M BLERAR OM 2/10 NÄRINGSLIVET. Hållbar anpassning ger lönsam framtid. Norsk gas gör LKAB grönare. Klimatgurun Jeffrey Sachs i exklusiv intervju

Transkript

1 2/10 En tidning från PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer HON ÄR IKEAS ETISKA VÄKTARE NÄRINGSLIVET TEMA DEN STORA OMSTÄLLNINGEN Klimatgurun Jeffrey Sachs i exklusiv intervju ERICSSON: MER IT MINSKAR UTSLÄPPEN Norsk gas gör LKAB grönare M BLERAR OM Hållbar anpassning ger lönsam framtid Dammsugaren med flera liv [s.15] Nya utsläppskrav kan knocka industrin [s.10] Matnyttig redovisning [s.30]

2 [s.23] [s.19] [s.28] [s.20] PricewaterhouseCoopers är Sveriges ledande företag inom revision och rådgivning med medarbetare och kontor på 125 orter. Kunder och klienter utgörs av cirka företag och organisationer inom privat och offentlig sektor. PricewaterhouseCoopers erbjuder branschorienterade tjänster inom revision, redovisning, skatt, corporate finance, riskhantering och annan revisionsnära rådgivning. PricewaterhouseCoopers Sweden ingår i PricewaterhouseCoopers som är ett av världens största nätverk inom revision och rådgivning med över medarbetare i 151 länder världen över. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag producerar vi tidningen INPUT. REDAKTION: Ansvarig utgivare: Åke Danielsson, ake.danielsson@se.pwc.com Redaktör: Ewa Fallenius, ewa.fallenius@se.pwc.com, tel Design: Appelberg, Omslagsfoto: Daniel Pedersen Tryckeri: Trydells Utgivning: Fyra gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: kundtidning@se.pwc.com [s.6] I varje nummer: Ledare [s.3] Notiser [s.4] Redovisning [s.30] Skatt [s.32] Krönika [s.36] Innehåll 2.10 [s.6] Jeffrey Sachs medicin för klimatet Klimatgurun vill att staten hjälper företagen till bättre teknik. [s.10] Nya utsläppsrätter blir kostsamma Det nya systemet för utsläppsrätter kan bli en obehaglig överraskning för industrin. [s.12] Naturgas minskar LKAB:s växthusgas Med hjälp av naturgas kan LKAB minska koldioxidutsläppen. [s.14] Klimatmärkt mat dröjer En särskild klimatmärkning är inte aktuell. I stället tas klimatet in i befintlig miljömärkning. [s.16] Ericssons IT-dröm ska rädda klimatet Teknik är lösningen på klimatproblematiken, enligt Ericsson. [s.19] Mer effekt i träden Sveaskog ska få skogen att binda mer koldioxid. [s.20] Kemikonkurrenter hjälper varandra Perstorp samarbetar med konkurrenterna när producentansvaret blir större. [s.23] Hon slår vakt om IKEA-etik Jeanette Skjelmose ser till att Ikea håller sig till devisen less is more. [s.26] Vin för miljömedvetna Domaine Wines ser över hela tillverkingskedjan och lanserar det koldioxidneutrala vinet. [s.28] Medarbetare blåser i visselpipan Med ett whistle-blower-system blir det lättare att upprätthålla etiken. Det här numret av Agenda följer med som bilaga i Veckans Affärer. Nästa nummer av Agenda kommer ut i oktober och handlar om samhällets strukturrationalisering och förnyelse. För en gratis prenumeration av tidningen maila: kundtidning@se.pwc.com.» Testa att ändra den repliken till 0en fi lm som utspelat sig på jorden. Carina Lundberg Markow på sidan Kina och USA nyckeln i klimatarbetet Miljoner ton koldiox, Kina USA Ryssland Indien Japan Tyskland Kanada Storbritannien Sydkorea Iran Om man på allvar vill få ned koldioxidutsläppen måste man få med sig Kina och USA. Tvivlar någon så ta en titt på tabellen här bredvid. Kina gick 2007 om USA som det land som släppte ut mest koldioxid, drygt 6000 miljoner ton (vid konsumtion av energi), enligt US Energy Information Administration. Som jämförelse kan nämnas Sveriges knappa 57 miljoner ton. Om Sverige blev helt koldioxidfritt i morgon skulle de totala utsläppen i världen minska med 0,2 procent. Källa: US Energy Information Administration 2 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

3 LEDARE Gröna hjältars tid är förbi Genom samarbetet bidrar vi väsentligt till att minska koldioxidutsläppen i Europa. Det känns väldigt roligt, säger Lars-Eric Aaro, koncernchef för LKAB, om det nya järnverk som företaget planerar att bygga i Norge och som ska minska koldioxidutsläppen vid framställning av stål med 70 procent. Det är säkert angeläget för LKABs vd att få bidra till minskade utsläpp i Europa. Men det är också så att investeringar som den i Norge är en förutsättning för LKAB:s långsiktiga överlevnad. Kunder, ägare, leverantörer, lagstiftare, anställda alla som har relationer med företaget kommer att kräva att LKAB agerar för klimatets bästa. Annars går det inte att sälja järnmalm i framtiden. Det här är också utgångspunkten för Agendas tema. Hållbarhet som en självklar del av framtidens företagande, som en förutsättning för att vara med och konkurrera i en värld väl medveten om att Jordens resurser inte är oändliga. Tiden är förbi då det gick att spela grön hjälte i näringslivet, det ger inga extra pluspoäng längre. Det tas för givet. Vi har också velat komma runt de vackra ord som ofta omgärdar företagens hållbarhetsarbete: Vad gör ni i praktiken? har varit huvudfrågan när Agenda har besökt svenska storföretag som Ericsson (s 16), Perstorp (s 20), Electrolux (s 22) och Ikea (s 23). Men vi har också lyft blicken lite högre. På sidan 6 möter du Jeffrey Sachs, en av världens mest inflytelserika personer i hållbarhetsfrågor. Han är inte särskilt imponerad av det globala klimatarbetet. De företag som mot förmodan fortfarande inte har förstått att hållbarhetsfrågorna är på allvar bör läsa vad PricewaterhouseCoopers Martin Gavelius säger på sidan 10. EU:s nya klimatpolitik kan bli väldigt kostsam för de företag som inte förmår anpassa sig. Och det handlar inte om kostnader i form av tappad grön hjältegloria. Det handlar om det som syns på sista raden i resultaträkningen. Trevlig läsning! Åke Danielsson Ansvarig utgivare ake.danielsson@se.pwc.com GENERATIONSSKIFTE EN HET FRÅGA Nästan hälften av Sveriges familjeföretagare med aktiebolag är 50 år eller äldre och 18 procent är 60 år eller äldre. Goda villkor för ägarskifte är därför en högaktuell politisk prioriteringsfråga och den internationella trenden går mot lägre beskattning av entreprenörskap. Det var ett av budskapen från Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, under seminariet Transfer of Ownership in Private Business tidigare i år. Seminariet behandlade olika aspekter av generationsskiften alltifrån skatter och fi nansiering till succéfaktorer vid ägarskiften och emotionella frågor i ägandet av familjeföretag. Leif Melin, professor vid forskningscentrumet CeFEO och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, framhöll att den viktigaste frågan för ett lyckosamt generationsskifte var förståelse för att det tar tid och kräver noggrann planering. Åsa Björnberg, doktorand från London School of Economics, redovisade en studie av skillnader i den emotionella kopplingen till familjeföretaget. Bland annat framgick att den emotionella kopplingen är betydligt starkare i latinska länder, som Spanien, än i Sverige. Seminariet, som samlade totalt 130 deltagare från 19 länder, arrangerades av Centre for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Svenskt Näringsliv i samarbete med PricewaterhouseCoopers och Gärde Wesslau Advokatbyrå. 2/2010 PricewaterhouseCoopers agenda 3

4 NOTISER SEMINARIUM OM KINA SOM TILLVÄXTMARKNAD FOTO: NORDICPHOTOS GRI-certifi erad utbildning Nu startar PwC Academy kurser i hur redovisningsriktlinjerna GRI - Global Reporting Initiative ska tillämpas. GRI har licensierat PricewaterhouseCoopers i Sverige och Danmark att förmedla certifi katutbildning i Norden. Tidigare har PricewaterhouseCoopers översatt GRI:s redovisningsramverk till svenska. Efter två dagars utbildning får deltagarna ett kurscertifi kat utfärdat av GRI. Den första GRI-certifi erade utbildningen genomförs på PricewaterhouseCoopers kontor i Hellerup, Köpenhamn, den 7-8 juni och nästa kurs hålls på PricewaterhouseCoopers kontor i Stockholm den september Se: I PricewaterhouseCoopers seminarieserie Börs företagsvåren 2010 ingick Kinaforum Nya utmaningar på världens största tillväxtmarknad. Sveriges före detta ambassadör i Kina, Börje Ljunggren, inledde seminariet och efterföljdes av Per-Olof Björk och Hans Calminder från Ericsson som talade om sina erfarenheter av Ericssons etablering på den kinesiska marknaden. Deltagarna hade samtliga ett konkret intresse för Kina och stod i begrepp av att etablera sig alternativt utöka sin närvaro i Kina. Man inser riskerna, man ser svårigheterna, men man ser framförallt tillväxten och möjligheterna beerättade Magnus Rembacken, från PricewaterhouseCooperse med stor erfarenhet av att göra förvärv i Kina. PricewaterhouseCoopers är en av de ledande finansiella rådgivarna i Kina och blev 2009 utnämnt till den bästa finansiella rådgivaren i Kina av China Mergers & Acquisitions Association. Vill du komma i kontakt med China Desk: Susanne Ragvald Fin belöning till hållbarhetsarbete Vem är bäst i världen på att forska kring hållbarhet? Vilka är världens mest hållbara städer? Vem rapporterar hållbarhetsarbete bäst? Utdelningen av ett av de fi naste priserna i hållbarhetsarbete, Globe Award, gick av stapeln den 29:e april i Stockholm. Juryns ordförande är Lars-Olle Larsson från Pricewaterhouse- Coopers. Läs mer om vinnarna på VINNARE: Sustainability Reporting: CLP Holdings Ltd (Hongkong). Research: Antrix Corporation. Innovation: MAS Intimates Ltd (Sri Lanka). Träffa Pricewaterhouse- Coopers i Almedalen Under Almedalsveckan i Visby organiserar PricewaterhouseCoopers ett antal seminarier på temat Den demografiska utmaningen. Läs mer om programmet på event/list/2010 eller se Historiskt lågt avkastningskrav på aktiemarknaden I takt med det senaste årets börsuppgång har marknadens krav på avkastning minskat markant. Det visar PricewaterhouseCoopers årliga undersökning av riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Enligt experterna som deltar i studien uppgår minskningen till hela 15 procent jämfört med föregående år. Riskkapitalisterna är den grupp som har sänkt sina krav mest. Studien visar även att de allra fl esta bedömarna är överens om att börsuppgången fortsätter under Se FOTO: ISTOCKPHOTO 4 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

5 tema/den stora omställningen Klimatomställning ger affärsmöjligheter Agenda undersöker denna gång hur Sveriges storföretag hanterar omställningen till ett hållbart samhälle. Den inledande undersökningen ger ett glädjande besked: energi- och klimatomställningen skapar först och främst nya affärsmöjligheter. Text Göran Lind illustration istockphoto Krav från kunder och lagstiftare är drivkrafterna bakom företagens anpassning och omställning till klimat- och miljöfrågorna samt företagens sociala ansvarstagande. Det svarar nästan åtta av tio företag i en undersökning som gjorts med 100 ekonomi/finanschefer och 100 administrativ chefer i landets största företag. Den näst viktigaste driftkraften är krav från ägare/investerare, stärkandet av varumärket, möjligheter till ökad lönsamhet samt till konkurrens och marknadsfördelar. Marknaden och kunderna som den viktigaste faktorn går igen också i andra frågor. Utveckling av nya produkter och tjänster är det som flest företag (66 procent) anger som en prioriterad del i anpassningen till klimat, miljö och socialt ansvar de kommande fem åren. Tvåa på samma lista är hantering av energifrågor, som drygt hälften av företagen anser vara en viktig del av omställningsarbetet. Merparten av företagen (65 procent) tycker också att en energi- och klimatomställning skapar affärsmöjligheter, endast 5 procent anser att omställningen bara skapar kostnader för företaget. Hur högt upp på agendan hamnar då omställningsfrågorna hos företagen? Det varierar, i hälften av företagen ingår frågor om klimat, miljö och socialt ansvarstagande i affärsplanen. Drygt åtta av tio företag anser att frågorna är viktiga. Samtidigt svarar ca 60 procent att klimat- och miljöfrågor samt frågor om socialt ansvarstagande inte påverkat affärsstrategierna under de senaste två åren. Hela rapporten från PricewaterhouseCoopers finns på Analytikerna betyder minst (Företagens drivkrafter för omställningsarbetet) Krav kunder 78% Krav lagstiftare 77% Krav ägare/investerare 72% Möjlighet ökad lönsamhet 71% Möjlighet till konkurrens och marknadsfördelar 69% Skapa ett starkare varumärke 67% Krav medarbetare 61% Möjlighet att minska affärsriskerna 57% Öka attraktionskraften för nya medarbetare 56% Ökat börsvärde 48% Krav från analytiker 20% 2/2010 PricewaterhouseCoopers agenda 5

6 tema/den stora omställningen Hållbarhetsgurun Jeffrey Sachs: Hjälp företag till ny teknik De globala klimatförhandlingarna har fel fokus. Länderna borde i stället ta fram strategier för hur de ska hjälpa företagen att få fram ny teknologi som kan minska utsläppen. Det säger den amerikanske nationalekonomen Jeffrey Sachs, en av världens mest inflytelserika personer i hållbarhetsfrågor, i en exklusiv intervju med Agenda. Text Annika Danielsson foto scanpix, corbis J Jeffrey Sachs är en av världens mest välrenommerade nationalekonomer. Två gånger har han funnits med på Time Magazines lista över världens hundra mest inflytelserika personer. Han är speciell rådgivare till FN:s generalsekreterare och chef för Earth Institute vid Columbiauniversitetet i New York. Därifrån sprider han kunskap om hur fattigdomen på jorden kan utrotas och hur vi kan åstadkomma en hållbar utveckling i världen. Om detta föreläser han och har skrivit hundratals artiklar och även böcker, bland dem bästsäljarna The End of Poverty och Common Wealth, Economics for a Crowded Planet, där han diskuterar hur vi kan uppnå fred och hållbar utveckling på en alltmer befolkad planet där kampen om naturresurserna hårdnar. Hans expertkunskaper är hett efterfrågade. Jeffrey Sachs jobbar jämt och tillbringar en stor del av sin tid på resor världen över för att ge råd till regeringar, företagsledare och internationella organisationer. Den brittiska tidningen The Economist beskrev honom för några år sedan som mannen som skulle orsaka en märkbar minskning av mängden producerad statistik i världen om han skulle pensionera sig, vilket tidningen i och för sig tvivlar på att han någonsin kommer att göra. Jeffrey Sachs agerar i turbofart och spiller inte en sekund av dagen. Agenda får intervjua honom när han är på väg till jobbet på Manhattan till fots. Det är den stora fördelen med New York, att det är en stad man kan promenera i. New York har det lägsta antalet bilägare bland USA:s större städer och utsläppen är en fjärdedel av det amerikanska medelvärdet, säger han. Klockan är halv nio på morgonen, men Jeffrey Sachs har redan varit i gång sedan fyra på morgonen. Då går han vanligtvis upp och inleder dagen med att ringa och mejla runt världen. Jag har kontakt med Kina, Indien, Afrika och Europa, där vi har olika projekt och arbeten. På kvällarna har jag videokonferenser med andra delar av världen. Mina dagar tillbringar jag antingen på flygplatser på resande fot eller så är det långa arbetsdagar hemma. Jag tycker mycket om mitt arbete. Det är spännande, men antalet problem i världen oroar mig mycket, säger han. På frågan om när han sover svarar han med ett skratt: Well, det finns tid till det också. Ibland kollapsar jag tidigt på kvällen. Klimatförändringar, begränsad tillgång på olja och konkurrensen mellan västvärlden och Kina om jordens resurser är några faktorer som gör att vi står inför en ny teknologisk era, slår Jeffrey Sachs fast. EU:s mål att minska utsläppen med 20 procent till år 2020 tycker han är ambitiöst, men mycket viktigare än siffran är hur man ska göra för att nå dit. Regeringar, industrin och samhället i stort måste ha en mycket klarare idé om hur dessa mål ska uppnås, hellre än att argumentera om olika procentsatser. Med andra ord, Europa behöver en strategi för hur man ska minska koldioxidutsläppen från sina kraftanläggningar, elektrifiera sitt transportsystem och bygga anläggningar för att lagra koldioxid. Detta kräver speciella teknologier, där företagen som utvecklar dem behöver incitament och hjälp från staten. I USA har vi en lös siffra, 17 procents minskade utsläpp med utgångspunkt från år 2005, men inte heller USA har någon strategi för hur det ska gå till. Det finns massor av idéer, men vi har ingen teknologistrategi, säger han. Företagen fattar självklart själva beslut huruvida de vill göra investeringar i ny teknologi som ger lägre koldioxidutsläpp, men om man bara lämnar det till företagen kommer inget att hända, påpekar Jeffrey Sachs. Företag behöver klara incitament. 6 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

7 De som blir förlorare är de som låtsas som om ingenting har hänt eller som lobb ar för att förhindra handling. 2/2010 PricewaterhouseCoopers agenda 7

8 Halva USA förkastar grundläggande vetenskap, vilket är ett resultat av undermålig skolundervisning. Jeffrey Sachs som fick Kunskapsprisets internationella hederspris Systemet med utsläppsrätter som främjas i Europa är ett ofullständigt system som inte ger någon vidare klar signal. I stället behövs omfattande anslag till forskning och utveckling, som i stor utsträckning bör finansieras med allmänna medel. Staten borde också ta en större aktiv del i demonstrationsprojekt för exempelvis koldioxidlagring och bygga nödvändig infrastruktur för den nya teknologin. För detta behövs en allomfattande strategi snarare än en fri marknad eller en marknad där man använd er koldioxidskatt för att komma till rätta med problemen. Det räcker inte. Det krävs nya former av samarbeten. Vi måste bli mer specifika med detta nu, sektor för sektor. Speciellt när det gäller kraftindustrin, bilindustrin och stadsplaneringen. Vi kommer att finna många intressanta möjligheter, säger Jeffrey Sachs. Företag som jobbar med till exempel soloch vindkraft kommer att bli globala vinnare, spår Jeffrey Sachs, liksom företag som producerar elbilar. Uppskattningsvis 30 modeller av elbilar kommer att lanseras på marknaden de närmaste två åren. Många företag är med, alla använder olika strategier och vi vet inte vem som vinner, men denna typ av konkurr ens är extremt hälsosam. De som blir förlorare är de som låtsas som om ingenting har hänt eller som lobbar för att förhindra handling. USA har flera exempel, några av de stora oljebolagen går i täten och försöker hejda detta. Det kommer att sluta med att de förlorar. Globala överenskommelser kommer att vara viktiga, men nyckeln är detaljerade strategier, framhåller Jeffrey Sachs. Här kommer det att krävas hårt arbete. Vi måste förstå att vi inte bara pratar om utsläppsmål och handel med utsläppsrätter som används i Europa, vi pratar om en teknologisk översyn av våra samhällen, när det gäller energi, transporter, stadsplanering och så vidare. Det är problemets kärna. Det handlar om många år av föränd - r ing. Bilarna vi använder nu har en livslängd på 25 år, kraftanläggningar en livslängd på år, så vi pratar om mycket långlivad infrastruktur. Därför måste vi vara ihärdiga och bestämt peka i rätt riktning de kommande 25 åren. Efter FN :s klimatmöte i Köpenhamn förra året var Jeffrey Sachs som många andra besvikna på det icke förpliktigande slutdokumentet. I en artikel i Project Syndicate A World of Ideas, där Jeffrey Sachs medverkar regelbundet, skriver han att hans bestående bild från mötet är president Barack Obamas framträdande på en presskonferens där denne tillkännager en överenskommelse som bara fem länder då hade sett, för att sedan skynda till flygplatsen för att hinna tillbaka till Washington innan en väntad snöstorm bryter ut. Han upprörs över att USA i dokumentet inte nämner några avsikter att fortsätta delta i internationella klimatförhandlingar under 2010, sannolikt för att Barack Obama inte vill hamna i några impopulära förhandlingar under höstens kongressval. Om USA inte deltar i fortsatta klimatförhandlingar kommer Obama att göra mer skada än till och med George W. Bush när det gäller det internationella systemets miljölagar, skriver Jeffrey Sachs i Project Syndicate. Barack Obama stöter på samma problem som USA alltid haft, nämligen att det amerikanska folket inte förstår utmaningen med klimatförändringarna. Halva landet förkastar grundläggande vetenskap, vilket är ett resultat av undermålig skolundervisning. Många amerikanska delstater har också mycket stora intressen i kol och det gör att presidentens parti, likaväl som oppositionen, är rädda för en slutgiltig handling. Man vill heller inte vidta åtgärder som kan få USA att hamna i ett strategiskt missgynnsamt läge gentemot Kina. Klimatfrågan har, enligt Jeffrey Sachs, behandlats i skymundan i kongressen. Det har förhandlats med lobbyister, man har kohandlat med senatorer, men man har inte talat ordentligt om den med det amerikanska folket än. Inte heller president Obama har tagit tillfället i akt. Utan folket bakom sig kommer USA att fortsätta vara en allvarlig broms när det gäller globala lösningar. Det goda är förstås att vi har en president som tror på handling och dessutom en nobelpristagare som energi minister som också tror på handling. Men vi har inte amerikaner i senaten som är beredda att stödja handling. Vi kommer att behöva bättre ledarskap när det gäller att förklara för allmänheten, en bättre plan och en klar story. Dit har vi inte nått än, avslutar Jeffrey Sachs. u 8 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

9 Så påverkas vi av klimatomställningen Är klimatomställningen ett hot eller en möjlighet? Agenda pratade med tre olika branscher med olika förutsättningar, men gemensamt är att ingen klarar sig undan nyordningen. text anna gullers 1. Hur har branschen anpassat sig till klimatomställningen? 2. Vilka nya krav ställs de kommande åren? 3. Kan klimatomställningen bli en konkurrensfördel för svenska företag? I så fall, hur? 2/2010 PricewaterhouseCoopers Tomas From Svemin branschförening för gruvor mineral- och metallproducenter 1. För vår bransch gäller det att följa de politiska beslut som rör området. Främst handlar det ju om åtgärder i energisektorn, som utsläppsrätter, eftersom vi förädlar råvaror och el till produkter. Men de politiska styrmedel vi får att rätta oss efter innebär ofta kännbara kostnader som kan hota företagens existens i Sverige. Vi har ju inte möjlighet att vältra över extrakostnader på kunderna eftersom priserna är globala och vi konkurrerar med branscher med andra regelverk. 2. Det är lite oklart. Men med ökade politiska klimatambitioner blir det ännu tuffare ska ett nytt system för utsläppsrätter sjösättas. De ökade elpriserna kan leda till kolläckage och hota produktionen i Europa. Risken är att den elintensiva industrin flyttar till andra delar av världen för att slippa kostnaderna för utsläppsrätterna och de indirekta effekterna på elpriserna. 3. I dagsläget finns ingen konkurrensfördel med klimatfrågan för våra branscher med tanke på de politiska styrmedlen. Håkan Friberg Sweship Sveriges redareförening 1. Vi har inte fått några nya regler kring CO 2 än. Vi är för stränga regelverk under förutsättning att de är internationella. Vi har nya regelverk kring utsläppen av svavel och kväve. Problemet är att dessa regler är regionala för Secaområdet (Östersjön, Västerhavet och ner till Engelska kanalen). Vår marknad är global och det blir ett problem om det är mycket dyrare att verka från exempelvis Sverige. Jan Svärd Plast- och kemiföretagen 1. Vi har intensifierat arbetet med hållbara lösningar, både för oss själva och för våra kunder. Bland annat så arbetar vi mycket med lösningar som spar vatten-, massa- och energiresurser för våra kunder. Mycket av vår verksamhet i kemibranschen handlar om att vara underleverantörer till andra industrier, så man kan säga att vi hjälper andra branscher att anpassa sig till klimatomställningen. Det som oroar oss är att elpriserna stigit rejält i Sverige och det påverkar vår konkurrenskraft. 2. Även om det inte blev något avtal i Köpenhamn kommer det att bli en skärpning även för rederibranschen framöver, det är helt klart. Men det finns ju även regelverk kring annat, som vattenutsläpp, bland annat toalettavfall och slam allt är reglerat. I svenska vatten ökar kryssningstrafiken och frågan är hur man ska hantera dessa utsläpp. Kring Östersjön finns bra mottagningsanordningar för avfallet, men frågan är vem som ska ta hand om vad. Hamnar, redare och myndigheter måste samarbeta bättre. Ett sådant arbete är på gång. Men sanktioner och kontrollfunktioner måste fungera bättre. 3. Svensk sjöfart ligger långt framme på hållbarhetsområdet: bland annat använder vi lågsvavlig olja i våra nära vatten, i svenska hamnar kan man tömma avfall, vi kan följa fartyg vad de gör och var de finns osv. I vissa segment har vi faktiskt en konkurrensfördel: kunderna inom trä- och pappersexport, till exempel, kräver transportörer med lågsvavlig olja. 2. Det som händer framöver är att vi letar efter nya förnybara råvarubaser, till exepmel skogsråvara för kemiindustrin. Det blir också viktigare att produkterna inte bara ska kunna återanvändas utan att de tillslut ska kunna användas som energi. Det räcker inte längre att våra nya produkter är tekniskt bättre vi vill också att de ska stödja en mer hållbar framtid. Vi har också krav på oss att förklarar vilka koldioxidavtryck vi gör. 3. Det har definitivt inneburit nya affärsmöjligheter och konkurrensfördelar, för oss i Sverige. Men hållbarhet är lika hett i Brasilien som i USA. Jag tror det är en framgångsfaktor för alla i vår bransch här gäller det att hänga med om man vill vara kvar. agenda 15

10 tema/den stora omställningen Nya klimatkrav kan ge kostnadschock för industrin Från 2013 gäller nya regler för handeln med utsläppsrätter för koldioxid inom EU och effekterna kan bli en obehaglig överraskning för många företag. I kombination med 20 procents minskning av koldioxidutsläppen inom EU, ökad tillväxt och en minskad andel kostnadsfria utsläppsrätter kommer det sannolikt att innebära stigande elpriser. Text Göran Lind Foto gettyimages 10 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

11 Många företag är inte medvetna om effekterna, framför allt när det gäller energikostnaderna. CO2 Från och med 2013 förändras systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS (emission trading system). I stället för tilldelningsprinciper som grundas på historiska utsläpp införs ett system där företagens olika industriella processer jämförs med ett riktmärke grundat på de tio bästa procenten i varje bransch. Fler växthusgaser och fler branscher, bland andra flyget, kommer att omfattas av systemet. Det är en mycket större komplexitet i tilldelningsprinciperna i det nya systemet och jag tror att många företag inte är medvetna om effekterna, framför allt när det gäller energikostnaderna, säger Martin Gavelius, ansvarig för Energy & Utilities på PricewaterhouseCoopers i Sverige. 2/2010 PricewaterhouseCoopers Bakgrunden är EU:s beslut från december 2008 att koldioxidutsläppen inom unionen ska minska med 20 procent fram till Dessutom fastställdes att 20 procent av energikonsumtionen ska komma från förnybara energikällor och att energieffektiviteten ska förbättras med 20 procent. Industrins andel av den 20-procentiga minskningen av koldioxidutsläppen ska bland annat uppnås genom en förändring av utsläppsrättssystemet, EU ETS. Dels genom ett gemensamt tak för koldioxidutsläppen, dels genom att införa auktionering av utsläppsrätterna. Handeln med utsläppsrätter har varit igång sedan 2005 men har hittills inte haft någon större finansiell effekt på industrin. Systemet var fram till 2007 en testperiod. Den andra perioden som startade år 2008 har i hög utsträckning påverkats av finanskrisen och dessutom har produktionen minskat och därmed energiåtgången i lågkonjunkturen. Därför har industrin inte upplevt utsläppsrätterna som en kostnadsbörda och det har varit lågt fokus på omställning och koldioxidreduktion, säger Martin Gavelius. Kombinationen med en 20-procentig minskning av koldioxidutsläppen, ökad produktion och minskad andel kostnadsfria utsläppsrätter kan betyda stigande priser för utsläppsrätter och högre elpriser. Något som i sin tur kan få betydande konsekvenser i form av kraftiga kostnadsökningar för delar av svensk industri. Dessutom kommer andelen gratis tilldelade utsläppsrätter successivt att minska för att från och med år 2027 helt vara borta då alla utsläppsrätter kommer att auktioneras ut. Bolag inom handelssystemet, främst bas- och energiindustrin, måste redan nu identifiera möjligheter och hot som de nya reglerna inom handelssystemet kommer att innebära och lägga upp strategier för hur man ska hantera de nya reglerna. Man måste undersöka vilka reduktionsmöjligheter som är effektiva och hur företagets energistrategi kommer att påverkas. De bolag som kommer på den smartaste lösningen för att reducera koldioxidutsläpp blir belönade, fortsätter Martin Gavelius. Tanken bakom utsläppsrättssystemet är att minskningen av koldioxidutsläppen ska ske där det är kostnadseffektivast, mest klimateffektivitet för pengarna helt enkelt. Men samtidigt som systemet prisas för att vara ekonomiskt rationellt finns en stark kritik mot att EU så ensidigt ställer krav på industrin. Motsvarande system saknas i övriga delar av världen, USA inkluderat. Det är uppenbart att Europas tunga industri kommer att få en kostnadsnackdel och att även insatsvaror kommer bli dyrare för övrig industri. Lika uppenbar är risken att produktion flyttas utanför EU och med den flyttar också klimatproblemet. Därför diskuteras nu olika typer av kompensation fakta MARTIN GAVELIUS BOR: Nacka ÅLDER: 49 FAMILJ: Hustrun Kristina, dottern Marianne och taxen Flores FRITIDSINTRESSEN: Fiske, skidåkning, klassisk musik och film Så förändras EU:s utsläppsrättssystem Handel med utsläppsrätter för kol dioxid omfattar idag drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt omfattas cirka anläggningar inom hela EU motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen. De viktigaste nyheterna i utsläppshandeln från och med år 2013 är: EU-gemensamt tak för utsläppen År 2013 ersätts nationella allokeringsplaner av ett gemensamt tak för alla medlemsländer. Auktionering Auktionering av utsläppsrätter kommer att öka successivt i omfattning med sikte på att gälla 70 procent av det totala antalet utsläppsrätter år 2020 och 100 procent år Fler gaser och sektorer Utsläpp av koldioxid från petrokemisk industri, ammoniak- och aluminiumtillverkning kommer att inkluderas, liksom utsläpp av dikväveoxid från produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyoxalsyra. CCS Kolinlagring Avskiljning och lagring av koldioxid i geologiska formationer kommer också att omfattas i syfte att snabbare minska utsläppen. Koppling till andra handelssystem EU-kommissionen är angelägen om att koppla EU:s handelssystem till andra länders eller regioners system, att det finns ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Källa: Naturvårdverket Läs mer på TRANSPORTSÄTT TILL JOBBET: Saltsjöbanan, tunnelbana ARBETSUPPGIFTER PÅ PWC: Branschansvarig Energy & Utilities kontaktuppgifter: martin.gavelius@se.pwc.com Telefon: agenda 11

12 tema/den stora omställningen Norsk naturgas gör LKAB klimatsmartare Gruvbolaget LKAB planerar att bygga ett järnverk i Norge. Där ska man reducera syret i järnmalmen med naturgas från Statoil i stället för med kol som sker i stålverkens masugnar. Det gör att koldioxidutsläppen vid framställning av stål kan minskas med 70 procent. Text Annika Danielson foto Statoil, LKAB LKAB förser stålverk med järnmalm i form av pellets. Med hjälp av naturgas kan syret i järnråvaran pellets tas bort vilket medför 70 procents mindre koldioxidutsläpp per ton järn jämfört med om man använder kol, berättar Lars-Eric Aaro, koncernchef på LKAB. 12 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

13 Det nya järnverket ska byggas sydväst om Trondheim i samarbete med norska Statoil och Höganäs, världens största leverantör av metallpulver och kund till LKAB. Genom samarbetet bidrar vi väsentligt till att minska koldioxidutsläppen i Europa. Det känns väldigt roligt, säger Lars-Eric Aaro, koncernchef för LKAB. LKAB förser framför allt europeiska stålverk med järnmalm i form av pellets. För att tillverka stål måste syret i järnmalmen tas bort. Det sker med hjälp av kol i stålverkens masugnar varvid koldioxid bildas. Vi bidrar väsentligt till att minska koldioxidutsläppen i Europa. Denna metod har under flera hundra år varit det enda sättet att få fram stål. Men de senaste 30 åren har man i bland annat Mellanöstern och Nordafrika, som har god tillgång på naturgas, använt en ny teknologi där syret i järnråvaran pellets tas bort, eller direktreduceras, med naturgas. Det medför 70 procents mindre koldioxidutsläpp per ton järn jämfört med om man använder kol. Slutprodukten blir en förädlad pelletsråvara som innehåller 95 procents järn. Hittills har naturgasmetoden använts i begränsad omfattning i Europa. LKAB:s, Statoils och Höganäs planerade järnverk utanför Trondheim planeras nu bli ett av världens största för direktreduktion med naturgas med en årlig produktion på cirka 1,6 miljoner ton pellets. Vi flyttar fram vår position och gör en mer förädlad produkt. Det blir intressant för stålverken som kan komplettera sin produktion med denna typ av pellets, säger Lars-Eric Aaro. Samarbetet mellan LKAB, Statoil och Höganäs har sitt ursprung i ett vägval som LKAB gjorde för tio år sen. LKAB investerade då 100 miljoner kronor i världens enda 2/2010 PricewaterhouseCoopers experimentmasugn, placerad i Luleå. Till en början använde företaget masugnen för att utveckla nya produkter. Men för fem år sen gick man med i det europeiska forskningsprojektet Ulcos Ultra Low CO ² Steelmaking med målet att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin med hälften till år Det är ett prestigeprojekt. Vi har som enda järnmalmsleverantör fått vara med eftersom vi har en masugn där vi jobbar med att ta fram nya processer och produkter för att sänka koldioxidutsläppen, framhåller Lars-Eric Aaro stolt. Samtliga tester sker i LKAB:s masugn i Luleå. Totalt deltar 48 företag, organisationer, universitet och forskningsinstitut från 15 länder i projektet. Budgeten är på 500 miljoner kronor och finansieras till hälften av Europas stålindustrier och till hälften av EU. De nya processer som utvärderas inom Ulcos förväntas inom ett par år revolutionera miljöarbetet inom stålindustrin. LKAB är en av nio huvudparter i projektet. Statoil och Höganäs är med bland övriga deltagare. Vårt gemensamma projekt i Norge är en spinoff-effekt av arbetet i Ulcos, säger Lars-Eric Aaro. Höganäs tillverkning av metallpulver är en koldioxidkrävande process. Företaget har därför ett stort intresse av att få fram en förädlad pelletsråvara där syret direktreducerats med naturgas. Det planerade järnverket i Norge ska ligga i industriområdet Tjeldbergodden, cirka 15 mil sydväst om Trondheim. Där finns redan en naturgasledning med ledig kapacitet. Utanför passerar LKABs malmbåtar. Där finns dessutom tre, fyra industrier som använder koldioxid i sin tillverkning. Det passar oss som hand i handske. Den koldioxid som blir kvar vid vår reduktionsprocess med naturgas kan gå till dem. Det innebär att vi kan få en järnframställning i Norge som är i det närmaste fri från utsläpp av koldioxid, säger Lars-Eric Aaro. Andra alternativ för att göra sig av med den resterande koldioxiden är att köra ut den till oljefälten i Norska havet där den behövs för att utvinna mer olja, eller så att lagra den långt ned i berggrunden. Kostnaden för det nya järnverket bedöms hamna någonstans mellan 2 och 3 miljarder kronor. Driften planeras komma igång Projektet har fyra faser. Vi håller på med fas ett nu som är en förstudie där vi tar fram investeringskostnaden och fördelningen mellan LKAB, Statoil och Höganäs. Vi tittar också på produktspecifikationer. Någon gång under andra halvåret i år beslutar vi hur vi ska gå vidare, säger Lars-Eric Aaro. u FAKTA Ulcos Ulcos Ultra Low CO ² Steelmaking är ett forskningsprojekt där stålindustrier, universitet och forskningsinstitut från 15 europeiska länder gemensamt strävar efter att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin i Europa med 50 procent till år LKAB är det enda järnmalms företaget i projektet och en av huvudaktörerna. Samtliga tester sker i LKAB:s testanläggning i Luleå där världens enda experimentmasugn med koldioxidavskiljare finns. Pellets minskar koldioxidutsläpp De totala koldioxidutsläppen för framställningen av råstål, ca kg CO ² / ton, reduceras när LKAB-pellets används som järnråvara. Framställningen av LKAB-pellets genererar sju gånger lägre koldioxidutsläpp jämfört med sintring vid stålverken och tre gånger lägre än vid pelletstillverkning baserad på hematit. Minskningen blir ca 215 kg respektive ca 95 kg CO ² /ton råstål. (Källa: LKAB:s hållbarhetsredovisning). Kontaktperson: Martin Gavelius PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: martin.gavelius@se.pwc.com agenda 13

14 0,8 kg CO 2e Hamburgerkedjan Max CO 2 -märker sina menyer. Han påpekar att konsumentrollen idag har blivit krävande, att man måste vara akt iv för att ta reda på fakta som gör att man kan leva efter sina värderingar. Men ytterligare en märkning kanske inte underlättar för konsumenterna. Marknaden för märkningar närmar sig en mättnadsgräns, så att säga. Det är också viktigt med enhetliga principer och att olika märkningar talar samma språk. När och om en CO ² -märkning tas fram vore det en fördel om EU stod bakom, tillägger Carl Magnus Berglund. Då fick vi en enhetlighet över hela unio nen, vilket underlättar för producenter, butiker och konsumenter. Klimatet nästa i märkningsdjungel Orkar den vanlige konsumenten med ytterligare en märkning av produkterna på varuhyllorna? Knappast. Därför dröjer det sannolikt innan vi får se en särskild koldioxidmärkning. I stället pekar utvecklingen mot att de befi ntliga märkningarna vidgas till att även ta med klimatkriterierna. TEXT SVEN LINDELL FOTO ISTOCKPHOTO Vi vet att många konsumenter upplever en märkningsdjungel. Att introducera ytterligare en märkning skulle nog motverka sitt syfte, säger Maria Smith, miljöchef på Ica. Risken är att kunderna skulle tycka att det blir för jobbigt och tidsödande att hålla reda på vad alla märken står för. En annan orsak som gör Maria Smith skeptisk till en märkning som upplyser om hur mycket koldioxidutsläpp som en vara givit upphov till under sin livscykel, är att det är oerhört svårt att ta fram ett sätt att mäta och presentera sådan klimatfakta på ett enkelt vis. Vi har många produkter av samma slag som produceras under olika omständigheter. Det är till exempel skillnad mellan växthusodlade tomater från Holland och fritt odlade tomater från Spanien. Bättre då att komplettera de befintliga märkningarna med klimatfakta, anser Maria Smith. Den vägen har Kravmärkt valt. Kravmärkt är nu på gång att komplettera sin märkning för ekologiska produkter med klimatkriterier. För en allmän koldioxidmärkning är Konsumentverket inne på samma linje som Ica. Det är uppenbart att det finns en stor efterfrågan på information om varors klimat påverkan hos gemene man, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket. Ett företag som har valt att CO ² -deklarera sina produkter är den svenska hamburgerkedjan Max, som ända sedan starten haft en tydlig miljöprofil. Idag är man sannolikt ensam inom svenska restaurangbranschen om en CO ² - märkt meny. Max produkter har analyserats i samarbete med Det Naturliga Steget och resultatet är avrundat till en decimal. Det är naturligtvis ingen exakt märkning frågan är ju väldigt komplex, säger hållbarhetschefen på Max, Pär Larshans. Men vi gör vårt bästa för att vara tydliga mot konsumenterna och de flesta uppskattar möjligheten att kunna påverka genom sina val. Vi har dessutom valt att vara på den säkra sidan när det gäller att redovisa våra totala utsläpp. Som exempel kan nämnas Pär Larshans att en cheeseburgare på Max ger upphov till 0,8 kilo koldioxidutsläpp, medan en Frisco Cheese n baconburger ger upphov till det dubbla 1,7 kilo koldioxid per portion. u Kontaktperson: Sofia Götmar-Blomstedt PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: sofia.goetmar-blomstedt@se.pwc.com 14 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

15 tema/den stora omställningen Dammsugare med liv efter döden Electrolux har utvecklat en energisnål dammsugare där drygt hälften av plasten kommer från återvunna bildelar. 93 procent av apparaten kan återvinnas. Text Annika Danielson foto electrolux Dammsugaren med återvunnen plast har funnits på marknaden i två år. Den är ett första försök av Electrolux att skapa mer profilerade miljöprodukter. Som koncern försöker vi leda utveckl ingen inom miljö. På 1990-talet gjorde vi livscykelanalyser inom alla våra produktområden. De analyserna ligger bakom att vi nu försöker ta fram produkter som kan lära oss själva och marknaden att det går att jobba annorlunda. I dammsugaren har vi tittat på de delar som har störst miljöpåverkan: energianvändningen och materialet, säger Cecilia Nord, miljöansvarig för damm sugare och småapparater på Electrolux. 93 procent av dammsugaren kan återvinnas. Återvinningen sker hos återvinningsföretag där apparater, maskiner och bilar trycks ihop i stora avfallskvarnar. Därefter sker en separationsprocess där olika material som stål, plast och aluminium separeras. Den miljösmarta dammsugaren hör inte till Electrolux bästsäljare, kanske delvis beroende på ett något högre pris. Enligt Cecilia Nord har den sålt hyfsat i Skandinavien. I länder där dammsugare inte betraktas som ett miljöproblem har den inte gått lika bra. Vi försöker öppna ögonen på folk för att det finns miljöförbättringar att göra i de flesta produktkategorier, säger hon. u fakta Återbruk Livscykelanalyser visar följande skillnader i klimatnytta av att materialåtervinna i stället för energiutvinning: Aluminium medför minskade koldioxidutsläpp med 10 ton per ton återvunnen aluminium. Glas medför minskade utsläpp på omkring 0,6 ton koldioxid per ton glas som återvinns. Koppar ger minskade utsläpp på 20 ton koldioxid per ton återvunnen koppar. Papper ger minskade utsläpp på 1,5 ton koldioxid per ton återvunnet papper. Plast ger minskade utsläpp på omkring 1,5 2 ton koldioxid per ton återvunnen plast. Stål ger minskade utsläpp på 1 1,3 ton koldioxid per ton återvunnet stål. Källa: Återvinningsindustrierna Kontaktperson: Björn Irle PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: bjorn.irle@se.pwc.com 2/2010 PricewaterhouseCoopers agenda 15

16 TEMA/DEN STORA OMSTÄLLNINGEN IT-lösningar kan ersätta en rad energi- och transportkrävande funktioner i dagens samhälle. Det säger Ericssons CSR-chef, Elaine Weidman. TEXT SVEN LINDELL FOTO ERICSSON 16 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

17 Ericsson vill rädda klimatet med IT Alla talar om klimatet men nästan ingen nämner IT. Det handlar mest om att minska utsläpp från fordon och industrier utan att ekonomin blir lidande. Men vi vill få politiker och andra beslutsfattare att vända blicken framåt och tänka nytt, säger Elaine Weidman, vice president Sustainability and Corporate Responsibility på Ericsson. Hon använder helst begreppet ICT Information Communication Technology, som syftar på både hård- och mjukvara inom branschen. Elaine Weidman är övertygad om att ICT kan utgöra byggstenarna i ett mer hållbart samhälle. Med tekniken kan man skapa nya produktionssätt och transportvägar vilket leder till väsentligt minskade utsläpp. Fokus i Ericssons vision ligger på världens städer. Med hjälp av innovativa bredbandsoch mobilbaserade system skulle städerna kunna effektivisera ekonomin och skapa en tillvaro med bättre livskvalitet för invånarna, samtidigt som miljön sparas och uppsatta miljömål nås. Det handlar om att i samhället generellt kunna öka möjlighet till distansarbete och flexibilitet i jobbet och vardagen. Ett annat exempel är så kallad telemed i- cin, alltså diagnos över nätet, som kan reducera resor till läkare och vårdcentraler. Investeringar i effektiv kommun i- ka tionsteknik inspirerar alltid till fler investeringar när man upptäcker de stora fördelarna. Det handlar om telefonmöten, videomöten och till exempel intelligenta transporttjänster, som minskar behovet av transporter och resor. Och tekniken finns redan, säger Elaine Weidman. 2/2010 PricewaterhouseCoopers Ericsson är naturligtvis medvetet om att en framtid med ännu mera IT innebär stora affärsmöjligheter för företaget. Men det viktigaste nu är att förverkliga potentialen i IT- och telekomindustrin, för vi har mycket att bidra med när det gäller att få ner utsläppen i andra sektorer, fortsätter Elaine Weidman. Under 2009 samarbetade företaget med WWF (World Wide Fund for Nature) i Till skillnad från många andra i branschen redovisar vi koldioxidutsläppen för en produkts hela livscykel. Sverige och tog då fram A five step plan to a low carbon urban development. Under förra året skrev Ericsson också ett så kallat White Paper, Assessing the climatepositive effects of ICT, som beskriver hur koldioxidutsläppen kan minska inom specificerade områden med hjälp av telekom. Ett mål är att uppmuntra bland andra transport-, byggnads- och energisektorer att använda smartare lösningar och därmed minska sina utsläpp. När det gäller ICT-industrins egna utsläpp är de förhållandevis låga jämfört med de flesta andra industrier och sett i relation till BNP. Hela IT- och telekombranschen står för knappt två procent av de totala koldioxid utsläppen idag. Ericsson har inte sina största utsläpp i tillverkning eller transporter utan indirekt, när operatörernas mobilnätsystem är i drift. Hela telekomsektorn står för 0,2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Och det som slukar mest energi är driften och kylningen av radiobasstationerna. Ericssons tekniker har dock under många år framgångsrikt arbetat med att utveckla allt energisnålare radiobasstationer. Man har också utvecklat helt nya drifttekniker. Det finns sedan 1983 radiobasstationer som drivs av sol-, vind- eller bioenergi. Ericsson lägger också vikt vid att redovisa koldioxid utsläppen för var och en av sina produkter på ett så noggrant sätt som möjligt. Till skillnad från många andra i IT- och telekomindustrin redovisar vi koldioxid utsläppen för en produkts hela livscykel, alltså även under den tid den används. Det gör att utsläppen ser högre ut än för andra bolag, men det är det mest trovärdiga sättet att redovisa, säger Elaine Weidman. När det gäller den egna verksamheten har man också en klar målsättning. De egna utsläppen ska minskas med 40 procent under åren u Kontaktperson: Peter Nyllinge PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: peter.nyllinge@se.pwc.com agenda 17

18 tema/den stora omställningen Gävle och Korsnäs investerar i hållbarhet Kommunägda Gävle Energi och skogsbolaget Korsnäs behövde båda göra en större energiinvestering. I stället för att bygga på var sitt håll hittade man en gemensam lösning som i ett slag uppfyller länets miljömål. Text Erik Aronsson foto bergslagsbild/korsnäs Gävle och Korsnäs har en gemensam historia som sträcker sig ända tillbaka till 1890-talet då Korsnäs Sågverks Aktiebolag flyttade sin verksamhet från Falun till Bomhus, som numera är en stadsdel i Korsnäs vd Christer Simrén. Gävle. Gävle Energi grundades Idag är Korsnäs nuvarande pappers- och kartongbruk fortfarande en av regionens mest dominerande arbetsgivare. På 1970-talet började Gävle Energi och Korsnäs samarbeta för att hitta en lösning på kommunens behov av fjärrvärme och företagets behov av el och ånga. I dagsläget producerar Gävle Energi ungefär hälften av sitt fjärrvärmebehov på egen hand medan hälften köps från Korsnäs. Men tidens tand har gnagt på Korsnäsverket, och både kommun och företag behövde hitta en modern lösning på det framtida energibehovet. Det ledde till beslutet att bilda ett gemensamt bolag och bygga en ny bioenergianläggning på Korsnäs industriområde. Vi behövde säkerställa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Valet stod mellan att bygga en egen anläggning eller bygga något tillsammans med något av de större industriföretagen i vårt område. Med Korsnäs har vi en invand relation och den kalkylen såg också bäst ut, säger Per Laurell, vd för Gävle Energi. Det som ska byggas är en panna som eldas med biobränsle från Korsnäs skogsverksamhet. Anläggningen, som beräknas tas i drift 2013, kommer att säkra leveransen av såväl miljövänlig el och ånga till Korsnäsfabriken, som fjärrvärme till Gävle Energis kunder. Dessutom ger anläggningen en betydande positiv miljöeffekt. Den här investeringen, tillsammans med den nya indunstningsanläggningen som vi bygger, kommer att minska vår oljeförbrukning från dagens kubikmeter per år till kubikmeter per år. Därmed sänks miljöbelastningen från Korsnäs Gävle från ton till ton koldioxid per år, säger Christer Simrén, vd för Korsnäs AB. Det innebär också att det miljömål för 2013 som länsstyrelsen i Gävleborg satt upp nås enbart genom denna investering. Gävle blir i princip fossilfritt vid normal drift av fjärrvärmen. u Bomhus Energi Bioenergianläggningen beräknas kosta cirka 1,8 miljarder kronor. Investeringen sker genom det nybildade bolaget Bomhus Energi AB, som ägs gemensamt (50/50) av Gävle Energi och Korsnäs. Effekten på biobränslepannan blir 125 MW, dessutom finns en elturbin som producerar 80 MW. Kontaktperson: Jan-Olof Lindberg PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: jan-olof.lindberg@se.pwc.com 18 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010

19 FAKTA SVEASKOG Mer miljöeffekt i Sveaskogar Skogen brukar ofta kallas för Sverige gröna guld. Med målet att kunna handla med skogskrediter vill skogsföretaget Sveaskog göra guldet ännu grönare, till nytta för både skogsägare och miljön. Sveaskog är ett statligt ägt bolag som är Sveriges största skogsägare och ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Bolaget arbetar även med markförsäljning och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala företagare inom naturbaserad turism. Skogsinnehavet uppgår till 4,3 miljoner hektar varav 3,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. TEXT ERIK ARONSSON FOTO ISTOCKPHOTO I Sverige växer skogen totalt med 110 miljoner kubikmeter per år vilket beräknas binda upp till 140 miljoner ton koldioxid varje år. Det är dubbelt så mycket som de totala utsläppen av koldioxid i Sverige under ett år. Men det finns möjligheter att göra den svenska skogen till ett ännu mer effektivt vapen i kampen mot klimatförändringen. Den statliga skogsjätten Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare, har inlett ett försöksprojekt som syftar till att få skogen att binda ännu mer koldioxid. Vårt försöksområde är på hektar i Övertorneå. Där tittar vi på möjligheten att öka skogstillväxten och öka koldioxidupptaget genom anpassningar när det gäller bland annat föryngring, röjning och tillförande av näringsämnen, säger Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog. Det är en hel rad av åtgärder som tillsammans ska ge den önskade effekten, till exempel att sätta fler skogsplantor och FAKTA KOLDIOXIDBINDNING Skogen och användningen av trä spelar en viktig roll för att motverka de negativa klimateffekterna. Det beror delvis på den växande skogens förmåga att binda koldioxid genom fotosyntesen, den process Att ta tillvara tillväxten i skogen måste bli en del av klimatarbetet. Olof Johansson, Sveaskog använda bättre plantmaterial, att göra fler men lättare röjningar och att tillföra näringsämnen på ett mer optimalt sätt. Samtliga åtgärder ska rymmas inom ramen för skogsvårdslagen och de certifieringssystem som gäller för skogsbruket. Tanken är att vi genom att jämföra med referensytor ska kunna se om det går att uppnå mätbara effekter. Med detta som grund kan det i så fall finnas en möjlig väg att etablera ett system för handel med skogs krediter som baseras på koldioxidbindningen, säger Olof Johansson. Just när det gäller konstruktionen av ett sådant handelssystem samarbetar Sveaskog som skapar kolhydrater med hjälp av koldioxid, vatten och solljus. Om skogsråvara ersätter fossila resurser i te x byggmaterial och energi ger detta också en positiv klimatpåverkan. med PricewaterhouseCoopers, men det finns också fler partners i försöksprojektet som till exempel Sveriges Lantbruksuniversitet. Faller försöket väl ut och det går att etablera ett handelssystem kommer det inte bara att vara gynnsamt för klimatet. Skogsägarna får också möjlighet att tjäna en hacka på att vara mer klimatsmarta. Att ta tillvara tillväxten i skogen måste bli en viktigt del av klimatarbetet. På sikt skulle det här kunna bli en tjänst av samma dignitet som allting annat som produceras i skogen. För en stor markägare kan ekosystemtjänsterna på sikt handla om mångmiljonbelopp i hittills outnyttjade resurser, säger Olof Johansson. u Kontaktperson: Mikael Eriksson PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: mikael.eriksson@se.pwc.com 2/2010 PricewaterhouseCoopers agenda 19

20 tema/den stora omställningen Nytt producentansvar får kemiindustrin att samarbeta Ansvaret för att dokumentera och riskbedöma kemikalier ligger numera på industrin själv. Storproducenten Perstorp lägger stora resurser på en noggrann genomlysning av koncernens omkring 350 olika produkter. Och kemiindustrins konkurrenter ska hjälpa varandra. text susanna lidström illustration maja modén 20 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2010