Klimatinvesteringsprogram för Landstinget Västernorrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatinvesteringsprogram för Landstinget Västernorrland 2005 2008"

Transkript

1 Bilaga 1 Ansökan till Naturvårdsverket Klimatinvesteringsprogram för Landstinget Västernorrland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 3 1. Samråd med länsstyrelsen 4 2. Landstingets arbete med miljö och energi 4 3. Folkbildnings och informationsinsatser 8 4. Utsläppskällor och strategi Samordning med andra offentliga instanser Samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer Hur allmänheten engageras i programmet Män och kvinnors delaktighet i utformningen och genomförandet av programmet Uppföljning och kvalitetssäkring samt utvärdering av programmet Spridning av resultat och erfarenheter Programmets särskilda kvaliteter 20 Åtgärd 1 Eleffektiv belysning 22 Åtgärd 2 Eleffektiv ventilation 24 Åtgärd 3 Pellets och solenergi ersätter fossila bränslen 26 Åtgärd 4 Hållbara transporter 28 Åtgärd 5 Utveckling av snökyla och frikyla 31 Åtgärd 6 Kunskapsspridning för förstärkning av programmets effekter 34 Totala kostnaden och miljövinsten för samtliga åtgärder 35 Klimatinvesteringsprogram för Landstinget Västernorrland , har utarbetats av en arbetsgrupp med följande deltagare: Hans-Erik Fahlén Birger Jonsson Gun Larsson Per-Erik Larsson Jan Lindberg Jan Melander Matti Uisk, Landstinget Serviceavdelning Transport Landstinget Regional Utveckling Västernorrlands Energikontor Landstingsfastigheter Landstingsfastigheter Landstinget Regional Utve ckling Landstinget IT Utveckling 2

3 Sammanfattning Landstinget har som länets folkvalda församling med dess demokratiska roll en särskild skyldighet att verka för en hållbar utveckling. Ett framgångsrikt miljöarbete bygger på samverkan och deltagande från offentliga organ, näringsliv, organisationer och allmänheten. Landstinget påbörjade miljö- och energiarbete i början av 1990-talet. Miljöanalys genomfördes och ett miljöledningssystem antogs i mitten av 90-talet antogs det första miljöprogrammet och ett handlingsprogram. Där framgick att miljöpåverkan från energianvändning och transporter var avgörande. Sedan mitten av 90-talet har eleffektiviseringar genom åtgärder i belysnings- och ventilationsanläggningar samt i komfortkylan systematiskt genomförts. Den totala elanvändningen har under perioden reducerats från 73 GWh el till 60 GWh el, en reduktion med 17 %. Under samma period har en successiv övergång till uppvärmning med fjärrvärme och pellets skett. Solvärmeanläggningar har installerats på tre fastigheter. På länsmuseét är dessutom 40 m 2 solceller installerade. Värmebehovet har under perioden reducerats från 102 GWh till 85 GWh, även det 17 %. Transporterna ökade fram till 2002 men har därefter visat en märkbar minskning. En ny rese- och transportpolicy med skärpta riktlinjer och regler antogs under 2003 för en minskad miljöbelastning och minskade resekostnader. Ambulanser och sjukresor ingår ej men finns med i en intern uppföljning både när det gäller transportsätt och körsträcka. Under år 2003 stod energianvändning och transporter för 88 % av Landstingets utsläpp av växthusgaser. Landstingets Klimatinvesteringsprogram följer de nationella och regionala miljömålen samt Landstingets miljöpolicy och miljöprogram , som baseras på en helhetssyn med långsiktiga strategier för att uppnå hållbar utveckling. Det syftar till att minska utsläpp av växthusgaser genom eleffektivisering i belysning, ventilation och kylning, energiomställning inom uppvärmning, effektivisering av transporter med ökad samåkning, reducerad drivmedelförbrukning och minskat resande med distansoberoende teknik. Åtgärder och resultat ska successivt kommuniceras ut till anställda och allmänheten. Mål för programperioden med fortsättning till 2010 är att Elanvändningen reduceras med 1 GWh per år. Det innebär 6 GWh Värmebehovet reduceras med minst 1 GWh per år, ger minst 6 GWh Ersätta av allt fossilbränsle med förnybar energi för värme och varmvatten Utfasa av 80 % av köldmedia från kylmaskiner > 300 kw till frikyla Halvera av CO 2 utsläpp från egna och inhyrda personbilar Fortsatt utveckling av landstingets inköpsstrategi och policy med hög energieffektivitet och lägsta möjliga miljöbelastning vid varje enskilt inköp eller upphandling Halvera utsläpp från sjukresor genom effektivisering och överföring till kollektiva färdsätt När Klimatinvesteringsprogrammet för perioden har genomförts beräknas följande resultat ha uppnåtts: De totala utsläppen av växthusgaser har reducerats med ton CO 2. Marginaleffekter av elanvändning innebär reducering med ytterligare ton CO 2 Utsläpp av växthusgaser från verksamheten och egna anläggningar har reducerats med ton. Marginaleffekter av elanvändning innebär reducering med ytterligare ton CO 2 3

4 1. Samråd med länsstyrelsen Samråd 7/4 med länsstyrelsen Allmän diskussion om ansökan Närvarande : Owe Kullerstedt Länsstyrelsen Birger Jonsson Landstinget Regional Utveckling Per-Erik Larsson Landstingsfastigeter Jan Lindberg Landstingsfastigheter Samråd 23/4 med Länstyrelsen Genomgång av dokument och diskussion om förändringar Närvarande : Owe Kullerstedt Länsstyrelsen Jan Melander Landstinget Regional Utveckling Per-Erik Larsson Landstingsfastigheter 2. Landstingets arbete med miljö och energi Klimataspekterna har tidigt uppmärksammats Landstinget har som länets folkvalda församling med dess demokratiska roll en särskild skyldighet att verka för en hållbar utveckling. Detta förutsätter ett aktivt och utåtriktat arbete för att stärka denna utveckling. Sambanden mellan fysisk miljö, folkhälsa och samhällsutveckling är många och starka och måste hanteras som en helhet. Ett framgångsrikt miljöarbete bygger på samverkan och deltagande från alla berörda- offentliga organ, näringsliv, organisationer och viktigast av alla, enskilda personer. Landstinget påbörjade miljö- och energiarbete i början av 1990-talet. En miljöanalys genomfördes 1994 och formerna för ett miljöledningssystem fastslogs. Landstingsfullmäktige antog i februari 1996 det första miljöprogrammet med policy och handlingsprogram för landstingets miljöarbete. Det framgick klart av denna tidiga miljöanalys att miljöpåverkan från energianvändning och transporter var stora och avgörande områden för landstinget. Det innebär att klimataspekterna, utsläppen av växthusgaser, av landstingets verksamhet uppmärksammats sedan mitten av 1990-talet. Se bilaga 2, Människan och miljön - några tankar om vår värld (tryckt 1989) Nytt miljöprogram Ett nytt miljöprogram för antogs av landstingsstyrelsen i december 2002 utifrån en tidigare av landstingsfullmäktige beslutad policy. Målformuleringarna är tydliga, mätbara och lätta att följa samt tidssatta med år 2000 som jämförelseår. För energianvändningen speciellt används även år 1995 som jämförelseår kommer det att göras en större avstämning och politiskt granska läget inför Målen 2005 för energianvändning och transporter framgår av bifogat miljöprogram men är i korthet följande: 4

5 Energi: En total minskning med 18 GWh (11 GWh avser teknikutveckling och 7 GWh avser ett aktivt sparande av alla anställda). Minska oljeförbrukningen till ca 500 MWh. Öka användning av pellets till 3000 MWh. En femdubbling av utnyttjande av solenergi från nuvarande ca 20 MWh till ca 100 MWh. Transporter: För transporter som avser tjänstebilar, tåg och flyg nå en total miljöbelastning på ca ton CO 2 och genom effektivisering uppnå en specifik miljöbelastning på främst tjänstebilar på 1,5 kg CO 2 per personmil. En årlig minskning av landstingets transportmängd och kostnader. Bilaga 3: Miljöpolicy 2002 Bilaga 4: Miljöprogram Mål och utvärdering 2005 Årliga miljöredovisningar Årliga miljöredovisningar har sedan 1996 presenterats gemensamt för hela Landstinget Västernorrland men även lokalt för olika verksamheter, bl a Landstingsfastigheter. Förutom årliga uppföljningar kommer en större resultatanalys att ske Landstingsstyrelsen har därigenom haft god möjlighet att följa utvecklingen av energianvändning, transporter och avfall lokalt och centralt. Det politiska budskapet och enigheten om inriktningen samt den positiva utvecklingen av miljöarbetet har varit viktigt för att kunna driva miljö och energiarbetet framåt. Bilaga 5: Miljöredovisning 2003 Landstinget Bilaga 6: Miljöredovisning 2003 Landstingsfastigheter Elanvändningen Systematisk reduktion av elanvändning från 1995 Landstingsfastigheter har sedan mitten av 90-talet systematiskt genomfört eleffektiviseringar i befintliga byggnader genom åtgärder i belysnings- och ventilationsanläggningar samt i komfortkylan. Den totala elanvändningen för landstinget har under perioden reducerats från 73 GWh el till 60 GWh el. Det betyder en reduktion på 17 % under den perioden. Orsaken är: Medveten satsning på den bästa tillgängliga tekniken inom respektive teknikområde Systemförändring vad gäller komfortkyla En genomtänkt satsning på kompetensutveckling av personalen Ökat införande av datorövervakning, som underlättar analys och uppföljning av elanvändningen Eleffektivisering åtgärder De genomförda eleffektiva åtgärderna i belysning, ventilation och komfortkyla har givit följande resultat. I ventilationsåtgärderna har elanvändningen halverats, i belysningsåtgärderna har elanvändningen reduceras med 65 % och i åtgärder för komfortkyla har ny teknik reducerat elanvändningen med %. Se nedanstående bild. 5

6 Elreducering Faktor 90 % Vision för ett hållbart samhälle Snökyla 10 Bergkyla 75 % 67 % Belysning Älvkyla % Mål vid ombyggnader Ventilation 2 0 % Utgångsläge för landstinget Obs! Faktor 2 => 50 % reduktion Faktor 10 => 90 % reduktion av energibehovet Åtgärdsprogram på Sundsvalls sjukhus Elanvändningen på Sundsvalls sjukhus har kunnat reduceras med 16 % under åren med eleffektiva åtgärder i belysning, ventilation och snökyla. Eleffektivisering ger en ständig reduktion av el på marginalen som leder till mycket stora minskningar av koldioxidutsläppen. Den abonnerade effekten har samtidigt sjunkit från 5,5 MW till 4,5 MW. 1 MW lägre effekt innebär en sänkning av den abonnerade effekten med 18 %. Eleffektivisering av belysning ger en mycket effektiv reduktion av eleffekten under höglastperiod, vilket i sin tur minskar risken för effektbrist i stamnätet under kalla dagar. Se bild nedan 6

7 Resultat av utbyte av 400 armaturer i Sundsvalls sjukhusgarage 1998 Effektbehov i kw 40,0 Effekt före åtgärder 30,0 20,0 10,0 0,0 Effekt efter åtgärder Torsdag Fredag Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Denna åtgärd inledde vårt arbete med storskaliga utbyten av armaturer fram till år 2001 för att reducera elbehov och eleffekt under höglastperiod. Uppvärmningsbehovet Systematisk övergång till fjärrvärme och förnybar energi Landstingsfastigheter har sedan mitten av 90-talet successivt övergått till uppvärmning med fjärrvärme och pellets. Solvärmeanläggningar är installerade på tre fastigheter. På länsmuseét är förutom en solvärmeanläggning även 40 m 2 solceller installerade. Värmebehovet har under perioden reducerats från 102 GWh till 85 GWh. Det innebär en minskning med 17 %. Orsaken till detta är: En genomtänkt satsning på kompetensutveckling av personalen Resultat av en effektivare ventilation Ökat införande av datorövervakning, som underlättar analys och uppföljning av energianvändningen Transporterna Transporterna har ökat Landstingets transporter ökade , från 1,5 till 1,9 miljoner körda mil. Det innebar en ökning med 30 %. Transporter omfattar leasingbilar, egen bil, tåg och in- och utrikes flygresor. Ambulanser och sjukresor ingår ej men finns med i en intern uppföljning både när det gäller transportsätt och körsträcka. Vägtransporter med leasingbilar och egna bilar utgör 58 % av landstingets totala transportsträcka Trendbrott under 2003 Under 2003 skedde dock ett trendbrott en minskning inom främst leasingbilskörningen samt att tåget tog över en del av flygresorna. Detta har inneburit en kostnadsminskning med 6 miljoner kr för år Det gav en minskning av miljöbelastningen med drygt 300 ton CO 2. Det bör nämnas att de bilpoolsbundna leasingbilarna använde etanol (E85) vid 9 % ( mil) av den totala körsträckan. 7

8 Ny transportpolicy-riktlinjer Landstinget har under 2003 antagit en ny rese- och transportpolicy med skärpta riktlinjer och regler. Där skall en minskad miljöbelastning och minskade resekostnader vara framgångsfaktorer och noga följas upp. Resesättet och dess kostnader ingår som en viktig del i landstingets interna kontroll. I stort innebär detta att tågresor prioriteras före flyget samt att tjänsteresor med bil effektiviseras. Den lägsta miljöbelastningen har den resan som byts ut mot distansoberoende teknik. Vissa undantag görs främst av sociala skäl. Inköp och upphandling En viktig del i landstingets inköp och -upphandling är som förebyggande åtgärd att hushålla med energi och resurser och minimera miljöbelastningen genom att ställa krav utifrån EKU-verktyget, landstingets Miljöpolicy och Miljöprogram Dokumenten finns tillgängliga på Landstingets interna och externa nät. Landstinget följer de lagar, regler och krav som samhället ställer på hur upphandling skall genomföras utifrån ett hållbart ekologiskt samhälle. Särskilda insatser har gjorts inom transportområdena. Landstinget har förutom att har använt ovan redovisade dokument, även genomfört gemensamma projekt med Vägverket. Detta har inneburit utarbetande av gemensamma kravspecifikationer för upphandling av leasingbilar, transporter av varor mm. Vid upphandling eftersträvas att utnyttja ett ur REPA registret genomarbetat system för avyttring av restprodukter påverkar miljön.produktspecifika krav ställs där detta är lämpligt exempel på utrustning eller teknik som genom sin användning eller avyttring genererar negativa miljöeffekter för Landstinget. Energikrav hanteras oftast utifrån en kostnadsjämförelse mellan olika produkter. I jämförelsen ingår oftast även nödvändigt förbrukningsmaterial. Landstinget har sedan 2003 använt sig av elektroniskt system för hantering av beställning och fakturering samt sedan april 2004 infört ett elektroniskt upphandlingssystem. Syftet är att minimera pappersåtgången, minska behovet av transporter och resor samt effektivisera informationsflödet. 3. Folkbildnings och informationsinsatser Interna och externa informationsinsatser Landstinget har bedrivit folkbildnings- och informationsinsatser på två sätt, som är beroende av varandra. Det är en informations- och utbildningssatsning internt i landstingsorganisationen samt externa insatser till en bred allmänhet. Det innebär såväl den egna personalens möten med allmänheten i olika professionella sammanhang som gängse mediala kanaler och elektronisk presentation på landstingets hemsida. Hur folkbildnings- och informationsinsatser har förankrats i landstinget Politiska beslut har tagits om den omfattande miljöutbildning som pågår. Landstinget har genomfört miljöutbildningar av anställda sedan Målgruppen har inledningsvis varit miljösamordnare och verksamhetsansvariga. Efterhand har målgruppen vidgats till övrig personal. Hittills har av totalt anställda genomgått någon form av miljöutbildning. 8

9 Det innefattar även den informationsspridning som sker genom miljösamordnare och cirka 350 miljöombud inom ett tiotal verksamheter samt 8 miljöpedagoger, som specialutbildats som stödjande funktioner. Den externa information som sker ingår i personalens arbetsuppgifter och sker via gängse kanaler som finns till förfogande. Det förfarandet kommer också att gälla under genomförandet av Klimatinvesteringsprogrammet. Mål för och genomförande av intern information kopplat till programåtgärderna Syftet har varit att få en bredd i miljöarbetet genom ett deltagande av alla anställda i ett brett utbildningsprogram för miljö- och energifrågor varje år. I denna utbildning betonas klimataspekternas särskilda koppling till energianvändning. De resultat som Landstinget uppnått under senare år med att reducera energianvändningen och därmed klimatpåverkan är ett viktigt inslag i miljöutbildningarna. Målen för programperiodens interna insatser är att: Samtliga anställda och politiker ska ha en grundläggande miljöutbildning Miljöutbildning ska vara en naturlig del vid all nyanställning Fortlöpande information i miljöfrågor ges vid arbetsplatsträffar Nyckelpersoner inom all Landstingets verksamhet ges möjlighet till fördjupad miljöutbildning Studerande på Landstingets tre folkhögskolor och två gymnasieskolor ges utbildning i klimatfrågor och information om Landstingets klimatinvesteringsprogram Mål för och genomförande av extern information kopplat till programåtgärderna Landstinget har genomfört ett omfattande LIP- program med många energiåtgärder. Det har resulterat i omfattande studiebesök från andra landstings och kommuners anställda och politiker, från näringslivet och från media. Dessa målgrupper kommer att under programperioden hållas särskilt informerade om projektets genomförande och resultat i avsikt att utbyta erfarenheter och i tillämpliga delar etablera utvecklingssamarbete. Kunskapsspridning sker också i olika nätverk på seminarier och konferenser för en rad målgrupper lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Informationsmaterial och hemsida kommer att utarbetas i anslutning till programmet. Extern kunskapsspridning inom energiområdet sker också genom den regionala samverkan som sker i länets energikontor. Därigenom nås även allmänheten via den samordnade kommunala energirådgivningen i olika informationsaktiviteter, som Landstinget medverkar i. Regionala seminarier kommer att anordnas i samverkan med länets energikontor om åtgärderna inom ramen för detta program. Målen för programperiodens externa insatser är att: Via regionala seminarier i samarbete med länets energikontor öka olika målgruppers kunskaper om klimatinformation och programmets åtgärder Genom tryckt informationsmaterial, en utvecklad hemsida och kontinuerlig informationsspridning till media nå även offentliga organisationer, näringslivet och allmänheten med fortlöpande information om klimatinvesteringsprogrammet 9

10 4. Utsläppskällor och strategi Utsläpp av växthusgaser De totala utsläppen av växthusgaser var ton CO 2. Av detta var ton CO 2 från egna anläggningar, fordon och sjukresor mm, ton härrörde sig från inköpt fjärrvärme och el. Det fördelas enligt ovanstående diagram. För hela landstingets elanvändning på 60 GWh per år har svensk elmix använts vid beräkningen av CO 2 -utsläppen. Vid förändringar av elanvändningen, t ex i en åtgärd som genomförs, är utgångspunkten vid beräkning av koldioxidutsläpp att marginal elproduktion i Sverige sker med kolkondenskraft i det nordiska systemet, särskilt i Danmark, på kort och lång sikt. Den har en verkningsgrad på % enl. nedanstående källa. I beräkningarna här används ett genomsnitt på 45 %. Det innebär med Naturvårdverkets emissionsfaktorer att 1 MWh el med kolkondens ger upphov till 0,726 ton CO 2. En planerad produktion av gaskraft i Norge kan komma att bli den marginella elproduktionen i framtiden. Det är dock behäftad med osäkerhet ifråga om när byggande sker, kostnaderna för detta och tidpunkten när en anläggning kan tas i bruk. Källa: Energimyndigheten, Marginal elproduktion och CO 2 -utsläpp i Sverige, ER 14:2002. IEHs hemsida Antal ton i CO 2 ekvivalenter Utsläppskällor under Leasingbilar Egen bil Flyg tåg inrikes Ambulans Sjukresor Eldningsoljor Påfyllning kylmask. Lustgas El och värme Minskade utsläpp Landstingets totala utsläpp av CO 2 har minskat med 34 %, från till ton under perioden Det gäller alla utsläpp från egna anläggningar, fordon och inköpt fjärrvärme och el. Utsläppen från egna anläggningar och fordon mm har under den perioden minskat med 48 %, från ton CO 2 år 1995 till ton år

11 Klimatstrategi Landstingets totala utsläpp av CO 2 under perioden samt den beräknade utvecklingen till 2010 visas i nedanstående diagram under förutsättning att Klimatinvesteringsprogrammet genomförs. Från de nuvarande totala utsläppen av CO 2 planeras en minskning med 41 % till 2010, från ton till ton per år. Från de egna anläggningarna blir reduktionen 36 %, från till ton CO 2. Se diagram nedan Koldioxidekv. i ton Utsläpp orsakade av landstingets verksamheter Bränslemix från inköpt el och fjärrvärme Landstingets eldningsolja Transporter + köldmediapåfyllning Sjukresor Lustgas Programperiod Handlingsplan och metoder för reducering av utsläppen Elanvändningen reduceras med 1 GWh per år. Det innebär 6 GWh (10 %) till 2010 Värmebehov reduceras med minst 1 GWh per år, ger minst 6 GWh (10 %)till 2010 Ersättning av allt fossilbränsle med förnybar energi för värme och varmvatten till 2010 Utfasning av 80 % av köldmedia från kylmaskiner > 300 kw till frikyla fram till 2010 Halvering av CO 2 utsläpp från egna och inhyrda personbilar till 2010 Fortsatt utveckling av landstingets inköpsstrategi och policy som innebär bl.a. hög energieffektivitet och minsta möjliga miljöbelastning vid varje enskilt fall av inköp eller upphandling Halverat utsläpp från sjukresor genom effektivisering och mera överföring till kollektiva färdsätt Måluppfyllelse Insamling och utvärdering sker regelmässigt av data som insamlats för el och fjärrvärme, avläsning av förbrukningsmätare, inköpsfakturor av oljeprodukter och bensin, körjournaler för bilar samt kontakter med fjärrvärmeleverantörer för erhållande av bränslemixer. 11

12 Om klimatinvesteringsprogrammet ej genomförs kommer totalutsläppet för landstingets verksamhet att ligga på cirka 42 % av 1995 års värde jämfört med 24 % om ovanstående investeringar kan genomföras. En förutsättning är att också fjärrvärmeverken fortsätter sina planerade förändringar av bränslemixen Andra insatser som sker utan bidrag Anslutning till det fjärrkylanät som Örnsköldsviks kommun bygger under så att ytterligare köldmedia kan fasas ut. I samband med inhandling av utrustning och inhyrning av fordon premiera låga utsläpp. Strategi för att minska övriga utsläppskällor Lustgas Från 1995 har införts en lågflödesteknik vid Operation avd. Sundsvalls Sjukhus. Ett system för återandning som använder en koldioxidabsorber vilket gör att gasen renas och kan återanvändas under hela operationen. Förbrukningen av gas (oxygen och lustgas ) har minskat från 7 l/min till mindre än 1 l/min. där lustgasen ingår som en del med 75%. Landstingets förbrukning av lustgas var under år kg N 2 O vilket motsvarar 1860 ton koldioxidekvivalenter. Det pågår forskning med att sönderdela kvävgas så Landstinget i Västernorrland avvaktar dessa. Avfall Landstingets inriktning och sätt att följa upp och redovisa avfallsfrågor har fått bilda modell i landstingsförbundets statistik för miljöuppföljning. Detta betyder främst att arbeta mot fastställda inriktningsmål. Det som bedöms som farligt avfall skall hanteras med försiktighet enligt givna instruktioner och ej förorsaka risker och ohälsa. Avfallsstrategi: - Avfallsmängderna ska minska. - Återanvändning och återvinning minst 30 % - Arbeta med biologiska behandlingsmetoder - Gynna förbränningsteknik - Farligt avfall mindre än 3 % - Andel avsett för deponi mindre än 5 % Landstinget ingår även i projektgruppen för avfallsfrågor bestående av länets samtliga kommuner. Målsättningen är att gemensamt arbeta med strategier, teknik och deponifrågor. Landstingets inriktning innebär en följsamhet utifrån de krav eller behandlingsmetod som tillämpas vid kommunernas avfallsanläggningar. Det gäller främst att farligt avfall som t.ex. skärande och stickande material ej får förekomma i avfall (konventionellt) som är avsett för förbränning. Läkemedelsrester För att öka kunskap och ange riktlinjer när det gäller läkemedelsrester till miljön pågår det samverkan med övriga landsting. Läkemedelsverket och Apoteksbolaget stärker sin organisation för att kunna arbeta effektivt med denna mycket komplexa fråga. Samtidigt är effekten av läkemedelskommittens arbete av avgörande betydelse. Vissa riktlinjer, som försök att klassificera läkemedel, har tagits fram i Stockholms Läns Landsting. Det kan ses som en god start och som även vårt landsting kan dra nytta av inom 12

13 ramen för landstingens gemensamma miljöarbete. När det gäller att ta fram egna metoder eller mätresultat sker en avvaktan eftersom kostnaderna är höga. I ett första skede avser landstinget att främst presentera det förebyggande arbete som sker i läkemedelskommittèn i avsikt att minska på förskrivningen av antibakteriella medel samt könshormoner och övriga hormonpreparat. Mängder av olika substanser anges i enheten DDD (definierad dygnsdos) Ser man på tillgänglig statistik har det inom länet skett en klar minskning när det gäller förskrivning av könshormoner från ca 10,3 milj. DDD under 2002 till ca 8,7 milj. DDD När det gäller förskrivning av övriga hormonpreparat och antibakteriella medel sker inga förändringar dvs ca 1,1 milj DDD resp ca 2,9 milj DDD Landstinget har sålunda ett bra material att arbeta utifrån med en förebyggande inriktning för att främst teoretiskt minska påverkan. Refererar vidare till Miljöredovisning Samordning med andra offentliga insatser Gäller enbart Kommuner 6. Samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer Samverkan kommer att ske med följande aktörer Kommuners miljökontor I samband med genomförande av åtgärder sker samråd för att uppnå kostnadseffektivitet vid uppfyllande av de miljökrav, som ställs. El och värmeleverantörer, privata och kommunala energibolag Upphandling av el och värme på kort och lång sikt, förhandling om effektabonnemang samt för beräkning av nuvarande och framtida utsläpp. Nätverk för snökyla och annan frikyla Landstingets unika snökylanläggning innebär stor potential för forskning, utveckling och demonstration för framtida kommersiella anläggningar. Universitet, högskolor och företag medverkar därför i nätverket. Luleå Tekniska Universitet, KTH, Mitthögskolan samt ett tiotal företag, entreprenörer och konsultföretag medverkar i fortsatt utveckling av snökylan Elbruk, nätverk för elfrågor I Elbruk ingår privata företag och offentliga organisationer. Där sker erfarenhetsutbyte och utformning av strategier inför eleffektivisering och elupphandling för slutförbrukare. Det är också en remissinstans i elkraft och elnätsfrågor. Kretsloppsrådet Medverkan i byggentreprenörernas regionala samverkan för hållbarhet i byggsektorn. Där sker kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. 13

14 Regional samverkan i Västernorrlands Energikontor Landstinget är delägare i Västernorrlands Energikontor och ingår i styrelse och ledning tillsammans med Länsstyrelsen, Kommunförbundet, kommuner, energibolag och Mitthögskolan. Det innebär en bred regional samverkan för erfarenhetsutbyte, konferenser, seminarier, utbildningar och projekt i syfte att främja energieffektivitet, förnybar energi och hållbara transporter. I nätverket för hållbara transporter ingår dessutom Vägverket och åkerinäringen. Målet för detta projekt är en regional luftövervakningsstrategi på basis av utsläppsmätningar och beräkningar, att genomföra och sprida kunskap om effektiviseringsåtgärder på transportområdet samt att öka kunskap och tillämpning av ny teknik för att ersätta resande. Energikontoret har medverkat i utarbetande av tidigare LIP- program, Strukturfondsprogram och Klimatinvesteringsprogram. Bio Fuel Region ett nätverk för biodrivmedel Landstinget ingår i det regionala nätverket BioFuel Region, en regional satsning på kunskapsspridning och forskning samt framtida tillverkning av biodrivmedel, etanol och syntetdiesel från biomassa Regionalt miljömålsarbete - Miljölänet Västernorrland Landstinget samverkar med Länsstyrelsen, kommunerna, Mitthögskolan och företag i arbetet med att anpassa de nationella miljömålen till de regionala förutsättningarna. Miljölänet Västernorrland är ett regionalt samverkansprojekt finansierat genom strukturfonden Mål 1. Målet är att sprida kunskap om pågående miljöarbete i länet och initiera insatser. Regionalt tillväxtprogram, RTP Miljödriven näringslivsutveckling, hållbar energianvändning och biodrivmedel är en grund för tillväxt i regionen. Under genomförandet av RTP, det regionala tillväxtprogrammet RTP för Västernorrland, är det nödvändigt att identifiera projekt och andra utvecklingssatsningar vilka direkt eller indirekt bidrar till en regional tillväxt. Landstingets Klimatinvesteringsprogram har med RTP sammanfallande utvecklingspotential inom nedan redovisade åtgärder. Till dessa ska även läggas RTP:s överordnade ekologiska hållbarhetsstrategi, vilken ska genomsyra RTP-genomförandet. Inom RTP-åtgärden Utvecklingspotentialer i länets kommunikationsstråk öppnas möjligheter att samordna insatserna med programmets åtgärd 4, Hållbara transporter. Botniabanan och Ådalsbanan är pågående och planerade ut- och ombyggnaden av järnvägarna i och genom länet. De kommer att öka de anställdas möjligheter till kollektivtrafikresor, vilket tillsammans med satsningar på renare fordonsbränslen ger förutsättningar för en minskad miljöbelastning inom transportsektorn. Vidare verkar den pågående och planerade IT-utbyggnaden för en miljöavlastande distansoberoende mötesteknik. Inom RTP-åtgärderna Hållbar energi och Bio Fuel Region finns tydliga beröringspunkter och uppenbara sammanfallande utvecklingsområden med programmets åtgärd 1 Eleffektiv belysning, åtgärd 2 Eleffektiv ventilation, åtgärd 3 Pellets och solenergi ersätter fossila bränslen och åtgärd 4 Hållbara transporter. 14

15 7. Hur allmänheten engageras i programmet Information till allmänheten om Landstingets klimatinvesteringsprogram kommer att ske fortlöpande vid start, genomförande och uppföljning av program. Landstingets interna information Landstingets miljöutbildning som riktas till den egna personalen är viktig för att erhålla spridningseffekter om programmet och landstingets miljöarbete till allmänheten. En väl informerad och kunnig personal i miljöfrågor kommer i privata sammanhang förmedla information om programmets innehåll och effekter till allmänheten. Medverkan i energikontoret Medverkan i samordnad energirådgivning genom energikontoret ger spridning av klimatinformation och de uppnådda resultaten av Landstingets åtgärder till allmänheten. Medverkan i seminarier, media mm Landstinget och andra medverkande organisationer deltar regelbundet i olika konferenser och seminarier lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Information kommer att spridas via Landstingets informationskanaler såsom hemsida, personaltidning Y-nytt och pressmeddelanden samt medverkan i press, radio och TV för att sprida kunskaper om de uppnådda resultaten. Rapporter och resultat offentliggörs också på Landstingsfastigheters och övriga medverkandes hemsidor. 8. Mäns och kvinnors delaktighet i utformning och genomförande av programmet I Landstingets totala verksamhet är fördelningen 80 % kvinnor och 20 % män. Det betyder att Klimatinvesteringsprogrammet kommer att beröra kvinnor och män med ungefär motsvarande fördelning. Det gäller genomförande, information, spridning av resultat samt vid utvärdering av åtgärderna. I utbildningar och kompetensutveckling eftersträvas en jämn fördelning mellan könen. I de flesta fall innebär det att merparten är kvinnor. Belysning, ventilation och kyla Den fördelning som finns mellan kvinnor och män i Landstinget betyder att de åtgärder som inverkar på arbetsmiljön kommer att påverka de anställda med motsvarande fördelning mellan könen som nämnts ovan. Den övervägande delen av de anställda som direkt kommer att beröras av åtgärderna 1, 2 och 5 är kvinnor. Det är åtgärder har till stor del utformats utifrån personalens synpunkter och krav på förbättringar av arbetsmiljön. Personalens kunskaper, synpunkter och engagemang är av stor vikt för att åtgärderna ska bli effektiva efter genomförandet. Hållbara transporter Bilbokningssystem och sparsamt körsätt kommer att innebära utbildning av personer. Även här kommer merparten som utbildas och deltar i åtgärden att vara kvinnor. Det innefattar arbetspendling mellan samverkande sjukhus 50 %, ambulanstjänst 12 %, ansvariga för transporter och bilpooler 20 %, distriktsköterskor 95 %, distriktsläkare 37 % och administrativ personal 60 %. 15

16 Andelen kvinnor i dessa yrkesgrupper är 66 % kvinnor. Av dessa kommer cirka 800 att genomgå utbildning i sparsamt körsätt. Den övervägande delen av de som utbildas kommer att utgöras av kvinnor. Distansoberoende mötesteknik I detta pilotprojekt kommer att eftersträvas minst 50 % kvinnor som deltar och påverkar utformning och resultat av åtgärden. Kunskapsspridning och utvärdering För att föra ut Landstingets miljöprogram och olika miljösatsningar i all verksamhet finns tio miljösamordnare, varav hälften kvinnor. De är underställda respektive verksamhetschef, som har ett delegerat ansvar från landstingsdirektören enligt miljöbalkens egenkontroll och dess kunskapskrav. Cirka 25 anställda, varav hälften kvinnor, har dessutom på distans genomfört en högskoleutbildning på 5 p i miljökunskap. I staben finns miljöchef och miljökanslist, som är ansvariga för miljöprogram, miljöledning, resultatanalys och sakkunniga och föredragande inför ledningen och vid de politiska besluten. Landstinget har specialutbildat tio miljöpedagoger i miljökunskap, 4 kvinnor och 6 män. De utgör ett stöd i samordningen och har till uppgift att informera och utbilda främst landstingets cirka 300 miljöombud. Av dessa ombud är 80 % kvinnor. Miljöombuden skall tillsammans med respektive arbetsplatsledning aktivera lokala miljöfrågor. Det är ett viktigt forum för information och diskussion om Klimatinvesteringsprogrammets olika åtgärder. Extern utvärdering, examens- och projektarbeten I de utvärderingar som kommer att ske i samarbete med högskolor och universitet samt egen personal kommer erfarenhetsmässigt minst 50 % kvinnor att deltaga. Studenter, elever vid gymnasier och högstadier har visat intresse för Landstingfastigheters tidigare satsningar på förnybar energi och energieffektiviseringar. Det har resulterat i examensoch projektarbeten av till övervägande delen kvinnliga studerande, 76 %. Några har tagit kontakt sedan de uppmärksammat projekten i press eller TV. Alla dessa arbeten har inneburit ytterligare spridning av resultaten och synpunkter på förändringar till vår egen personal. 9. Uppföljning och kvalitetssäkring samt utvärdering av programmet Miljöpåverkan från landstingets energianvändning och transporter är två av huvudfrågorna i landstingets miljöprogram som omfattar tiden med möjlighet till en större avstämning Båda områdena är av lika stort intresse när det gäller kostnader eftersom dessa tenderar att årligen öka. Miljöbelastningen från energianvändningen har däremot minskat på grund av lägre förbrukning. I en årlig miljöredovisning med underlag från alla verksamheter presenteras resultat. Det är en ambition att försöka ge en så tydlig bild av situationen som möjligt. Landstinget har styrtal utifrån miljöprogrammet och nyckeltal för respektive miljöområde har utvecklats. Den 16

17 ekonomiska aspekten blir allt viktigare och det ställts allt hårdare krav på redovisning av kostnadseffektivitet. För att fullfölja projekt och uppnå resultat eller utföra en åtgärd krävs samverkan mellan verksamhetsansvariga, fastighets-, energi- och miljöansvariga. Viktigt är att uppfatta olika frågor som en gemensam uppgift. I de projekt som genomförts inom ramen för LIP- programmet har effektiva metoder för uppföljning utvecklats. Uppföljningen ger underlag för analys. Delegering av ansvar och den ständigt pågående miljöutbildningen inom Landstinget är nödvändig för att få ett aktivt deltagande av alla anställda. Utvärdering och resultatanalys med efterföljande diskussioner är då också mycket viktiga för att nå en effektiv utveckling. Eleffektiv belysning och ventilation Landstingsfastigheter har kompetens och lång erfarenhet av databaserad utvärdering. Alla projekt som påbörjas mäts hela året och sparas som timmedelvärden. Dessa ligger sedan till grund för kommande analys och efterföljande korrigeringar. Ett antal projekt har tidigare genomförts med utvärderingar, analyser och korrigeringar. Därigenom har efterföljande projekt kunnat förbättras. Denna kvalitetssäkring som inarbetats har resulterat i 50 % eleffektivisering i ventilationen och % eleffektivisering i belysningen. Före varje åtgärd görs effekt och energimätning under 3-4 veckor av den lokal eller det område som blir utvalt. Är inte detta möjligt uppmäts ett representativt delområde. För ventilationen tillkommer luftflödesmätningar. Efter avslutad åtgärd görs en uppföljningsmätning under 3-4 veckors period igen för att kunna erhålla resultat, dvs reducering av el- och värmebehov samt luftflöde. Utvärderingen av åtgärderna görs med hjälp av dessa mätningar. Se bilagor 1.1 Analys och utvärdering av eleffektiv belysning i garage 1.2 Analys och utvärdering av eleffektiv belysning på plan och 1.4 Sammanställning av resultat och kostnader för eleffektiv belysning 2.1 Utvärdering av VG21 Ventilation i Sundsvall 2.2 Sammanställning av resultat och kostnader för eleffektiv ventilation De genomförda projekten visar på ett behov av kontroll av oönskade strömmar och förorening av Pe (jorden). Av den anledningen kommer mätning för uppföljning av elnätet att göras med vissa års mellanrum. Anlitade konsulter och entreprenörer avkrävs certifiering enligt kvalitetssystem ISO 9001 och miljöledningssystem ISO för alla åtgärder i Landstingets anläggningar. Pellets och solenergi ersätter olja. Energiförbrukningen i Landstingets egna panncentraler avläses kontinuerligt med databaserade mätningssystem som visar timmedelvärden. Efter avslutad åtgärd görs analyser av mätdata och efterföljande korrigeringar. Hållbart resande Miljöbelastning från transporter inom landstinget redovisas årligen i ton CO 2 per år från bil, tåg och flygresor. I gällande miljöprogram är målet en minskning med 100 ton per år från nuvarande ton CO 2. 17

18 För att bedöma effekten av samåkning, transportsätt, bränsleval och bränslesnål körning anges en specifik miljöbelastning i kilo CO 2 per person och transporterad mil. Under de senaste åren har den totala belastningen av flera orsaker ökat och främst genom ökat bilåkande. Däremot har en minskning av den specifika belastningen uppnåtts genom ökat tågresande och viss samåkning. Transportmängden är viktig liksom bränsleförbrukning, andel CO 2 - neutralt bränsle, bränslesnål körning samt andelen miljöbilar. Andelen tågresor i förhållande till totalt tåg och flyg följs upp. Målet är en årlig ökning av antalet tågresor. För närvarande varierar andelen tågresor inom Landstinget mellan % beroende på vilken ort man befinner sig i. Kostnadsuppföljning för olika transportsätt är ett viktigt och effektivt styrtal. Målet är att kostnad och miljöbelastning ska minska. Här kommer drivmedelsfakturor, körjournaler samt avläsning av mobiboxar att utgöra underlag för analys och utvärdering. Distansoberoende möten Utvärdering och uppföljning av resultat från arbetet med distansoberoende mötesteknik kommer att ske med hjälp av rapporter från genomförda möten. Antal deltagare, mötestid, sparad restid samt antal icke resta mil till mötet kommer att sammanställas. Utveckling av snökyla och frikyla En styrgrupp kommer att sättas samman med representanter för högskolor, universitet och det nätverk som deltagit sedan starten av snökylprojektet. Kvalitetssäkringen erhålls genom analys av driftresultaten samt planering och beslut om förändringar och vidareutveckling. Detta arbete sker styrgrupp och med experter så att beräkningar och kalkyler görs innan beslut för nästa investeringssteg tas. Snökylanläggningen har 53 mätpunkter för temperaturer, flöden, ventillägen, energimängder, eleffekter, klimat mm som sparas kontinuerligt sedan fyra år tillbaka som timmedelvärden. I samband med den tänkta åtgärden kommer ytterligare ett 20 tal mätpunkter att tillföras som även de blir tillgängliga för Universitet och högskolor. Kunskapsspridning Utvärdering av intern miljöutbildning sker utifrån antalet deltagare och deras bedömning av utbildningens koppling till klimatprogrammet. Antal genomförda seminarier, konferenser och övriga möten samt målgrupper kommer att anges. Utifrån kommande studiebesök och omfattning av mediabevakning dokumenteras. 10. Spridning av resultat och erfarenheter Spridning via folkbildnings- och informationsinsatser Landstinget har genomfört miljöutbildningar av anställda sedan Målgruppen har inledningsvis varit miljösamordnare och verksamhetsansvariga. I samband med information om energi, som inbegriper energianvändningen i transporter, sker en koppling till energianvändningens betydelse för utsläpp av växthusgaser. De resultat som landstinget uppnått under senare år genom reducering av energianvändningen och därmed klimatpåverkan är ett viktigt inslag i miljöutbildningarna. 18

19 Inom ramen för ett kommande klimatinvesteringsprogram planeras ett fortsatt arbete med miljöutbildningar med en tydlig inriktning på klimatinformation. Hälften av landstingets anställda, individer, ska ha genomgått en grundläggande miljöutbildning vid slutet av programperioden. Spridning av projekterfarenheter Erfarenheter från tidigare genomförda projekt har visat att det finns ett mycket stort intresse för Landstingsfastigheters elenergireduceringar. Spridningen av rapporter och resultat har skett vid möten, konferenser och seminarier samt genom många föredrag och kontakter. Radio, TV och press har också visat stort intresse. Rapporter och resultat offentliggörs också på Landstingsfastigheters och medverkandes hemsidor. Se bilaga 5.2 slutrapport Snökyla Mål 1 Underlag för forskning Mätdata som insamlats utnyttjas numera också av universitet, högskolor och konsulter som deltar i projekten eller utvärderingar. Det används i examensarbeten, licentiatavhandlingar och övriga rapporter av genomförda projekt. Detta ger stor spridningseffekt. Se bilaga 5.4 Licentiatavhandling Snökylan 5.5 LCA-analys Snökylan I september 2003, genomfördes en IEA-konferens i Warszawa där Luleå Tekniska Universitet presenterades fyra års driftresultat av Snökylan. Spridning i regionala nätverk Landstinget är delägare i Västernorrlands Energikontor och ingår både i styrelse och ledning av energikontoret. Det är ett regionalt nätverk med Länsstyrelsen, Kommunförbundet, kommunerna, energibolagen och Vägverket. I dessa nätverk sker regionalt erfarenhetsutbyte på konferenser, seminarier, i utbildningar och samverkansprojekt för effektivare energianvändning, förnybar energi och hållbara transporter. Genom Energikontoret stöds samtidigt den regionala energiinformation som genomförs av länets energirådgivare och som riktar sig till allmänheten. Landstinget har medverkat i arbetet med de regionala miljömålen och i det regionala tillväxtprogrammet, RTP i samverkan med Länsstyrelsen, kommunerna, Mitthögskolan och näringslivet. I dessa sammanhang sker en spridning av kunskap och erfarenhet. Spridning i nationella nätverk Samverkan sker med Landstingsförbundet och andra landsting. Landstinget ingår i miljönätverk på regional och nationell nivå. Elbruk, ett nationellt nätverk för slutkonsumenter av el, skapar möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra offentliga organisationer och näringslivet. Nätverket för snökyla ger kontakter på nationell och internationell nivå med företag, högskolor, universitet och andra organisationer. Snökylan har en mycket god spridning nationellt och internationellt: I september 2003 presenterade Luleå Tekniska Universitet de senaste fyra årens driftresultat på en internationell konferens "9th International Conference on Thermal Energy Storage" i Warszawa. En delegation från UBC, Union Baltic Cities, besökte Snökylan i samband med en konferens i Sundsvall i april i år. 80 miljökoordinatörer från Gävleborgs Landsting kommer på besök i maj i år. 19

20 11. Programmets särskilda kvaliteter Helhetssyn och långsiktiga strategier Koldioxidutsläppen minskar med drygt 40 % 65 % eleffektiviseringen i belysning Halvering av elanvändning i ventilation Halvering av eleffekter Total utfasning av fossila bränslen Utfasning av köldmedia i kylmaskiner Utfasning av fossila drivmedel inleds Forskningsanknytning Samarbete med universitet och högskolor speciellt beträffande utveckling av snö och övrig frikyla God samverkan mellan flera aktörer Arbetet med eleffektivisering, som skett under 90-talet, kommer även fortsättningsvis att innebära en hög grad av samverkan mellan Landstinget, myndigheter och företag. Utveckling av Snökylan och övrig frikyla innebär mycket omfattande samverkan med universitet, högskolor, konsulter och andra företag. Inom ramen för Västernorrlands Energikontor kommer även i fortsättningen regional samverkan för energieffektiviseringar, förnybar energi och hållbara transporter att ske med länets kommuner, Kommunförbund, energibolag, Länsstyrelsen och Vägverket. Inom ramen för BioFuel Region sker regional samverkan för att driva på utvecklingen av biodrivmedel. Nytänkande Utfasning av köldmedia, ersätts av havskyla, älvkyla och snökyla, för att minska växthusgaser, elbehov och eleffekter. Mobibox i leasingbilar för att underlätta samåkning. Förklaring se åtgärd 4. Distansoberoende teknik för ersättning av resande; 1. Konferenstelefoner 2. Dator med konferensprogram för delning av dokument samt möjlighet till röstkommunikation 3. Videokonferensutrustning Administrativa ändamål Utbildning Klinisk användning Åtgärder som medför strukturförändringar för att minska utsläppen av växthusgaser Total utfasning av fossila bränslen i det egna systemet genom övergång till biobränsle Mindre leasingbilar och delvis etanoldrift ger strukturförändring. 20

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 SLUTRAPPORT Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 Sammanfattning Det här är en kortfattad redovisning av det klimatinvesteringsprogram som Landstinget Västernorrland har bedrivit under tiden 2005-2008. Under

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Lund. Staden i världen

Lund. Staden i världen Lund Staden i världen Presentation Jan-Christer Sandh Fastighetschef Mikael Jönsson Chef Teknik & Service Jan Larsson Driftingenjör Patrik Sjöstrand Energioptimerare Staden i världen Internationell stad

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Inledning Kommunens verksamhet medför att ett stort antal resor och transporter genomförs varje år. Det är viktigt att dessa resor och transporter sker kostnadseffektivt, trafiksäkert

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer