export till priset AV MÄNSKLIGA rättigheter?

Transkript

1 export TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Uppföljning november 2013

2 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Utgivare Diakonia och Amnesty International Författare Göran Eklöf, Context Datum november Göran Eklöf är biolog och skribent med mångårig erfarenhet av arbete med frågor kring utveckling och miljö. Han har tidigare publicerat flera studier kring effekterna av finansflöden till utvecklingsländer genom exportkreditinstitutioner, Världsbanken, samt CDM och andra mekanismer för finansiering av klimatåtgärder. Han har även haft uppdrag för Asiatiska utvecklingsbanken, OECD:s biståndskommitté och Sida.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 sammanfattning 4 export till priset av mänskliga rättigheter 6 FN:s ramverk och principer för företag och mänskliga rättigheter 8 Mänskliga rättigheter i OECD:s rekommendation om exportkrediter 9 Tillgång till information och ansvarsutkrävande 10 Mänskliga rättigheter i styrningen av EKN och SEK 14 FN-principerna i den statliga styrningen av exportkreditorganen 14 Ansvarstagande för mänskliga rättigheter i EKN:s och SEK:s policy 14 Tillämpning av policys och rutiner i beredningen av affärer Granskning av två högriskaffärer som bifölls under Tillgång till information och ansvarsutkrävande 17 Identifiering av brister, missförhållanden och risker i projekt och processer 18 Arbetsvillkor och facklig organisering 20 Markanvändning 21 EKN:s och SEK:s prövning och beslut 22 Amnestys och Diakonias slutsatser 24 Betydande framsteg i utvecklingen av policys, rutiner och verktyg 24 Common Approaches och IFC:s standarder behöver kompletteras 24 Exporten av krigsmateriel omfattas inte av granskningen 25 Sekretessproblemen kvarstår 25 Våra Rekommendationer 26 Ökad insyn i exportorganen, transparensgaranti och ändrade sekretessdirektiv 26 Regelverket kring vapenexport måste skärpas ansvar måste kunna utkrävas med 26 ökad öppenhet 26 Säkerställ att PGU får fullt genomslag i exportkreditverksamheten 26 3

4 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Organisationernas sammanfattning och rekommendationer Via de egna exporkreditorganen Exportkreditnämnden, EKN, och AB Svensk Exportkredit, SEK, försäkrar och finansierar staten svenska företags exportaffärer. Detta exportfrämjande omfattar hundratals miljarder kronor, och bara under 2012 garanterade EKN affärer till ett värde av 49 miljarder kronor i 123 länder. I två tidigare rapporter har Amnesty och Diakonia granskat och följt upp i vilken utsträckning som EKN och SEK tar hänsyn till mänskliga rättigheter i sina kreditbedömningar. Trots att uppföljningsrapporten visade att de, genom ökad transparens, nya rutiner och policydokument, hade tagit steg i rätt riktning, kan vi genom denna vår tredje granskning i serien "Export till priset av mänskliga rättigheter" konstatera att stora brister fortfarande existerar. I sina styrinstrument för exportkreditorganen hänvisar regeringen till de högsta gällande internationella standarder som finns när det gäller företag och mänskliga rättigheter: FN:s ramverk och vägledande principer samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, men bara i ägarpolicyn kräver man att FN-principerna ska efterlevas. Vår granskning visar dock att både EKN och SEK i praktiken följer Världsbankens standarder (IFC), som inte lever upp till FN:s principer. Sveriges politik för global utveckling (PGU), som innebär att alla politikområden ska främja en rättvis och hållbar utveckling, nämns inte i statens ägarpolicy för SEK, utan endast i regleringsbrevet för EKN. PGU nämns inte heller i vare sig EKN:s eller SEK:s egna policyer. Exemplen: Eldorado och Suzanos massabruk För att bedöma om de nya styrdokumenten och rutinerna räcker för att säkerställa att exportaffärerna inte påverkar mänskliga rättigheter negativt, har vi granskat två av de affärer som EKN och SEK beredde och beviljade De klassas som potentiellt riskabla (A-affärer) och gäller två stora pappersmassafabriker i Brasilien, Eldorado i mellersta delarna av landet och Suzano i nordöst. Båda bruken är del i den massiva expansion av massa- och pappersindustri i Brasilien. De sysselsätter mer än personer med allt från byggprocess till arbetet på de hundratusentals hektar eukalyptusplantage som förser bruken med råvara. Tidigare erfarenheter från liknande projekt, såväl i Brasilien som i andra länder, visar att allvarliga risker föreligger för kränkningar av mänskliga rättigheter när det gäller arbetsvillkor och fattiga människors tillgång till mark. Den fortsatta bristen på transparens gör det omöjligt att göra en fullständig bedömning, men med den information vi fått ut från EKN och SEK har vi kunnat konstatera att projektens hantering av både arbetsvillkoren och markfrågorna varit otillräcklig. Inget av projekten lever upp till de krav som internationella standarder ställer om att företag ska identifiera och agera för att skydda särskilt utsatta grupper. Till exempel har inga fackliga organisationer konsulterats under konsekvensanalysen. EKN har dock ställt krav i avtalen med företagen för att försöka få bukt med dessa brister. 4

5 Våra rekommendationer I linje med sina folkrättsliga förpliktelser måste Sverige genom lagstiftning och/ eller genom uppdaterade uppdrag och ägardirektiv säkerställa att garantier och lån inte ges till affärer som riskerar att orsaka eller bidra till människorättskränkningar. Sverige måste tillämpa FN:s ramverk och vägledande principer fullt ut i det egna exportfrämjandet genom att klargöra vad som krävs ytterligare för att exportkreditorganens konsekvensanalyser, due diligence, gällande mänskliga rättigheter ska leva upp till FN:s regelverk. Ökad insyn i exportorganen, transparensgaranti och ändrade sekretessdirektiv Transparens och tillgång till information är nödvändigt för att människor ska kunna delta i beslutsprocesser som kan påverka deras rättigheter. Därför måste insynen i den exportfrämjande verksamheten utvidgas radikalt. SEK måste omgående åläggas att följa OECD:s rekommendationer om publicering av projektinformation för högriskaffärer. Regeringen måste se över institutionernas öppenhetsprinciper och vid behov ändra lagstiftningen. Säkerställ att PGU får fullt genomslag i exportkreditverksamheten Staten måste uppdatera sin ägarpolicy och tydliggöra att exportorganens verksamhet omfattas av PGU för att den ska kunna utvärderas gentemot PGU:s särskilda fattigdoms- och rättighetsperspektiv. UD och Finansdepartementet behöver utarbeta en handledning som klargör vad PGU-målen och perspektiven har för innebörd för de statliga exportkreditinstitutionerna. Vidare måste EKN och SEK utveckla egna policyer i relation till de båda PGU-perspektiven, som möjliggör projektspecifika utvärderingar. En oberoende mekanism bör tillsättas för att utvärdera genomförandet av PGU avseende konsekvens och effektivitet. 5

6 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Export till priset av mänskliga rättigheter? Uppföljning 2 (november 2013) I februari 2011 presenterade Amnesty och Diakonia en granskning av hur det statsstödda svenska exportfrämjandet bidrar till att uppfylla målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) Export till priset av mänskliga rättigheter. Granskningen visade stora brister i policys och rutiner som gjorde att exportinsatser som får stöd riskerar att bidra till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sommaren 2012 gjordes en uppföljning av vad som har förändrats i statens styrning av exportfrämjandet och i de statliga exportkreditorganen AB Svensk Exportkredit (SEK) 1 och Exportkreditnämnden (EKN) 2 sedan den tidigare granskningen. Denna rapport hösten 2013 följer upp de nya ramverk och rutiner som har införts, och hur de har tillämpats på de projekt som enligt exportkreditorganens egna bedömningar medför högst risk för negativ påverkan på människor och miljö. Det statliga svenska exportkreditväsendet kan i år fira sitt 80-årsjubileum. Detta trots att Exportkreditnämnden när den inrättades beskrevs som en tillfällig åtgärd, avsedd att avvecklas vid återträdande normala förhållanden. 3 I sin proposition 1933 kallar regeringen exportkreditsystemet för ett betänkligt ingrepp i den fria handeln. Argumentationen för att ändå tillhandahålla statliga exportkreditgarantier byggde från att sådana system redan hade införts i flertalet av de länder som hyste den svenska exportindustrins viktigaste konkurrenter. Svenska arbetstillfällen och andra intressen riskerade att bli lidande om svenska exportörer inte hade tillgång till motsvarande tjänster. Svensk Exportkredit AB tillkom först 1962, inledningsvis som ett samarbete mellan staten och affärsbankerna, med målet att matcha utländska köpares allt högre krav på förmånliga kreditvillkor. 4 Statliga och statsstödda exportkreditorgan kunde länge främja det egna landets exportörer utan några nämnvärda internationella restriktioner. Först 1978 ingick medlemsstater inom OECD en överenskommelse om att definiera gemensamma 1) SEK är ett statligt helägt bolag som lyder under Finansdepartementet. Företagets huvudsakliga verksamhet är att finansiera exportaffärer genom exportkrediter, d.v.s. lån. 2) EKN är en statlig myndighet som lyder under Utrikesdepartementet. EKN:s huvudsakliga verksamhet är att utfärda exportkreditgarantier en försäkring mot att svenska exportörer inte får betalt av sina utländska kunder. EKN försäkrar i stor uträckning affärer som finansieras med krediter från SEK. 3) Kungl. Maj:ts proposition nr 245, ) 6

7 ekonomiska villkor för exportkreditverksamheten i syfte att en jämn spelplan för den inbördes konkurrensen. 5 Det skulle dröja ytterligare 20 år innan OECD 1998 gav sin exportkreditgrupp mandat att också förhandla fram gemensamma rekommendationer om medlemsstaternas exportkreditorgan skulle hantera miljörisker, vissa sociala risker och vissa frågor om transparens. Fem år senare antogs den första versionen av OECD:s så kallade Common Approaches. 6 Rekommendationerna är inte bindande, men fungerar ändå som likriktare för krav och procedurer bland de anslutna OECDländernas exportkreditorgan. I december 2003 beslutade en enig riksdag om en svensk Politik för Global utveckling (PGU). Enligt PGU förbinder sig Sverige att bedriva en sammanhållen politik för en rättvis och hållbar global utveckling. Fattiga människornas behov och förutsättningar och främjandet av de mänskliga rättigheterna ska vara utgångspunkten för all politik som bedrivs. Handelspolitiken och den ekonomiska politiken nämns som exempel på områden där åtgärder ska utformas på ett sätt som främjar global utveckling. 7 Common Approaches har reviderats och uppdaterats flera gånger sedan I de senaste förhandlingarna, som inleddes 2010, var frågan om att stärka kraven på granskning av och hänsyn till effekter på mänskliga rättigheter och vissa andra sociala dimensioner en av huvudfrågorna. Öppenhet och transparens, som krävs för att andra ska kunna granska hur exportkreditorganen lever upp till sina skyldigheter, var en annan. Ruta 1: Internationella ramverk och riktlinjer Fyra internationella policyinstrument har direkt bäring på de svenska exportkreditorganens arbete med mänskliga rättigheter: OECD:s riktlinjer för multinationella företag (maj 2010) FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter (juni 2011) International Finance Corporation s (IFC) ramverk för hållbarhet (januari 2012) OECD:s rekommendation om gemensamma förhållningssätt för miljö och social hänsyn vid statsstödda exportkrediter, oftast kallad Common Approaches (juni 2012) 5) Den gällande versionen av detta avtal är OECD (2013): Arrangement on Officially Supported Export Credits, 1 January ote=tad/pg(2013)1 6) Draft Recommendation on Common Approaches on Environment and Officially Supported Export Credits. OECD, ) Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling. Regeringens proposition 2002/03:

8 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? FN:s ramverk och principer för företag och mänskliga rättigheter Fem år tidigare hade FN:s generalsekreterare utsett en särskild representant i frågan om företag och mänskliga rättigheter, John Ruggie. Som ett resultat av Ruggies arbete antog FN:s råd för mänskliga rättigheter 2008 ramverket Skydda, respektera och åtgärda, om företag och mänskliga rättigheter. 8 I juni 2011 biföll rådet även en uppsättning vägledande principer som riktar sig till både stater och företag, och beskriver hur de kan tillämpa ramverket i praktiken. 9 FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter vilar, som namnet indikerar, på tre pelare: Skydda: staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, även mot övergrepp som begås av företag och andra parter Respektera: näringslivets ansvar för att respektera mänskliga rättigheter Åtgärda: tillgång till effektiva rättsmedel för dem som anser sig drabbade av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. För företagens del innebär ansvaret att respektera de mänskliga rättigheterna att de ska: Undvika att orsaka eller bidra till negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna genom sin egen verksamhet, och åtgärda sådan påverkan om den uppstår Försöka förhindra eller begränsa en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna som genom affärsförbindelserna står i direkt samband med företagets verksamhet, produkter eller tjänster, även om de inte själva har bidragit till denna negativa påverkan. För att företagen ska kunna fullgöra detta ansvar kräver principerna som ett minimum: 1. Ett policyåtagande att respektera de mänskliga rättigheterna som, bland annat, är godkänt på högsta nivå i företaget, fastställer företagets förväntningar på personal och affärsförbindelser, och är integrerat i alla övriga policys och procedurer så att det genomsyrar hela företaget. 2. En process för att genomföra MR-konsekvensanalyser (due diligence) för att identifiera, förhindra, begränsa, och redogöra för hur de åtgärdar sin negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna. I processen måste både berörda människor och relevant expertis konsulteras. 3. Att företaget agerar på vad som framkommit i bedömningen, och genomför en regelbunden och frekvent uppföljning som rapporteras offentligt. 4. Processer för att gottgöra dem som drabbats av en negativ påverkan på sina mänskliga rättigheter, som företaget orsakar eller bidrar till. 8 8) Protect, Respect and Remedy: a Framework for Business and Human Rights. 9) Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter: tillämpning av Förenta Nationernas ramverk skydda, respektera och åtgärda.

9 Staternas skyldighet att skydda mänskliga rättigheter innebär i praktiken bland annat att tillämpa lagar som syftar till, eller får till effekt, att företagen måste respektera de mänskliga rättigheterna. Staten bör även vidta åtgärder för att motverka att företag som ägs av staten, eller som får omfattande stöd och service från myndigheter, kränker de mänskliga rättigheterna. Som exempel nämns särskilt de statliga exportkreditorganen, som bör kräva att företag som utnyttjar deras tjänster genomför due diligence när det gäller mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i OECD:s rekommendation om exportkrediter Den nya version av Common Approaches, som OECD:s antog juni 2012, innebar ett betydande framsteg i och med att krav på granskning av och hänsyn till effekter på mänskliga rättigheter för första gången uttryckligen fördes in i rekommendationen. Rekommendationens namn har också ändrats så att det utöver miljö även täcker due diligence i sociala frågor. I dokumentets inledning görs en direkt hänvisning till FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. 10 Där refereras även till OECD:s egna riktlinjer för multinationella företag, som till fullo hade hunnit integrera FN-principerna redan två år tidigare ja, till och med innan dessa principer formellt hade antagits. 11 Likväl är det inte FN:s principer som ligger till grund för de konkreta krav och riktlinjer för bedömning av risker för kränkningar av mänskliga rättigheter som exportkreditinstitutionerna förväntas följa. Den främsta referenspunkten är i stället de standarder som Världsbankens institution för stöd till det privata näringslivet, International Finance Corporation (IFC), har utvecklat inom ramen för sitt nya Susatinability Framework. 12 IFC-ramverket, som trädde i kraft i januari 2012, innehåller bland annat åtta Performance Standards som definierar kundföretagens ansvar för att hantera sociala och miljömässiga risker. 13 Det är dessa standarder som OECD:s Common Approaches rekommenderar exportkreditorganen att i första hand tillämpa i prövningen av sina egna krediter och garantier. Amnesty International och andra organisationer förespråkade att rekommendationen istället skulle referera direkt till relevanta internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, och inkorporera de krav som OECD redan ställer i sina riktlinjer för multinationella företag ) Recommendation of the Council on Common Approaches for Officially Supported Export Credits and Environmental and Social Due diligence. 28 June 2012, OECD. 11) OECD:s riktlinjer antogs en månad innan FN-principerna fastställdes av FN:s råd för mänskliga rättigheter, men FN-dokumentet hade då redan varit tillgängligt i ett par månader. OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD, ) 13) 14) Review of the OECD Recommendation of the Council on Common Approaches for Officially Supported Export Credits and Environmental and Social Due Diligence. Amnesty International, 12 November

10 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? IFC:s reviderade ramverk antogs efter 18 månader av breda konsultationer, där Amnesty International och många andra organisationer hade argumenterat för att riktlinjerna måste säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och skyddas i alla projekt som IFC är med och finansierar. 15 Men trots ett antal förbättringar jämfört med IFC:s gamla riktlinjer så beskriver Amnesty resultatet av revideringen som ett missat tillfälle. 16 Ramverket hänvisar visserligen till FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, men lever sedan inte på långa vägar upp till de krav som dessa ställer. De fyra första punkterna i Tabell 1 jämför de centrala åtaganden och krav som FN-principerna definierar, och som även listades i det föregående avsnittet, med de krav som IFC-regelverket ställer. Faktum är att ramverket missar på alla fyra punkter. Den femte punkten visar en aspekt där IFC-standarden, genom att i vissa fall vara mer detaljerad och konkret, erbjuder en mer handfast vägledning än FN-principerna. Genom att sätta IFC:s standarder i centrum lever Common Approaches inte upp till OECD:s egna riktlinjer för multinationella företag, eftersom dessa direkt anknyter till FN-principerna. Riktlinjerna framhåller bland annat behovet av att företag har ett policyåtagande om att respektera mänskliga rättigheter, och att de genomför due diligence i processer som är specifika för de mänskliga rättigheterna. 17 Common Approaches innehåller även en annan allvarlig begränsning. Visserligen ska exportaffärer som klassas som potentiellt riskabla (i kategorierna A och B) undergå en prövning av deras miljömässiga och sociala effekter. Men klassning och därmed även prövning behöver bara göras av affärer där det exportkreditorganets insats överstiger 100 miljoner kronor och med minst 2 års kredittid, samt för projekt som genomförs i eller nära särskilt känsliga områden. För övriga affärer ställs inga krav på prövning, trots att riskerna på inget sätt är beroende av enskilda affärers storlek eller varaktighet. Enligt överenskommelsen ska exportkreditorganen nu under två års tid utvärdera erfarenheterna av att använda olika standarder och verktyg för att genomföra due diligence i förhållande till mänskliga rättigheter, och rapportera tillbaka till OECD senast i juni Tillgång till information och ansvarsutkrävande Identifiering, åtgärdande och uppföljning av hot mot mänskliga rättigheter är i högsta grad beroende av att många olika aktörer inte minst de berörda människorna själva, organisationer inom det civila samhället, politiker och människorättsförsvarare har löpande tillgång till relevant information, och även möjligheter att ställa 10 15) Amnesty International Submission to the Review of the International Finance Corporation (IFC) Sustainability Framework, May en/1af31f89-f0ac-4ee2-8ebc-57294fda1b9f/ior eng.pdf 16) The Revised Sustainability Framework of the International Finance Corporation: a missed opportunity to better protect the rights of those affected by business related human rights abuses. Amnesty International, 20 October d11a-417b-a63f-50b441b31e86/ior en.pdf 17) OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD,

11 tabell 1: Lever IFC:s standarder upp till FN-principerna? FN:s principer för företag Företagen ska ha ett policyåtagande att respektera de mänskliga rättigheterna, som är godkänt på högsta nivå och integrerat i alla övriga policys och procedurer, så att det genomsyrar hela företaget. IFC:s Performance Standards (PS) Inget krav på institutionellt åtagande att inte bidra till MR-kränkningar. Enligt IFC räcker det med ett projekt-specifikt åtagande om miljömässiga och sociala mål. Detta krav är, uttryckligen, inte avsett att påverka företagets allmänna policys för andra affärsaktiviteter eller på högre nivå än projektet. a Företagen bör genomföra en konsekvensanalys (due diligence) när det gäller de mänskliga rättigheterna för att identifiera, förhindra, begränsa och redogöra för hur de åtgärdar sin negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna. Inget krav på due diligence i förhållande till mänskliga rättigheter. Tillämpning av IFC:s Performance Standards för miljömässig och social hållbarhet sägs hjälpa företagen att identifiera många relevanta frågor om mänskliga rättigheter i sina projekt. I särskilda fall då risken är hög kan det vara lämpligt att komplettera processen med en specifik konsekvensanalys för mänskliga rättigheter. b Att företaget agerar på vad som framkommit i MR-konsekvensbedömningen, och genomför en regelbunden och frekvent uppföljning som rapporteras offentligt. Företaget ska upprätta en managementplan utifrån vad som föreskrivs av dess projekt-specifika policy (som inte behöver omfatta mänskliga rättigheter, se första rutan ovan). Processer för att gottgöra dem som drabbats av en negativ påverkan på sina mänskliga rättigheter, som företaget orsakar eller bidrar till. Inget generellt krav på mekanismer för att gottgöra/ kompensera för påverkan på mänskliga rättigheter, men tydliga skrivningar om kompensation för negativ miljömässig och social påverkan i de specifika standarderna om arbetsvillkor, markövertaganden och tvångsförflyttningar, samt om ursprungsfolk. Principerna hänvisar till behovet av att respektera de rättigheter som tillkommer särskilda grupper. Ingen direkt referens görs till FN:s deklaration on ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP), eller till berörda ursprungsfolks rätt att på förhand ge sitt informerade godkännande (free, prior and informed consent, FPIC) till aktiviteter som påverkar deras mark, försörjning, kultur eller rättigheter. Däremot finns det en allmän referens till FN:s olika instrument som rör bl. a. ursprungsfolk och nationella eller religiösa minoriteter. Inte heller i IFC:s standarder refererar till UNDRIP. Däremot ska företagen upprätthålla en kontinuerlig process av informed consultation and participation med berörda ursprungsfolk. Dessa ska ha möjlighet att på förhand ge sitt informerade godkännande FPIC till aktiviteter som kan påverka deras marker och naturresurser, som medför behov av omlokalisering av människor eller ekonomiska aktiviteter, eller som påverkar deras kulturarv. På denna punkt är IFC-standarden således mer specifik än FN-principerna. a) Performance Standard 1, punkt 6, inkl. fotnot 9. b) Ibid, punkt 3 och fotnot

12 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? ansvariga till svars när de brister i sina skyldigheter att skydda, respektera eller åtgärda hot och kränkningar. Genom att tillämpa IFC:s standarder måste exportkreditorganen ställa vissa men otillräckliga krav på att köparen av exportvarorna informerar och konsulterar berörda grupper. Men vad gäller exportkreditorganens egna beredning och beslut om sina affärer är Common Approaches krav på insyn minimala. Endast för projekt som har klassats i kategori A behöver en begränsad information (projektets namn, lokalisering och typ, samt en sammanfattning av en miljö- och social konsekvensbedömning) göras tillgänglig minst 30 dagar innan ett slutligt beslut fattas, men även från detta krav kan undantag göras. För beviljade A- och B-projekt ska organen årligen redovisa vilken information som legat till grund för besluten, och gentemot vilka standarder affärerna har bedömts. Men utöver detta finns ingen skyldighet att dela någon information tvärtom krävs vanligen säljareller köparföretagets godkännande (eller bådas) för att exportkreditorganens ska få göra det. Hur miljö- och sociala risker hanteras under A- och B-projektens genomförande ska Exportkreditorganen när så är lämpligt, uppmuntra företagen att regelbundet offentliggöra. Även på denna punkt saknas alltså bestämmelser som möjliggör en oberoende uppföljning ) I EKN:s årsredovisning för 2012 redovisas bara fem av dessa Suzano kommer att redovisas i rapporten för ) från SEK 27 augusti 2013.

13 Winnie Overbeek 13 För att främja den biologiska mångfalden låter företaget några enstaka inhemska träd växa bland eukalyptusträden.

14 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Mänskliga rättigheter i styrningen av EKN och SEK FN-principerna i den statliga styrningen av exportkreditorganen Sverige har som första land i världen enligt Finansdepartementet 18 fört in FN:s principer om företag och mänskliga rättigheter i ägarpolicyn för de statliga företagen (som omfattar SEK, men inte EKN). Policyn för 2013 kräver uttryckligen att de statliga företagen ska efterleva FN-principerna. 19 Den ägaranvisning som staten utfärdat genom SEK:s bolagsstämma är däremot fortfarande mycket vag, och säger bara att bolaget ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter i sina kreditbedömningar. 20 Som alla andra statliga företag har SEK också ålagts att anta hållbarhetsmål. SEK:s enda mål för hållbar finansiering handlar om andelen kundföretag som upplever att SEK ställer hållbarhetskrav. Målet är kopplat till ambitionen att se till att de projekt och verksamheter som SEK finansierar uppfyller internationell standard inom affärsetik, miljö och socialt ansvar. 21 Regleringsbrevet statens viktigaste verktyg för styrning av de statliga verken för EKN 2013 nämner också FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, men regeringen nöjer sig här med att begära att EKN ska informera sina kunder om principerna. 22 Detsamma sägs om OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Vad gäller den egna verksamheten får EKN, liksom under en följd av år, i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter. Ansvarstagande för mänskliga rättigheter i EKN:s och SEK:s policy EKN:s egen policy för ansvarsfullt företagande uppdaterades i september Liksom tidigare sägs att EKN ska medverka till affärer med acceptabel påverkan på miljö och sociala förhållanden, men inga krav ställs på att principerna i FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag efterlevs kunderna ska bara uppmuntras att göra det. FN-principerna nämns inte alls, och policyn ger ingen annan vägledning om vilka standarder som ska användas för att bedöma affärernas påverkan på mänskliga rättigheter. Positivt är dock att en tidigare skrivning om att EKN kan avstå från att medverka i affärer där förhållanden inte är acceptabla eller nödvändig information inte 14 18) Minnesanteckningar från dialogmöte om företag och mänskliga rättigheter på UD 24 april ) Motsvarande krav på efterlevnad av FN:s ramverk, som antogs 2008, fördes in i policyn först Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande sb/d/16894/a/ Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande regeringen.se/sb/d/15683/a/ ) Ägaranvisning för AB Svensk Exportkredit (SEK), beslutad vid årsstämman ) Andelen 2012 var 76 % av kunderna, något under målet 80 %. Svarsfrekvensen var dessutom bara 45 %. Hållbarhetsredovisning AB Svensk Exportkredit. 22) Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Exportkreditnämnden. Regeringsbeslut

15 erhållits har skärpts, genom att det inledande kan har bytts ut mot ska. 23 SEK antog i april 2013 en ny policy för hållbart företagande. Bland SEK:s konkreta åtaganden finns att verka för att FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter implementeras, och att avstå från att finansiera affärer då det bedöms finnas en påtaglig oaktsamhet gentemot mänskliga rättigheter i samband med projektet eller verksamheten och det inte kan visas av exportör eller slutkund att riskerna hanterats i enlighet med FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter. I de övergripande principerna slår policyn fast att SEK:s affärer ska uppfylla internationella principer inom miljö, antikorruption, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Detta torde innefatta FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, även om dessa inte nämns specifikt. 24 Tillämpning av policys och rutiner i beredningen av affärer 2012 Även om de regleringar och policydokument som styr EKN och SEK fortfarande är vaga på flera punkter, så har betydande framsteg gjorts i de konkreta procedurer och rutiner som de två institutionerna använder för att granska och följa upp risker för mänskliga rättigheter och andra negativa effekter i sin affärsverksamhet. Mot slutet av 2012 antog EKN en manual för hur miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter ska hanteras i garantigivningen. 25 I likhet med Common Approaches bygger EKN:s standard på IFC:s Performance Standards, så länge dessa är striktare än nationell lagstiftning. Tidigare versioner av manualen hade under en period tillämpats av en enhet på myndigheten, men från den första november 2012 omfattas nu merparten av EKN:s verksamhet. Ett viktigt undantag är export av krigsmateriel, som inte ingår i EKN:s prövning. 26 För dessa affärer förlitar man sig på den prövning som görs av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i samråd med Exportkontrollrådet. Även SEK började under 2012 att arbeta utifrån en liknande manual, och med snarlika processer och rutiner. De båda institutionerna bereder ofta krediter och garantier till samma A-klassade projekt, och delvis gemensamt. SEK förlitar sig dessutom i huvudsak på andra exportkreditinstitutioner (inklusive EKN) för att offentliggöra information om A-projekt som är under prövning. Av dessa skäl kommer SEK fortsättningsvis bara att diskuteras när det finns särskilda skäl att göra det. EKN garanterade under 2012 sammanlagt sex så kallade A-klassade projekt enligt kriterierna i OECD:s Common Approaches (se Ruta 2). Dessa är alltså affärer på minst 100 miljoner kronor, som kan ha påtagliga negativa miljö- eller sociala risker, och/eller ge påtagliga negativa irreversibla effekter ) Exportkreditnämnden (2012): Manual Miljö- och socialt ansvarstagande i garantigivningen. Giltig från ) Inte heller korta reimbursgarantier och rörelsekreditgarantier påverkas av de nya rutinerna. 27) I EKN:s årsredovisning för 2012 redovisas bara fem av dessa Suzano kommer att redovisas i rapporten för

16 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Ruta 2: Beviljade högriskprojekt under 2012 De sex affärer som EKN under 2012 klassade som A-projekt enligt OECD:s kriterier är: Indien: National Power Grid Investment Program, export för utbyggnad av högspänningsledningar Colombia: Reficar Cartagena Refinery Expansion, export av ång- och gasturbin till utbyggnad av raffinaderi Brasilien: Eldorado Brazil, export av maskinutrustning till ett nytt massaoch pappersbruk i delstaten Mato Grosso do Sur Indien: Gujarat Narmada Valley Fertilisers Company, export av processteknologi och utrustning tillverkning av plastråvara Uruguay: Celulosa y Energía Punta Perreira, ej specificerad export till nytt massabruk inklusive plantager, kraftverk vägar, hamn mm Brasilien: Suzano Imperatriz Pulp Mill Project, export av maskinutrustning till massabruk i delstaten Maranhão Till och med oktober 2013 hade information om ytterligare två projekt offentliggjorts c : Uzbekistan: Surgil Project, ej specificerad export till gasutvinning och tillverkning av plaster Angola: Cambambe Hydroelectric Power Plant, ej specificerad export för renovering utbyggnad av ett befintligt vattenkraftverk Även SEK redovisar sex A-klassade affärer 2012, däribland de ovan listade projekten i Brasilien, Colombia och Uzbekistan. De resterande två affärerna var med Norge och Storbritannien. Både EKN och SEK klassar även affärer till ett värde på mindre än 100 miljoner. SEK uppger att man under 2012 inte beslutade om några fler A-projekt än de som omfattas av Common Approaches. 28 Däremot beviljade EKN tolv sådana affärer, varav ett A-klassades specifikt med anledning av risker relaterade till mänskliga rättigheter. 29 Affärer under 100 miljoner kronor omfattas inte av OECD:s krav på att projektinformation måste offentliggöras innan beslut. Det har EKN inte heller gjort, och myndigheten meddelar att ingen sådan information finns att få. 30 Därför är det i dessa fall helt omöjligt för externa aktörer att bidra med information för bedömningen, eller granska myndighetens hantering. Det har under granskningens gång även framkommit att SEK rutinmässigt inte publicerar någon projektinformation ens om A-klassade affärer som överstiger 100 miljoner kronor. SEK uppfyller därmed inte de krav som Common Approaches ställer. Bolagets förklaring är att konsekvensbeskrivningar mm för projekten finns tillgängliga på EKN:s och andra medfinansiärers hemsidor, men det tillgodoser bara ett av de två krav som ställs i OECD-rekommendationens 37:e paragraf. Därutöver har, i åtminstone ett fall (gasprojektet Surgil i Uzbekistan), EKN:s publicering skett flera månader efter SEK:s beslut att bevilja en exportkredit. 16 c) 5 november ) från SEK 27 augusti ) från EKN 19 september ) E-post från EKN till utredaren, 2 oktober 2013.

17 Granskning av två högriskaffärer som bifölls under 2012 Av de sex A-affärer som EKN beviljade 2012 var det bara två exporten till Eldorados och Suzanos massabruk i Brasilien som bereddes under året. För de övriga fyra togs besluten om att utfärda offerter för garantier 2011 eller tidigare i fallet Indien redan Det enda som hände 2012 var att garantierna utfärdades, utan någon vidare prövning. För att bedöma hur väl de nya rutinerna fungerar är det därför bara relevant att granska hur de har tillämpats i beredningen av de två brasilianska massabruken. Det har gjorts dels genom studier av den dokumentation som EKN gjort offentligt tillgänglig, liksom genom intervjuer med och mailfrågor till EKN och SEK. Viss kompletterande information har inhämtats från Internet och från oberoende källor. Tillgång till information och ansvarsutkrävande Möjligheten att granska de två affärerna skiljer sig ganska radikalt. EKN har i det ena fallet tillhandahållit avsevärt mycket mindre material än i det andra. När det gäller Eldorado har utredaren bara fått tillgång till en miljökonsekvensbeskrivning och en bedömning av miljö- och sociala aspekter i förhållande till IFC:s standarder, samt ett förslag till handlingsplan för att hantera de problem som identifierats. För Suzano-projektet har, utöver motsvarande dokument, ytterligare ett halvdussin dokument gjorts tillgängliga. EKN förklarar skillnaden med att man först efter beredningen av Eldoradoaffären har börjat begära att köparföretagen ska skiva under ett medgivande om att EKN får offentliggöra viss projektrelaterad dokumentation. Genom brevet ges EKN tillstånd att offentliggöra miljö- och sociala konsekvensbedömningar vilket är vad Common Approaches föreskriver för A-klassade projekt. Detta följs dock av tillägget eller motsvarande dokumentation, vilket EKN tolkar på ett sätt som gör det möjligt för dem att lämna ut något fler dokument än bara de formella konsekvensbedömningarna. 31 För inget av projekten är dock EKN:s egna bedömningar och grunder för att bevilja garantierna offentliga. Detta betraktas som arbetsmaterial, och omfattas av sekretess. För Suzano-projektet har EKN dock producerat en 3-sidig sammanfattning, post facto, som ger en viss inblick i beslutsprocessen. 32 SEK har, som svar på utredarens förfrågan, gjort liknande sammanställningar hur man hanterat sociala risker i både Eldorado och Suzano-affärena. EKN har även tillhandahållit en sammanställning av de villkor som skrivits in i låneavtalet eller ställts inför utfärdandet av garantierna (se mer i avsnittet om prövning och beslut på nästa sida). 31) EKN har fram till våren 2013 valt att ta bort informationen från sin hemsida efter de 30 dagar som Common Approaches kräver. Efter propåer från bland annat Amnesty och Diakonia har man dock beslutat att låta information om beviljade affärer ligga kvar även efter beslut. 32) Suzano Imperatriz Pulp Mill Project, Brazil. Summary of Social and Environmental Assessment. EKN,

18 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Identifiering av brister, missförhållanden och risker i projekt och processer Eldorados och Suzanos massabruk är båda del i en massiv expansion av massaoch pappersindustrin i Brasilien. Vart och ett av bruken ska ha en kapacitet som placerar dem i eller nära toppen av listan på världens största massabruk. Tillsammans kommer de två företagens anläggningar i Três Lagoas och Imperatriz pappersmassa motsvarar hälften av hela den svenska massaindustrins produktion. Mer än personer är, eller kommer att bli, engagerade i att bygga och driva bruken och den kringliggande infrastrukturen, inklusive de hundratusentals hektar eukalyptusplantager som ska förse dem med råvara. För fler detaljer kring projekten, se Ruta 3. Tidigare erfarenheter från liknande projekt, både i Brasilien och i andra länder, visar att det föreligger allvarliga risker för kränkningar av mänskliga rättigheter i förhållande till två frågor, nämligen kring arbetsvillkor och fattiga människors tillgång till mark. Den vidare granskningen fokuserar därför på att lyfta några av de större problem som identifierats inom dessa två områden. Plantagerna medför ofta även risker för landsbygdsbefolkningens hälsa och vattenförsörjning, bland annat till följd av en omfattande giftanvändning, 33 men dessa aspekter har utelämnats av utrymmesskäl. Gemensamt för både arbetsvillkoren och markfrågorna är att inget av projekten lever upp till de krav som internationella standarder ställer om att företagen ska identifiera och agera för att skydda särskilt utsatta grupper. Kraven är omfattande, så här redovisas bara ett axplock. IFC:s standard kräver att företagen ska identifiera individer och grupper som riskerar att påverkas negativt eller extra mycket på grund av sin missgynnade eller sårbara ställning i samhället (exempelvis kvinnor på grund av sitt kön, eller grundat på etnicitet, religion eller ekonomisk status). Företaget ska även vidta särskilda åtgärder för att motverka sådan påverkan. 34 I konsekvensanalysen för Eldorado konstateras att företaget inte på ett tillfredsställande vis har identifierat sårbara grupper. 35 En kompletterande analys skulle ha gjorts senast i maj 2013, men enligt EKN har den försenats av att konsultupphandlingen tagit lång tid. Den analys som gjorts av Suzano-projektet i förhållande till internationella standarder noterar även den att sårbara grupper inte har identifierats, åtminstone i plantageområdena ) IFC Performance Standard 1, paragraf ) There is a detailed socio economic evaluation and community profile, but it does not identify potential vulnerable groups that may be differentially or disproportionately affected by the project because of their disadvantaged or vulnerable status. Environmental and Social Assessment According to the IFC Performance Standards and EHS Guidelines. Eldorado Brasil. Environmental Resources Management, April, ) Det konstateras att there is no evidence of a process used to identify vulnerable groups (e.g. women-headed households, people with no legal title to land, extremely poor households, etc) as part of the land acquisition due diligence, as required by international standards. Vad gäller infrastrukturen är skrivningarna otydigare: the Stakeholder Engagement Plan will need to include differentiated measures to allow the effective participation of those identified as disadvantaged or vulnerable. Environmental and Social Gap Assessment of Maranhão Project - Suzano Papel e Celulose, sid. 72 respektive 66. Environmental Resources Management, 21 December 2012.

19 Ruta 3: Eldorado och SuzanO De två brasilianska företag som EKN och SEK beviljat garantier och krediter till är stora aktörer även i internationell jämförelse. Suzano Papel e Celulose SA är världens näst största tillverkare av eukalyptusbaserad pappersmassa. Eldorado Celulose e Papel invigde i slutet av 2012 världens största produktionslinje för pappersmassa. Den samlade produktionen från de två anläggningarna motsvarar mer än hälften av hela den svenska massaindustrins produktion. Utredaren har inte hittat några uppgifter om den svenske leverantören till Eldorado, eller detaljer om de krediter och garantier som de har erhållit. Vad gäller Suzano är det däremot offentligt att det är Metso som tillhandahåller merparten av den tekniska utrustningen till Suzano-projektet, och svarar även för service och underhåll. SEK redovisar att Metsos leveranser finansieras genom en exportkredit på 535 miljoner USD, med finansiering från bl a SEK och Nordea. d Av andra källor framgår att EKN:s garanti för Suzano är värd 178 miljoner USD. e Småländska SP Maskiner levererar 30 skördaraggregat till Suzanos nya massabruk, men ingen information om eventuell exportfinansiering har kunnat hittas. f Affären med Suzano gäller bygget av en massabruket Imperatriz i den nordliga delstaten Maranhão, med en kapacitet att producera 1,5 miljoner ton per år. För Eldorado gäller det leveranser till en av fyra produktionslinjer som företaget bygger i Três Lagoas i delstaten Maro Grosso do Sul, vilka tillsammans ska producera 5 miljoner ton pappersmassa per år. g Råvaran Eldorado planerar för 413,000 hektar eukalyptusplantager i Três Lagoas, varav 137,000 ha för den aktuella anläggningen. I slutet av 2011 var ha planterade, och nya planteringar anläggs i en takt av ha per år arbetade närmare 2100 personer på plantagerna. Suzano förfogar över hektar mark, varav ha är består av eukalyptusplanteringar. h För att försörja sitt massabruk i Imperatriz kommer Suzano att plantera eukalyptus hektar egen mark. Ytterligare råvara kommer att levereras från andra producenter i området. Anläggningsarbetare För att bygga de två massafabrikerna har Eldorado och Suzano har anlitat minst anläggningsarbetare vardera. Merparten av Eldorados anläggningsarbetare är tillfälliga migranter från nordöstra Brasilien, och som sådana särskilt sårbara. Till följd av sina låga löner är de hänvisade till att bo i förläggningar som en professor vid universitetet i Três Lagoas beskriver som ghetton. Vid minst fyra tillfällen under 2011 och 2012 har arbetarna genomfört strejker och demonstrationer till stöd för sina krav på bland annat utbetalning av innestående löner, bättre boenden, fler lediga dagar, och bättre transporter, både till arbetsplatsen och från förläggningarna till staden. I mitten av 2012 menade arbetarna att lite hade förändrats till följd av protesterna, eftersom företaget inte hade respekterat de överenskommelser som ingåtts. i Från bygget av bruket Suzano Imperatriz finns uppgifter om två dödsfall. I början av september 2013 dömdes Suzano att betala närmare 150 miljoner koronor i böter för brister i arbetsmiljön vid bygget av den nya anläggningen i Imperatriz, och även ett vite på kronor för varje dag som går utan att problemen har åtgärdas. j d) Årsredovisning AB Svensk Exportkredit. e) f) SP Maskiner tecknar stororder till Brasilien. g) h) i) Eucalyptus and the growing precarity of work in Mato Grosso do Sul. Rosemeire A. de Almeida. WRM Bulletin Issue 178, May j) MPT-MA cobra mais segurança em fábrica da Suzano em Imperatriz. Globo, 2 september

20 EXPORT TILL PRISET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? IFC:s standard säger vidare att konsultationerna ska fånga in kvinnors om mäns olika perspektiv, och reflektera deras olika farhågor och prioriteringar vad gäller effekter och åtgärder. 37 Det finns inget som tyder på att detta har gjorts i något av projekten. IFC:s standard kräver även att företagen utvecklar planer för att informera och konsultera berörda grupper, som vid behov ska inkludera särskilda insatser för att möjliggöra missgynnade gruppers effektiva deltagande. För både Eldorado och Suzano påpekar konsekvensanalyserna att företagen saknar sådana planer. Enligt EKN finns nu en ofullständig plan som ska färdigställas när kompletterande studier om projektets påverkan på olika intressenter är klara. Arbetsvillkor och facklig organisering Vid bygget av de massabruken anlitar vart och ett av företagen mellan och anläggningsarbetare. Antalet arbetare vid massavedsplantagerna räknas också i tusental. Många av dessa är tillfälligt anställda, anställda av mellanhänder, och/eller migrantarbetare (särskilt i Três Lagoas), vilket gör dem utsatta och särskilt sårbara. Trots den begränsade omfattningen av den dokumentation som är tillgängliga för Eldorado, så framgår det tydligt att det råder allvarliga brister både kring arbetarnas villkor och i företagets relationer med arbetarna och dess organisationer. På det mer övergripande planet noteras även att Eldorado saknar tillfredställande system och rutiner för att hantera miljö och sociala frågor. Enligt materialet uppger Eldorado att arbetare informeras om rätten att organisera sig i fackföreningar, men flera av de arbetare som intervjuats säger att de inte fått någon sådan information. Och trots de betydande problem och protester om arbetsvillkoren vid bygget av massabruket i Eldorado finns det ingen uppgift i det tillgängliga materialet som tyder på att någon representant för fackföreningar eller andra arbetarorganisationer har konsulterats. Däremot ska nu ett program för relationer med arbetare och fackföreningar ha tagits fram. 38 I dokumentationen noteras att 300 arbetare avskedades efter en strejk i augusti 2011, som var en av flera protester under året (se Ruta 3). I handlingsplanen krävs att avskedanden av anställda hos underentreprenörer ska övervakas (monitor), men inte att de strejkande arbetare som avskedats ska återanställas. En granskning som gjorts gentemot IFC:s kriterier finner två fall av legal non-compliance, varav en gäller omständigheter kring rekryteringen av arbetare till underentreprenörer som varken är förenliga med brasiliansk lag, med ILO:s konventioner, eller med IFC:s standarder. 39 Dokumentationen för Suzano innehåller inga lika allvarliga påpekanden om brister. Även här saknas dock information om att några representanter för fackföreningar har konsulterats. Konsultens intygande om arbetarnas rätt till facklig organisering bygger i huvudsak på att denna rätt garanteras i brasiliansk lag, men 20 37) IFC Performance Standard 1, paragraph 31, 38) E-post från EKN 16 oktober ) Environmental and Social Assessment According to the IFC Performance Standards and EHS Guidelines. Eldorado Brasil. Environmental Resources Management, April, 2012.

21 inget verkar ha gjorts för att kontrollera hur det fungerar i praktiken. Den enda övriga källa som redovisas är Suzanos egen human resources manager. 40 I september 2013 rapporterade brasilianska media att Suzano har dömts att betala närmare 150 miljoner kronor i böter för brister i arbetsmiljön vid massafabriken i Imperatriz. 41 Markanvändning Três Lagoas, där Eldorado bygger sin massafabrik, är den region i Brasilien och kanske i världen där eukalyptusplanteringar expanderar snabbast, och beräknas täcka en miljon hektar år Enbart Eldorado planerar att anlägga hektar plantager i området, för att försörja sina fyra planerade massafabriker med råvara. Som jämförelse så uppgår den areal som disponeras av regionens småbrukare till hektar. 42 Inget av projekten tycks medföra att några samhällen eller familjer direkt förlorar tillgång till sin mark på grund av plantagerna. Suzanoprojektet medför däremot att ett 20-tal familjer kommer att tvingas flytta till följd av den infrastruktur som ska byggas. Processen för konsultation och planering är utförligt beskriven, och även om den inte är problemfri ger den tillgängliga dokumentationen inte skäl till några större farhågor. Den större frågan gäller dock hur människor i området, och särskilt fattiga småbrukare och landlösa, påverkas av plantagernas expansion. Konsekvensstudierna för Eldorado visar att frågan om förlorad tillgång till inkomster eller resurser economic displacement bara har analyserats i två av de många berörda byarna. Den handlingsplan som projektets konsulter har föreslagit kräver att det ska göras i alla byar. 43 I en studie som gjordes för Suzano 2011 noteras att eukalyptusplantager och andra verksamheter som kräver mycket mark i flera av de områden som projektet berör är en ständig källa till konflikter mellan industrin och agribusiness å den ena sidan, och civilsamhället å den andra. I ett av områdena sägs uttryckligen att civilsamhället motsätter sig försäljningen av mark till eukalyptusplantager. 44 Utöver sina egna kriterier tycks Suzanos identifiering av mark för plantagerna mest ha tagit hänsyn till lagens krav (exempelvis vad gäller naturreservat) och andra miljöhänsyn. Konsekvensanalysen noterar att inga försök tycks ha gjorts att identifiera sårbara grupper, exempelvis människor utan laglig besittningsrätt eller extremt fat- 40) Environmental and Social Gap Assessment of Maranhão Project - Suzano Papel e Celulose. Environmental Resources Management, 21 December ) MPT-MA cobra mais segurança em fábrica da Suzano em Imperatriz. Globo, 2 september ) Brazil: Mato Grosso do Sul the new eucalyptus frontier. Winnie Overbeek. WRM Bulletin, Issue 168, July ) Environmental and Social Assessment According to the IFC Performance Standards and EHS Guidelines. Eldorado Brasil. Environmental Resources Management, April, ) Environmental and Social Due Diligence, Suzano Papel e Celulose. Pöyrö Tecnologia Ltda.,