1,5. Krökta borrhål ny utmaning. Skakning tömmer snabbare. Nr 3 APRIL är samhällsbyggande. KARIN ENBERG: Kultur

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB KARIN ENBERG: Kultur är samhällsbyggande GÄSTKRÖNIKA SID 13 Mer areal till golfbanor än gruvor NYHETER SID 4 Nr 3 APRIL 2013 Tre nya gruvor: Jättespännande att påverka en orts utveckling Hon har fått ansvaret att förverkliga LKAB:s tre nya gruvor i Svappavaara. Ett gigantiskt projekt som förverkligar LKAB:s ambition om att öka årsvolymen järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton. Klart är att det ska tillsättas drygt personer bara i Svappavaara, säger Monica Quinteiro, LKAB:s platschef för verk och gruvor i Svappavaara. INTERVJU SID 8 9 Monica Quinteiro är ny platschef i Svappavaara. Skakning tömmer snabbare En vibrator ska snabba på tömningen av malmvagnar för att effektivisera lossningen. En minst sagt armstark maskin skakar ut vagninnehållet. NYHETER SID 2 1,5 miljarder har LKAB investerat i effektivare rökgasrening. NYHETER SID 10 Krökta borrhål ny utmaning Foto: FREDRIC ALM LKAB Wassaras borrteknik har firat triumfer för sin exakta rakhet, men nu ställs teknikerna inför en ny utmaning: att borra krökta borrhål. NYHETER SID 5

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller ska LKAB Fastigheter ha byggt 500 nya bostäder i Kiruna och Gällivare Kommuner blev ett utmanande år med stora svängningar i pris och efterfrågan. Men när årets leveranser summeras kan vi konstatera att det blev rekord igen. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. VD LARS-ERIC AARO Stärkt varumärke och attraktiv region När jag bläddrar i annonsbladen i Malmfälten så tittar jag lite extra efter LKAB:s logotyp, och jag blir glad när jag ser hur många annonser den förekommer i, och hur många olika typer av föreningar vi stöder. Den bredden är viktig när vi på LKAB fattar beslut om vilka verksamheter vi ska sponsra. LKAB:s sponsring har flera syften. Dels ska den hjälpa till att stärka varumärket LKAB, det är grundanledningen till alla företags sponsorverksamheter. Utöver det ska vi medverka till ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och kulturupplevelser på våra verksamhetsorter. Det vill vi göra eftersom det gynnar attraktiva samhällen som vi är så beroende av för att behålla våra kompetenta medarbetare och för att kunna locka nya. Just bredden i utbudet är en nyckel för att ge ett samhälle stor dragningskraft. Vår sponsring riktas inte bara till lokala föreningar utan också till enskilda idrottare och kulturutövare. I dessa slutspelsdagar har förstås många av oss varit extra engagerade i länets enda elitserielag i hockey. LKAB har valt att vara en sponsor av Luleå Hockey för att vi tror att det gynnar hela länet, och för att det ger oss en chans att synas och väcka intresse för vår koncern och Norrbotten i andra delar av landet. Ska LKAB och Norrbotten synas i övriga Sverige så skall vi välja det varumärke som syns oftast i medierna. Det varumärket är Luleå Hockey. Stödet till Luleå Hockey är ekonomiskt mycket mindre än det samlade stödet till alla föreningar, kulturutövare och enskilda idrottare i Malmfälten. De nya mediaskärmarna som visar film och resultat i Lombiahallen i Kiruna är ett gott exempel på hur samarbetet i länet kan fungera. Luleå Hockey har skänkt skärmarna till Kiruna IF och de har kommit på plats med ekonomiskt stöd av LKAB och flera av KIF:s trogna sponsorföretag. Tack vare dem kan Kiruna IF erbjuda sponsorer ännu bättre exponering och därmed få nya intäkter, och dessutom får hockeypubliken ännu bättre matchupplevelser. Tillsammans stärker vi ishockeyn i länet och ökar attraktionen i samhällena! 1. De 68 vagnarna lossas i en kontinuerlig rörelse. FAKTA VAGN Totalvikt: 120 ton Gods: 100 ton FAKTA VIBRATOR Totalvikt för två vibratorarmar: 17 ton Vikt en arm: 8,5 ton Höjd: ca 3 meter Bredd: mm Längd: mm 3. Vibrationer och slag löser upp godsets bindningar mot vagnskorgen och godset störtar ur. En ny vibratormaskin ska effektivisera lossningsarbetet. 2. Vagnen kommer i position för tömning. Luckan undertill öppnas och vibratorerna börjar bearbeta vagnskorgen. Skakande effektiviserar lossning Svappavaara. Att frakta malm på järnväg handlar inte bara om själva tågtrafiken. För att få effektiva omlopp måste tågen lastas och lossas snabbt. Lösningen är en ny vibratormaskin för lossning. Varje tåg består av 68 vagnar med en totalvikt om 120 ton per vagn. Det är drygt 100 ton gods per vagn som sedan ska hanteras i lastning och lossning. Tågen lastas och lossas i en kontinuerlig rörelse. En lastning tar cirka 40 minuter, en lossning cirka 60 minuter. Varje störning ställer till med problem som kan göra att tågen kommer iväg för sent eller i värsta fall måste ställas in helt. Nu har LKAB tagit ytterligare ett kliv framåt i utvecklingen genom en ny vibratormaskin för lossning. Det är inte första gången som vibratorer används vid lossning. Tidigare försök är genomförda, men med mindre lyckat resultat. Den nya vibratorn, som nu är i drift vid terminal Svappavaara, arbetar med en speciell typ av impuls vars energi går in i vagnen Projektgruppen. Från höger: Björn Åström, Michael Fredriksson, Anders Lasu, Roger Henriksson, Sven Löfgren, Lofgren Engineering AB, Curt Widmark och Krister Rantapää, Epsilon Tekno AB. Foto: Robert Rehnblom under en kort sekvens. Varje maskin väger åtta ton. För att få in energin i vagnskorgen krävs att balansen mellan vibrator och motvikt är rätt. Kombinationen av vibration och slag bryter godsets bindningar mot vagnskorgen varvid godset störtar ur. Förhoppningsvis kan vi snart pensionera de gamla slagmaskinerna som används idag till förmån för den mer effektiva vibratormaskinen, säger Björn Åström, projektledare inom sektionen för logistikprojekt på LKAB. Maskinen är konstruerad Vi flyttar gränsen för vad som är möjligt Fotnot: Vibratormaskinen är patentansökt i Sverige och Norge för att skydda framtida utveckling av maskinen. SVENSKA GRAFIKBYRÅN för att hålla ihop trots de stora påfrestningarna från vibrationerna samt att få alla delar att fungera i temperaturer ner mot -40 grader. Det är främst rågods, finesprodukter och tillsatsmedel som är svåra att lossa. Produkterna fryser och fastnar i malmvagnens korgsidor och luckor, vilket ställer till med problem vid lossning. Ett exempel är att vi har lossat ett tåg lastat med kalk från Luleå som totalt exponerats för cirka 300 timgrader (temperatur gånger tid). Med slagmaskin hade vi troligast misslyckats med lossningen och tvingats ställa in vagnarna i stollen för tining en vecka. Med vibratorerna gick lossningen bra, säger Björn Åström. Med LKAB:s planer på att öka andelen rågods och fines som ska transporteras på järnväg är detta ett steg i rätt riktning. Vi flyttar gränsen för vad som är möjligt att transportera och lossa i våra Malmvagnar. De inledande testerna med att lossa rågods och tillsatsmedel i Svappavaara ser mycket lovande ut, säger Björn Åström. JOHANNA FOGMAN LKAB klättrar på studentrankning Häng i karriärsoffan på LTU: Från vänster Albin Nilsson, Örnsköldsvik, Jonathan Lundberg, Skellefteå, Erik Renman, Lycksele, Oskar Nilsson, Lycksele, Daniel Söderström, Umeå och Ludvig Carlsson, Råneå. LULEÅ. LKAB klättar för tredje året i rad på studentrankingen över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Jag förstår att LKAB klättrar på listan över attraktiva arbetsgivare. Företaget är lönsamt och gruvan flyttar inte. Det ger trygghet. Teknikproblem ger utmaningar för ingenjörer. Det är attraktivt, säger Magnus Smedberg, som studerar till civilingenjör vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. I Företagsbarometern Universums årliga studentrankning av favoritarbetsplatser är LKAB nu landets 47:e populäraste arbetsgivare bland civilingenjörer, en förbättring med sju placeringar från i fjol låg LKAB på 74:e plats klättrade LKAB 20 place ringar på listan till 54:e plats och fick belöning som Årets Raket fortsatte klättringen och nu ligger LKAB på 47:e plats, bäst bland tillverkningsindustrin i norr efter Volvo och Scania. Otroligt kul! Arbetet med attraktiva LKAB är ett av koncernens prioriterade strategiska områden. Nu har vi kvitto på att vi är på rätt väg, säger LKAB:s kommunikationsdirektör Lotta Fogde. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hård. Det här bekräftar att vi är en attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare, säger personaldirektör Grete Solvang Stoltz. Vid LTU finns många röster om LKAB. Självklart! LKAB är ju vårt fadderföretag. Vi har bra kontakt med LKAB, säger Albin Nilsson, Örnsköldsvik, som studerar industriell miljö och processteknik vid LTU. Han får medhåll av sina kompisar i studentsoffan, Jonathan, Erik, Oskar, Daniel och Ludvig. De kan alla tänka sig att söka jobb hos LKAB, men bara två av dem har besökt LKAB:s karriärsajt på Daniel Söderström från Luleå och Ludvig Carlsson från Råneå har närmast till. Jag kollade sommarvikariaten för att se om det fanns något, men visst, i framtiden kan jag absolut tänka mig ett jobb hos LKAB, säger Oskar Nilsson, Lycksele. Två av studiekamraterna är Evelina Landström, Piteå och Sandra Jodlovsky, Vänersborg. Sandra känner bara LKAB till namnet, och Evelina förknippar LKAB med stålproduktion. Det vill jag inte jobba med. Men visst, om det finns så många olika jobb som LKAB säger, kanske jag skall titta på karriärsajten i alla fall, säger Evelina. Matilda Wallgren och Anna Ramvall från Södertälje är på LTU på besök hos en kamrat. De har Matilda Wallgren och Anna Ramvall, Södertälje, vill jobba internationellt respektive med barn. Foto: Mauritz Magnusson knappt hört talas om LKAB, och tänker plugga samhällsbyggnad internationellt respektive till förskollärare. Ingen av oss har tänkt på LKAB som alternativ, säger de. Mauritz Magnusson Fakta FöretagsBarometern 2013 Mäter: Opinioner om bland annat företag. Antal deltagare: studenter. Antal värderade: företag. Antal undersökta: 30 universitet. Period: nov 2012 till feb LKAB:s placering: 47 (54, 74). Populärast: Google. Hallå där! Niclas Svanelöv, nytillträdd stadsvärd och projektledare för projektet Ett snyggare Kiruna. Nu ska Kirunas centrala delar snyggas till LKAB och Kiruna Kommun vill tillsammans samverka för att bibehålla och om möjligt höja statusen i områden med hög besöksfrekvens. Gruvans utbredning och samhällsomvandlingen gör att det finns behov av att se över underhållet på bostadsområden, parker och torg i centrala delar. Målet och syftet är bland annat att det ska vara fortsatt trivsamt i de områden som påverkas fram till avveckling. Vi vill ju att samhället ska vara attraktiv att bo i och besöka under pågående samhällsomvandling. Kan du nämna något exempel? Det kan handla om att bättre hålla efter ett grönområde, ställa ut fler blomlådor eller måla en fasad som ser risig ut. Med små medel kan man göra underverk. Samtidigt handlar det om sunt förnuft, det är ju områden som inom kort ska avvecklas så vi kan inte utföra hur stora jobb som helst. Vad ingår i din roll som stadsvärd och projektledare i projektet? Bakom projektet står LKAB, LKAB Fastigheter samt Kiruna kommun och Tekniska Verken i Kiruna AB och som stadsvärd handlar det om att samordna aktiviteter som ska utföras och skapa en tvåvägskommunikation mellan projektets parter, invånarna och intresseföreningarna. Vi vill veta vad Kirunaborna tycker om våra miljöer och vilka idéer och önskemål de har. Utöver det så jobbar jag som säkerhets- och miljöansvarig på enheten Samhällsplanering på LKAB. Mycket av det arbetet handlar om att säkerställa att säkerhets- och miljöfrågor har högsta prioritet i LKAB:s projekt som rör samhällsomvandlingen. Hur ska ni gå tillväga rent konkret? Vi tänker möta Kirunabor i alla åldrar för att informera och engagera dem i projektet i samband med egna, nya och redan befintliga arrangemang. Vi tjuvstartade i samband med Kirunahugget och fick bra respons. När vi sen identifierat områden som behöver åtgärdas är tanken att vi själva utför jobben under perioden maj till september. Förhoppningsvis hinner vi göra en del redan i sommar. När det gäller sommaren så kommer vi bland annat att arrangera en trivselkväll med konstutställning i Gruvstadsparken där vi hoppas få in åsikter och förslag från invånarna. Vi är också med när LKAB och LKAB Fastigheter i anslutning till Kirunafestivalen arrangerar en hemvändardag på Ullspiran. (Se separat annons). Hur gör man om man vill bidra till ett snyggare Kiruna? Förutom att komma med synpunkter när vi träffas i samband med aktiviteter går det utmärkt att skicka förslag på idéer till: snyggarekiruna@ lkab.com Ulrika Westerberg Ett snyggare Kiruna blir snart verklighet. Foto: FREDRIC ALM

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 5 Avancerad teknikutveckling i Malmberget Krökta borrhål är gruvans stora framtida utmaning Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig på LKAB, vid industrivakten i Malmberget. Foto: Maritha Mossberg Stölderna har ökat LKAB. Antalet stöldanmälningar ökar inom LKAB. Under förra året stals för flera hundratusentals kronor från de olika anläggningarna. LKAB ser mycket allvarligt på stölderna, säger Ronnie Hansson, sektionschef. I snitt anmäls cirka fem stölder varje månad. Under ett par månader i höstas stals en minigrävmaskin, en timmergrip, en lastbrygga och en stor grind. Det är stora skrymmande föremål. Den här typen av stölder är inte gjorda i stundens ingivelse. Vi behöver uppmärksamma det här för att få in tips från våra anställda och andra som vistats innanför industriområdena, säger Göran Heikkilä, ansvarig för operativa risker inom Mining på LKAB. Stölderna av grävmaskinen och timmergripen har skett under jord i Kiruna och visar på välplanerade tillgrepp. Vad görs för att få stopp på stölderna? Vi ökar kontrollerna vid utpassering från våra industriområden, genom exempelvis fler stickprovskontroller. Vår förhoppning är också att genom att vi offentligt uppmärksammar stölderna så ska fler anmäla när de ser något anmärkningsvärt eller märkligt. Anmälan kan göras anonymt och i första hand till LKAB:s sektion för bevakning, PIB. Vi vet inte om det är antalet stölder som blivit fler eller om det bara är anmälningarna som ökat, säger Ronnie Hansson. Maritha Mossberg Arealen för gruvdrift är mindre än den som tas i anspråk för golfbanor i Sverige. Kritikerna har fel: LULEÅ. Kritikerna vill begränsa gruvnäringens exploatering i Sverige. En missriktad kritik menar professor Pär Weihed på Luleå tekniska universitet, LTU: Cirka hektar tas i anspråk för bearbetningskoncessioner, det är faktiskt mindre än den samlade areal på hektar som tas i anspråk för golfbanor i Sverige. Gruvindustrin är under debatt av flera olika anledningar just nu, men ett faktum kvarstår, gruvindustrin är under tillväxt, en stark sådan, menar Per Ahl, vd för Sve- Min: Till skillnad mot andra delar av det svenska näringslivet så är gruvnäringen i tillväxt. Gruvföretagen letar med ljus och lykta efter ny arbetskraft. Många av arbetstillfällena skapas i glesbygdskommuner som länge haft en nedåtgående trend. Detta i sin tur ökar möjligheterna för många kommuner att kunna bibehålla och förbättra servicen för kommuninvånarna, vilket i sin tur är bra och till nytta för hela Sverige. Beräkningar visar att i norra Sverige har investeringar i gruvnäringen omfattande miljarder lett till att området ligger i topp i många tillväxtmätningar. Nya prognoser visar också att den svenska gruvproduktionen fram till 2025 kan trefaldigas och då kan skapa uppemot nya arbetstillfällen. Detta kommer att innebära att gruvnäringen då står för uppemot fem procent av landets BNP, menar Ahl. Det faktum att allt fler människor får en ökad levnadsstandard leder till att efterfrågan på metalller ökar. Pär Weihed, professor i geologi på Luleå tekniska universitet, LTU: Under den senaste tiden har en rad argument och påståenden presenterats som skulle tala emot en fortsatt expansion av gruvbrytning i Sverige. Bland annat har det påståtts att stora landområden tas i anspråk för gruvetablering. De landområden som i Sverige tas i anspråk för bearbetningskoncessioner utgör cirka hektar, vilket utgör 0,5 promille av landytan och är mindre än den samlade areal på hektar som tas i anspråk för golfbanor i Sverige. Som jämförelse var omkring 4,3 miljoner hektar, motsvarande 10,4 procent, av Sveriges landareal nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller djur- och växtskyddsområde år Ett annat argument som förts fram mot den svenska gruvbrytningen är att återvinningen av metaller måste öka. Gruvproduktionen fram till 2025 kan trefaldigas och kan då skapa uppemot nya arbetstillfällen Per Ahl, vd för SveMin. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Vi behöver fler gruvor Återvinning är en viktig komponent i ett hållbart samhälle, men den är inte lösningen på den stora efterfrågan av metaller som finns i världen idag. Återvinning av till exempel all koppar som kan bli skrot räcker bara till 20 procent av dagens behov, säger Pär Weihed. Ytterligare ett argument som ibland förs fram är att den svenska gruvdriften till stora delar drivs av utländska bolag. Idag finns det femton metallgruvor i Sverige, och ytterligare 2 3 planeras att starta. Dessa gruvor drivs av åtta olika svenska bolag varav ett är statligt, fyra är listade på Stockholmsbörsen och de tre övriga bolagen är listade utomlands. Att utveckla gruvor kräver mycket pengar så det utländska kapitalet hjälper till att utveckla den svenska gruvindustrin. Det borde tvärtom vara självklart att vi nu fortsätter att utveckla den svenska gruvnäringen, vilket innebär en fortsatt långsiktig hållbar gruvdrift i världsklass och ett fortsatt sökande efter nya mineraltillgångar i Sverige vilket kommer att ge oss ytterligare gruvor och arbetstillfällen. Det är bra för landets kommuner, det är bra för hela Sverige och det är också bra för utvecklingen i världen, säger Per Ahl. RONNY OLOVSSON MALMBERGET. Att borra krökta hål är framtidens utmaning för LKAB Wassara. Vi har alltid gjort det andra inte klarat av. Men det här är det svåraste vi ställts inför, säger Lars Öderyd, chef för Wassara borrtekniskt center i Malmberget. Under många år har målet varit att borra långa och extremt raka hål. Nu ska det borras krökta hål med full kontroll på hur krokigt det blir. Avståndet ska bli kortare mellan de yttersta borrhålen. Idag borras spränghålen i en solfjäderform. Längst bort är hålen ganska långt ifrån varandra. Det innebär att malmen som sprängs loss varierar i storlek och mängden gråberg ökar. Krökta hål behövs för att borrhålen ska komma närmare varandra längst ut. Vi kan tjäna stora pengar om vi minskar inblandningen av gråberg i malmen som sprängs loss. Samtidigt ökar vi gruvans livslängd. Det blir lönsammare att bryta på större djup, konstaterar Lars Öderyd. Vägen mot målet med krökta borrhål har flera utmaningar. Om ett år ska det bedömas om det finns förutsättningar att fortsätta arbetet. Går allt bra kan projektet sättas i produktion om fem år. All Wassaras borrteknik har alltid provats ut i LKAB:s underjordsgruvor, främst i Malmberget. Det mest komplicerade kan bli att mäta exakt var borren befinner sig under krökningen av hålet, påpekar Lars Öderyd. Samtidigt pågår utvecklingsarbetet med den vattendrivna sänkborrhammaren på andra områden. Borrningen ska kunna ske med smutsigt vatten, alltså med fler partiklar i vattnet. Hammarens hastighet ska ökas med 25 procent. Ökad livslängd på hammaren. Utveckling och delaktighet i styrningen av borrprocessen. Emil Kenttä, reparatör på LKAB Wassara AB, och Lars Öderyd, chef för Wassara borrtekniskt center i Malmberget. foto: Maritha Mossberg Fakta LKAB Wassara AB startade 1988 och ägs av LKAB. LKAB Wassara AB säljer och utvecklar vattendriven borrning. Företaget har totalt 43 anställda varav 14 i Malmberget. Hjärtat i verksamheten är den patenterade Wassarahammaren som utvecklats för att borra långt och rakt. Inom gruvbrytningen anses borrhål över 30 meter som långa hål och svåra att få raka. Skillnaden mellan borrhålen är tydlig. Förutom att utveckla produkterna så får LKAB möjlighet att använda borrmeterna till att förbättra sin brytningsprocess i gruvorna. För Lars Öderyd är det en dröm som gått i uppfyllelse när Wassara borrtekniskt center invigdes den 19 februari i år. Han brinner passionerat för sitt jobb och han ser möjligheterna, inte svårigheterna. Det är det här jag har drömt om, att vara delaktig och skapa en sådan här avdelning. Tack vare stödet från koncernledningen har det här blivit verklighet, utbrister han. Flera gånger poängterar Lars Öderyd det värdefulla i att alla inblandade är engagerade och hela tiden vill driva framåt. Vi siktar hela tiden på att bli bäst, bättre än andra, säger han. Maritha Mossberg Krossanläggningen för pelletsfines har flyttat till en mer skyddad plats. FOTO: FREDRIC ALM Pelletskross flyttas för att minska damningen KIRUNA. Under flera års tid har ett kontinuerligt arbete pågått för att minska och begränsa den diffusa damning som uppstår vid LKAB Berg & Betongs verksamhet på området UNIO i Kiruna. Nu har krossanläggningen för pelletsfines flyttats till en mer skyddad plats bakom berget Kiirunavaara. Under hösten 2012 har anläggningen omstrukturerats och ett omfattande miljöförbättrande arbete utförts. Nu har krossanläggningen för sekunda pellets flyttats till en mer skyddad plats bakom berget Kiirunavaara. Samtidigt har stora investeringar gjorts i förbättrad teknik för att minska damningen och begränsa spridandet av de dammande partiklar som uppstår i hanteringen. Förbättringsåtgärderna som utförts på anläggningen omfattar bland annat täckta transportörer, buffertficka ovanför kross och inbyggnad av omlastningspunkter. En ny utläggare har monterats från krossanläggning till upplag för färdiga produkter. Detta för att minska hanteringen av det krossade materialet med lastmaskin. Utläggaren är justerbar i höjd- och sidled samt längs med vilket minimerar fallhöjden på det färdigkrossade materialet med mindre damning som följd, säger Leif Krekula, verksamhetschef för krossanläggningar på LKAB Berg & Betong. Produktionen vid den nya anläggningen startade i mitten av april. JOHANNA FOGMAN Vill gå till botten med framtidsfrågan för Luleås hamn LULEÅ. LKAB vill öka utskeppningen från Luleå Hamn från dagens 5,2 miljoner ton järnmalmsprodukter till 8. Kan man muddra farleden så att vi får in större fartyg ökar Luleå hamns konkurrenskraft, säger Markus Petäjäniemi. Luleås hamn har en viktig roll i LKAB:s logistiksystem och i bolagets expansiva framtidsstrategi är hamnen affärskritisk. Både historiskt och i modern tid så går ungefär en tredjedel av våra produkter ut genom Luleå och till SSAB via vårt södra omlopp. Via Luleå hamn skeppar vi cirka 5,2 miljoner ton järnmalmsprodukter per år nu, berättar Markus Petäjäniemi, direktör för produktion och logistik på LKAB. Och mycket ska bli mer. Enligt planen ska vi upp till 7-8 miljoner ton via Luleå hamn. I Narvik ska vi gå från 18 till uppemot 27 miljoner ton. Men, vi skulle inte klara att skeppa allt via Narvik. Dessutom är det vi producerar i Malmberget mest effektivt att ta ut via Luleå. Kräver ökningen några investeringar? Vi behöver kanske förstärka lagringskapaciteten med någon ytterligare silo. Vi måste sannolikt införa ett tredje skiftlag till, men det handlar inte i numerär om så många tjänster. Men om volymerna ökar så ökar alla behov i underleverantörsleden kring underhåll och service. Så det kan påverka många Luleåföretag positivt, men exakt hur många arbetstillfällen det kan ge är svårt att säga. Det gäller även underhåll av järnvägsmateriel där vi ökar antal tågset. Men framtidsplanerna är inte helt problemfria. Petäjäniemi: Luleås nackdel är djupgåendet där man har cirka tolv meter i hamn, mot 27 i Narvik. Vi hade förstås önskat att man kunnat muddra farleden för att kunna ta in större fartyg. Ska Luleå hamn öka sin konkurrenskraft för att kunna leverera till Kina måste man ha ett djupgående närmare 15 meter. Då skulle vi kunna lasta uppemot ton per båt. Den frågan ligger hos Trafikverket och där planerar man nu att starta fördjupade studier av kostnader och finansieringslösningar, konstaterar Petäjäniemi och tillägger: Sedan har vi det nya svaveldirektivet som gäller från 2015, det tvingar fartygen som trafikerar hamnen i Luleå att övergå till dieselolja vilket betyder dyrare fraktkostnad för kunderna. Norra Norge ingår inte i det, så det blir dyrare att ta varor över Luleå i och med det. Det kan bli ett bekymmer för oss. Men en muddrad farled i Luleå kan vara lösningen: Vi brukar ligga på cirka 400 båtar per år i Luleå, men kan vi öka båtstorleken behöver inte antalet båtar bli fler. Förra året hade vi som jämförelse 192 båtar i Narvik, alltså hälften, men skeppade tre och en halv gånger mer i volym. Medelvikten per båt var ton över året. RONNY OLOVSSON Markus Petäjäniemi konstaterar att farleden in till Luleå hamn bör muddras för att möjliggöra trafik med större fartyg. Foto: Lennart Jönsson

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Ger järnet tillsammans. LKAB och SSAB hejade fram Luleå Hockey i samma tröja LULEÅ. I ett samarrangemang mellan LKAB och SSAB bar LKAB:s vd Lars-Eric Aaro och SSAB:s platschef Stefan Enbom denna dubbeltröja under semifinalen som tog plats i Coop Arena den 21 mars. Den 4 april överlämnades tröjan till Gruv 4:ans styrelse i Malmberget. Representanter från fackföreningarna fanns också på plats under matchen, för vilken LKAB var matchsponsor. Maria Ödalen Östlund Dokumentera gånger tre MALMBERGET. Under tre år, med start i sommar, ska Malmberget dokumenteras. Det ska handla om människornas verksamhet i Malmberget, inte bara byggnaderna, säger Lars Israelsson, kultursekreterare på Gällivare kommun. Projektet att dokumentera är i första hand ett samarbete mellan LKAB och Gällivare kommun. Arbetet ska leda fram till att visa på hur Malmberget har förändrats sedan slutet av 1800-talet då samhället byggdes upp. Projektet ska utmynna i ett datorspel om Malmberget för skolorna, en bok, utställningar, musik, och en modell som visar förändringarna. Maritha Mossberg Temakväll om gruvteknik KIRUNA. Temakvällen om gruvplanering på Kiruna Folkets Hus lockade ett tjugotal åhörare. Under våren erbjuder LKAB temakvällar på informationskontoren i Malmberget, Kiruna och Svappavaara. I slutet av mars var det dags för Carlos Quinteiro, Angelique Bohm och Stefan Qvarnström från Carlos Quinteiro. FOTO: Tina Benson gruvplaneringen i Kiruna att berätta hur en gruva blir till. Carlos inledde med en övergripande beskrivning av Kiruna underjordsgruva. Stefan och Angelique förklarade sedan mer i detalj vad som krävs i form av undersökningar, samarbete och planering för att LKAB ska kunna fortsätta bryta malm under jord. Tina Benson Ingemar Drugge, JTM Produkt AB i Jukkasjärvi, har ökat antalet anställda i företaget från 4 till 22 sedan LKAB är företagets viktigaste kund, tillika tillväxtmotor, vilket nu har resulterat i en avsiktsförklaring med ett säljbolag som jobbar mot alla gruvbolag i Australien. FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND LKAB hjälper sina underleverantörer att växa LKAB. I samarbete med IUC Norrbotten agerar LKAB tillväxtmotor för att stärka underleverantörer inom basindustrin. Det har hjälpt oss enormt mycket och resulterat i att vi ska skriva en avsiktsförklaring med ett säljbolag som jobbar mot alla gruvbolag i Australien, säger Ingemar Drugge som driver JTM Produkt AB i Jukkasjärvi. Ingemar Drugge tog över JTM Produkt AB i Jukkasjärvi tillsammans med sin hustru Företaget är stor underleverantör till LKAB, som är dess viktigaste kund. Då den förra ägaren redan varit inne i olika projekt med IUC var det naturligt för Ingemar Drugge att fortsätta. Det har utvecklat oss mycket som företagare. Man måste ha hjälp av proffs när det gäller exportmarknaden. Det är mycket juridiskt att tänka på och det finns många fallgropar man inte skulle veta om på egen hand, säger han. Det har utvecklat oss mycket som företagare Fakta LKAB:s betydelse för sysselsättning: LKAB: anställda. Leverantörer: anställda. Kunder med leverantörer: anställda. I samhällsservice som berör LKAB: anställda. Totalt: anställda. Källa: Konsultrapport av Mikael Klemets, MKC. Projektet: IUC Norrbotten driver Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin, ett projekt på 2,5 år där LKAB är finansiär tillsammans med Tillväxtverket, länsstyrelsen i Norrbotten och Norrbottens läns landsting. Total budget är 11 miljoner kronor. Projektet ska stärka och utveckla regionens industriella små och medelstora företag. Detta för att skapa starka produktägande företag som kan leverera till regionens basindustri och på en större världsmarknad. Projektet ska identifiera nya innovativa företag som kan bli underleverantörer i framtiden och hjälpa duktiga underleverantörer att bli ännu bättre. Huvudmålgruppen är cirka 100 företag. I samarbetet har företagarparet även fått hjälp med att kartlägga gruvor utomlands. Att valet blev Australien beror på att det där finns flest potentiella kunder. Vi har tittat på hur många gruvor det finns, hur de ser ut och var det är störst chans att få in våra produkter, säger Ingemar Drugge. En veckas rundresa i Australien och hjälp att knyta kontakter har nu resulterat i en förestående avsiktsförklaring med ett säljbolag som jobbar mot alla gruvbolag där. Det är ett ettårigt avtal och produkten vi går in med är axelbytarmaskiner, säger Ingemar Drugge. Tanken med hela IUC-projektet är hitta nya underleverantörer och hjälpa dem som finns att hitta nya marknader, inte minst utomlands. Syftet är att underleverantörerna ska stärka sig själva för att sedan komma tillbaka och stärka basindustrin med nya kunskaper och kompetenser, säger Håkan Karlsson, IUC:s ansvarige för affärsstödjande insatser. Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB, sitter med i styrgruppen för projektet. Vi ser en enorm potential i att ha ett nätverk av kunniga och starka entreprenörer omkring oss. Det är en del av vår inköpsstrategi. När de hittar nya marknader och växer och kommer i kontakt med andra kunder och kundstrategier, kan de sedan ta med sig nya goda idéer hit till oss, säger han. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND KARRIÄR LKAB söker nya medarbetare Sökes: Underhållsingenjör till LKAB Malmtrafik Sista ansökningsdag 28 april 2013 Sökes: Produktionschef till LKAB Malmtrafik Sista ansökningsdag 28 april 2013 Sökes: ERFAREN REDOVISNINGS- EKONOM Sista ansökningsdag 28 april 2013 Du kan söka tjänsterna via 1,6 miljarder norska kronor till Ofotbanen NARVIK. Norges samferdselsminister Marit Arnstad lovade 1,6 miljarder norska kronor till Ofotbanen i ett utspel i Narvik i slutet av mars. Det motsvarar det Jernbaneverket i Norge har bett om, sade Marit Arnstad under en tågresa på Ofotbanen. Otroligt glädjande. Så snart avtalet är underskrivet ligger Norges Jernbaneverk före Sveriges Trafikverket, säger Anders Björnström, vd i LKAB Malmtrafik. Med det norska beskedet är grunden lagd för att bygga ytterligare två långa mötesplatser vid Bjørnfjell och Rombakk samt ytterligare förbättringar på Ofotenbanen, det svenska namnet på den norska delen av Malmbanan. I LKAB:s utvecklingsplan LKAB 37 skall LKAB:s produktion av förädlade järnmalmsprodukter uppgå till 37 miljoner ton år 2015, en ökning med drygt 35 procent. För HEMVÄNDARDAG PÅ ULLSPIRAN 29 JUNI Boka redan nu in den 29 juni i din kalender. Då blir det en hemvändardag på Ullspiran. Vi vill träffa så många som möjligt av alla som någonsin bott här. Ann-Helén Laestadius kommer vara på plats för att samla historier om Ullspiran till sin kommande bok. Mer information kommer. Var: Ullspiran När: 29 juni 2013 att kunna transportera så mycket krävs mötesplatser på 750 meter för LKAB:s långa malmtåg. På den svenska sidan förlängs samtliga mötesplatser, de två sista i år och nästa år. Den norska sidan hotade att bli en flaskhals. LKAB har diskuterat utbyggnaden med norska myndigheter den senaste tiden. Nu har diskussionerna givit resultat. Marit Arnstad menar att järnvägen med det nya beslutet skall kunna svälja ökade malm- och godsmängder de närmaste åren. Däremot räcker pengarna inte till att bygga dubbelspår på hela sträckan, något LKAB önskar från 2020 för att kunna fortsätta utvecklas. När det gäller dubbelspår måste regeringen få återkomma. Det är inte med i Nasjonal Transportplan denna omgång, men när den revideras om fyra år tar vi upp frågan på nytt, säger ministern. GÖR GÄRNA EN INTRESSANMÄLAN PÅ SNYGGAREKIRUNA@LKAB.COM OBS! ANMÄLAN ÄR INTE BINDANDE. KONTAKTPERSON NICLAS SVANELÖV, PROJEKTLEDARE FÖR "ETT SNYGGARE KIRUNA" TEL Bjørnfjell får äntligen en förlängd mötesplats efter ett norskt regeringsbesked. Därmed rullar LKAB:s utvecklingsplan LKAB 37 framåt ytterligare ett steg. Bygget börjar redan i sommar. Bra att det äntligen givit resultat TEMAKVÄLL FÖRÄDLING Varför förädlas järnmalmen och hur går det till? Varför kallar vi våra produkter för LKAB Green Pellets? Vad gör dem så bra? På plats finns Andreas Fredriksson, verksamhetschef för Kiruna anrikningoch förädlingsverk (KA3/KK4), för att lära er mer om förädlingsprocessen. Var: Kiruna Folkets Hus, Lappland Rummet När: Torsdag den 25 april klockan Vi bjuder på fika. Varmt välkomna! VID FRÅGOR KONTAKTA TINA BENSON, KOMMUNIKATÖR, , TINA.BENSON@LKAB.COM Foto: Runar G Gudmundsson LKAB kommenterar det norska beslutet: Regeringen har beviljat en stor summa till Ofotenbanan. Närmast ska ett avtal med Jernbaneverket undertecknas. Bjørnfjell kan börja byggas redan i sommar och för Rombakk startar tillståndsprocessen omgående. Jag tycker också att det är intressant att dubbelspår finns med på den norska agendan. Det är nödvändigt, säger Anders Björnström, Vi har fört diskussioner en lång tid. Bra att det äntligen givit resultat, säger Frank Hojem, chef för LKAB:s samhällskontakter. Mauritz Magnusson

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR INTERVJU LKAB:s dotterbolag Minelco AB har tecknat avtal med Sasol Synfuels (Pty) Limited i Secunda, Sydafrika, avseende leverans av totalt ton magnetit under LKAB Kimit står för 30 procent av Sveriges totala sprängmedelsproduktion. Hon leder förverkligandet av framtidens LKAB i Svappavaara SVAPPAVAARA. Svappavaara står med de nya gruvorna och övriga investeringar inför en spännande utveckling med stor betydelse för LKAB:s tillväxt. Det kräver en samlad och effektiv styrning av alla verksamheter. Den 1 april tillträdde Monica Quinteiro som platschef för verk och gruvor i Svappavaara. För gruvor i den meningen att Monica företräder LKAB via Mining som beställare av den gruvproduktion LKAB Berg & Betong utför under entreprenadliknande former. för framtiden. För att vi ska vara i framtiden krävs det att vi fortsätter anställa fler kvinnor. Skulle alla vara män skulle vi skapa ett samhälle som inte är jämställt. Vi erbjuder attraktiva jobb som är bra betalda. Det lockar kvinnorna idag. Sedan har vi medvetet valt att rekrytera både kvinnor och män. Det är en viktig del. LKAB Berg & Betong ansvarar för driften av de nya gruvorna. Jag ser det som extra viktigt nu att anställa kvinnor till de jobben. Berätta om din nya roll. Jag ska fungera som platschef för Svappavaara. Det innebär att jag ska vara ytterst ansvarig för Svappavaaras anläggningar, produktionsgruvor och verk. Bland annat innebär det ekonomiskt ansvar för Svappavaara som enhet. Jag är även samordningsansvarig för yttre miljö och våra arbetsmiljöfrågor och ska se till att det fungerar för alla verksamheter på industriområdet. Vi är mitt i en intern process inom LKAB att sortera ut gränssnitt och ansvar mellan verksamhetsutövarna. Du har arbetat inom LKAB i snart 20 år. Vad är det som gör att du brinner för denna bransch och ditt yrke? Jag tycker om produktionsarbete. Att vara nära produktionen. Jag började arbeta inom LKAB 1995, då med forskning och utveckling. Efter det blev jag produktionschef under jord för bergtransporten. Jag har i stort sett arbetat med underjordsverksamhet hela tiden, förutom de senaste två åren då jag arbetat som miljöchef på LKAB. Nu ska det bli kul att ta sig an ovanjordsverksamheten. Jag är utbildad bergsingenjör från början och uppvuxen i Malmberget. Jag började plugga i Stockholm, men trivdes inte utan flyttade norrut till Luleå istället. Jag gillar naturen, att vistas ute, och trivs med att bo här i norr. Sedan har vi en otroligt bra arbetsgivare. Om vi ska tala om dig som tredje person. Vem är Monica? Hon är engagerad, glad och intensiv. Hon tycker om närkontakten med människor och det är nog därför just dessa jobb är så roliga. Vad ser du som den största utmaningen, både för bolaget och samhället? Att få tre nya gruvor i drift utan påverkan på miljön, minimera påverkan av damm och buller trots stor industri inpå knuten. Det gäller att hitta lösningar som skapar så lite negativ påverkan som möjligt på vår yttre miljö. Damningsfrågan är ett aktuellt problem. Vad gör LKAB för att minimera och bekämpa damningsproblematiken? LKAB måste leva upp till de lagar och krav som ställs. Vi har inte fått ordning på damningen ännu, men vi arbetar hårt för att lösa problemet. Vi ska ta fram och bekosta de åtgärder som krävs för att nå dit, men det sker inte över en natt. Det är ingen lätt fråga och det kommer aldrig att bli helt dammfritt på industriområdet. Det är inte bara krossarna som står för allt damm, även vägar och upplag orsakar problem. Vi måste bland annat investera för att minska problemen i kombination med daglig damningsbekämpning som att sopa och bevattna. Var befinner sig projekt nya gruvor just nu? Idag har LKAB ett tillfälligt tillstånd för Gruvberget där verksamhet pågår för fullt just nu. Vi väntar på en prövning av hela verksamheten, en prövning som vi tror kommer i september. Vi behöver ett nytt tillstånd för hela Svappavaara som täcker dammar, förädlingsverk och Gruvberget. Vad gäller Mertainen har LKAB lämnat in en ansökan i mars 2011 som ska upp till prövning i maj. Vi hoppas på en byggdom till hösten och att vi då kan komma igång med att bygga anläggningen. Om allt går enligt plan är vi igång med produktionen i Mertainen hösten I Leveäniemi pågår tömning av sjön. Tömningen kommer att pågå i ytterligare 1,5 år. När vi har fått ett nytt grundtillstånd för Svappavaara kan vi lämna in en ändringsansökan för Leveäniemi. I den ansöker vi om nytt brytningstillstånd för Leveäniemi. Jag kommer att delta som anläggningsägare i förhandlingarna. Vad har du för förhoppningar? Min stora förhoppning är att samtliga tre nya gruvor ska vara igång under Innan vi har tillstånden på plats kan vi inte starta produktionen i Mertainen och Leveäniemi. Vi pratar enorma volymer nu. Stämmer det att Svappavaaras tre nya gruvor tillsammans kommer att bli lika stora som Malmberget är idag? Malmproduktionen i Svappavaara kommer att bli jämförbar med Malmbergets. När samtliga tre gruvor är igång kommer vi att producera cirka 10 miljoner ton malm i Mertainen, 12 miljoner i Leveäniemi samt 2 miljoner på Gruvberget. Gruvorna i Svappavaara kommer med andra ord att tillsammans bli minst lika stor som gruvproduktionen i Malmberget idag. En av de större skillnaderna är att vi i Svappavaara arbetar med dagbrottsbrytning och lägre järnhalter än i Malmbergsoch Kirunagruvorna. Nya gruvor är en stor grej, men det finns fler projekt på gång i Svappavaara just nu. Berätta. Monica Quinteiro, ny platschef i Svappavaara, ser positivit på LKAB:s framtid och ortens utveckling. Vår rökgasreningsanläggning är ett stort projekt där vi arbetar med etapp 1 just nu. Inväxling av elfilter och stoftrening ska finnas på plats hösten Därefter startar etapp 2. Då ska vi installera en svavelrening som ska finnas på plats under hösten Den måste vara på plats innan februari 2016 när EU:s nya industriemissionsdirektiv (IED-direktivet) börjar gälla. Ett direktiv som innebär skärpta krav i att tillämpa bästa tillgängliga teknik samt begränsa utsläpp till luft. Utöver rökgasreningsanläggningen har vi en ny utfrakt i Svappavaara samt en ny pelletsprovtagare. Vi kommer även att titta närmare på infrastrukturen på industriområdet. Manskapshusen, kontor och parkeringsplatser bör ligga utanför säkerhetszonen. Kommer LKAB att behöva flytta på byn? Kommer några hus att påverkas av gruvbrytningen? Bostadsområdet Vargbacken kommer att påverkas då vi startar vår verksamhet i Leveäniemi. Där tittar vi på lösningar för området. Vi kommer att arbeta fram en lösning anpassad efter de som bor där idag. Det rör sig om ett 10-tal fastigheter. I övrigt kan byn komma att påverkas av till exempel ökat buller. Det gäller för LKAB:s del att förbereda sig genom att tänka igenom bullernivå med mera. Vi vill att så liten påverkan som möjligt sker mot byn. Vad betyder LKAB:s tillväxt för Svappavaara som by? Det betyder väldigt mycket för framtidstron, att människor faktiskt kan välja att bo kvar och arbeta i hembyn. Det är svårt att bedöma hur många som kommer att välja att bo i byn i stället för att exempelvis bosätta sig i Kiruna, men en sak är säker och det är att det råder bostadsbrist på båda håll. Hur arbetar LKAB för att lösa bostadssituationen för de nyanställda? LKAB Fastigheter och samhällsomvandlingsavdelningen på LKAB kikar på flera lösningar. De tittar på hur vi ska ordna fram lägenheter i både Svappavaara och Kiruna. Klart är att det ska tillsättas drygt personer bara i Svappavaara. Det är mycket folk och de bostäder som finns idag räcker inte till. Från LKAB:s sida har vi dragit igång planeringen. Nu hoppas jag att även kommunen har gjort det och är med på tåget. Det är viktigt att kartlägga var folk vill bo som arbetar i Svappavaara. Jag tycker att det är viktigt att vi bygger något attraktivt, något som växer. Inget barackläger. De som flyttar hit ska vilja leva och bosätta sig här, FOTO: FREDRIC ALM stanna kvar. Då går det inte med något tillfälligt boende. Vi ska locka med ett attraktivt samhälle. Det är minst lika viktigt för Svappavaaraborna. Vi ser allt fler kvinnor på ledande positioner inom LKAB. Hur ser du på det? Under mina 20 år inom produktionen har det alltid varit roligt att se andra kvinnor komma in i företaget. I början av min karriär var vi otroligt få, det är betydligt fler kvinnor idag. Det var få kvinnor i produktion på 90-talet. Idag har vi gott om kvinnliga chefer, och flera på ledande positioner. 17 procent kvinnor inom LKAB. Det är bra Det råder en viss konjunkturoro i världen. LKAB planerar tre nya gruvor. Känner du någon oro inför det? Jämfört med andra länders gruvorter har vi en bra infrastruktur, vi finns en timme bort med flyg från storstan. Vi måste titta på hur vi skapar en flexibel produktionsmiljö. Vi måste arbeta fram en plan för hur vi ska göra om det blir lågkonjunktur för att vara förberedda om det händer. Vi ska titta på hur vi lägger upp avtal med entreprenörerna. Vilka ska vara LKAB-anställda och vilka produktionsdelar ska vi ha på entreprenad? Vi ska vara mer flexibla. Om vi hamnar i en lågkonjunktur, så har vi utarbetat en plan i förväg. Just nu tror jag dock inte att risken är så överhängande för en lågkonjunktur. Vi ser en stadig högkonjunktur just nu, men vi vet hur fort det kan gå. Dessutom har vi världens chans att bygga upp en ny, mer flexibel produktionsstruktur tack vare de nya gruvorna. Tillsammans med LKAB Berg & Betong ska vi förbereda en plan med viktigt input från våra fackliga representanter. Vi vill inte hamna i strukturer med för stor andel fasta kostnader. Svappavaaras gruvproduktion kommer att växa och de fasta anläggningar LKAB har idag ska vidareförädla den tillväxten. Nu ska vi lugnt och metodiskt tänka igenom hur vi förbättrar och trimmar de fasta anläggningar vi har idag så att de kan ta emot den ökade gruvproduktionen. Hur långt kan vi komma utan att göra stora investeringar? Det är frågor att tänka på. Hur ser du på järnmalmens betydelse för tillväxt i världen? Det går inte att göra stål av enbart skrot. Det behövs järnmalm. LKAB är världsledande på att tillverka järnmalm ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Därför är vi också ett mer hållbart alternativ än andra producenter. Till sist, hur ser du på framtiden? Det ska bli jättespännande att få vara med och påverka en orts utveckling. Att få uppleva resan från malm till färdig produkt och lägga upp en ny produktionsstruktur för framtiden. Sedan gäller det att rymma alla verksamheter på rätt område, att bygga rätt för framtiden. Jag tror att det kommer att gå jättebra. Det är helt rätt tid att komma ut med mer kapacitet. JOHANNA FOGMAN

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 11 Damningen ska minskas ytterligare 1 Avgaserna från pelletsproduktionen leds till reaktorn. Gaserna innehåller försurande ämnen som svaveldioxid, väteflourid och väteklorid. 2 Släckt kalk och vatten blandas till kalkmjölk och pumpas upp till toppen på reaktorn. 4 Vattnet förångas och sänker temperaturen på gasen. Kalken reagerar med de försurande gaserna och bildar fasta föreningar. 5 Fasta partiklar bildas i form av kalciumsulfit, kalciumklorid och kalicumfluorid. 6 Slutprodukten avskiljs från gasen med hjälp av ett textilfilter. 7 Två fläktar drar gasen från sintermaskinen och genom gasreningen. 8 Gasen är renad till mer än 90 procent. 8 Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com KIRUNA. Ett förstärkt hållbarhetsfokus, det är ett viktigt fokus för LKAB. Och miljömålen är ett prioriterat område: 2008 till 2012 minskade vi damningen från verksamheten med tio procent, nu ska vi ner ytterligare tio, säger Malin Brännvall, sektionschef för hållbarhetsfrågor på LKAB. Hållbarhet, det är ett framtida fokus för alla större företag och organisationer. LKAB är inget undantag. En ny hållbarhetsstrategi har arbetats fram och arbetet ska nu ske brett via ett stort antal projekt, både nya och gamla, som samordnas. Vårt hållbarhetsarbete täcker in flera områden, vår målsättning är att bidra till attraktiva samhällen och en förbättrad miljö, berättar Malin Brännvall, sektionschef för hållbarhet på LKAB. Andra utmaningar är att ha bra kontroll på etik- och korruptionsfrågor och att utveckla en än mer resurseffektiv produktion med energimål. Och hur LKAB långsiktigt ska använda malmresurserna och prospektera för att tillföra en ny malmbas. Arbetet har handlat om att sammanställa de arbeten som redan pågår och samla och komplettera material. Styra ihop det arbete som redan pågår, berättar Brännvall. Ni ska minska damningen till omgivande samhällen, vad innebär det konkret? Att vi ska minska årsmedelvärdet för nedfallande stoft med tio procent. Vi vet att våra närboende störs av damningen och vi har lyckats minska med tio procent under 2006 till 2012, nu vill vi ta ner det ytterligare tio procent. Här är det många delar av företaget som berörs, damningskällorna är väldigt spridda. Problemet finns på alla våra verksamhetsorter. Det dammar från vägar, från rökgaser och från upplagsverksamhet. Vi har nu kartlagt källorna och arbetsgrupper är tillsatta för att vidta åtgärder. Vad kommer ni att göra för att få bukt med damningen? Kortsiktigt kan det handla om att vattna vägar, eller att asfaltera. Långsiktigt kan vi komma att flytta verksamheter och bygga in lager. Vi måste jobba brett med åtgärderna. Men vi ska samtidigt veta att luftkvalitén på våra verksamhetsorter i dag är mycket bättre än i storstäderna, det vi får klagomål om är nedsmutsande damning. Smuts på altanen. Vi har valt de här målen själva, det är inga krav som vi nu fått från någon kontrollinstans. RONNY OLOVSSON 3 Kalkmjölken fördelas ut till dysor som är placerade i gasinloppen till reaktorn. 1 2 Rökgasrening för miljarder kopplas in Malmfälten. LKAB gör en miljösatsning på 1,5 miljarder kronor för effektivare rening av rökgaserna vid tre av LKAB:s pelletsverk. I satsningen ingår olika projekt för rening av avgaser från tre av pelletsverken, två i Malmberget och ett i Svappavaara. I Kiruna har alla tre pelletsverken redan rökgasrening. Det största nya projektet är en anläggning för rening av rökgaser vid bandugnsverket i Malmberget. Slutmontaget pågår nu intensivt. I anläggningen ingår ett reaktortorn för rening av sura avgaser, en filteranläggning för att avskilja stoftet, dubbla avgasfläktar och en ny skorsten. Från den första torkzonen i bandugnsverket byggs dessutom ett elektrofilter för stoftrening. Vi startade markarbetena för ett år sedan. Nu pågår slutspurten. Den nya rökgasre kalkmjölk ningen kopplas in i ordinarie produktion i maj, säger Jimmie Widing, projektledare, som har levt med projektet i närmare två år. Vid MK3, det andra pelletsverket i Malmberget, byggs en kompletterande anläggning för rening av sura gaser till den befintliga reningen. Vid en av brännzonerna i MK3 finns redan avgasrening och stoftfilter. Nu byggs rökgasrening även till förvärmningszonen i MK3 enligt samma princip som rökgasreningen vid bandugnsverket. Markarbeten har påbörjats och byggplatsen har hägnats in. Reningsprincipen bygger på att vi sprayar avgaserna med kalkmjölk i reaktortornet. Kalken binder de sura ämnena. Resultatet blir vattenånga och fasta partiklar som skiljs av i reningsfiltret. Reningen blir mer än 90-procentig, säger Joakim Bengtsson, processingenjör. 6 processgas Så här fungerar den nya rökgasreningen vid bandugnsverket i Malmberget. Gasen sprayas med kalkmjölk som reagerar med ämnen i gasen. Stoftet avskiljs sedan. Reningen är mer än 90-procentig. Illustration: Gunvor Ekström, Mediagrafik Jimmie Widing, projektledare. Foto: Mauritz Magnusson Den nya anläggningen för rökgasrening vid bandungsverket i Malmberget växlas nu in. 7 I Svappavaara byggs en anläggning med elektrofilter för stoftavskiljning vid pelletsverket. Vi började projektet i höstas. Under vintern revs bland annat en gammal, avställd skorsten för att ge plats för den nya anläggningen. Nu byggs en ny anläggning med sammanlagt tre sammankopplade elektrofilter för effektiv stoftrening i Svappavaara i en första etapp. Till denna etapp hör också en ny skorsten. I september tas anläggningen i drift, säger Joakim Winsa, projekteringsledare. LKAB:s miljöchef Anders Lundkvist är nöjd med satsningen: Miljöinvesteringen tar bort en väsentlig del av utsläppen av stoft och försurande ämnen från LKAB:s anläggningar i Malmberget och stoft i Svappavaara. Nu får vi en rening med högsta standard, säger Anders Lundqvist, miljöchef. Mauritz Magnusson Hallå Där! Anders Kitok LKAB:s representant i samrådsgruppen för Kiruna Vad händer med framtidens akutsjukvård på Kiruna sjukhus? Det finns ett beslut om att ta bort kirurgbakjouren på Kiruna sjukhus. Och nu arbetar landstinget med att verkställa det. Det ska vara genomfört i höst. Vad gör ni i samrådsgruppen? Vi har kravet att det ska finnas en livräddande kapacitet på Kiruna sjukhus. Vi för därför en dialog med landstingsledningen för att säkerställa att det här verkligen fungerar. Att vi har kompetenta läkare tillgängliga om något händer. Vi arbetar med frågan via samrådsgruppen och försöker ställa krav den vägen. Det här får inte spilla liv, det måste vara säkerställt att man blir omhändertagen. Vad händer konkret i frågan just nu? Vi har begärt information av landstinget, det är ett antal frågor som de fått. Och jag har förhoppningar om att de ska besvaras inom kort. Det handlar om att säkerställa kompetensnivån på de läkare som ska arbeta här i Kiruna på akuten. RONNY OLOVSSON BILDEN Glödhett avtal tecknat VAD: Ett nytt samarbetsavtal om LKAB:s experimentmasugn i Luleå har undertecknats. VARFÖR: "LKAB:s experimentmasugn erbjuder unika möjligheter till metallurgiska försök i pilotskala. Under femton år har den spelat stor roll i både produkt- och processutveckling hos LKAB och hos våra kunder. Med det nya avtalet tar vi ett nytt steg i samarbetet med Swerea MEFOS", säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. FAKTA: LKAB:s experimentmasugn byggdes Sedan dess har 28 kampanjperioder genomförts och inte mindre än ton försöksjärn har producerats. Experimentmasugnen är 8,5 meter hög och har en invändig volym om 8,2 kubikmeter. Foto: FREDRIC ALM