2012, men dessa tar man nu förnyad kontakt med och erbjuder upphandlad utredning utifrån att det finns bolag i Karlstad. Alla familjer med barn som remitterats för neuropsykiatrisk utredning får brev med information om vårdval utifrån nuvarande möjligheter med upphandlad och kvalitetssäkrad resurs. Hur tillgodoses en jämlik vård när det krävs resor utanför Värmland? Närhet till vården, i tid och geografiskt, är viktiga aspekter för en jämlik vård. Allra viktigast för en jämlik vård är kvalitetsaspekterna. Därför lades ett omfattande arbete ned för att arbeta fram förfrågningsunderlaget. Upphandlingen har medfört att landstinget nu har avtal med fem olika leverantörer gällande utredningar avseende barn och unga. Fyra av dessa uppger att de har för avsikt att etablera sig i Karlstad. En har i dagarna etablerat sig i Karlstad och de övriga avser att så göra under hösten. Hur mycket pengar har avsatts till upphandlingarna? Verksamheten budgeterar både för sin egen löpande verksamhet och köpta tjänster. Totalt förstärkt ram är tio miljoner kronor. När är köerna borta? Ambitionen och uppdraget är att komma i balans så snart som möjligt. Den nya organiseringen möjliggör ett kompetensöverskridande samarbete runt barnet, vilket i många fall kan innebära en mindre omfattande utredning i senare skede, detta med bibehållen kvalitet. Man har också fått indikationer på att flera föräldrar som väntat länge utan andra insatser avböjer utredning när de blir erbjudna. Utifrån detta och kompletterande upphandling för uppföljning kommer vi fortsatt att följa förbättringsarbetet. Vi kommer också att snarast begära en reviderad prognos om hur målet, en vård utan köer, ska uppnås. I den därpå följande diskussionen deltog Marianne Utterdahl, Christina Wahrolin, Anders Nilsson, Gert Raiml och Daniel Schützer. att lägga interpellationen och interpellationssvaret tillhandlingarna. 79 LK/ Svar på interpellation av Daniel Schützer (S) och Per Gruvberger (S) om det allvarliga ekonomiska läget Daniel Schützer (S) och Per Gruvberger (S) har i en interpellation ställt frågor om det ekonomiska läget i landstinget ( 65). Med anledning av detta lämnas följande svar.

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Jag vill inleda med att betona att landstingets målmedvetna arbete med förflyttat fokus och förbättringsåtgärder har gett resultat. Det är vi mycket nöjda med. Fler får tillgång till vård snabbare och vi når fler mål. Precis som interpellanterna tar upp, är det ekonomiska läget i landstinget för närvarande en utmaning. Orsakerna till förväntat underskott i budget 2015 beror framförallt på att planerade insatser för effektivisering och förbättringar hittills inte har gett tillräckliga effekter. Landstingsstyrelsen har god inblick i det arbete som bedrivs för att hålla nettokostnadsutvecklingen på rimlig nivå och har även det största förtroendet för hälso- och sjukvårdsledningen i detta arbete. Ett kontinuerligt arbete pågår inom landstingets ledning och divisioner för att balansera kostnadsutvecklingen. Arbetet inkluderar kontroll, styrning, analyser och stöd till verksamhetschefer. Inriktningen är fortsatt förbättrad tillgänglighet och kompetensförsörjning, samtidigt som åtgärder med kortsiktiga effekter sätts in. Exempel på åtgärder är gemensam planering av personalbehov, styrning av kapacitet och planerad bemanning, restriktioner för utbildningar, möten och konferenser, återhållsamhet vid etablering och drift av projekt och uppdrag och översyn av användningen av hyrpersonal. Inom divisionerna riktas fokus bland annat på att minska övertid och materialinköp samt på att pröva alla tillsättningar av vakanser och vikariat. Landstingets pågående arbete för att utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet kommer att leda till en effektivare hälso- och sjukvård och denna utveckling får inte avstanna. Effekter av produktionsplanering och andra effektiviseringar faller inte ut omedelbart men kommer att ge resultat på den ekonomiska utvecklingen. Fokus ligger på att nå budgeterade ekonomiska resultat 2015 och fokus ligger fortsatt på våra kvalitetsmål om inga vårdskador, bästa vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. Interpellanterna oroas över det paradoxala i att personalkostnaderna i landstinget överskrider budgeterade medel samtidigt som landstinget har svårt att bemanna med personal i hälso- och sjukvården. Jag förstår att bilden kan vara svår att få ihop. Det är samtidigt den komplexa verklighet vi har att göra med. Landstinget i Värmland är en stor organisation med olika behov och förutsättningar i olika verksamheter. Vissa verksamheter har svårare med bemanning och att rekrytera personal med rätt kompetens, andra verksamheter har inte det. För landstinget har behovet av att hyra in personal och svårigheter med att rekrytera till och bemanna nyckelbefattningar varit en kostnadsdrivande post. Svårigheter att bemanna och rekrytera personal är utmaningar som Landstinget i Värmland delar med samtliga landsting och regioner i landet. Landstinget har bl.a. satsat på att anställa fler undersköterskor för att kompensera för sjuksköterskebrist. I april 2015 hade landstinget 139 fler anställda än vid samma tidpunkt förra året, därav mer än 100 undersköterskor. Interpellanterna undrar också över hur kostnaderna kan förväntas minska med mer än 100 miljoner kronor i jämförelse med delårsresultatet. Det är en berättigad fråga och mitt svar är framförallt att intäkter och kostnader inte fördelas jämnt under året och därmed blir beräkningen inte av linjär karaktär.

20 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (38) Ett underskott för 2015 innebär en ny utgångspunkt för flerårsplan med förstärkt fokus på ekonomin och bibehållet fokus på kvalitetsmål om inga vårdskador, vård utan köer, respektfulla möten och bäst vårdkvalitet. Till ett fortsatt arbete för bättre kvalitet och ett starkt fokus på god hushållning av landstingets resurser hör det pågående arbetet för att utveckla den värmländska hälso- och sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov. I detta arbete har hälso- och sjukvårdsledningen i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för länets framtida hälso- och sjukvård, år Uppdraget ska återrapporteras till landstingsstyrelsen den 22 september 2015 och därefter tar det politiska förankringsarbetet vid, inte minst i form av att kommunicera framtida förutsättningar med länets invånare. Utvecklingsplanen kommer att ha ett långsiktigt perspektiv och ska bidra till att förbereda landstinget inför de omställningar som blir nödvändiga inför framtidens behov. I den därpå följande diskussionen deltog Fredrik Larsson, Daniel Schützer, Per Gruvberger och Ulric Andersson. att lägga interpellationen och interpellationssvaret tillhandlingarna. 80 LK/ Svar på interpellation av Anders Nilsson (V) om hjärtstartare Anders Nilsson (V) har i en interpellation ställt frågor om hjärtstartare i landstingets verksamheter ( 66). Med anledning av detta lämnades följande svar. Interpellanten tar upp en mycket viktig fråga. Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet. Inom hjärt- och kärlsjukdomarna är akut hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken och en stor andel av personerna som dör, avlider innan ankomst till sjukhus. Den viktigaste behandlingen för dessa personer är, liksom interpellanten lyfter fram, en elektrisk chock över hjärtat med en så kallad hjärtstartare, en defibrillator, som hjälper hjärtat tillbaka till normal funktion. Eftersom det ofta tar för lång tid innan elektrisk behandling kan påbörjas efter hjärtstoppet, är hjärt- lungräddning (HLR) ofta livsavgörande för den drabbade i väntan på ambulans. Landstinget i Värmland har, för att tillhandahålla bästa möjliga akutsjukvård för länsinvånarna, tecknat avtal med länets kommuner om så kallade I väntan på ambulans - larm (IVPA). Samtliga kommuner i Värmland omfattas och IVPA finns på 38 orter i Värmland. Det innebär att räddningstjänstens personal rycker ut vid larm om vissa allvarliga sjukdoms- och olycksfall, däribland plötsligt hjärtstopp. Räddningstjänstpersonalen har utbildning i HLR och har tillgång till hjärtstartare. I öppna jämförelser ligger Värmland i ett nationellt perspektiv bra till avseende personer som överlever 30 dagar efter hjärtstopp med påbörjad hjärtlungräddning, detta sedan flera år tillbaka. Att Värmland placerar sig högt