Projektbeskrivning för Framtid Vallås

Transkript

1 Projektbeskrivning för Framtid Vallås BAKGRUND/UTGÅNGSPUNKTER Stadsdelen Vallås är belägen cirka 4 km öster om Halmstads centrum. I området, som är indelat i en västra och en östra sida, bor ca 6000 personer. Ca 3800 av dessa bor på den västra sidan som främst består av hyreslägenheter. Ca 2200 bor på den östra sidan som främst består av villabebyggelse. Vallås har ett eget centrum med ICA Supermarket, apotek, restauranger och butiker. I Vallås finns även bibliotek, äldrevård, vårdcentral, folktandvård, flera förskolor och grundskola 1-9. I utställningshandlingen för den kommunövergripande översiksplanen är Vallås centrum en utpekad centrumnod i Halmstads tätort. Enligt översiktsplanen har Vallås potential att bli en välfrekventerad centrumnod tack vare läget utmed kollektivtrafikstråk, befintlig service och att det finns möjligheter till förtätning av bebyggelse. År 2001 inleddes ett omfattande arbete initierat av HFAB för att tillsammans med boende och verksamma i Vallås hitta en gemensam viljeinriktning för den framtida utvecklingen. Det är de boende och verksamma som är experterna och HFAB har samlat in ett stort underlag. Detta har man gjort genom två framtidsverkstäder 2001, 2008 och sedan följt upp arbetet 2013 (Bilaga 1). HFAB har tillsammans med Trygga Halmstad genomfört två trygghetsvandringar 2010 (Bilaga 2) med cirka 10 personer per vandring. En grupp bestod av kvinnor och en av män i blandade åldrar år. HFAB har även genomfört platsinventering och belysningsinventering 2010 (Bilaga 2). Flera aktörer har varit delaktiga i HFAB:s satsningar på Vallås och det finns ett uppbyggt kontaktnät som bör involveras i projektet Framtid Vallås. Lämpliga aktörer för fortsatt samarbete är exempelvis HFAB, den lokala styrgruppen på Vallåsskolan, Vallås aktivitetsförening, Säkragruppen, och Nattvandrarna.

2 UPPDRAG/BESLUT Kommunstyrelsen , KS 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. SYFTE Att samordna insatser och åtgärder mellan olika aktörer och på så sätt stärka stadsdelen Vallås. MÅL Att utforma ett utvecklingsprogram som beskriver den gemensamma viljeinriktningen för Vallås framtida utveckling. Boende, verksamma, politiker och tjänstemän ska genom samlad erfarenhet och kunskap bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Vallås. Programmet ska dels underlätta för olika aktörer att samarbeta mot den gemensamma framtidsbilden, dels vara ett underlag som underlättar politiska beslut i frågor som rör Vallås framtid. OMFATTNING, INNEHÅLL OCH AVGRÄNSNING I arbetet med Framtid Vallås har förarbete och workshop redan genomförts varför detta projekt startar längre fram i processen med att ta fram utvecklingsprogrammet. För att uppnå syfte och mål med projektet behöver ett par moment genomföras. Förarbete (genomfört) Workshop (genomfört) Uppstart & information med redogörelse för vad förarbete och workshop visat på Diskussion i intern referensgrupp Förslag på program framarbetas Insamling av synpunkter på förslaget Revidering av förslaget Förslaget skickas ut på samråd En samrådsredogörelse skrivs fram Förslaget antas i kommunstyrelsen Återkoppling av resultatet och hur arbetet fortsätter Utvecklingsprogrammet omfattar stadsdelen Vallås i Halmstads kommun. Tidsmässigt omfattar utvecklingsprogrammet en framtidsbild 20 år framåt i tiden. Utvecklingsprogrammet bör ses över en gång per mandatperiod.

3 Avgränsning enligt bilden nedan. PROJEKTORGANISATION Kommunstyrelsen är beställare av projektet Framtid Vallås. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott utgör styrgrupp tillsammans med 2-5 representanter från olika aktörer från Vallås som varit delaktiga i det genomförda förarbetet. Aktörerna är HFAB, den lokala styrgruppen på Vallåsskolan, Vallås aktivitetsförening, Säkragruppen, och Nattvandrarna. Dessa aktörer är endast förslag på samarbetsparter, en första kontakt är inte tagen. Kommunstyrelsen hålls informerad via kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Planchefen informeras kontinuerligt om arbetet och avstämningar sker inför insatser/aktiviteter. Arbetsgrupp/projektledning består av en representant från samhällsbyggnadskontoret. Referensgruppen föreslås bestå av representanter från Samhällsbyggnadskontoret, Stadskontoret, HFAB, HNAB, Teknik- och fritidsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen, Fastighetskontoret, byggnadskontoret, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Referensgruppen träffas vid två tillfällen. Ett inledande möte för att gå igenom kritikfas och visionsfas (som boende och verksamma redan har gått igenom via framtidskonferenser). Ett andra möte hålls efter framtagande av programförslag för inhämtning av

4 synpunkter. Utvecklingsprogrammen förväntas få samordningsvinster som övriga förvaltningar inom kommunen kan dra nytta av. Därför föreslås att referensgruppens medverkan inte ska belasta budget för projektet. SÄRSKILDA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Inga kända viktiga hänsyn måste tas i projektet. ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Uppstartsmöte och information för allmänhet En första kontakt tas med möjliga samarbetsparter. Styrgruppen bildas och håller ett uppstartsmöte där projektets upplägg redovisas. Roller och förväntningar på medverkande aktörer tydliggörs. Referensgruppen bildas och träffas för gemensam information om projektet och referensgruppens roll. Pressrelease från styrgruppen för att flagga om att projektet initierats. Informationsmöte på Vallås för allmänheten där vi förklarar processen med utvecklingsprogram, syfte och hur arbetet kommer fortsätta efter framtagandet av programmet. Samarbetspart hjälper till att sprida information om projektets start och ordnar lokal och inbjudan till informationsmöte för allmänhet. Referensgrupp Referensgruppen går igenom en liknande process som deltagare vid HFAB:s framtidskonferenser gått igenom. Vi diskuterar vad som behöver förbättras, förändras, tas tillvara eller lyftas fram för att skapa positiv utveckling. Detta görs för att väva in tjänstemännens kompetens och kunskap i utvecklingsprogrammet så att slutprodukten utgör ett så brett underlag som möjligt. Förslag på program Projektledaren tar fram ett första förslag på utvecklingsprogram utifrån förarbetet, framtidskonferensen och referensgruppens synpunkter. Programmet ska innehålla förslag på gemensam framtidsbild och gemensamma ambitioner och strategier som sträcker sig 20 år framåt i tiden. Genom inläsning av det befintliga underlaget kommer utvecklingsbara områden att tas fram och inom dessa områden formuleras ambitioner och strategier. Samtliga beslutade åtgärder från olika aktörer samlas in och bildar en åtgärdslista. (förutsatt att åtgärderna går i linje med framtidsbild, ambitioner och strategier). De prioriterade konkreta åtgärdsförslagen från förarbetet ihop med referensgruppens synpunkter bildar underlag till planeringsdirektiv som är en lista med idéer på framtida utveckling. Insamling av synpunkter Förslaget visas för allmänheten. Samarbetspartner tillhandahåller med lokal och bjuder in allmänheten. Mötesdeltagare informeras om arbetsprocessen fram till mötesdagen samt får information om hur arbetsprocessen fortsätter. Mötesdeltagare får reagera på förslaget och lämna sina synpunkter som tas med som underlag till fortsatt arbete.

5 Projektledaren går igenom förslaget internt med referensgruppen som får reagera på förslaget och lämna sina synpunkter. Styrgruppsmöte Styrgruppen beslutar om hanteringen av inkomna synpunkter och lämnar egna synpunkter på förslaget. Revidering av förslaget Efter styrgruppens beslut om hantering av inkomna synpunkter revideras förslaget inför samråd. Styrgruppsmöte Reviderat förslag presenteras för styrgruppen som lämnar sista synpunkter inför beslut om samråd i kommunstyrelsen. Samråd Förslaget tas upp för beslut om samråd i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, därefter kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet skickas på samrådsremiss. Styrgruppsmöte Efter insamling av samrådsyttanden skrivs en samrådsredogörelse där samhällsbyggnadskontorets ställningstagande till inkomna remisser framgår. Förslag på samrådsredogörelse presenteras i styrgruppen. Eventuellt revideras programmet inför antagande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Antagande Samrådshandlingen skickas för antagande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Därefter antas programmet slutligen i kommunstyrelsen. Återkoppling När utvecklingsprogrammet är antaget av kommunstyrelsen genomförs en återkoppling av resultatet till allmänhet och referensgrupp. Fram till idag har en mängd olika frågor hanterats som handlar om Vallås utveckling som skulle vinna på en samordning genom ett utvecklingsprogram. Genom att vi beskriver hur Vallås ska utvecklas de kommande 20 åren, och genom att starta den process det innebär med våra utvecklingsprogram, skapas en tydlighet som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Vallås framtid. Med ett utvecklingsprogram för Vallås kan vi ta ett helhetsgrepp genom dialog med invånare och på så sätt låta hållbarhetsbegreppet vara utgångspunkt för arbetet.

6 TIDPLAN Projektbeskrivning tas fram okt 2014 Uppstartsmöte nov feb 2015 information för allmänhet nov feb 2015 Referensgrupp feb 2015 Förslag på program mars - maj 2015 Insamling av synpunkter via öppet möte och referensgrupp jun 2015 Styrgruppsmöte, beslut om hantering av inkomna synpunkter sep 2015 Revidering av förslaget, layout & foto okt - nov 2015 Styrgruppsmöte dec 2015 Beslut om samråd i kommunstyrelsen jan 2016 Samråd feb - april 2016 Samrådsredogörelse maj 2016 Styrgruppsmöte maj 2016 Beslut om antagande i kommunstyrelsen jun 2016 Återkoppling sep 2016 RISKBEDÖMNING I projekt Framtid Vallås föreslås en person arbeta med projektet. Den person som får i uppdrag att driva projektet kommer att göra det för första gången. Det innebär en risk då det inte finns erfarenhet av liknande tillvägagångssätt att falla tillbaka på. FINANSIERING/RESURSER I planeringsdirektiv med budget är det budgeterat 600 tkr för att ta fram nya utvecklingsprogram med start För projektet Framtid Vallås finns då 300 tkr sammanlagt. Finansieringen täcker administrativa kostnader för projektet exklusive styrgruppens och referensgruppens arbetstid.

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 ETT TRYGGARE OCH MER JÄMSTÄLLT VALLÅS OKTOBER 2010 TEKNIK- OCH FRITID Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 1

38 2 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

39 FÖRORD Vallåsområdet är i huvudsak ett resultat av miljonprogrammet och är planerat och byggt efter den tidens kunskap och ideal. Anläggningar och grönytor är inte anpassade efter dagens behov och krav på jämställda, trygga och upplevelserika miljöer. Vallåsbor har sedan länge haft önskemål om att göra den offentliga miljön tryggare, trivsammare och funktionsdugligare. Regeringen har gett Boverket och Länsstyrelserna i uppdrag att leda ett utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. 45 miljoner avsattes för detta, vilka fördelades på c:a 130 projekt i hela landet. Teknik- och Fritidsförvaltningen i Halmstad kommun ansökte om medel för att utveckla trygghets- och jämställdhetsaspekten i parker och grönstruktur i stadsdelarna centrum och Vallås. Utredningens syfte är att bidra till kommunens kompetens inom trygghetsoch jämställdhetsfrågor samt att utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla Vallås till en mer jämställd och trygg stadsdel. Den innehåller både kostnadsuppskattade åtgärdsförslag och förslag till en metod att arbeta efter i eventuellt kommande projekt. Det omfattande underlagsarbete, som har genomförts för att få fram effektiva åtgärder, presenteras också. Detta arbete har bestått av inläsning av forskning på området, inventeringar, medborgardialog och analys. Dessutom innehåller rapporten användbara verktyg inför kommande projekt: en kortfattad sammanställning av forskningen och checklista att inventera efter. Rapporten förväntas läsas av en bred målgrupp med olika bakgrund och kunskaper. Exempelvis personal vid Boverket och länsstyrelsen, politiker i berörda nämnder och styrelser, samt tjänstemän inom kommunen som i framtiden kommer att jobba med dessa frågor. Handläggare av projektet har varit landskapsarkitekt LAR/MSA Annika Hansson vid Teutsch landskapsarkitekter AB. Utredningen har skett i samarbete med Trygga Halmstad genom Therese Wallgren, Polisen genom Anders Olander, HFAB genom Monica Nyqvist Ling, Halmstad kommuns riskhanteringsgrupp genom Anette Erlandsson, Vallås aktivitetsförening genom Monica Nyqvist Ling och Christoffer Nolensjö samt många Vallåsbor, som ställt upp vid trygghetsvandringarna för att delge sina upplevelser av tryggheten på Vallås. Utredningen kommer att behandlas i teknik- och fritidsnämnden och andra instanser. Där kommer utredningens förslag att bedömas och värderas samt prioriteras avseende genomförande. Utrednings förslag kommer därefter att ligga till grund för kommande verksamhetsplanering. Vissa åtgärder kan genomföras inom ramen för befintliga resurser, men huvuddelen kommer att behöva resurstillskott. Halmstad Eva-Lena Torudd, Park- och naturchef Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun Torsten Rosenqvist, Tekniskchef Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun Dokument: Ett tryggare och mer jämställt Vallås Diarienummer: TE 2009/0215 Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 3

40 4 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

41 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Innehållsförteckning 5 Sammanfattning 6 Upplägg av projektet 7 Kunskapssammanfattning 8 Vallåsbornas trygghetsupplevelser 14 Inventering av platsen 21 Läsanvisningar Rapporten förväntas läsas av en bred målgrupp med olika bakgrunder, kunskaper och syften. Olika avsnitt är intressanta ur olika aspekter. Avsnitten Kunskapssammanfattning, Vallåsbornas trygghetsupplevelser, Inventering av platsen, Belysningsinventering och Tidigare studier och åtgärder syftar till att skaffa kunskaper om ämnet och platsen. Medan avsnitten Åtgärdsförslag och Kostnadsuppskattning är förslag på fysiska förändringar som kan fungera som beslutsunderlag. Belysningsinventering Tidigare studier och åtgärder Analys Åtgärdsförslag Kostnadsuppskattning Metod att arbeta efter Källförteckning Bilaga 1 Bilaga För att till fullo förstå syftet med alla åtgärdsförslagen rekommenderas att man läser de studier som ligger till grund för dessa, dvs. att man läser rapporten i ordningsföljd. Emellertid finns en möjlighet för den som inte hinner men ändå vill kunna förstå åtgärdsförslagen att efter att ha läst sammanfattningen, läsa analysen innan åtgärdsförslagen läses. Analysen innehåller en sammanställning av de avsnitt som syftar till att inhämta kunskap om ämnet och platsen. Utdrag från kunskapssammanfattningen finns i form av gula rutor under såväl avsnittet Analys som Åtgärdsförslag. Deras innehåll är således vad forskningen i ämnet kommit fram till. Gång- och cykel förkortas GC- t.ex. GC-väg, GC-tunnel. Med aktiv transport menas gång och cykel till målpunkter t.ex. transporterar man sig aktivt om man ska handla och cyklar dit istället för att köra bil. Intersektionell innebär hur olika maktordningar samverkar och påverkar varandra t.ex. hur köns- och rasdiskriminering samverkar. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 5

42 SAMMANFATTNING Utredningens syfte är att bidra till kommunens kompetens inom trygghetsoch jämställdhetsfrågor samt att utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla Vallås till en mer jämställd och trygg stadsdel. Därför redovisas inte bara åtgärdsförslagen utan även tillvägagångssättet. Detta medför också att rapportens läsare får en möjlighet att förstå bakgrunden och nyttan med åtgärderna. I detta projekt har det visat sig att utredningsarbetet är av största vikt för att effektiva åtgärder ska kunna föreslås. Det har visat sig att traditionella åtgärder som är enkla att genomföra, exempelvis att sätta upp belysning och röja vegetation för att skapa bättre sikt, på många ställen inte alls ger ökad trygghet. Däremot kan de vara effektiva åtgärder på andra ställen. Tryggoch jämställdhetsfrågorna är komplexa och måste därför bemötas med en mångfald av olika slags fysiska åtgärder, men också med sociala insatser och en långsiktig förändring av attityder i samhället. Denna rapport behandlar dock bara åtgärder i den fysiska miljön, men också de måste vara av olika slag för att bli effektiva. Varje fysisk åtgärd för trygghet måste också vägas mot frågan om den får negativa konsekvenser ur andra aspekter. Till exempel kan borttagning av vegetation, för att skapa bättre sikt och översiktlighet, leda till att omslutande gröna miljöer som är viktiga för avkoppling och den psykiska hälsan försvinner. Utredningen har haft ett upplägg där det varit möjligt att undvika att direkt titta på vilka åtgärder som behövs och i stället börja med att fokusera på problemen i den befintliga miljön. Detta har gjorts genom kunskapsinhämtning om såväl ämnet och platsen genom studier av vad forskningen kommit fram till, medborgaredialog med Vallåsborna och inventeringar av platsen, innan vilka åtgärder som behövs har föreslagits. Genom att jämföra synpunkter som kommit fram från olika grupper kan man konstatera att det idag byggs i stor utsträckning efter vad tjänstemän tror blir bra, medan kvinnors perspektiv ofta glöms bort. Synpunkter från männen som bor i området tenderar att vara mer lika tjänstemännens, än vad kvinnornas synpunkter är. Om man vill åstadkomma en mer jämställd miljö är det därför synnerligen viktigt att lyssna på kvinnor som bor i området. Vilken form av medborgardialog man väljer att göra måste beslutas utifrån en feministisk och intersektionell maktanalys. Kvinnornas diskussioner på Vallås dominerades av att folkliv och att man inte är ensam i det offentliga rummet är det som inger trygghet och lockar till utevistelse. Att synas och kunna göra sig hörd är viktigt för tryggheten. Männens diskussioner handlade till största delen om trafikfrågor för olika slags trafikanter. Bland männens synpunkter var också behovet av förbättrad skötsel ett återkommande tema. Vallåsbornas resonemang om trygghet bekräftas av forskningen. Önskan om ett levande stadsdelscentrum har förts fram av Vallåsborna i olika sammanhang. Kvällsöppna näringsidkare och aktiviteter samt bostäder här skulle ge närvaro i området och därför skapa trygghet. Vallåsborna tycks också vara rörande eniga om att de gröna och lummiga miljöerna på Vallås är en positiv kvalitet. Även om de upplevs som otrygga på kvällen har de så stora värden dagtid, att de absolut måste vara kvar och bevara sin karaktär. De föreslagna åtgärderna går därför ut på att skapa mer aktivitet i stadsdelens offentliga rum, samt att göra punktinsatser för att utforma platser tryggare. Även det långsiktiga arbetet med skötsel är mycket viktig, till exempel att snabbt laga trasig belysning, ta bort klotter och sköta grönytorna, eftersom vanskötsel skapar otrygghet. 6 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

43 UPPLÄGG AV PROJEKTET Gröna elipser omfattas av denna rapport. Gula elipser kvarstår. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 7

44 KUNSKAPSSAMMANFATTNING Varför är det viktigt att vara trygg? Att känna sig trygg och må bra handlar om att ha kontroll över sin vardag. En av de viktigaste faktorerna i vårt hälsotillstånd är att vi känner oss trygga. Först när man är trygg vågar man engagera sig i frågor gällande allt från det egna kvarteret till stora samhällsfrågor. Trygghet är en demokratifråga eftersom det finns individer som avstår från aktiviteter för att de inte vågar gå hemifrån. Fler kvinnor än män är otrygga, därför är trygghetsfrågan också en genusfråga. 1 I Sverige finns ett jämställdhetspolitiskt mål som lyder Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv. Att satsa på trygghet är ett led i att nå det målet. 2 Att satsa på trygga miljöer ger också ekonomisk vinning, eftersom effekterna blir bättre hälsa och minskad brottslighet. 3 Vad är otryggt? Vanligaste orsaken till otrygghet i den offentliga utemiljön är biltrafik och höga hastigheter. Den största risken att förolyckas vid utomhusvistelse är också att bli påkörd av ett motorfordon. 4 Motortrafik skapar särskilt mycket otrygghet för föräldrar som är oroliga för sina barns trygg- och säkerhet. Barnens lekrevir, tiden de vistas utomhus och valmöjligheter begränsas kraftigt av motortrafiken. 5 Mörker, förekomst av våldsbrott och personer med störande uppträdande skapar otrygghet. Att området är dåligt skött med klotter, övergivna bilar, nedskräpning och krossade fönster leder till otrygghet och sviktande medborgaranda. 6 Mekanisk övervakning med kameror behöver inte inge trygghet utan kan tvärtom signalera att man befinner sig i ett farligt område. Likaså galler och jalusier för fönstren. 7 Kvinnor kalkylerar ständigt med en risk. Rörelsemönstret styrs av rädsla och otrygghet. Det finns ett samband mellan bostadsområdets utformning och oron för att utsättas för brott. 8 Miljöer där man ofrivilligt hamnar ensam, exempelvis gångtunnlar, är otrygga. 9 Eftersom gång- och cykeltunnlar av många upplevs som otrygga, blir följden att de undviks och man cyklar mitt i gatan istället, vilket i sin tur leder till minskad trafiksäkerhet. 10 Ett annat exempel är tät vegetation som skymmer sikten vid gång- och cykelvägar, som även används på kvällen och natten. 11 Om endast gångbanorna är belysta medan miljön runt om är mörk blir otrygghetskänslan ännu större. 12 För den äldre befolkningen orsakas otrivsel och otrygghet av ojämnheter i gångbanor, trottoarkanter, buller och luftföroreningar, mycket motortrafik samt lösspringande hundar. 13 Förutom platsens fysiska utformning och sammanhang bidrar psykiska orsaker, som rykten och personliga erfarenheter, till otrygghetsupplevelsen av platsen. 14 De områden som utifrån sett är otrygga behöver inte betraktas så av de boende och gör oftast inte det heller. 15 Vem är otrygg? Både kvinnor och män är oroliga och undviker därför miljöer som uppfattas som farliga, men kvinnor gör det i mycket större utsträckning. Minst otrygga är män i åldern år. Mest otrygga är kvinnor i åldersgruppen år. Könet är mest avgörande för om en människa upplever otrygghet i det offentliga rummet. Utrikes födda kvinnor är mer oroliga än svenska. Också ekonomisk situation, utbildningslängd, funktionsnedsättning, boende och delaktighet i samhället spelar in. 16 Mäns otrygghet varierar inte lika mycket över åldern som kvinnors. De unga, år, och de äldre kvinnorna är mer otrygga än kvinnor i åldern år. 17 Ju längre tid en individ har bott i samma område desto mindre är rädslan. 18 Kvinnor kalkylerar ständigt med en risk. 19 Deras rörelsemönster styrs av rädsla och otrygghet, därmed krymper också deras upplevelse av stadens offentliga rum. 20 Otrygghet påverkar rörelsemönstret och 8 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

45 mängden fysisk aktivitet. 21 Oron ökar med stigande ålder. Andelen som avstår från att gå ut på kvällen är större bland kvinnor än bland män och allra störst bland de äldsta kvinnorna. 22 Otrygghet i ett område kan leda till att området drabbas av utflyttning. Därmed är man inne i en negativ spiral, där endast de grupper som inte har möjlighet att flytta bor kvar och redan socialt svaga nätverk försvagas ytterligare. Platser kan bli no-go-area vilket också leder in i en negativ spiral. 23 Föräldrarnas oro för trafiken, på grund av den med åren ökande trafikvolymen, högre hastigheter och aggressivare körsätt samt längre avstånd till skolor, har över tiden minskat barns rörelsefrihet radikalt. 24 Att barn har tillgång till sin omgivning är en grundläggande mänsklig rättighet, enligt FN:s barnkonvention. 25 Varför känner sig kvinnor mer otrygga? Trots att kvinnor i åldersgruppen år i minst utsträckning är drabbade av våld och hot är de mest otrygga. Män i åldern år, som är de minst otrygga, drabbas däremot mest av våld och hot. Brottsmängden har dock ett samband med vilka som är ute mycket när det är mörkt. 26 De vardagliga trakasserierna som kvinnor utsätts för som kränkningar, kommentarer och sexuella anspelningar finns inte heller med i brottsstatistiken, men bidrar troligtvis till kvinnors otrygghet. 27 Otrygghet handlar om upplevelser och känslor, inte om faktiska risker. Otrygghet är delvis en inlärd kunskap, till exempel genom uppfostran, erfarenhet, berättelser och mediarapportering. 28 Kvinnor är främst rädda för att utsättas för sexuellt våld. 29 I media framstår så gott som alla våldtäkter som överfall på allmän plats, men i själva verket utgör överfallsvåldtäkterna utgör endast 12% av våldtäkterna. Media förvränger på så vis bilden av samhället. Våldet som drabbar män är inte lika kränkande som det sexuella våldet. Kvinnor och män har också olika erfarenheter och reaktioner på våld. Eftersom kvinnors rörelsemönster till större delen anpassas efter rädsla minskar också antalet attacker på kvinnor. 30 Ju mindre kontroll man har över sitt eget liv, desto mer skrämmande blir upplevelsen av främlingar. 31 Kvinnors, i synnerhet äldre kvinnors, underlägsna fysiska styrka, bidrar troligtvis till att de är otrygga i större utsträckning än män. Strategier för en ökad trygghet går ut på att ju fler människor som rör sig på gatorna desto tryggare upplevs miljön. Män är, och har varit norm, när det gäller planeringen av städer, vilket har skapat negativa konsekvenser för kvinnor. Städer har planerats av och för män, vilket vållat problem i kvinnors vardagsliv. Stadsplaneringen har setts som något könsneutralt 32 trots att kvinnor och män rör sig på olika sätt genom staden. Både trygghetsperspektivet och praktiska villkor är anledningen till skillnaderna i rörelsemönster. 33 Vilka åtgärder är trygghetsskapande? Situationell trygghetspromotion handlar om att bygga in trygghet. 34 Men eftersom den byggda miljön inte är den grundläggande orsaken till otryggheten kan man inte bygga bort den helt. Däremot kan man öka tryggheten! 35 En stad som är trygg för kvinnor är trygg för alla. 36 Det finns två ideologiska utgångspunkter för trygghetsskapande åtgärder. Antingen kan man öka säkerheten eller öka tryggheten. I viss mån motverkar de båda strategierna varandra. Strategierna för en ökad säkerhet utgår från boken Fixing Broken Windows och bygger på att man ska laga det som förfaller snabbt och ha en hög polisnärvaro. Gated communities och övervakningskameror är en del av denna strategi. Det blir snyggt, men segregationen förstärks och rädslan för det annorlunda ökar. Strategierna för en ökad trygghet går ut på att ju fler människor som rör sig på gatorna, desto tryggare upplevs miljön, eftersom ordningen på gatorna uppehålls av oskrivna regler som medborgarna själva övervakar. Målet är en stad som är intressant för alla och som aldrig är ödslig. Tilliten Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 9

46 mellan människor växer med hjälp av denna strategi. 37 Eftersom det här projektet handlar om trygghet och jämställdhet, och inte om säkerhet, är det främst åtgärder som faller inom trygghetsstrategin som behandlas här. Mänsklig närvaro och social kontroll är mycket viktiga för trygghetsupplevelsen. Att bygga upp tilliten mellan människor och till samhället är det viktigaste för att skapa trygghet. Därför ska man satsa på åtgärder som bidrar till ökat folkliv. Att beskära buskar, öka belysningen och sätta dit övervakningskameror är mer av en sista desperat åtgärd. 38 Platsens utformning får konsekvenser för vårt sociala beteende, vårt ansvarstagande och vår känsla av tillhörighet. För att skapa trygghet i den offentliga miljön är det viktigt att underlätta för: - Förståelse: Att det är lätt att orientera sig. Exempelvis kan utblickar, landmärken och vanliga strukturer underlätta, medan barriärer kan försvåra. Ytornas funktioner och funktionernas sammanhang ska vara lätta att förstå. Det ska vara lätt att förstå hur man ska bete sig. - Folkliv: Andra människors närvaro bidrar till tryggheten. Blandande funktioner, med verksamheter både på dagen och kvällen samt bostäder, skapar mänsklig närvaro dygnet runt. Gator och planmönster fördelar hur man rör sig genom området, platser där man planerar för folkliv bör ha målpunkter nära och genomkorsas av stråk. - Möten: Både spontana och arrangerade möten ger delaktighet och ökar tilliten. I den offentliga miljön finns förutsättningar att se människor man aldrig annars skulle komma i kontakt med. - Uppsikt: Att ha uppsikt och överblick ger en känsla av egen kontroll som är mycket viktigt för trygghetsupplevelsen. - Medvetna gränser: Det ska inte råda något tvivel om vem som ansvarar för platsen och vem som har tillträde till den. Det kan handla om enkla åtgärder för att skapa en tydlighet på platsen - Fysisk aktivitet: Möjlighet till fysisk aktivitet bidrar såväl till folklivet som till en bättre folkhälsa. Se senare avsnitt vilka åtgärder det kan handla om. - Skönhetsupplevelser: Vackra och spännande upplevelser är viktiga för att platsen ska upplevas positivt. Trygghetsivern bör inte förstöra platsernas skönhet. - Underhåll: Bra underhåll är viktigt. En redan skräpig miljö alstrar mer skräp och ger en negativ spiral. 39 Också tillgänglighet, att platser är livfulla med synkontakt mellan aktiviteter skapar trygghet. Andra plusfaktorer är rumsliga ansvarsförhållanden med tydlig markering av vad som är privat, halvprivat och offentligt. Även god belysning, hög synlighet exempelvis vid placering av gångvägar förbi aktiviteter och kontakt mellan ute och inne skapar trygghet, liksom ett tidsanvändningsmönster över hela dygnet, god förvaltning och bra skötsel. 40 Eftersom en trygg och säker miljö har rörelse och mänsklig närvaro hela dygnet är en mångfald av olika slags bostäder, arbetsplatser, serviceutbud och kultur/fritidsutbud att föredra. Olika trafikslag i parallella stråk ökar närvaron av människor utan att det blir otryggt av trafiksäkerhetsskäl. 41 Liv i bostäder och byggnader på markplanet ger trygghet även i miljön utanför. 42 Placeringen av fönster och entréer kan öka tryggheten via social kontroll och spontana möten. 43 Bra skötsel, bänkar vid gångvägarna, välavgränsade gångbanor helst separerade från cykeltrafiken säkra korsningar, träd, blommor och buskar, tydlig skyltning skapar trivsel och trygghet. 44 Nytt och fräscht gör en miljö tryggare, eftersom det signalerar att någon bryr sig om platsen. 45 Att med hjälp av belysningen skapa överblick är viktigt. Det bör inte finnas mörka partier vid gång- och cykelvägar. Särskilt passager och korsningar bör vara välupplysta. 46 Belysningen bör integreras med andra fysiska åtgärder och ha samma mål, det vill säga ökad orienterbarhet och tydliggjord 10 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

47 rumslighet. Med belysning kan man påverka rörelsemönstret i staden kvälls- och nattetid. Man kan exempelvis belysa en alternativ väg och låta de andra vara mörkare. På så vis kan man samla folk som rör sig på ett stråk, vilket i sig är trygghetsskapande. 47 Det är positivt om stadens olika delar uppfattas som delar i en helhet. God kontakt med intilliggande bostadsområden ger positiva effekter för stadsdelen. 48 Särskilt för kvinnor är det viktigt hur busshållplatsen är utformad, samt att vägen därifrån upplevs trygg och är väl upplyst. 49 Gång- och cykelvägar bör vara väl underhållna, året runt, men under vintern är det extra viktigt. Detta är särskilt viktigt för äldres och funktionshindrades trygghet. 50 Man måste acceptera att alla platser inte kan vara trygga, annars förloras stora värden dagtid. Men det är rimligt att kräva att det finns trygga alternativ. Erbjud alternativa vägar, det som är en god miljö på dagen kan vara otryggt på natten. 51 Parker har många positiva värden, men nämns ofta som farliga och otrygga platser. 52 Den trygghetsskapande överblickbarheten är inte förenlig med parkgestaltningens grundidé, som är variation och spänning. Parkerna är viktiga för att de i städerna utgör en oas, en tillflykt. Just onyttigheten och förlustelsen är kärnan i parkens väsen. Parken är som en dagdröm mitt i effektiviteten. Det må vara provocerande, men vi måste ställa oss frågan: vad händer om alla miljöer måste vara överblickbara och trygga dygnet runt för alla? Jämför med media och ställ frågan Måste alla TV-program ses av alla?. 53 Man måste acceptera att alla platser inte kan vara trygga, annars förloras stora värden dagtid. Men det är rimligt att kräva att det finns trygga alternativ. Innan man belyser en park bör man fundera över vilken funktion parken ska ha. Belysning kan ge en falsk trygghet. Problemen uppstår oftast när en park fungerar som transportsträcka. 54 I synnerhet för barn är åtgärder som sänker motorfordonens hastigheter och antal väsentligt. Man har prövat att iordningställa avlämningsplatser där föräldrarna kan släppa sina barn, och varifrån de på egen hand kan promenera till skolan i en trygg miljö. Detta leder inte bara till att de avlämnade barnen börjar röra på sig mer, utan även till att fler barn kan gå eller cykla hela vägen till skolan, eftersom trafikkaoset minskar vid skolan. 55 Det är särskilt viktigt att trygga skolvägen för barn, eftersom barn som promenerar och cyklar till och från skolan är mer fysiskt aktiva hela dagen, vilket leder till förbättrad hälsa och motorik. 56 Åtgärder som prövats med goda resultat av fastighetsägare i flerbostadsområden är kundvärdar, som ger hög närvaro av tjänstemän helst dygnet runt, trygghetsskapande ljussättning, förbättrad sikt genom beskärning av vegetation, aktiviteter där boende träffas. 57 Det är viktigt för trivseln att kunna sätta sin egen prägel på bostaden och dess omgivning. 58 Varför är det bra med ökad aktivitet i det offentliga rummet? Det finns ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet, mycket utevistelse i närmiljön vid bostaden och en god social sammanhållning i ett område. Att vistas i det offentliga rummet främjar det sociala kapitalet och bidrar till en bättre hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Risken blir lägre att råka ut för ohälsa såsom förkylningar, hjärtsjukdomar, cancer, depressioner med mera. Aktiv transport (gå och cykla) till arbete och vardagsärenden befrämjar hälsan och är det mest miljövänliga transportalternativet. Sannolikheten att nå rekommendationen om minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag ökar markant om man transporterar sig aktivt. 59 Det finns en ömsesidig positiv påverkan mellan ökad aktivitet i det offentliga rummet och en ökad trygghetsupplevelse av miljön. Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till jämställdheten eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att göra satsningar på aktiv transport. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 11

48 Enligt internationella studier är det också samhällsekonomiskt lönsamt att investera i grönstråk. En satsning på att förbättra den byggda miljön för fysisk aktivitet är samtidigt en satsning på folkhälsan, hållbar utveckling, minskad miljöpåverkan och ökat socialt kapital. 60 Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till ökad jämställdhet, eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer än män, som oftare åker bil. 61 Vilka åtgärder skulle öka användandet av den offentliga miljön? Gator, trottoarer och platser nära bostaden är de vanligaste platserna för fysisk aktivitet, därför är utformningen av dem synnerligen viktig för folkhälsan. 62 Att känna sig trygg är helt avgörande för regelbunden motion utomhus, rekreation i närmiljön och annan utevistelse, särskilt för kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade. Upplevelsen av otrygghet har större påverkan på den fysiska aktiviteten i ett område, än den verkliga säkerheten och antalet anmälda brott. Kvinnor som uppfattar närliggande gator i bostadsområdet som trygga är mycket mer aktiva med promenader och aktiv transport. 63 Trygghet och säkerhet är särskilt viktigt för äldres fysiska aktivitet. Därför är de trygghetsskapande åtgärderna mycket viktiga för dem, se tidigare avsnitt. Viktiga förutsättningar för äldres utevistelse är också god skötsel, många bänkar utmed gångstråken, träd, buskar och blommor. 64 Promenad- och cykelvänligt utformade tätorter ökar markant den fysiska aktiviteten hos dem som bor på orten, vilket leder till såväl bättre fysisk hälsa som bättre social hälsa. I promenadvänliga bostadsområden vistas människor ute i det offentliga rummet mer. Effekterna av satsningar i den fysiska miljön för att öka promenadvänligheten går bortom individuella faktorer. Det ökar människors utevistelse generellt, och genom de hälsovinster som nås, blir satsningarna samhällsekonomiskt lönsamma. Ökad promenadvänlighet åstadkoms med närhet och stort utbud av service och affärer, högst 15 minuters promenad till kollektivtrafik, stort utbud av och sammanhängande gångoch cykelbanor samt trottoarer, närhet till billig/gratis anläggning för fysisk aktivitet samt trygg miljö även kvällstid. Även att byggnaderna ligger i tomtens framkant är positivt. Att miljön upplevs som attraktiv är särskilt viktigt för att upprätthålla motionen på lång sikt. 65 En stor andel tycker att promenaden är ett attraktivt alternativ när målpunkten är inom 1 km, medan målpunkten bör vara inom 3-5 km för att många ska välja cykel. (Mellan Vallås och Halmstadcentrum är avståndet c:a 4 km.) Ungefär hälften av de bilresor som sker i tätorter är kortare än 5 km. Att det är en hög täthet av korsningar i gång- och cykelnätet främjar både den aktiva transporten och promenerandet. Kompaktare städer, där gångavståndet blir kortare än med bil, god tillgänglighet till kollektivtrafik, säkerhet, trygghet och attraktiv utformning verkar gynnande. 66 För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen Negativt är däremot dåligt underhållna gång- och cykelstråk, oattraktiv estetisk utformning, långa avstånd till serviceutbud, oklar användning av ytor, höga oljud, hög trafikvolym, brist på trottoarer, dålig belysning, återvändsgränder och områden med enbart enfamiljshus. Miljöer som är utformade efter bilisternas behov är negativt. I sådana miljöer är särskilt barriärer som skär av och delar staden, obekväma gångpassager och mörka, trånga tunnlar, breda gator med höga hastigheter, parkerade bilar som utgör hinder på trottoarer, svårtillgängliga och otrygga hållplatser missgynnande för aktiv transport. Glesa städer leder till mer bilåkande, fler trafikolyckor och därmed otrygghet. 67 I den nationella cykelstrategin från år 2000 kan man läsa att länkar som skapar sammanhängande cykelvägnät, förbättrat underhåll, trafikseparerade cykelbanor, bättre vägvisning samt större utbud av cykelparkeringar behövs för att öka andelen cyklister Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

49 Parker och grönområden skapar förutsättningar för utevistelse och främjar fysisk aktivitet. För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen. För ökad användning av parker behövs en attraktiv estetisk utformning, slingrande stråk, lugna platser för återhämtning, god information och skyltning samt hög trygghetskänsla. 69 Mer aktiviteter i parken går ihop med parkens själ och skapar trygghet till skillnad från överblickbarhet. 70 Även parkens skick, det vill säga god skötsel och en låg grad av oroligheter såsom klotter, nedskräpning och berusade individer är viktigt för tryggheten. 71 För att attrahera breda befolkningsgrupper till utevistelse ska man satsa på promenadstråk med naturliga målpunkter, grillplatser, mötesplatser, fiskevatten, marker för bär- och svampplockning. Grillplatser och kolonilotter lockar dem som idag vistas minst utomhus, det vill säga socioekonomiskt svaga grupper och personer med utländsk bakgrund. 72 Satsningar på barnvänliga miljöer och mötesplatser för lek och aktivitet främjar barns lokalkännedom och deras sociala kapital, därmed såväl deras fysiska aktivitet som sociala utveckling. Särskilt åtgärder som minskar motortrafiken i barns miljöer ökar deras utevistelse väsentligt. 73 Sambandet mellan att bo i ett bilfritt område och mer fysisk aktivitet gäller alla åldersgrupper. För tonåringar är den sociala miljön, områdets estetik och god tillgång till affärer särskilt viktiga. 74 Teknik- och Fritid Halmstad kommun Fotnoter 1 Dock Boverket Dock Faskunger Faskunger 2008 (Barns..) 6 Faskunger Dock Faskunger Area Dunker Johansson, Kollberg & Bergström Dunker Bergman Stamblewski Dunker Torstensson Levander Boverket 2009 (Andersson) 17 Torstensson Levander Bergman Stamblewski Boverket 2009 (Andersson) 20 Dunker Faskunger Bergman Stamblewski Torstensson Levander Faskunger 2008 (Barns ) 25 Faskunger Boverket 2009 (Andersson) 27 Dunker Polismyndigheten Boverket 2009 (Andersson) 30 Dunker Dunker Dunker Dock Polismyndigheten Boverket 2009 (Andersson) 36 Dunker Dunker Dock Dock Tallhage Lönn 2003 Ett tryggare och mer jämställt Vallås 41 Boverket 2009 (Önnevall) 42 Area Listerbom Faskunger Dock Johansson, Kollberg & Bergström Dunker Dock Dock Johansson, Kollberg & Bergström Boverket 2009 (Andersson) 52 Dunker Hallemar Dunker Faskunger 2008 (Barns ) 56 Faskunger Boverket 2009 (Önnevall) 58 Dock Faskunger Faskunger Faskunger 2008 (Aktiv transport) 62 Faskunger Faskunger Bergman Stamblewski Faskunger Faskunger Faskunger Faskunger Faskunger Dunker Faskunger Johansson, Kollberg & Bergström Faskunger 2008 (Barns ) 74 Faskunger

50 VALLÅSBORNAS TRYGGHETSUPPLEVELSER Val av metod I trygghetsarbetet är det viktigt att ta med experterna på platsen, det vill säga de som bor och verkar där. 1 Trygghetsvandring är en dialogmetod för trygghetsfrämjande förbättringar i ett närområde. 2 Men även för att undersöka hur människor trivs och använder sin närmiljö. 3 Man vandrar runt tillsammans och diskuterar vad som upplevs som tryggt/otryggt och trivsamt/otrivsamt. Vem rör sig var? Var samlas människor? Metoden utvecklades av Gerd Cruse Sandén och Eva Holm under Att återkoppla efter trygghetsvandringen är viktigt. Att direkt efter promenaden samlas inomhus och gå igenom på kartan vad som kom fram vid promenaden är värdefullt, 5 samt att då peka ut ömma punkter, det vill säga de saker som i första hand behöver åtgärdas. 6 Att sedan meddela till dem som varit med vad som händer i projektet brukar uppskattas. 7 Nyttan av trygghetsvandringar är att otrygghet kopplad till specifika platser och tidpunkter kan motverkas och de ger en möjlighet för medborgare att göra sin röst hörd. Dessutom får medborgarna inblick i kommunens arbete, medan tjänstemän och politiker får ett brukarperspektiv. Kritik mot traditionella trygghetsvandringar med både tjänstemän, aktörer och boende tillsammans har framkommit: många grupper bland de boende har saknats och brister har funnits ifråga om feministisk och intersektionell maktanalys. Trygghetsvandring med ett jämställdhetsperspektiv tar däremot hänsyn till genus och dess tillträde till det offentliga rummet. 8 Det finns dock alltid ett problem med att belysa trygghetsaspekten: många kan bli uppmärksamma på ett problem de inte tidigare tänkt på och blir därigenom mer rädda och otrygga. 9 Traditionella trygghetsvandringar med huvudsakligen tjänstemän har tidigare utförts på Vallås, den senaste i april Valet att nu göra trygghetsvandringar med ett jämställdhetsperspektiv, där alla deltagarna är boende i stadsdelen, görs dels för att fokusera på de boendes trygghetsupplevelser. De tidigare utförda trygghetsvandringarna har även tittat på säkerheten kring kommunens egendom, och då har deltagarna mestadels varit tjänstemän. De trygghetsvandringar som nu gjorts har, till skillnad från de tidigare, undersökt jämställdhetsperspektivet vad det gäller tillträdet till det offentliga rummet i stadsdelen, med fokus på trygghetsupplevelser. Skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevelser och önskemål tydliggörs, vilket kan vara intressant ur jämställdhetssynpunkt. Dessutom blir det tydligt vilken grupp som gynnas av olika typer av åtgärder, och detta kan med rätt åtgärd leda till ökad jämställdhet i samhället. En jämförelse med tidigare trygghetsvandringar, som dominerats av tjänstemän är också möjlig att göra, även om denna jämförelse inte blir riktigt rättvisande, eftersom uppläggen inte är jämförbara. Slutsatser kan dock dras i frågan om vandringar med tjänstemän kan ersätta vandringar med boende. Upplägg Vi gjorde två separata trygghetsvandringar med likadana upplägg. En för män och en för kvinnor som bor på Vallås. Deltagarna var i åldrarna 20 till 70 år, med blandade åldrar i båda grupperna. I båda grupperna fanns föräldrar till såväl skolbarn som förskolebarn. I båda grupperna fanns också boende i hyresrätt på västra delen, bostadsrätt i norra delen och villa i östra delen av stadsdelen. Tjänstemän var Therese Wallgren, samordnare på Trygga Halmstad, med lång erfarenhet av trygghetsvandringar, samt Annika Hansson, landskapsarkitekt och handläggare av projektet. De båda tjänstemännen uttalade sig inte om platserna, utan intog en lyssnande roll och såg till att alla de boende kom till tals. Först träffades grupperna i en lokal i området, där projektet presenterades och samtalet kom igång under lättsamma former med fika. Därefter promenerade gruppen gemensamt enligt bifogad karta och stannade för att diskutera vid 15 platser (orangefärgade 14 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

51 prickar). Om någon deltagare önskade stanna till för diskussion på ytterligare någon plats fanns den möjligheten. Vid återsamlingen i lokalen diskuterades trygghetsupplevelser på övriga Vallås, cykelvägen till och från stadsdelen samt önskemål om vad man vill göra när man vistas i det offentliga rummet i sin stadsdel. Trygghetsvandring med män boende på Vallås. Synpunkter vid promenaden För vilken plats synpunkterna gäller, se karta över promenaden. Gång- och cykelväg förkortas GC-väg i sammanställningen. 1. Båda grupperna: Det finns inget här kvällstid, så man går sällan hit. Både kvinnor och äldre män upplever det som obehagligt att många ungdomar hänger runt kiosken. Kvinnorna: Själva centrumgatan upplevs otrygg. Det otrygga är att ingen ser en kvällstid. Det skulle vara bra med kvällsöppen verksamhet, exempelvis en pizzeria, fritidsgård och/eller boende i stadsdelscentrum. Det är något dåligt belyst, men det är inte det som gör platsen otrygg. Männen: Det är inte otryggt, men det är ensamt och tråkigt. Efterlyser bänkar och en inbjudande utformning i södra delen av gatan för att kunna stanna till där. 1a. Männen: Cykelparkeringen används aldrig, den ser ödslig och skräpig ut och förfular Vallås centrum. 1b. Kvinnorna: Det finns ingenstans att gå från matvarubutiken västerut. Trafiksituationen upplevs som rörig, med alla bilar som passerar och ingen plats för gående och cyklister. Det känns otryggt även dagtid, särskilt om man har barn med sig. 2. Båda grupperna: Gångvägen är för smal och ojämn för att man ska kunna gå här, att cykla här är omöjligt, man tvingas ut på den trafikerade bilvägen, vilket är otryggt. Kvinnorna: Korsningen och busshållplatsen är trygg, det är öppet och mycket bilar i rörelse här, så man är alltid sedd. Männen: Övergångstället känns otryggt på grund av mycket biltrafik från alla håll, även snett bakifrån. Bussen stoppar upp trafiken, det behövs en extraficka för bussen för att biltrafiken ska flyta på. En genare väg mellan övergångstället och matvarubutiken önskas. 3. Båda grupperna: Dålig belysning. Lamporna är ständigt trasiga, man behöver lösa situationen så de blir svårare att förstöra. Kvinnorna: Denna tunnel är okej, så när som på belysningen, men tunnlar generellt sett är otäcka på kvällstid. Männen: Det är tryggt och bra med tunnlar generellt, eftersom de separerar gående- och cyklister från biltrafiken. Man får inte ge upp att laga de lampor som det ofta är skadegörelse på, utan man måste hitta en lösning som fungerar. 4. Båda grupperna: Dålig belysning. Lamporna är ständigt trasiga, man behöver lösa situationen så de blir svårare att förstöra. Kvinnorna: Den här tunneln är otrygg, dels på grund av dålig belysning, men framförallt för att området söder om tunneln är buskigt och skumt. Om man ska ta sig till Snöstorp är dessa tunnlar (3-5) att föredra, framför den vid Hotell Laxen som är riktigt otäck. 5. Kvinnorna: Denna tunnel känns otrygg kvällstid. Männen: Bra lösning på belysningen i denna tunnel. Korsningen när man kommer ut ur tunneln i norr är trafikfarlig med dålig sikt. Cyklister och mopedister kan därför krocka. Grönytan som omgärdas av tunnlarna 3-5. Båda grupperna: Grönytan är öppen och bra. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 15

52 Trygghetsvandringarna följde den röda linjen på kartan. De orangea prickarna var inplanerade stopp, medan de vita prickarna är platser Vallåsborna själva tog initiativ till att diskutera. 16 Ett tryggare och mer jämställt Vallås Teknik- och Fritid Halmstad kommun

53 6. Båda grupperna: Här har blivit mycket bättre sedan byggnaderna revs! Sedan dess är här inte otryggt längre. Kvinnorna: Det är trafikfarligt på grund av att det är svårt att veta vad som är bussgata respektive GC-väg. Det är lätt hänt att man går och cyklar på bussgatan av misstag. Särskilt oroliga för sina skolbarn som rör sig i området på egen hand. Bussarna hade behövt farthinder, då de ofta kör för fort. Männen: Det är bra busskurer här (av sträckmetall) som man ej kan förstöra så lätt. 6a. Kvinnorna: Otryggt med vegetationen utmed tennisplanen, situationen hade förbättrats om det var öppen sikt mot bussgatan. Det skulle också bli tryggare om man separerade fotgängare från cyklister med en linje mitt i GC-vägen här. 7. Kvinnorna: Korsningen med bussgatan är otrygg, det hade varit bra med ett övergångställe här. Backen ner mot nr. 12 känns trygg även under mörka men tidiga vinterkvällar. Männen: Det har blivit betydligt bättre här, sedan man gallrade och endast lät träden stå kvar här. Idrottsplanerna vid skolan är mycket tråkiga och mycket slitna. Det behövs idrottsplatser anpassade till föreningsidrotten i stadsdelen, och här vid skolan skulle vara ett bra läge. 8. a. Båda grupperna: GC-vägarna mot östra Vallås och tunnlarna under Kornhillsvägen är trygga och bra, här är aldrig otäckt, inte heller kvällstid. Männen: Korsningen är otrygg ur trafiksynpunkt, med dålig sikt på grund av höga häckar. Det finns många liknande situationer på Vallås. b. Båda grupperna: Mysigt, trevligt och mycket uppskattat parkområde dagtid. Området bör absolut bevaras och behålla sin karaktär även om man inte vill gå här sent på kvällen, eftersom det då upplevs som otryggt. Områdets gräsytor har på senare år skötts för dåligt och sly har tillåtits växa upp. Det behövs bättre skötsel! Kvinnorna: Åtminstone hade man kunnat klippa vissa gräsytor att vistas på. Det skulle vara kul för barnen med lite smådjur, exempelvis kaniner, nere vid hundrastgården. Männen: Hela gräsytorna behöver klippas mycket oftare och sly behöver tas bort, så att det ser välskött och snyggt ut. c. Kvinnorna: Korsningen är otrygg ur trafiksynpunkt, med dålig sikt på grund av vegetation. Klipp gräset, ta bort sly och stamma upp träden! 9. Båda grupperna: Ekolekplatsen. Det var fint och mysigt här när det var nytt, men det är för dåligt skötsel på hela lekplatsen. Man behöver gallra i vegetationen mot GC-vägen för att få bättre sikt mellan denna och lekplatsen. Kvinnorna: Skolor och dagis är här mycket, men privatpersoner går inte hit ofta. Männen: Ekolekplatsen är inte så känd bland Vallåsborna, det skulle vara bra med en orienteringstavla i centrum så att man får veta vilka aktiviteter som finns i stadsdelen. 10. Kvinnorna: Öppet och tryggt här. Man väljer hellre denna GC-väg, än den som leder förbi hundrastgården om man behöver ta sig genom parken när det är mörkt. Männen: Det är väldigt sankt i området, ibland står här vatten även på GC-vägen. 11. Båda grupperna: Denna busshållplats är bra och trygg. GC-vägen utmed bussgatan genom parken är trygg, åtminstone fram till kl. 21, på grund av att många människor rör sig här. Kvinnorna: Det är trafikfarligt på grund av att det är svårt att veta vad som är bussgata respektive GC-väg. Det är lätt hänt att man går och cyklar på bussgatan av misstag. Särskilt oroliga för sina skolbarn som rör sig i området på egen hand. Bussarna behöver farthinder då de ofta kör för fort. Det skulle också bli tryggare om man här separerade fotgängare från cyklister med en linje mitt i GC-vägen. 12. Båda grupperna: Det tomma området intill förskolan ser mycket tråkigt ut. Här behövs en åtgärd, som gör att det ser trevligare ut, men som också lockar fler till området. Kanske kan man göra något samlat på området när förskolan försvinner. Teknik- och Fritid Halmstad kommun Ett tryggare och mer jämställt Vallås 17