PROGRAMFÖRKLARING...4. Ny verksamhetsmiljö...6. Fem vågor av handling för Östersjön INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT PERSPEKTIV...

Transkript

1 Helsingfors och Åbo städers åtgärdsprogram för Östersjön

2 Innehåll

3 PROGRAMFÖRKLARING...4 Ny verksamhetsmiljö INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT PERSPEKTIV ÖSTERSJÖSAMARBETETS STRATEGISKA BAKGRUND I HELSINGFORS OCH ÅBO...7 Helsingfors stads miljöpolicy...7 Åbo stad och Östersjön UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Fem vågor av handling för Östersjön KLARA KUSTVATTEN...11 Framgångar under föregående period...11 Åtgärder Våra partner EN VÄLMÅENDE HAVSNATUR...16 Framgångar under föregående period...16 Åtgärder Våra partner EN REN OCH TRYGG SJÖFART...18 Framgångar under föregående period...18 Åtgärder Våra partner EN PLANMÄSSIG ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN...20 Framgångar under föregående period...20 Åtgärder Våra partner ETT AKTIVT ÖSTERSJÖMEDBORGARSKAP...22 Framgångar under föregående period...22 Åtgärder Våra partner...23

4 Programförklaring Helsingfors och Åbo städer förband sig år 2007 till konkreta, frivilliga åtgärder för kustvattnens och hela Östersjöns bästa. Så föddes Östersjöutmaningen. Östersjöfrågor har inkluderats i städernas strategiarbete, i Helsingfors stads strategiprogram och i Åbo stads klimat- och miljöprogram. Städernas gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön omfattade nio teman och 37 konkreta åtgärder, som förverkligades av ett tiotal ämbetsverk och förvaltningsenheter i båda städerna. Gällande näringsläckage förband sig städerna till att minska punktbelastningen och den diffusa belastningen samt utsläppen från fartygs- och båttrafik. Städerna förband sig också till att höja sin oljebekämpningsberedskap samt att öka forskningen, medvetenheten och samarbetet för att förbättra tillståndet i kustvattnen och hela Östersjön. Arbetet samordnas i Helsingfors av miljöcentralen och i Åbo av miljösektorn. Utöver konkreta vattenskyddsåtgärder satsar städerna på internationellt miljösamarbete, forskning kring vattenskydd samt ökad allmän medvetenhet om Östersjön. Även andra aktörer utmanades att delta i det gemensamma arbetet. Mellan åren 2007 och 2013 antogs Östersjöutmaningen av cirka 200 organisationer, bland dem kommuner, företag, föreningar, läroanstalter och universitet, regionala aktörer och statliga inrättningar i Finland och i de övriga Östersjöländerna. Nästan hälften av alla partner är föreningar, bland dem finns allt från intresseorganisationer och hobbyorganisationer till rotaryklubbar och miljöorganisationer. Cirka en tredjedel är städer och kommuner. Dessutom medverkar tiotals små, medelstora och stora företag samt läroanstalter från universitet till lågstadieskolor. Östersjöutmaningen är en unik verksamhetsform. Kärnan utgörs av konkreta vattenskyddsåtgärder som utförs lokalt i organisationernas egen verksamhet och som överstiger minimikraven i lagstiftningen. En stor del av de som antagit Östersjöutmaningen har ett eget åtgärdsprogram för Östersjön. Inom nätverket för Östersjöutmaningen erbjuder Helsingfors och Åbo sina partner en möjlighet att dela med sig av god praxis, att lära sig nya verksamhetsmodeller och att bygga broar mellan olika verksamhetskulturer. 4

5 Helsingfors och Åbo städers åtgärdsprogram för Östersjön har nu verkställts i sju år och har till många delar förverkligats mycket väl. Åtgärdsprogrammet har gjort det lättare för hamnar, vattenverk, räddningsverk, idrotts-, byggnads-, stadsplanerings- och undervisningsväsenden samt den internationella verksamheten att beakta den egna verksamhetens påverkan på vattendragen. Åtgärdsprogrammet har också bidragit till att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd och de påverkningsmöjligheter anställda, intressentgrupper och kunder har. Östersjöutmaningen är inte färdig. Den nationella och internationella verksamhetsmiljön har förändrats både inom Kommissionen för skyddet av Östersjöns marina miljö HELCOM och inom Europeiska Unionen EU, och ytterligare åtgärder behövs. I och med detta nya åtgärdsprogram förbinder sig Helsingfors och Åbo städer att fortsätta arbetet för kustvattnen och hela Östersjön under Samtidigt utmanar städerna nya aktörer att delta i samarbetet och alla nuvarande partner att se över sina åtgärdsprogram. Helsingfors och Åbo, november 2013 Stadsdirektör Jussi Pajunen Stadsdirektör Aleksi Randell FRAMGÅNGAR UNDER DEN FÖRSTA PROGRAMPERIODEN Den tidsbestämda professuren med inriktning på de ekonomiska aspekterna av skyddet av Östersjön ( ) har främjat forskningssamarbetet inom ekonomiska frågor kring skyddet av Östersjön samt samarbetet mellan Helsingfors stad och Helsingfors universitet. Skyddsfond för Skärgårdshavet, som stöds av Åbo stad och som grundades 2007, beviljade finansiering till över 30 vattenskyddsprojekt under åren för sammanlagt cirka euro. Östersjöutmaningens forskningsresor med forskningsfartyget Muikku somrarna 2012 och 2013 möjliggjorde omfattande specialundersökningar på havsområdena utanför Helsingfors och Åbo bland annat beträffande skadliga ämnen, syrefria områden och övergödningens näringsämnesdynamik. Undersökningarna genomfördes i samarbete med universitet, grannstäder och havscentralen vid Finlands miljöcentral. Östersjöutmaningen har omkring 200 partner som utför sina egna åtgärder för Östersjön. Av dessa är över 70 städer och kommuner, 45 föreningar, 35 företag, 30 regionala aktörer eller statliga ämbetsverk och 20 läroanstalter. 5

6 NY VERKSAMHETSMILJÖ 1. INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT PERSPEKTIV Helsingfors och Åbo städers gemensamma Östersjöarbete stöder både nationellt och internationellt Östersjöarbete. Kommissionen för skyddet av Östersjöns marina miljö HELCOMs ministermöte antog år 2007 en handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan) där man definierar ett gott ekologiskt tillstånd för Östersjön med tillhörande indikatorer beträffande övergödning, skadliga ämnen, naturens mångfald och sjöfart. Målet med handlingsplanen är att skapa ett gott ekologisk tillstånd i Östersjön senast år 2021: en sund och mångformig havsmiljö där ekosystemet är i balans. HELCOMs handlingsplan justerades i fråga om utsläppsminskningsmålen på ministermötet i slutet av år Europeiska unionens havsstrategidirektiv (2008/56/ EG) verkställdes i Finland genom nationell lagstiftning i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ( /1299, 2011/272) samt genom statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen ( /980). Syftet med havsstrategidirektivet är att skapa gemensamma ramar för medlemsstaterna i EU gällande de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå och upprätthålla ett gott tillstånd i den marina miljön senast år Den första delen av den nationella havsförvaltningsplanen färdigställdes år 2012, uppföljningsprogrammet kommer att färdigställas under 2014 och åtgärdsprogrammet under Förvaltningsplanerna för den andra planeringsperioden ( ) bereds i enlighet med vattenvårdslagen under Europeiska unionens strategi och handlingsplan för Östersjöområdet antogs av Europarådet i oktober Unionens första interna makroregionstrategi förstärker en balanserad utveckling av regionen. Strategin förenar åtgärder på EU-nivå, mellan länder, regioner, nätverk och på lokal nivå samt främjar samarbetet mellan dessa. Strategins handlingsplan för Östersjöområdet uppdaterades år 2012, och sommaren 2013 publicerade kommissionen den första utvärderingen av strategin. Enligt utvärderingen har det närmare samarbetet i området skapat gemensamma politiska beslut och hundratals nya projekt och nätverk. För att uppnå bestående resultat ska strategins mål dock förankras ännu bättre i Östersjöområdets förvaltning, finansiering och hos politiker. Åbo och Helsingfors städers gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön stöder de ovannämnda, mer övergripande programmen, och förverkligar och stöder de mål som ställs upp i dem. Åtgärdsprogrammet stöder även Finlands regerings åtagande att göra Finland till ett mönsterland för återvinning av näringsämnen. Med hjälp av det gemensamma initiativet verkar städerna som aktiva vägvisare och betydande aktörer inom Östersjöområdet. 6

7 2. ÖSTERSJÖSAMARBETETS STRATEGISKA BAKGRUND I HELSINGFORS OCH ÅBO Helsingfors stads miljöpolicy Helsingfors stadsstyrelse godkände en miljöpolicy för staden. Policyn ställer upp mål på medellång (fram till år 2020) och lång (fram till år 2050) sikt. Vid beredningen av miljöpolicyn hade man nytta av Östersjöutmaningen och åtgärdsprogrammet för Östersjön, vilka därmed påverkade policyns utformning. Enligt miljöpolicyn och dess bakomliggande motiveringar är målet för stadens vattenskydd som en del av Östersjöutmaningen att den marina miljön utanför Helsingfors är i gott tillstånd i enlighet med EU:s havsstrategidirektiv senast år 2020 och att de kustnära vattenområdena utanför Helsingfors uppnår ett gott tillstånd genom extra åtgärder i enlighet med vattenförvaltningsplanen senast år Målet är också att Helsingfors egen oljebekämpning har en betydande effekt på mängden och spridningen av den olja som når bebyggda stränder vid en potentiell oljeolycka, och staden har beredskap att hantera oljeutsläpp i de flesta naturförhållandena. Den oljebekämpningshjälp som Helsingfors kan ge i sin skärgård är anmärkningsvärt effektiv. Fram till år 2020 har centraliserad vattenförsörjning byggts till de centrala rekreationsholmarna i Helsingfors, antalet överflöden i kombinerade avloppsnätverket har minskat med 20 % från den nuvarande nivån, stigningshindren för fiskar har avlägsnats, oljebekämpningen hindrar att olyckor sprids, och olja samlas upp från vattenytan och skyddet av stränderna är effektivt. Staden har tillräckligt med egna, utbildade grupper för rengöring av stränderna. Fram till år 2050 har Helsingfors egen näringsbelastning till vattendrag fortsatt att minska och återanvändningen av näringsämnen har effektiverats, antalet överflöden från det kombinerade avloppsnätverket har halverats jämfört med den nuvarande nivån och oljebekämpningen hindrar under de flesta förhållanden olja från att nå bebyggda stränder. Då det gäller miljöledning och partnerskap är målet att Östersjöutmaningen har antagits av 300 aktörer fram till Staden stöder dessa aktörer i genomförandet av högklassiga åtgärdsprogram som effektiverar skyddet av Östersjön. I miljöpolicyns bakgrundsmotivering konstateras att Östersjöutmaningen, som startades av stadsdirektörerna i Helsingfors och Åbo, samt det EUfinansierade projektet Ekokompassen som är riktat till små och medelstora företag i huvudstadsregionen, har framstått som de mest betydelsefulla projekten för främjandet av samverkan inom Helsingfors miljöskydd, samt att en systematisk utveckling och utvidgning av dessa koncept är ett mål för miljöpolitiken. Åbo stad och Östersjön Åbo stad ligger vid en knutpunkt i Östersjön. Åbo är centret inom Finlands havskluster och staden har satsat mycket på Östersjösamarbetet genom att bland annat stå värd för miljösekretariatet för Östersjöstädernas förbund och medverka i inrättandet av stiftelsen Centrum Balticum och Skyddsfond för Skärgårdshavet som en del av denna. Därutöver verkar Åbo stad som koordinator för den 7

8 horisontella åtgärden Neighbours i EU:s Östersjöstrategi och samordnar Åboprocessen som främjar europeiskt samarbete särskilt med staden S:t Petersburg och Leningradregionen. Skyddet av Östersjön och vattenskydd generellt ligger i fokus för det regionala samarbetet i Åbo stad. Stadens första klimat- och miljöprogram färdigställdes Ett av målen i programmet är att minska stadens påverkan på såväl grundvatten, insjöar som havsområdet och genomföra restaureringsåtgärder för att förbättra vattendragens eller grundvattnets tillstånd. De centrala metoderna omfattar att sörja för en effektiv rening av avloppsvatten i avloppsreningsverket på Kakolabacken samt att genomföra de åtgärder som förs fram i Åbo och Helsingfors städers åtgärdsprogram för Östersjön, i stadens dagvattenprogram, i utvecklingsplanen för stadens vattenförsörjning och i skyddsplanen beträffande klassificerade grundvattenområden. Målet är även att sköta om tillståndet i de insjöar som finns inom stadens område med särskild hänsyn till särdragen i Kakskertasjön och de åtgärder som utförs där. Tillståndet i den del av Östersjön som finns utanför Åbo, Skärgårdshavet, är en betydande faktor för Åbobornas välbefinnande och trivsel samt stadens konkurrenskraft. Satsningar på Östersjön, vattenskyddet och hållbar utveckling kommer även i framtiden att utgöra en naturlig del av stadens verksamhet. Inom Åbo stads förvaltning intervjuades representanter för vattenaffärsverket, miljöskyddet, fastighetssektorn, Åbo yrkeshögskola, bildningssektorn, hamnen, koncernförvaltningen, Egentliga Finlands Räddningsverk samt Centrum Balticum. I Helsingfors intervjuades representanter för stadsplaneringskontoret, Helsingfors Hamn, idrottsverket, fastighetskontoret, byggnadskontoret, byggtjänsten Stara, utbildningsverket, Högholmens djurpark, räddningsverket samt miljöcentralen. Utöver intervjuerna hade bedömarna tillgång till de materialpaket som arbetsgruppen för Östersjöutmaningen sammanställt (mötesprotokoll och årliga tabeller över genomförda åtgärder), de olika ämbetsverkens och Östersjöutmaningens webbplats samt Janette Leppänens ( ) lärdomsprov och Inna Harjus ( ) lärdomsprov. Bedömningens resultat och rekommendationer beaktas i det nya åtgärdsprogrammet. 1 Planerare på miljöskyddsenheten för hållbar utveckling Sanna Huikuri, landsbygdsplanerare Eeva Palmolahti och miljöskyddschef Harri Willberg 2 Turun ja Helsingin kaupunkien Itämerihaaste-kampanja onnistuminen osallistujien näkökulmasta ( Åbo och Helsingfors städers kampanj Östersjöutmaningen framgång ur deltagarnas perspektiv ) slutarbete inom utbildningsprogrammet för hållbar utveckling vid Åbo yrkeshögskola, Utvärdering av hur Östersjöutmaningens åtgärder har förverkligats inom Helsingfors stad, Helsingfors stads miljöcentrals publikationer 8/ UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDS- PROGRAMMET En utvärdering av Helsingfors och Åbo städers första gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön genomfördes som en referensbedömning av enheterna för ett hållbart samhälle och miljöskydd vid Tammerfors stad 1. Bedömningen beställdes som stöd för planeringen av den nya programperioden. Våren 2013 samlade bedömarna genom intervjuer in erfarenheter av programmets innehåll och genomförande direkt hos städernas förvaltningsenheter.

9 BEDÖMNINGENS VIKTIGASTE RESULTAT Östersjöutmaningen har stimulerat till diskussion, och de som arbetar inom förvaltningen har bättre kunskap om vad de andra gör. Ett plus ett är faktiskt mer än två. FRAMGÅNGAR Östersjöutmaningen har styrt aktörer inom staden att allt oftare och grundligare tänka på frågor beträffande vattendrag och miljö. Östersjöutmaningen har förbättrat nätverket inom städernas interna verksamhet, hjälpt till att uppfatta helheter och fört in nya instanser i verksamheten. Östersjöutmaningen har skapat ett strukturerat, gemensamt verksamhetssätt i båda städerna. Den högsta ledningens engagemang i Östersjöutmaningen har drivit arbetet framåt på ett kraftfullt sätt. Östersjöutmaningen har möjliggjort att vissa åtgärder har kunnat genomföras proaktivt och hjälpt till att hitta resurser. Östersjöutmaningen ses som en positiv faktor som formar städernas image. UTVECKLINGSOMRÅDEN Förvaltningsgränserna försvårar samarbetet. Merparten av aktörerna ingår i städernas förvaltning, men de regionala aktörernas roll är delvis oklar. Effekten av vissa åtgärder är svår att bedöma då fungerande indikatorer saknas. Det är svårt att urskilja vilka delar av ökningen inom hållbar utveckling och miljömedvetenhet som har åstadkommits av Östersjöutmaningen. Ur förvaltningsenheternas perspektiv har de konkreta vattenskyddsåtgärderna som utförts av samarbetspartner som antagit utmaningen inte fått tillräcklig synlighet och den utmaningsmässiga karaktären i Östersjöutmaningen har inte utnyttjats tillräckligt i städernas eget arbete. I dagsläget är Östersjöutmaningen ett arbetsredskap för förvaltningen, trots att utmaningens element kunde användas på ett mer omfattande sätt för att öka medvetenheten om Östersjön hos städernas invånare. REKOMMENDATIONER FÖR DEN NYA PROGRAMPERIODEN Målen och åtgärderna bör bearbetas så att de blir mer konkreta och lättare att mäta. För att minska näringsbelastningen som förs ut i vattendragen och för att öka inverkan av vattenskyddsåtgärderna bör verksamheten fokusera mer på aktörer inom avrinningsområdet. Den synlighet och samverkan som betydande projekt och evenemang medför bör utnyttjas. Åtgärder och framgångar hos de organisationer som antagit Östersjöutmaningen bör lyftas fram bättre. Åtgärdernas fokus bör flyttas från ökad medvetenhet till delaktighet. 9

10 FEM VÅGOR AV HANDLING FÖR ÖSTERSJÖN DE NYA MÅL SOM STÄLLTS UPP FÖR PROGRAMPERIODEN ÄR I LINJE MED INDELNINGEN I HANDLINGSPLANEN FÖR KOMMISSIONEN FÖR SKYDDET AV ÖSTERSJÖNS MARINA MILJÖ, HAVSSTRATEGIDIREKTIVET OCH DEN NATIONELLA HAVSVÅRDSPLANEN. HELSINGFORS OCH ÅBO STÄDERS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ÖSTERSJÖN STÖDER ATT FÖLJANDE MÅL UPPNÅS: 1. Klara kustvatten 2. En välmående havsnatur 3. En ren och trygg sjöfart 4. En planmässig användning av vattenområden 5. Ett aktivt Östersjömedborgarskap 10

11 1. KLARA KUSTVATTEN Övergödning är ett allvarligt problem för Östersjön och de insjöar som ligger inom dess avrinningsområde. Övergödningen skadar havets ekosystem på många olika sätt och särskilt inom kustområden försvagar den väsentligt den nytta som havet erbjuder för till exempel rekreation, turism och fiskbestånd. För Helsingfors och Åbo städer är havet en viktig konkurrensfaktor och en källa till trivsel för stadsborna. Målet för åtgärderna inom det här temat är att minska läckaget av övergödande näringsämnen (fosfor och kväve) från källor som belastar städernas vattendrag och Östersjön. FRAMGÅNGAR UNDER FÖREGÅENDE PERIOD Avloppsnät och avloppsvatten: Åbo: Avloppsreningsverket på Kakolabacken, som behandlar allt avloppsvatten i Åboregionen, inledde sin verksamhet i början av Reningsverket uppnår bättre resultat i fråga om halter och reningseffekt än de krav som ställs i miljötillståndet. Dagvatten: Helsingfors stads dagvattenstrategi godkändes år 2007 och Åbo stads dagvattenprogram år 2009, och de genomförs inom de olika förvaltningsenheterna särskilt då det gäller planläggning och bygglov samt i avtal som gäller dessa. Lantbruk: I avtal om åkerarrende och i samband med att arrendeavtalen förnyas har villkoren gällande vattenskydd skärpts. Behovet av bl.a. skyddszoner kontrolleras alltid. Helsingfors: I enlighet med villkoren för miljöstöd gödslas de åkrar som staden själv odlar måttligt med beaktande av växtarternas behov och bördighetsanalys. Näringsbalanser har beräknats sedan Mellan 2009 och 2013 användes inga industriella fosforgödselmedel. Helsingfors: Användningen av direktsåddmetoden ökade och nådde målet på % av åkerarealen. Åbo: Våtmarker, grunddammar och sedimenteringsbassänger har anlagts i Runsala, Rauvolaviken, Kakskerta och Patis. Åbo: Stadens åkrar odlas ekologiskt. Spridda fastigheter i skärgården och på friluftsområden: Helsingfors: Idrottsverket gjorde år 2010 utredningar om avloppsvattensystem. Ändrings- och reparationsplanerna för fastigheter på friluftsområden som ligger utanför avloppsnätet har systematiskt genomförts på bl.a. Fagerö, Rönnskär och beträffande Fölisöns badhus. År 2008 gjordes en inventering av spridda fastigheter som förvaltas av fastighetskontoret och som ligger utanför avloppsnätet. Efter detta har fastigheterna sanerats, sålts eller rivits. Åbo: Avloppsreningsverket för fastigheterna på rekreationsön Vepsarn stod klart år Reningsverket på Ahtela campingplats i Sagu har förnyats och hanteringssystem för avloppsvatten har byggts på campingplatserna på öarna Maisaari och Pähkinäinen. 11

12 ÅTGÄRDER PROJEKT OCH VERKSAMHETSSÄTT SOM FORTSÄTTER FRÅN DEN FÖREGÅENDE PERIODEN Avloppsnät och avloppsvatten: Avloppssaneringar och en minskning av kombinerade avloppssystem i enlighet med utvecklingsplanen för vattenförsörjning. Användning av reningsverkets slamprodukter på stadens grönområden och vid anläggning av grönområden. Åbo: Över 50 % av näringsämnena från avloppsslam återvinns vid anläggning av grönområden i staden. Helsingfors: Genomförande av Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) åtgärdsprogram för Östersjöutmaningen : hantering av investeringar samt dag- och överflödesvatten, minskning av diffus belastning, forskningsprojekt, ökad medvetenhet samt internationellt miljösamarbete. Åbo: Utnyttjande av slam från avloppsvattenrening för produktion av biogas till el- och värmeenergi. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: Helsingforsregionens miljötjänster (HRM Vatten) I Åbo: vattenaffärsverket, Turun seudun puhdistamo Oy (Åbonejdens avloppsrening Ab), fastighetssektorn Dagvatten: Genomförandet av städernas dagvattenstrategi och dagvattenprogram stöds: Lösningarna för att leda och hantera dagvatten bestäms från fall till fall och i enlighet med prioritetsordningen i dagvattenstrategin. Den valda lösningen motiveras skilt som en del av planeringsprocessen. Dagvattenfrågor beaktas senast år 2016 i alla bygglov och beslut om undantag. Dagvattenfrågor beaktas vid upprättandet av generaloch detaljplaner genom tillräckliga utredningar och nödvändiga planbestämmelser. Undersöknings- och restaureringsprojekt för bäckar och småvatten samt dagvattenlösningar inom små avrinningsområden genomförs i enlighet med förvaltningsenheternas egna planer. ANSVARIGA INSTANSER: Alla förvaltningsenheter Lantbruk: Skyddszoner förverkligas på alla åkrar som staden äger i enlighet med villkoren för miljöstöd. Längs åar och bäckar planeras och, i den mån detta är möjligt, förverkligas skyddszoner, våtmarker och grunddammar. Inga industriella fosforgödselmedel används på de åkrar som staden odlar. Man förbinder sig till villkoren för miljöstöd och följer upp näringsämnesnivåerna enligt medelskörden på de egna åkrarna. Krav beträffande vattenskydd inkluderas fortsättningsvis i avtal om åkerarrende. Varje år bevaras vintertid ett växttäcke på 60 % av stadens odlingsareal. Åbo: Den ekologiska odlingen fortsätter på 100 % av de åkrar som staden odlar. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: byggnadskontoret (HKR), byggtjänsten Stara I Åbo: fastighetssektorn 12

13 Fastigheter på glesbygden: Läget gällande sanering av avloppsvattensystem kontrolleras. Inrättandet av och verksamheten i avloppssammanslutningar stöds. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: fastighetskontoret, idrottsverket I Åbo: stadsstyrelsen, miljösektorn NYA ÅTGÄRDER Avloppsnät och avloppsvatten: Helsingfors: HRM:s åtgärdsprogram för Östersjöutmaningen uppdateras under Åbo: Mängden vatten som läcker ut och som leds förbi nätverket minskas genom sanering av avloppsnätet och en ökning av separata avloppssystem för avlopps- och dagvatten. Åbo: Östersjöutmaningens mål beaktas vid uppdateringen av avloppsreningsverkets strategi. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) I Åbo: vattenaffärsverket, Turun seudun puhdistamo Oy (Åbonejdens avloppsrening Ab) 13

14 Dagvatten: För att öka kunskapen om dagvatten ordnas varje år utbildning för förvaltningsenheterna. Planerings-, arkitektoch ingenjörskontoren informeras om städernas praxis. I områdes-, projekt- och genomförandeplanerna beaktas avrinningsområdets dynamik och delavrinningsområdena. Användningen av grönytefaktormodellen vid planläggningen främjas. Pilotprojekt för hanteringen av dagvatten inom stadsområdet främjas i samarbete med husbolag och planeringskontor. I Helsingfors innerstad genomförs ett pilotprojekt där dagvatten från taken styrs till innergården och sugs upp i byggda fåror, våtmarker och bassänger. Inom Helsingfors förortsområde genomförs ett motsvarande pilotprojekt på ett gammalt område eller till exempel på en skolgård. På stadsområdet i Åbo genomförs ett pilotprojekt senast i slutet av En uppföljning av dagvattenbelastningen i städerna inleds. Antalet öppna dagvattenlösningar och grönområden som används för flera olika ändamål ökas i detaljplanerna och genomförandet säkerställs genom samarbete mellan förvaltningsenheterna. Helsingfors: Forskningssamarbete kring dagvattenfrågor inleds med Helsingfors universitet. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: stadsplaneringskontoret, byggnadskontoret (HKR), miljöcentralen och övriga förvaltningsenheter som deltar i genomförandet och uppföljningen av dagvattenstrategin I Åbo: fastighetssektorn, miljösektorn Friluftsområden och spridda fastigheter: Hanteringen av avloppsvatten från friluftscenter och motionsställen utvecklas genom att sanera avloppsvattensystemen eller bygga kombinerade system så att alla objekt är i skick senast år Nya rådgivnings- och uppföljningsprojekt bereds för ägare av spridda fastigheter på åarnas avrinningsområden i samarbete med vattenskyddsföreningar och övriga regionala aktörer. Helsingfors: Staden deltar i ett projekt som leds av vattenskyddsföreningen för Vanda å: ett lokalt, gemensamt behandlingsställe där avloppsslam från glesbebyggelse stabiliseras med kalk inrättas i Nyland. Användningen av industriell gödsel på stadens park- och grönområden minskas. Endast långtidsverkande gödsel som upplöses långsamt används. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: idrottsverket, fastighetskontoret, byggnadskontoret (HKR), miljöcentralen I Åbo: fastighetssektorn, fritidssektorn 14

15 Lantbruk och anläggning av grönområden: Ett försök med att använda gips för markförbättring utförs. Helsingfors: Under programperioden genomförs ett projekt med näringsupptagning på hästbeten inom stadens område i samarbete med Helsingfors universitet. Lantbrukets belastningspunkter inom avrinningsområdet lokaliseras i samarbete med vattenskyddsföreningar. Ett projekt för att bygga utfällningsbassänger samt anlägga våtmarker bereds. Underhållet och servicen säkerställs. Helsingfors: Utnyttjandet av återvinningsbara materialflöden vid anläggningen av grönområden utvecklas. Helsingfors: Ett nytt forskningsprojekt för vattenskyddet inom lantbruket bereds i samarbete med agrikulturforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: byggnadskontoret (HKR), byggtjänsten Stara, miljöcentralen, HRM I Åbo: fastighetssektorn Våra partner Andra kommuner Vattenverk Lantbruksorganisationer, vattenskyddsföreningar, Helsingfors universitet, Åbo universitet, Åbo Akademi Nya partner: planeringskontor, vattenskyddsföreningar, fastighetsägare och husbolag 15

16 2. EN VÄLMÅENDE HAVSNATUR Skadliga ämnen såsom flyktiga organiska föroreningar, nedskräpning av havet samt buller inverkar negativt på havsmiljön, människans hälsa och havet som rekreationsmiljö. Dessa orsakar också ekonomiska olägenheter för näringsverksamheten vid kusten. Målet med åtgärderna inom det här temat är att minska halterna av skadliga ämnen, nedskräpningen och bullret i havsmiljön så att havsnaturen mår bra och nyttoanvändningen av havet är hållbar. FRAMGÅNGAR UNDER FÖREGÅENDE PERIOD En utredning om en gemensam deponi för förorenade sediment i samarbete med Hamnförbundet år Åbo: En rengöringsmuddring i Aura å, där förorenade muddermassor behandlades genom processtabilisering i en bassäng i Pansio. ÅTGÄRDER PROJEKT OCH VERKSAMHETSSÄTT SOM FORTSÄTTER FRÅN DEN FÖREGÅENDE PERIODEN De utredningar som inleddes under 2012 om mikroskräp i vattendrag och sediment fortsätter i samarbete med universitet, vattenverk, vattenvårdsföreningar och Finlands miljöcentral. Målet är att skapa en klar bild av mikroskräpläget inom havsområdena senast år Åbo: Man fortsätter söka dumpningsplatser på land och till havs där muddringsmassor kan deponeras med mindre miljöpåverkan. Förorenade massor läggs på land. NYA ÅTGÄRDER Sedimentkvaliteten utreds alltid när muddringar utförs i städernas småbåtshamnar. Resultaten från utredningarna om nedskräpning utnyttjas för att kartlägga källorna till nedskräpningen och för att minska den. Under programperioden ordnas årliga städevenemang på stränderna i båda städerna. Metoder för att minska nedskräpningen som orsakas av snötippning utvecklas. Depåer för snömassor planeras längs gatorna, och används även för hanteringen av dagvatten. Helsingfors: Metoder för att minska miljöpåverkan från dumpning av snö i havet och för att hitta alternativa lösningar till dumpningen utreds senast Städerna deltar i utredningsprojekt om ämnen som inger särskilt stora betänkligheter i avloppsvatten och avloppsslam och möjligheterna för att minska dessa fram till år En ekologisk bekämpning av ogräsväxter och skadeinsekter eftersträvas. Användningen av kemiska bekämpningsmedel inom park- och grönområden begränsas. 16

17 Förvaltningsenheterna inom städerna informeras om dagvattenkvaliteten. Utöver dagvattnets kvalitet utreds vad det är som förorenar dagvattnet. Behovet av att behandla dagvattnet fastställs och preciseringar av reningsbestämmelserna i städernas miljöskydds- eller byggbestämmelser avvägs. En manual görs om vattenhantering på byggplatser och den tillämpas på alla byggplatser. Helsingfors: Ett biofiltreringsexperiment genomförs som ett pilotprojekt längs en livligt trafikerad huvudled senast Städerna samarbetar för att utreda bullernivån under vattenytan. Helsingfors: Inom ramen för BIAS-projektet förverkligas en mät- och avlyssningspunkt för buller under vattenytan senast ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: byggnadskontoret (HKR), miljöcentralen, idrottsverket, stadsplaneringskontoret, HRM I Åbo: Åbo Hamn Ab, fastighetssektorn, miljösektorn, vattenaffärsverket, Turun seudun puhdistamo Oy (Åbonejdens avloppsrening Ab) Våra partner Vattenvårdsföreningarna Vattenverksföreningen Finlands miljöcentral Helsingfors universitet, Åbo universitet Båtföreningar, hamnar, Hamnföreningen, Segling och Båtsport i Finland rf, Håll Skärgården Ren rf, många olika lokala föreningar och aktörer Nya partner: Byggherrar, stadsdelsföreningar, fastighetsägare och husbolag 17

18 3. EN REN OCH TRYGG SJÖFART Sjöfarten på Östersjön och särskilt Finska viken har fortsatt öka kraftigt under de senaste åren och den förutspås öka ytterligare. Ökningen har varit särskilt betydande då det gäller olje- och kemikalietransporter samt passagerartrafik. Fritidsbåtliv är dessutom en viktig rekreationsform vid kusten och i insjöar, och det betyder tiotusentals fritidsbåtar ute på sjön. När sjöfarten ökar, ökar även risken för olyckor på Östersjön. Målet med åtgärderna inom det här temat är att minska och förebygga utsläppen till luften och havet från fartyg av olika storlek samt att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för att förebygga olje- och kemikalieolyckor. 18 FRAMGÅNGAR UNDER FÖREGÅENDE PERIOD Den separata avgiften för att ta emot avloppsvatten från internationella kryssningsfartyg slopades och inkluderades i stället i avfallsavgiften. Helsingfors: Kapaciteten att ta emot avloppsvatten i hamnen förbättrades på varje fartygsplats. Mängden avloppsvatten som togs emot i hamnen mångdubblades från ca m 3 till över m 3 mellan 2007 och Utrustning för mottagning av avloppsvatten från fritidsbåtars septiktankar installerades: 7 st. i Helsingfors och 4 st. i Åbo. Oljebekämpningsutbildning ordnades för stadens anställda. Beredskapen för rengöring av stränder utvecklades. En funktionell processbeskrivning för räddningsväsendets flygtransporterade insatsgrupp för oljebekämpning upprättades och det ordnades utbildning för grupperna. Helsingfors: Över 150 ankringsbultar installerades i beredskapssyfte för oljebekämpning inom oljebekämpningszonerna I III och fyra kilometer oljebommar för öppet hav införskaffades. Helsingfors: En storskalig landströmsanslutning byggdes på Skatudden i Helsingfors för Viking Lines fartyg. Helsingfors Hamns investeringar i projektet uppgår till sammanlagt cirka 1,4 miljoner euro. ÅTGÄRDER PROJEKT OCH VERKSAMHETSSÄTT SOM FORTSÄTTER FRÅN DEN FÖREGÅENDE PERIODEN Praxis med avfallsavgiften för fartyg fortsätter. I genomsnitt installeras en ny mottagningsanordning för vatten från septiktankar i småbåtar per år. Utrustningen underhålls och man ser till att den fungerar. Man arbetar aktivt med att utveckla miljöarbetet inom hamnverksamheten och fartygstrafiken, genom att förutse och påverka kommande bestämmelser, samt genom att delta i nätverk och utvecklingsprojekt. Oljebekämpningsberedskapen utvecklas genom samarbete i Helsingfors enligt den oljebekämpningsplan som stadsstyrelsen godkänt och som oljeskyddsfonden fastställt. I Åbo utvecklas beredskapen enligt oljebekämpningsplanen för Egentliga Finland. Under Östersjöutmaningens nya programperiod bereds även andra åtgärder som höjer oljebekämpningsberedskapen. Städernas och räddningsverkens samarbetsmodell utvecklas i beredskaps- och räddningsuppgifter som anknyter till marina miljöolyckor.

19 Ankringsbultar för oljebekämpningen planeras och installeras. Investeringar görs i oljebekämpningsbommar och nya oljebekämpningsfartyg. Det övergripande systemet för oljebekämpning i Finska viken och Skärgårdshavet utvecklas i samarbete med andra aktörer. Gemensamma instruktörsutbildningar ordnas för räddningsväsendens personal. Städernas personal utbildas i bekämpningen av oljeolyckor. Åbo: Byggandet av en oljebekämpningsdepå förbereds. Åbo: Projektet för att förnya och reparera räddningsverkets oljebekämpningsfartyg fortsätter under åren Helsingfors: En utredning görs av erfarenheter, kostnader och fördelar av landström i hamnen under Förslag till vidare åtgärder utarbetas. NYA ÅTGÄRDER Underhållstjänsterna för å- och skärgårdstrafik utvecklas. Helsingfors: En underhålls- och servicestödpunkt byggs. Åbo: Mottagningsutrustning för avloppsvatten från fritidsbåtar som trafikerar längs ån byggs under Identifiering av potentiell återanvändning av nya avfallsfraktioner, dvs. oljehaltigt avfall samt vatten och slam från svavelskrubbrar, utreds i ett gemensamt projekt. Ett system för feedback utvecklas i anknytning till mottagningen av avloppsvatten från fritidsbåtar, senast De skrotbåtar som ligger inom städernas områden kartläggs senast Samtidigt ser man till att dessa inte orsakar miljöolägenheter. Helsingfors: En plan utarbetas för en plats för båtbottentvätt där tvättvattnet leds till avloppsnätet. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: Helsingfors Hamn, idrottsverket, räddningsverket, byggnadskontoret (HKR) I Åbo: Åbo Hamn Ab, Egentliga Finlands räddningsverk, fastighetssektorn Våra partner Hamnstäder i Finland och övriga Östersjöländer Hamnar och rederier i Finland och övriga Östersjöländer Båtföreningar, Segling och Båtsport i Finland rf Regionala och nationella räddningsmyndigheter 19

20 4. EN PLANMÄSSIG ANVÄNDNING AV VATTENOMRÅDEN Många olika användningsformer, behov och verksamheter i samhället riktas mot havsområden och vatten. De utsätter miljön för påfrestningar och skapar ett tryck på att utveckla hållbar användning av vattenområdena. Samtidigt ökar belastningsriskerna på grund av bland annat klimatförändringen. Målet med åtgärderna inom det här temat är att man vid planeringen beaktar förändringarna i både miljön och människans inverkar på miljön, och att man beaktar att samma område ofta är föremål för många olika typer av verksamhet. På så sätt kan man sammanjämka och främja synergieffekterna i olika användningsformer samt förbereda sig för eventuella konflikter. FRAMGÅNGAR UNDER FÖREGÅENDE PERIOD Under den föregående programperioden förekom inga åtgärder beträffande planeringen av vattenområdesanvändningen. ÅTGÄRDER NYA ÅTGÄRDER Planering av havsområden på landskapsnivå stöds genom deltagande i planeringsprocessen och genom kännedom om känsliga undervattensobjekt och om placeringen av olika typer av verksamhet inom de egna havsområdena. Informationen om undervattensnaturtyper kompletteras och en kartbaserad presentation utarbetas om placeringen av olika verksamheter i förhållande till känsliga undervattensobjekt. Uppföljningen av havsområdets tillstånd utvecklas i samarbete med Forststyrelsen, Finlands miljöcentral och olika projekt, i syfte att utreda undervattensnaturtyperna inom städernas havsområden och beakta dessa vid planeringen och placeringen av verksamheter. Nya kartbaserade verktyg som utvecklas i samarbete med Finlands miljöcentral testas vid planeringen av havsområden. Ansvarsområdena för städernas förvaltningsenheter vad gäller verksamheterna inom havsområdena fastställs. Man kommer överens om principerna för hur överlappande verksamheter ska koordineras, samt hur rekreations- och naturvärden ska beaktas då olika typer av verksamhet planeras. Målen för strandanvändning och skärgårdens tjänster vad gäller boende, företagsverksamhet, turism, fritidsverksamhet och landskapsskydd fastställs. Verksamheterna, ansvarsområdena och målen för städernas havsområden och skärgård sammanställs i ett stadsspecifikt dokument senast Helsingfors: Beredningen av det tväradministrativa programmet Det marina Helsingfors och dess mål stöds. 20

21 ANSVARIGA INSTANSER: Alla förvaltningsenheter Våra partner Finlands miljöcentral landskapsförbunden kustkommunerna forskningsinstitut och projekt som de leder även utan för Finland användare av vattenområden, fastighetsägare och tjänsteleverantörer i skärgården 21

22 5. ETT AKTIVT ÖSTERSJÖMEDBORGARSKAP Att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd i städernas ämbetsverk, bland underleverantörer och invånare, är ett bra sätt att påverka åsikter, attityder och beslut som gäller Östersjön. När medvetenheten ökas är det lättare att utföra konkreta åtgärder. Det räcker dock inte med enbart medvetenhet utan vi behöver också aktiva handlingar. Målet med åtgärderna inom det här temat är att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd och hur man kan påverka det, samt hur dessa frågor är kopplade till ekonomiska möjligheter och konkurrenskraft. Dessutom är målet att stärka delaktigheten och Östersjöupplevelserna hos olika intressentgrupper: kunskap om och erfarenheter av hur man kan påverka i sin egen referensgrupp. 22 FRAMGÅNGAR UNDER FÖREGÅENDE PERIOD Förvaltningsenheterna har ordnat evenemang och utbildningar samt betonat Östersjön i frågor kring miljö och ekostöd. Projektet Cities for a Healthier Sea utbildade mellan 2010 och 2012 finska, estniska och lettiska kommunala aktörer, beslutsfattare och experter och producerade en guide för frivilliga vattenskyddsåtgärder i kommunerna. Helsingfors stad samordnade projektet och Åbo stad deltog som partner. I egenskap av associerad partner till projektet BalticSeaNow.info var Östersjöutmaningen mellan 2009 och 2012 med om att utveckla olika publikevenemang, metoder med fokus på delaktighet och webbverktyg för att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd bland invånarna. Östersjöutmaningen deltog i bl.a. Kotka Havsdagar 2011 och 2012, medborgartorget på SuomiAreena i Björneborg år 2012 och i programmet år 2013, i festivalen Världen i byn år 2012 samt i Östersjöhörnan på Tall Ships Races Helsinki Detta medförde synlighet för Östersjöutmaningen och städernas åtgärder samt en möjlighet att diskutera vardagsval och vattenskydd med invånare och turister. För vårt hav-evenemangen i Raumo i mars 2012 och 2013, som arrangerades i samarbete med Raumanmeri rotaryklubb, samlade över 500 åhörare som fick ta del av expertpresentationer om Östersjön och dess tillstånd. ÅTGÄRDER PROJEKT OCH VERKSAMHETSSÄTT SOM FORTSÄTTER FRÅN DEN FÖREGÅENDE PERIODEN Resultaten från forskningsprojekt och donationsprofessuren vid Helsingfors universitet utnyttjas aktivt vid kommunikation med invånare, vid evenemang, i populära besöksmål samt vid ekonomisk bedömning av de egna åtgärderna. Åbo: Staden fortsätter att stöda Skyddsfond för Skärgårdshavet och att informera invånarna i området om fondens mål och om genomförda projekt.

23 NYA ÅTGÄRDER Verksamhet i städerna: Utvecklingen av vattenskyddskriterier som en del av miljökriterierna för städernas anskaffningsprocesser stöds, särskilt vad gäller matanskaffningar. Städernas kunnande om Östersjöskydd används särskilt när det gäller turism, rekreation och kongressbesök. Östersjöperspektivet inkluderas i vänortsverksamhet, i internationell verksamhet, i stadsnätverk och i bilateral verksamhet samt i EU-projekt, och EU:s Östersjöstrategi utnyttjas för att öka städernas synlighet och föra fram kommunala aspekter. Vartannat år rekryteras en arbetstagare för viss tid från ett land inom Östersjöområdet för att ta fram en lägesöversikt över situationen i sitt hemland i relation till Östersjöutmaningen och för att främja spridningen av Östersjöutmaningen. Helsingfors: Under 2014 inrättas ett Östersjöteam i centralförvaltningen. Med hjälp av teamet säkerställer man att vattenskyddsfrågor beaktas inom staden, bland underleverantörer och kunder i frågor kring näringsverksamhet, områdesbyggande, finansiering, kommunikation och evenemang. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: stadskansliet, miljöcentralen, idrottsverket, byggnadskontoret (HKR), Högholmens djurpark, utbildningsverket I Åbo: koncernförvaltningen, miljösektorn 23

24 Undervisning och information: Skolor inbjuds att anta Östersjöutmaningen och att utveckla Östersjöverksamheten tillsammans med projekt inom miljöfostran. Detta görs genom fortbildningsmöjligheter för lärare, genom att uppmuntra skolor att göra strandutflykter, genom att utbilda miljögrupper i skolorna och genom att ordna Östersjöevenemang tillsammans med naturskolorna för skolelever. Målet är att fem skolor antar Östersjöutmaningen varje år. Städevenemang och strandutflykter ordnas som en del av städernas årliga verksamhet med naturutflykter och miljöfostran och i samarbete med invånar- och miljöföreningar. Samtidigt utvecklas samordnandet av volontärarbete genom att skapa koncept för å- eller strandfaddrar. Kommunikationsmaterial och skyltar om stadens kustvatten, Östersjön och hur de egna valen påverkar vattnens tillstånd produceras för de viktigaste turistmålen samt för arrangörerna av större evenemang senast år Materialet kan även utnyttjas inom internationell verksamhet. Helsingfors: Tillsammans med Högholmen planerar staden under 2014 ett projekt som en del av Högholmens tioårsplan. Projektet ska anknyta till Östersjön när det gäller både bakgrundsteknik och att nå besökarna. Material om hur nedskräpning och mikroskräp påverkar Östersjön, samt hur dessa kan förebyggas produceras senast Helsingforscentret och Åbocentret i S:t Petersburg ordnar tillsammans ett journalistbesök till Finland med Östersjöns tillstånd som tema. Helsingfors EU-kontor i Bryssel ordnar varje år ett evenemang om miljöfrågor och Östersjön för EUpåverkare. Åbos EU-kontor i Bryssel lyfter fram stadens åtgärdsprogram för Östersjön och Östersjöutmaningen i sin kommunikation med intressentgrupper. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: stadskansliet, utbildningsverket, byggnadskontoret (HKR), miljöcentralen, Högholmens djurpark I Åbo: bildningssektorn, miljösektorn, koncernförvaltningen Serviceverksamhet: De kartbaserade tjänsterna Kerro Kartalla (Helsingfors) och Feedbacktjänsten (Åbo) utvecklas när det gäller strandoch vattenobservationer. Tillsammans med kultur- och evenemangsbyråerna utvecklas beaktandet av vattenskyddsperspektiv då städerna delar ut bidrag till kulturevenemang och övriga stora evenemang senast ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: byggnadskontoret (HKR), stadskansliet, kulturcentralen, miljöcentralen I Åbo: koncernförvaltningen, miljösektorm Nätverksarbete inom Östersjöutmaningen: Samarbetet med vattenvårdsföreningar utökas för att i projekt och projektkommunikation kunna beakta avrinningsområdesperspektivet. Regionala vattenvårdsföreningar kallas till arbetsutskottets möten en gång om året. Helsingfors: Stöd ges till vattenvårdsföreningen för att genomföra portalen för Vanda å och för att installera informationstavlor som kontinuerligt visar vattenkvaliteten längs stora vattenleder. Deltagarna i Östersjöutmaningens nätverk utmanas att uppdatera sina egna åtgärdsprogram för Östersjön, eller att förbinda sig till nya vattenskyddsåtgärder. Målet är minst 20 nya program fram till slutet av

25 I samarbete med vattenskyddsföreningarna utvecklas ett koncept för företag att finansiera frivilliga observationer och undersökningar av vattendrag. Sociala medier utnyttjas som ett forum för att göra reklam för varje utförd konkret åtgärd, både i Finland och i samarbetsstäder i andra länder. Verksamheten i den internationella styrgruppen för Östersjöutmaningen inleds tillsammans med samarbetsstäderna i de övriga Östersjöländerna. ANSVARIGA INSTANSER: I Helsingfors: miljöcentralen, stadskansliet I Åbo: miljösektorn Våra partner Städernas centralförvaltningsenheter, kunder och invånare Skolor, vattenvårdsföreningar, universitet 200 organisationer inom Östersjöutmaningens partnernätverk Nya partner: Entreprenörer och underleverantörer, andelslag och anskaffningscentraler, evenemangsarrangörer, stadsdels- och miljöföreningar, kunder, turismbranschen, vänorter, kommunförbund och parter inom EU:s Östersjöstrategi 25

26

27

28