Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl

Transkript

1 UTSKRIFTSDATUM KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl Ärenden: Enligt föredragningslistan Översänder kallelse, tid och plats för kommunstyrelsens sammanträde den 17 december Dagordning/sammanträdeshandlingarna finns nu att läsa/hämta på Nynäshamns politikerportal. Frågor om innehållet i dagordning besvaras av Eva Ryman, e-post eva.ryman@nynashamn.se Frågor om åtkomst till politikerportalen, åtkomst till dokument via politikerportalen, synkroniseringstjänsten mellan portalen och läsplattan besvaras av webbsamordnare via e-post kommunen@nynashamn.se Frågor om funktioner i läsplattan kontakta telefonisupport telefonisupport@nynashamn.se

2 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1(22) Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 17 december Näringslivsfrågor 220. Rapport från kommunstyrelsens ledamöter 221. Rapport om Södertörnssamarbetet 222. Ekonomisk uppföljning 223. Tilläggsanslag till Barn- och utbildningsnämnden 224. Pensionsbestämmelser för förtroendevalda 225. Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun 226. Inrättande av Landsbygdsutskott 227. Antal asylsökande ensamkommande barn till Nynäshamn 228. Uppsägning av avtal om samlingslokaler mellan Nynäshamns kommun och föreningen Folkets Hus Nynäshamn och Ösmo, samt mellan kommunen och Sorunda bygdegård 229. Yttrande över PwC:s revisionsrapport Granskning kommunens beredskap avseende etik, korruption och oegentligheter samt hanteringen av förtroendekänsliga poster 230. Kommunstyrelsens särskilda granskningsplikt, kommunala bolag 231. Muntlig rapport granskning av AB Nynäshamnsbostäder 232. Svar på medborgarförslag om arvoden till politiker 233. Medel för att genomföra Projekt Rik Fritid temabaserad fritidsverksamhet 234. Anmälan av delegationsbeslut

3 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2(22) 235. Skrivelser och beslut 236. Cirkulär 237. Kurser och konferenser

4 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3(22) 219 Ks 219 Näringslivsfrågor

5 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 4(22) 220 Ks 220 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter

6 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 5(22) 221 Ks 221 Rapport om Södertörnssamarbetet

7 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 6(22) 222 Ks 222 Ekonomisk uppföljning

8 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 7(22) 223 Ks 223 KS/2014/0224/041 Tilläggsanslag till Barn - och utbildningsnämnden Ärendebeskrivning I kommunbidragsfördelningen i Mål och Budget 2014 ökade samtliga nämnders kommunbidrag från föregående år med 2,5 % vad beträffar lönekostnadernas andel. För barn och utbildningsnämnden tillfördes ytterligare 1,3 miljoner kronor för lönesatsningen för lärare I samband med 2014 års lönerevision beslutades att göra en ytterligare satsning på lärargruppen. Lönerevisionen skulle sikta på en genomsnittlig löneökning på 4 % vilket innebar en ökad lönekostnad med 2,5 miljoner kronor. Justeringen av barn och utbildningsnämndens ram skulle ha skett i samband med tertial 1 uppföljningen, vilket inte gjordes. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att barn och utbildningsnämndens tilldelas från kommunstyrelsens ofördelade medel ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönekostnadsökningen för lärargrupperna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att från kommunstyrelsens ofördelade medel bevilja barn och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönesatsningen på lärargrupperna. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 3 december 2014, 131. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta om att från kommunstyrelsens ofördelade medel bevilja barn och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönesatsningen på lärargrupperna.

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20(21) KS Au 131 KS/2014/0224/041 Akten Tilläggsanslag till Barn - och utbildningsnämnden Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta om att från kommunstyrelsens ofördelade medel bevilja barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönesatsningen på lärargrupperna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att från kommunstyrelsens ofördelade medel bevilja barn - och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönesatsningen på lärargrupperna. Ärendebeskrivning I kommunbidragsfördelningen i Mål och Budget 2014 ökade samtliga nämnders kommunbidrag från föregående år med 2,5 % vad beträffar lönekostnadernas andel. För barn- och utbildningsnämnden tillfördes ytterligare 1,3 miljoner kronor för lönesatsningen för lärare I samband med 2014 års lönerevision beslutades att göra en ytterligare satsning på lärargruppen. Lönerevisionen skulle sikta på en genomsnittlig löneökning på 4 % vilket innebar en ökad lönekostnad med 2,5 miljoner laonor. Justeringen av barn- och utbildningsnämndens ram skulle ha skett i samband med tertial 1 uppföljningen, vilket inte gjordes. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämndens tilldelas från kommunstyrelsens ofördelade medel ett tilläggsanslag om 2,5 miljoner kronor för lönekostnadsökningen för lärargrupperna. Il Justerandes J~.t[ i I ' l 1 i f~ \J ~ '' ~ Utdragsbestyrkande

10

11 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 8(22) 224 Ks 224 Pensionsbestämmelser för förtroendevalda Arvodesberedningen behandlar ärendet den 12 december. Arvodesberedningens förslag till beslut kommer att sändas ut till kommunstyrelsen med e-post. Det beslutsunderlag som sänts ut till arvodesberedningen bifogas handlingarna till kommunstyrelsen.

12 ARVODESBEREDNINGEN 1(3) Ordförandeförslag till arvodesberedningen Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda - OPF-KL Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Bestämmelserna om omställningsstöd och pension till förtroendevalda - OPF-KL - ska ha den lydelse som framgår av bilaga A. 2. Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari Bestämmelsernas 3 om aktivt omställningsstöd kompletteras med följande Kostnadsramen för individuella aktiva omställningsåtgärder fastställs till 0,5 prisbasbelopp exklusive mervärdesskatt för varje individ och sammanhållen omställningsinsats. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram förslag till nya bestämmelser om omställning och pension för förtroendevalda (OPF-KL) som kommunerna rekommenderas att anta och som ersätter nuvarande pensionsbestämmelser (PBF) för förtroendevalda som nytillträder uppdrag efter valet 2014 (fr.o.m ). Bestämmelserna gäller i vissa delar förtroendevalda som inte tidigare omfattats av PBF eller tidigare pensionsbestämmelser. OPF-KL Förslaget till OPF-KL följer livsinkomstprincipen och arbetslinjen ger möjlighet att förena arbetsliv och uppdrag ger likalydande bestämmelser oavsett uppdrag inom kommun eller landsting följer trenden i övriga omställnings- och pensionsavtal för anställda på arbetsmarknaden Förslaget till OPF-KL innefattar Omställningsinsatser/-stöd Avgiftsbestämd ålderspension Sjukpension Efterlevandeskydd Familjeskydd

13 En översiktlig jämförelse mellan nu gällande bestämmelser enligt PBF och OPF-KL ser ut på följande sätt. 2(3) Förmåner i PBF Avgångsersättning Visstidspension Förmånsbestämd ålderspension Livränta Sjukpension Efterlevandepension Ersätts i OPF-KL av Omställningsstöd Omställningsstöd Avgiftsbestämd ålderspension Avgiftsbestämd ålderspension Sjukpension Efterlevandeskydd / familjeskydd Bestämmelserna om omställningsstöd och pension gäller, precis som idag, för förtroendevalda (i vår kommun betecknade som årsarvoderade ) som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (minst 40 % engagemangsgrad). För förtroendevalda fritidspolitiker med endast sammanträdearvoden (motvarande) innebär förslaget i OPF-KL att 4,5 % på arvodesbeloppet avsätts som pensionsavsättning i kommunens förvaltning. Enligt nuvarande bestämmelser så sker ingen sådan avsättning till pension. Däremot har dessa politiker sedan tidigare rätt till pensionskompensation för förlorad arbetsinkomst. Förslaget ska antas av kommunens fullmäktige för att gälla. Vidare förutsätter förslaget att en lokal pensionsmyndighet inrättas med uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna i OPF-KL. I vår kommun har kommunstyrelsen, enligt styrelsens reglemente, sedan länge denna uppgift. Förslaget innehåller inga övergångsbestämmelser i förhållande till nu gällande pensionsbestämmelser, vilket innebär att förtroendevalda som före omfattas av PBF eller tidigare bestämmelser även fortsättningsvis kommer att omfattas av dessa äldre bestämmelser. Förslaget till nya pensionsbestämmelser motsvarar till stora delar pensionsavtalet AKAP- KL som tillämpas på anställda. I förslaget till OPF-KL finns fyra delar avseende omställnings- och pensionsförmåner: Aktiva omställningsinsatser Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevalda som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos samma kommun. Det finns i OPF-KL inte fastställt vilka insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till kommunen att i samråd med den förtroendevalde besluta om lämpliga omställningsinsatser utifrån den företroendevaldes personliga förutsättningar. Det är samtidigt önskvärt att kommunfullmäktige beslutar om en maximal kostnadsram för sådana insatser. Jag har ovan lämnat förslag om detta. Ekonomiskt omställningsstöd Gäller för förtroendevald som inte fyllt 65 år och har minst ett års sammanhängande uppdragstid. Det ekonomiska omställningsstödet utgår med tre månader för varje år i uppdraget och utgår under maximalt 3 år. Nivåerna för det ekonomiska omställningsstödet är 85 % år 1 och 2 och 60 % år 3. Det ekonomska omställningsstödet beräknas på årsarvodet året före avgång. Det ekonomska omställningsstödet samordnas med förvärvsinkomster under år 2 och 3. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Stödet gäller för förtroendevald som inte fyllt 65 år och har minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Betalas tidigast ut från och med f.n. 61 år och som längst till 65 års ålder. Beräknas på årsarvodet året före avgång och uppgår till 60 % av årsarvodet. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd samordnas med förvärvsinkomster.

14 Gemensamt för omställningsinsatser och omställningsstöd Det krävs att den förtroendevalde aktivt söker arbete för att man ska få del av främst de ekonomiska stöden. Rätten till stöd upphör om man väljs till nytt uppdrag för vilket årsarvode utges. De ekonomiska stöden utgör inkomst av tjänst och beskattas samt grundar rätt till allmän pension. De aktiva insatserna och de ekonomiska stöden ersätter bestämmelserna om visstidspension och avgångsersättning i tidigare pensionsbestämmelser (PBF/AEF). 3(3) Avgiftsbestämd pension, sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd I OPF-KL gäller att pension ska vara avgiftsbestämd och därmed beräknas per kalenderår på årsarvode, sammanträdesersättningar och andra i uppdraget pensionsgrundande kontanta ersättningar. Detta innebär att någon fast pensionsnivå som i PBF inte finns utan nivån är beroende på vilka ersättningar den förtroendevalde haft under hela sin tid som förtroendevald. Pension är livsvarig och kan tidigast tas ut från f.n. 61 års ålder. Sjukpension motsvarar ersättning enligt avtalsgruppförsäkring (AGS-KL), i likhet med vad som gäller för kommunens anställda. Ersättningen beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före det år då sjuk- eller aktivitetsersättning från försäkringskassan beviljats. Sjukpension betalas ut under samma tidsperiod som sjuk- och aktivitetsersättning och utgör alltså ett komplement till dessa ersättningar. Efterlevandeskyddet innebär att den avgiftsbestämda ålderspensionen kan utbetalas till efterlevande vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödfall innan pensionen börjar betalas ut betalas pensionsbehållningen ut under fem år. Vid dödsfall efter att pensionen betalas ut sker utbetalningarna av pensionsbehållning i form av efterlevandeskydd under maximalt 20 år. Bestämmelser rörande familjeskydd är inte klara men kommer troligtvis att likna bestämmelser om familjeskydd enligt AKAP-KL (pensionsbestämmelser för anställda). PBF Visstidspension Nuvarande bestämmelser i PBF anger att förtroendevald som lämnar sitt förtroendeuppdrag efter 50 års ålder, kan erhålla en visstidspension som baseras på uppdragstidens längd (för full visstidspension fordras minst 12 års uppdragstid) och årsarvodets storlek. Pensionsnivån är 65 % av årsarvodet. Visstidspension utgår till 65 års ålder och övergår därefter i ålderpension. Visstidspensionen är en s.k. bruttopension som minskas om man har andra förvärvsinkomster. Avgångsersättning m.m. Förtroendevald som avgår från ett årsarvoderat uppdrag före 50 års ålder har i vissa fall rätt till avgångsersättning under längst fem år. Ersättningen är skattepliktig, pensionsgrundande och minskas på samma sätt som visstidspensionen om man har andra förvärvsinkomster. Bestämmelserna om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd är i stort sett lika mellan PBF och OPF-KL. Tommy Söderblom Ordförande

15 225 Kommunstyrelsen Ks 225 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 9(22) Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun Arvodesberedningen behandlar ärendet den 12 december. Arvodesberedningens förslag till beslut kommer att sändas ut till kommunstyrelsen med e-post. Det beslutsunderlag som sänts ut till arvodesberedningen bifogas handlingarna till kommunstyrelsen.

16 ARVODESBEREDNINGEN 1(2) Ordförandeförslag till arvodesberedningen Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. "Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun" och den till reglementet hörande ersättningsbilagan och bilaga 2 ska ha den lydelse som framgår av bilaga A. 2. Reglementet träder i kraft den 1 januari 2015 och ersätter nu gällande bestämmelser (Kf 42/2013) som vid samma tid upphör att gälla. 3. På ärenden hänförliga i tiden före den 1 januari 2015 tillämpa vid varje tid gällande äldre bestämmelser. 4. Finansiering sker inom varje myndighets kommunbidrag och ska beaktas i dess internbudget. Kostnaden för årsarvode till kommunalrådet, tillika vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska delas lika mellan myndigheterna. Nya och ändrade ersättningsbestämmelser Som arvodesberedningens ordförande lämnar jag bifogat förslag till reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Reglementet ersätter Bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda samt ersättning vid deltagande i intressesammansatta organ och föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 Årets reviderade ersättningsbestämmelser innehåller några ändringar med anledning av förändring av den politiska organisationen efter årets allmänna val. Kultur- och fritidsnämndens ordförande och ordföranden för kommunstyrelsens landsbyggdsutskott erhåller årsarvode. Socialnämndens ordförande får höjd engagemangsgrad från 60 % till 80 % samtidigt som ordföranden för barn- och utbildningsnämnden får sin engagemangsgrad sänkt från 100 % till 80 %. Med anledning av detta har några förtydliganden om deltidsårsarvoderade gjorts i 9.

17 2(2) I 10 har jag gjort ett tillägg om de nya pensionsbestämmelserna för förtroendevalda - OPF-KL. I 16 om utbetalning av arvoden och ersättningar har gjorts en mindre ändring för att tydliggöra att rapportering av sammanträdesarvoden med start i början av 2015 ska kunna ske automatiskt till kommunens PA/lönesystem, utan att den förtroendevalde ska behöva yrka ersättning på pappersblankett. Kommunstyrelseförvaltningen återkommer med information om hur detta ska gå till och om införandetidpunkt. I ersättningsbilagan har, under rubriken Årsarvode i fjärde stycket, gjorts ett förtydligande rörande deltidsengagerade årsarvoderade. Under rubriken Presidiearvode (per år), har arvodet till kultur- och fritidsnämndens ordförande utgått och i stället ersatts med ett årsarvode. Vidare har bestämmelserna omarbetats redaktionellt i viss omfattning men utan saklig betydelse. Att de tidigare bestämmelserna döpts om till reglemente saknar formell betydelse. Jag bedömer att det samlade förslaget ryms inom de kostnadsramar som nämnderna bör ha budgeterat med utgångspunkt i 2014 års kostnader. Tommy Söderblom Ordförande

18 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 10(22) 226 Ks 226 Inrättande av ett Landsbygdsutskott Ärendebeskrivning Förslaget är att kommunstyrelsen ska inrätta ett Landsbygdsutskott som har som uppdrag att under mandatperioden ta fram ett landsbygdsprogram för Nynäshamns Kommun. Programmet ska beskriva hur kommunen strategiskt ska utveckla landsbygden i kommunen. Programmet ska exempelvis behandla infrastruktur, kollektivtrafik, samhällsservice och möjlighet att driva företag på landsbygden. Programmet ska tas fram i nära dialog med boende, näringsidkare och föreningslivet på landsbygden. Utskottet ska återrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning. Landsbygdsutskottet ska bestå av ordförande samt fyra ledamöter. Två ledamöter ska utses av majoriteten och två ledamöter av oppositionen. Utskottet ska inte ha några ersättare. Ledamöterna utses på kommunstyrelsemötet i januari Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 9 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Inrätta ett landsbygdsutskott 2. Utse Catrine Ek (Mp) som ordförande för utskottet under tiden 1 januari december 2018.

19 Kommunstyrelseförvaltningen Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Birgitta Elvås Kommunstyrelsen Inrättande av ett Landsbygdsutskott Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Inrätta ett landsbygdsutskott 2. Utse Catrine Ek (Mp) som ordförande för utskottet under tiden 1 januari december Ärendebeskrivning Förslaget är att kommunstyrelsen ska inrätta ett Landsbygdsutskott som har som uppdrag att under mandatperioden ta fram ett landsbygdsprogram för Nynäshamns Kommun. Programmet ska beskriva hur kommunen strategiskt ska utveckla landsbygden i kommunen. Programmet ska exempelvis behandla infrastruktur, kollektivtrafik, samhällsservice och möjlighet att driva företag på landsbygden. Programmet ska tas fram i nära dialog med boende, näringsidkare och föreningslivet på landsbygden. Utskottet ska återrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning. Landsbygdsutskottet ska bestå av ordförande samt fyra ledamöter. Två ledamöter ska utses av majoriteten och två ledamöter av oppositionen. Utskottet ska inte ha några ersättare. Ledamöterna utses på kommunstyrelsemötet i januari Birgitta Elvås kommunchef Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

20 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 11(22) 227 Ks /161/720 Antal asylsökande ensamkommande barn till Nynäshamn Ärendebeskrivning Nuvarande överenskommelse med Migrationsverket innebär att kommunen har tillgång till 7 asylplatser för ensamkommande barn. Beslut om detta fattades i Kommunstyrelsen den 22 oktober 2014, 178. Tidigare under 2014 utökades dåvarande avtal stegvis från 3 platser till 6 platser. Den 10 september 2014 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ge Kommunstyrelsen rätt att vid behov justera överenskommet antal och i förekommande fall åldersgrupp avseende mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn, 2014, 92. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholm om att ha 12 platser tillgängliga för asylsökande ensamkommande barn från och med

21 Socialförvaltningen Sid 1 (5) Ärendenummer: Handläggare: Daphne Wahlund Antal asylsökande ensamkommande barn till Nynäshamn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholm om att ha 12 platser tillgängliga för asylsökande ensamkommande barn från och med Bakgrund Nuvarande överenskommelse med Migrationsverket innebär att kommunen har tillgång till 7 asylplatser för ensamkommande barn. Beslut om detta fattades i Kommunstyrelsen den 22 oktober 2014, 178. Tidigare under 2014 utökades dåvarande avtal stegvis från 3 platser till 6 platser. Den 10 september 2014 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ge Kommunstyrelsen rätt att vid behov justera överenskommet antal och i förekommande fall åldersgrupp avseende mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn, 2014, 92. Aktuell flyktingsituation I slutet av 2013 befann sig 51,2 miljoner människor på flykt i världen. Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget % av flyktingarna tas emot i utvecklingsländer, de allra flesta i det egna landet eller i närområdet. 2 Konflikterna och flyktingkatastroferna i världen har dock bidragit till att också antalet asylsökande till de industrialiserade länderna har ökat kraftigt. Den största anledningen till detta är flyktingkatastrofen i Syrien. Nära personer sökte asyl i EU under Under det första halvåret 2014 har det skett en ökning med 23 % jämfört med samma period förra året. Drygt personer sökte asyl under första hälften av 2014, jämfört med samma 1 UNHCR Juni 2014, Global Trends UNHCR Juni 2014, Global Trends 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

22 2(5) period året innan. UNHCR bedömer att antalet asylsökande kan komma att bli upp till under 2014, vilket skulle vara den högsta siffran till industriländerna på 20 år. Sverige är tillsammans med Tyskland och Frankrike de tre största mottagarländerna i Europa. 3 Utifrån flyktingsituationen i världen gör Migrationsverket sin prognos över hur många flyktingar som beräknas söka asyl i Sverige. Fram till och med november 2014 sökte sammanlagt personer asyl i Sverige prognostiseras mellan och personer söka asyl i Sverige fick 67 % av dessa uppehållstillstånd i Sverige. 5 Under 2014 har cirka 8,8 % av alla de som sökt asyl varit barn utan vårdnadshavare. Fram till sista november 2014 hade ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. 6 Prognosen för 2015 är att mellan och ensamkommande barn söker asyl i Sverige. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt under Fördelning av platser mellan län och kommuner Utifrån prognosen räknar Migrationsverket fram hur många asylplatser för ensamkommande barn som behövs under året. Antalet delas sedan upp gemensamt av länsstyrelserna så att varje län får ett fördelningstal. Fördelningen sker utifrån kriterierna: 1) invånarantal 2) antal ensamkommande barn 3) antal kommunmottagna vuxna och barn i familj 4) boendedygn för asylsökande per kommun och län Fördelningstalet för Stockholms län 2015 är 888 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. Det är sedan upp till varje länsstyrelse att fördela och komma överens med kommunerna om tillhandahållande av fördelningsplatser. Länsstyrelsen i Stockholm har delat upp detta på kommunerna i Stockholms län, och Nynäshamns kommuns fördelningstal är 16 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn. Fördelningstalet är det antal som kommunen uppmanas att skriva överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om. Då antalet ensamkommande har ökat så mycket under året och beräknas fortsätta öka behöver de allra flesta kommuner i Stockholms län ta emot fler asylsökande ensamkommande barn, se bilaga Statistik Senaste månadsstatistiken Inkomna ansökningar om asyl 5 Fakta om migration Migrationsverket mitt i världen Statistik Senaste månadsstatistiken Inkomna ansökningar om asyl

23 3(5) Migrationsverket har sedan den 1 januari 2014 en utvidgad möjlighet att placera ensamkommande flyktingbarn i alla åldrar utöver överenskommelsen med en kommun. När ett asylsökande barn ska anvisas till en kommun anvisas det först och främst i en kommun dit barnet har en personlig anknytning och i en kommun där det finns ledig plats enligt överenskommelse. Om detta inte finns placeras barnet 1. i en kommun där överenskommelse saknas/ där mottagandet inte har startat 2. i en kommun som har en överenskommelse men där platsantalet är för få i förhållande till fördelningstalet. Om det fortfarande finns ett behov anvisas barnen till alla kommuner. Detta innebär att Nynäshamns kommun med största sannolikhet kommer att få ta emot minst lika många ensamkommande barn som fördelningstalet, även om aktuell överenskommelse innehåller ett lägre antal. I nuläget har kommunen 4 asylsökande placerade utöver överenskommelsen. Det höga antalet asylsökande ensamkommande barn innebär att belastningen på Migrationsverket är stor och de beräknar att handläggningstiderna under 2015 kommer att vara längre än tidigare. Detta betyder att varje asylsökande kommer att stanna kvar på sin asylplats längre innan de får uppehållstillstånd och en ny asylsökande kan tas emot. 16 asylplatser under året beräknas innebära sammanlagt 27 barn, men detta är givetvis endast en beräkning och beror till exempel på hur många av barnen som får uppehållstillstånd. Socialförvaltningens verksamhet Barn och ungdomsenheten på socialförvaltningen har ansvar för mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Barnet får en handläggare på enheten och en god man tills barnet får uppehållstillstånd, då han/hon får en särskilt förordnad vårdnadshavare. Kommunen har avtal med ett privat HVB (hem för vård eller boende) Salus Care sedan början av 2013 om platser för ensamkommande barn. Avtalet omfattar 12 platser från och med 1 december och 15 platser från och med 1 januari Platserna omfattar både asylsökande och ungdomar som fått uppehållstillstånd. Kommunen betalar Salus Care en dygnskostnad för varje barn och Salus Care tar allt ansvar för barnets mottagande. Här placeras de flesta barn som kommer som asylsökande om inte placering sker i familjehem. När barnen fått uppehållstillstånd stannar de ofta, i mån av plats, kvar ett tag på Salus Care innan de placeras på Mellanbo. I Mellanbo bor barnen i egna lägenheter med visst stöd och kontroll från personal. Mellanbo drivs i egen regi, och där kan de bo kvar tills de fyller 20 år.

24 4(5) Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för barnens skolgång och har därför en mycket viktig roll i barnens utveckling. Samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen gällande dessa barn är en prioriterad fråga. Planerad utveckling Saknas plats på Salus Care för de asylsökande behöver plats på annat HVBboende köpas. I nuläget behöver många kommuner köpa externa platser så det är svårt att få tag på platser och priserna riskerar att bli höga. Verksamheten ser behovet av att utöka den egna verksamheten för att täcka de utökade behoven. Med en utökning av verksamheten kan också ytterligare ett steg i boendekedjan skapas, där möjligheten att bo gemensamt med lite mer stöd ges, innan flytten till det mer självständiga boendet på Mellanbo. Detta ökar möjligheterna att anpassa stödet till de individuella förutsättningarna och utvecklingen hos barnen. För utförligare beskrivning av verksamhetens inriktning och planerade utveckling se socialförvaltningens skrivelse som antogs i socialnämnden , se bilaga 1. Statlig ersättning för att täcka kostnaderna Migrationsverket ska ersätta kommunerna för de utgifter som kommunerna har i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Vissa ersättningar fås per automatik vid mottagande av nyanlända, andra ersättningar måste återsökas en gång i kvartalet av kommunerna själva. För asylsökande ensamkommande barn samt ensamkommande barn med uppehållstillstånd är grundersättningen kronor per plats och dygn. När platsen blir belagd ökar ersättningen med 300 kronor per dygn, under förutsättning att en överenskommelse finns med Migrationsverket genom Länsstyrelsen. Utöver detta finns andra ersättningar, exempelvis grundersättning för mottagandet om kronor och ersättning för utredning av barnets behov. Förvaltningens synpunkter Med fler barn utan vårdnadshavare som kommer till Sverige för att söka asyl är det viktigt att alla kommuner delar på ansvaret för att ta emot dessa, så att inte barnen fastnar på anläggningar i ankomstkommunerna. Nynäshamns kommun behöver ta sin del av ansvaret och utöka antalet platser för asylsökande ensamkommande barn. Med den utvidgade möjligheten för Migrationsverket att anvisa barn utanför överenskommelserna är det dessutom endast en fördel för kommunen att ha en överenskommelse då det underlättar planeringen av verksamheten, istället för att ta emot barnen utan möjlighet till planering och förberedelse i organisationen. Dock har socialförvaltningen ett behov av att utöka sin verksamhet för att kunna erbjuda ett fullgott mottagande för dessa barn och behöver för detta lite mer tid. Därför föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen inte fattar beslut om att teckna överenskommelse som täcker hela fördelningstalet på en gång. Förvaltningens

25 5(5) förslag är att utöka antalet platser för asylsökande ensamkommande barn från 7 platser till 12 platser nu och senare under våren öka antalet platser ytterligare till 16 platser. Redan i nuläget har kommunen 11 asylsökande ensamkommande barn, då kommunen har fått ta emot barn utanför överenskommelsen, varför utökningen i praktiken inte innebär några större förändringar för kommunen. Socialförvaltningen återkommer med nytt förslag om ökning till 16 platser under våren. Birgitta Elvås kommunchef Charlotte Dahlbom socialchef Bilagor: Bilaga 1: Tjänsteskrivelse daterad , Mottagande av nyanlända vuxna och barn i Nynäshamns kommun Bilaga 2: Länsstyrelsen i Stockholm Kommunfördelning utökat behov av platser 2015: Ensamkommande barn. Expedieras till: Akten Socialförvaltningen

26 Sid SOCIALFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 1 (13) Beteckning: Handläggare: DAPHNE WAHLUND Socialnämnden Mottagande av nyanlända vuxna och barn i Nynäshamns kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna inriktningen på verksamheten för mottagande av nyanlända vuxna och barn. Omfattningen av mottagandet År 2013 beviljades cirka personer uppehållstillstånd av asylskäl i Sverige. Nynäshamns kommun har skrivit överenskommelser med Länsstyrelsen och Migrationsverket om kommunens åtagande att ta emot personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl i Sverige. Överenskommelserna rör de personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder. Detta är personer som måste ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige. Det kan vara personer som har lämnat sina hemländer på grund av asylskäl, ensamkommande barn och viss anhöriginvandring. Det avser inte EU-medborgare eller människor som har kommit till landet med arbetstillstånd. Innan de nyanlända har fått uppehållstillstånd och därmed kan skrivas in i etableringssystemet är de asylsökande. Kommunen har inget mottagande av asylsökande förutom de ensamkommande flyktingbarnen. Överenskommelserna innebär att Nynäshamns kommun har åtagit sig att 1. ha 6 tillgängliga platser för barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande flyktingbarn, och söker asyl 2. ta emot mellan 7 och 15 nyanlända med uppehållstillstånd, vuxna och barn, som inte själva hittar bosättning. Kommunen har sedan tidigare en överenskommelse om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Den nya överenskommelsen innebär en utökning av antal ensamkommande barn som tas emot i kommunen, från 3 platser till 6 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

27 2(13) platser. Förslag från Länsstyrelsen inför 2015 är att denna överenskommelse utökas med ytterligare en tillgänglig plats. Då ensamkommande barn förväntas få uppehållstillstånd inom 3-4 månader från asylansökan kan 6 tillgängliga asylplatser innebära att kommunen tar emot mellan 18 och 24 barn på ett år. Det senaste året har dock flera barn inte beviljats uppehållstillstånd och det kan dröja innan utvisning sker, vilket innebär att mycket färre barn kan tas emot på asylplatserna under året. Kommunen har sedan februari 2014 även en överenskommelse om att ta emot personer som har fått uppehållstillstånd och som inte själva bosätter sig i en kommun. Detta kan vara personer som bor på anläggningsboende och som när de fått uppehållstillstånd önskar hjälp med bosättning, kvotflyktingar eller personer som kommer som anhöriga till ensamkommande barn i kommunen. Antalet asylsökande har varit stort under den senaste tiden och behovet av platser för bosättning i kommunerna är stort. Länsstyrelsen i Stockholm har under våren 2014 aviserat för att Nynäshamns kommun, liksom många andra Stockholmskommuner, behöver utöka sin överenskommelse, både gällande platser för ensamkommande och antal övriga nyanlända som tas emot. Ansvarsfördelning Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande, exklusive ensamkommande flyktingbarn, genom att erbjuda dem introduktion, samhällsinformation och boende under tiden som deras asylansökan behandlas. När personer har fått uppehållstillstånd hittar de antingen egen bosättning eller önskar hjälp med bosättning vartefter Arbetsförmedlingen letar lämplig bosättningsort. Om kommunen meddelar att de tar emot personen i kommunen flyttar sedan personen till kommunen. Arbetsförmedlingens ansvar Kommunerna var till och med november 2010 skyldiga att genomföra ett introduktionsprogram för personer som kommit till Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande, samt för personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Sedan etableringsreformen infördes 2010 har istället Arbetsförmedlingen huvudansvar för de nyanlända de första två åren efter att uppehållstillstånd beviljats, under den så kallade etableringsfasen. Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har ett samordningsansvar för individens arbetsmarknadsetablering och bosättning. Det samordnande ansvaret innebär framför allt att Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan tillsammans med den nyanlända och andra berörda aktörer, men myndigheten ska även vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Denna omfördelning av ansvar från kommunernas socialförvaltning till Arbetsförmedlingen är tänkt att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet och göra att arbetslinjen därmed blir tydligare överordnad andra hänsyn under den första tiden i Sverige. Under tiden den nyanlända deltar i Arbetsförmedlingens introduktion och följer sin etableringsplan får personen etableringsersättning som ska täcka den grundläggande försörjningen. Ersättningen är lika för alla nyanlända oberoende av var i landet de bor och betalas ut vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna. Alla nyanlända ska få en individuell etableringsplan och ett erbjudande om en

28 3(13) etableringslots som ska ge nyanlända ett individuellt anpassat stöd med coachning till arbete. Till arbetsgivare finns en del stöd för anställning av nyanlända i form av nystartsjobb, instegsjobb och jobb- och utvecklingsgaranti. Kommunens ansvar Kommunerna har dock, utöver det generella ansvaret som gäller alla kommuninvånare enligt kommunallagen, kvar ett praktiskt mottagandeansvar för nyanlända vilket innebär ansvar för boende, barnomsorg, skola, undervisning i svenska (Sfi), samhällsorientering och i viss mån socialt stöd. Framförallt är det därmed barn- och utbildningsförvaltningen som är inblandad i mottagandet av de övriga nyanlända, och socialförvaltningen endast i vissa fall och under vissa perioder. Kommunerna har också huvudansvaret för de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Detta innebär ansvar för mottagande, omsorg och boende och omfattar både asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd. För detta mottagande är det barn- och ungdomsenheten på socialförvaltningen som har ansvaret. Nuvarande organisation Innan etableringsreformen infördes hade kommunen en introduktionsenhet som ansvarade för mottagandet av alla nyanlända, inklusive arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Introduktionsenheten var organiserad som en egen enhet centralt på socialförvaltningen. Den lades ner i och med kommunens minskade ansvar med etableringsreformen. Idag finns ingen övergripande organisation för mottagandet i kommunen. Enheten för försörjningsstöd, socialförvaltningen De vuxna nyanlända, med eller utan familj, som har bosatt sig själva i kommunen har socialförvaltningen endast kontakt med i de fall där ekonomiskt bistånd söks, under eller efter etableringsperioden. Kommunen har ännu inte tagit emot några nyanlända som anvisats bostad i kommunen, i enlighet med den nya överenskommelsen som började gälla i februari i år. Det finns en handläggare som ansvarar för de ärenden på försörjningsstödsenheten som har att göra med flyktingar, både som bosatt sig själva, eller som är anknytningsärenden till ensamkommande barn. Barn- och ungdomsenheten, socialförvaltningen Barn och ungdomsenheten har ansvar för mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Barnet får en handläggare på enheten och en god man tills barnet får uppehållstillstånd, då han/hon får en särskild förordnad vårdnadshavare. Kommunen har avtal med ett privat HVB-boende, Salus Care sedan början av 2013 om platser för ensamkommande barn. Avtalet omfattar 8 boendeplatser idag och från och med september 9 platser varav 6 är platser för asylsökande och 3 är platser för barn med uppehållstillstånd. Detta avtal löper fram tills med möjlighet till förlängning, om villkor eller omfattning ska ändras behöver uppsägning ske 3 månader i förväg. Kommunen betalar Salus Care en dygnskostnad för varje barn och Salus Care tar allt ansvar för barnets mottagande. Här placeras de flesta barn som kommer som asylsökande, om inte placering sker i familjehem. När de fått uppehållstillstånd stannar de ofta kvar ett tag på Salus

29 4(13) Care innan de placeras på Mellanbo. I Mellanbo bor barnen i egna lägenheter med visst stöd och kontroll från personal. Mellanbo drivs i egen regi, och där kan de bo kvar tills de fyller 20 år. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för Svenska för invandrare, Sfi, för de vuxna nyanlända samt barnomsorg, grundskola och gymnasium för barn i nyanlända familjer samt ensamkommande barn. Det är NKC som ansvarar för Sfiundervisningen och även anmälan av de nyanlända till samhällsorienteringen som i Stockholms län tillhandahålls av Centrum för samhällsorientering. Finansiering Migrationsverket ska ersätta kommunerna för de utgifter som kommunerna har i samband med mottagandet av nyanlända, vuxna och barn. Vissa ersättningar fås per automatik vid mottagande av nyanlända, andra ersättningar måste återsökas en gång i kvartalet av kommunerna själva. Alla enheter ansvarar för att återsöka medel från Migrationsverket själva. På socialförvaltningen hanteras återsökningar gällande nyanlända vuxna och barn på enheten för försörjningsstöd, men det är sällan återsökningar har bedömts möjliga de senaste åren. Gällande ensamkommande flyktingbarn görs återsökningar av gruppchef på barn- och ungdomsenheten i samverkan med en ekonom på ekonomienheten. För barn- och utbildningsförvaltningen är det en person som återsöker för gymnasiet och NKC, en annan för barnomsorg och grundskola. Förslag på ny organisation för mottagandet Övergripande organisation Förvaltningen identifierade i samband med utredningen inför det utökade mottagandet 2014 ett behov av att ha en övergripande samordnare för flyktingmottagandet som kan samordna mottagandet både över enheterna och över förvaltningarna. Kommunstyrelseförvaltningen har sedan gett socialförvaltningen i uppdrag att samordna flyktingmottagandet och skapa en sådan tjänst. Från och med den 1 juni har socialförvaltningen en samordnare anställd på 50 % tjänst. Samordnarens roll blir att vara en samordnande länk mellan olika aktörer. Det innebär att bättre samordna arbetet mellan enheterna på socialförvaltningen och mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, både gällande stödet till individerna och återsökningar av kostnader. Samordnaren kommer också att fungera som en länk mellan kommunen och andra aktörer, främst Arbetsförmedlingen, kommunens bostadsbolag och Migrationsverket men även Överförmyndarnämnden, Landstinget, Försäkringskassan och ideella föreningar. Inrättandet av en samordnare för hela mottagandet möjliggör uppföljning och dokumentation av verksamheten för att säkerställa att barn, ungdomar och vuxna får ett mottagande som motsvarar lagstiftarens ambitioner. Samordnaren ansvarar även för den omvärldsbevakning som följer med avtalet för att hålla kommunen àjour med förändringar i lagstiftning och ersättningar. Gällande återsökningar kommer samordnaren inte att genomföra de faktiska återsökningarna men samordna återsökningarna på socialförvaltningen och barn-

30 5(13) och ungdomsförvaltningen och ha kompetens och kontrollfunktion över att återsökningar görs i den omfattning som är möjligt. Särskild risk för att missa möjligheter att återsöka och där samordnaren fyller en viktig funktion gäller för personer med funktionsnedsättningar eller som får stöd inom äldreomsorgen. Samordnaren kommer också att vara delaktig i budgetprocessen kring mottagandet. Vuxna nyanlända och nyanlända familjer Arbetsförmedlingens ansvar för etableringen innebär att socialförvaltningen har inget eller mycket lite att göra med en person som är i etableringsfasen, om inte särskilda skäl föreligger. Det är också detta som är intentionen med etableringsreformen. På enheten för försörjningsstöd bör dock en handläggare med särskild kompetens inom flyktingmottagande handlägga de ärenden som kommer in. Framförallt är det i ett initialt skede av mottagandet som den nyanlända kan behöva stöd. Handläggaren möter vid behov personen kort efter ankomsten till kommunen och beviljar ekonomiskt bistånd tills personen har fått etableringsersättning. Migrationsverket ger ersättning för initialt ekonomiskt bistånd i glappet mellan ersättningsformerna för alla som anvisas bosättning i kommunen. I vissa fall, särskilt gällande kvotflyktingar, kan även extra stöd i form av praktisk hjälp med till exempel kontakt med andra myndigheter behövas. Enheten för försörjningsstöd kan också behöva vara stöd om personen har nedsatt prestationsförmåga och därför inte kan fullfölja en etableringsplan till 100 %. För att möjliggöra för att intentionen med etableringsreformen uppfylls, det vill säga att nyanlända inte automatiskt ska komma i kontakt med och få stöd från socialförvaltningen, krävs ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett sådant samarbete möjliggör till exempel för att glappet mellan ersättningsformerna hanteras på ett sådant sätt att inte alla nyanlända som kommer behöver träffa mottagningshandläggaren. Personer som kommer som anhöriga till ensamkommande barn är en grupp som kan behöva särskilt stöd från socialförvaltningen i ett initialt skede av mottagandet. För att de ska kunna få ett boende snabbt och ett bra mottagande är det av betydelse att kommunikationen fungerar mellan särskilt förordnad vårdnadshavare, barn- och ungdomsenheten och samordnaren så att förberedelse inför familjens ankomst kan göras. Det är också viktigt med ett samarbete med barn- och ungdomsenheten för denna grupp så att övergången för barnet blir så bra som möjligt. Ensamkommande flyktingbarn Övergripande inriktning De barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare är i en mycket utsatt position och ofta i behov av mycket stöd för att integreras i samhället. Samtidigt har barnen ofta tagit sig igenom stora svårigheter själva och kan ha mycket egen kraft och kapacitet. För att ge barnen en så god framtid i Sverige som möjligt behöver stödet till de ensamkommande därför fokuseras på att stötta barnen att använda sig av sin egen förmåga och kraft. Stora individuella skillnader finns och det är viktigt att insatserna som ges utformas utifrån de särskilda behoven hos varje individ. Det är viktigt att kommunen har en fungerande boendekedja som möjliggör mer och mer

31 6(13) självständigt boende för barnen ju äldre de blir och som utgår från barnets individuella behov och färdigheter. Barnen saknar socialt nätverk och kulturella kunskaper i Sverige i jämförelse med ett barn som har växt upp i Sverige, varför stöd till ett självständigt liv blir absolut nödvändigt för barnets förmåga att klara sig i vuxenlivet i Sverige. Detta bör också vara verksamhetens huvudsakliga fokus för det stöd som erbjuds de ensamkommande barnen. Så fort barnet har fått uppehållstillstånd bör en plan utarbetas över vad barnet behöver för att kunna integreras så bra som möjligt i det svenska samhället. Här spelar givetvis skolan en stor roll för utvecklingen. Överenskommelsen med Migrationsverket och Länsstyrelsen gäller för ensamkommande barn till och med 20 års ålder, och ersättningarna ges för boende och omsorg upp till 21-årsdagen. Förvaltningen föreslår därför att barnet kan få insatser som ensamkommande barn på barn- och ungdomsenheten till och med 20 års ålder, och inte till och med 19 års ålder som i nuvarande organisation. På detta sätt möjliggörs kontinuitet för ungdomen och att förvaltningen använder de möjligheter som Migrationsverkets ersättningar ger för att ge ungdomen en så god start som möjligt. Denna förändring kräver att organisationen inom detta område på barn- och ungdomsenheten ses över. Handläggning och utredning När barnet kommer som asylsökande görs en utredning av barnets behov och möjlig placering. För att barnet ska få det stöd som bäst hjälper barnet utifrån dess individuella förutsättningar är det betydelsefullt med noggranna utredningar redan från början. Handläggarna som arbetar med dessa ärenden behöver ha en god kompetens gällande gruppen ensamkommande flyktingbarn. För att öka och säkerställa kompetensen kommer barn- och ungdomsenheten att ta del av andra kommuners arbete med att utveckla utredningar av ensamkommande flyktingbarn. Åtskilt boende för de asylsökande Det kan vara stor skillnad mellan de behov som ett ensamkommande barn som söker asyl har jämfört med när barnet har fått uppehållstillstånd. För de asylsökande är det mer fokus på omvårdnad och att se till att barnet hanterar den process som han/hon går igenom. Det krävs också kunskap om hur ett avslag på asylansökan kan hanteras av barnet. När barnet har fått uppehållstillstånd behöver fokus istället vara på att integreras i samhället. Detta gör att det finns skillnader i vilka insatser och stöd som barnen har behov av och rätt till samt vilken kompetens som behövs för att kunna tillhandahålla rätt stöd. Skillnaderna i behov hos de två olika målgrupperna gör att förvaltningen anser det vara fördelaktigt om barnen när de fått uppehållstillstånd får flytta till ett annat boende. Av denna anledning föreslås förvaltningen att Salus Care, eller annat företag efter upphandling, framöver endast har platser för asylsökande. Förvaltningen anser inte att det är aktuellt att ha ett boende för asylsökande i egen regi, då det finns god kompetens inom detta särskilda kompetensområde hos privata företag och det inte finns behov av integration med övrig verksamhet i kommunen. Detta är också i linje med hur verksamheten är uppbyggd i flera av kommunerna i Stockholms län. Salus Care Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjorde den 27 februari en inspektion på Salus Care boende för ensamkommande barn. IVO gjorde bedömningen att verksamheten uppfyllde gällande lagstiftning och hade ingen anmärkning på

32 7(13) verksamheten som varit igång i snart ett och ett halvt år. För boende med asylplatser anser förvaltningen att det är ett bra alternativ att förlänga avtalet med Salus Care gällande asylplatserna. Att inte genomföra en ny upphandling ger också fördelen att barnen inte behöver flytta till ett nytt boende. Förvaltningen ser dock även över möjligheten att genomföra en ny upphandling för detta ändamål. Boendekedja för ensamkommande barn med uppehållstillstånd För de barn som har fått uppehållstillstånd behöver kommunen organisera en boendekedja med olika typer av boende där barnen kan få stöd och hjälp att integreras i det svenska samhället. Det behövs olika typer av boenden med olika grader av stöd både därför att barnen har mycket olika individuella förutsättningar och för att möjliggöra en gradvis ökning av ansvar och självständighet för barnen. I enlighet med en modell som byggts upp i Tyresö kommun föreslås barnet få en kontaktperson då fort de fått uppehållstillstånd som sedan följer barnet oavsett boendeform. Detta skapar trygghet och kontinuitet för barnet i en utsatt situation. De olika möjliga boendeformerna i boendekedjan för ensamkommande barn föreslås vara följande: 1. plats på gemensamt boende/familjehem 2. stödboende i form av egna lägenheter med stöd och kontroll 3. egna försökslägenheter med endast visst stöd - Gemensamt boende och familjehem För de barn som får uppehållstillstånd och är i behov av stort stöd är en placering på ett litet gemensamt boende för ensamkommande barn med uppehållstillstånd ett alternativ. Det innebär ett gemensamt boende där barnen har egna rum och gemensamma lokaler och där det finns personal dygnet runt och mycket stöd för barnen. Med anledning av att de barn som kommunen tar emot enligt överenskommelsen ska vara år och att inriktningen på verksamheten bör vara ett självständigt liv tros inte denna boendeform vara omfattande. Ett hem i liten skala med få platser möjliggör också för en god kvalitet med stor individualisering för barnen. I särskilda fall, om till exempel barnet skulle vara 15 år när det kommer, kan det vara aktuellt med placering i ett familjehem. Det är dock mycket viktigt att placering sker i ett familjehem som är väl anpassat för denna målgrupp. - Stödboende När barnen ofta efter ett kortare tag på det gemensamma boendet har blivit mer självständiga och kanske fyllt 18 år kan de flytta till ett stödboende. Det som avses med stödboende är i stort sett Mellanbo som det ser ut idag, det vill säga att barnen bor i egna lägenheter men har regelbundet stöd, kontroll och gemenskap med personal. Kontaktpersonen som barnet fått när de fått uppehållstillstånd och flyttat in på det gemensamma boendet är kvar som kontaktperson när barnet bor i stödboendet. - Försökslägenheter Barnen bör så snart det fyllt 18 år få hjälp att ställa sig i bostadskö för att kunna ha möjlighet att få en egen lägenhet så småningom. De bör också få hjälp att lära sig olika sätt att söka bostad, såsom till exempel att söka i andra hand eller att söka studentbostäder. Ett problem kan dock vara att barnen inte har en inkomst som godtas av hyresvärdar och därför har svårt att själva ordna med bostad när de har