Kvalitet- och Säkerhetsledning på Norrköping flygplats 2011/2015
|
|
- Rasmus Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitet- och Säkerhetsledning på Norrköping flygplats 2011/2015
2 INNEHÅLL 1. Säkerhetsledning vid Norrköping flygplats Inledning Kvalitets och säkerhetsledningssystemet en modell för kvalitetssäkring Ansvar Ledningens ansvar Verksamhetsutövares ansvar Enskilda personers ansvar Mål för säkerhetsledningen Flygsäkerhetsmål Nyckeltal för flygsäkerhetsmål Mål för luftfartsskyddet Nyckeltal för luftfartsskyddet Fastställa flygplatsens säkerhetsstandard Organisation Säkerhetsledning Organisation och mötesstruktur luftfartsskydd Organisation och mötesstruktur flygsäkerhet Principer för säkerhetsledning Styrdokument och rutiner Flygplatsens verksamhetshandbok Väsentliga Lokala styrdokument Uppföljning av verksamheten Hantering av avvikelser och förbättringsförslag Revisioner av verksamheten Riskhantering vid förändringar av system Allmänt Säkerhetsbevisning Riskanalys
3 9. Hantera intern och extern information AI/AR IAIP publikationer för luftfarten Information till allmänhet och press Förvaltning av kvalitet- och säkerhetsledningssystemet Central förvaltning - lokalt ansvar Lokal förvaltning - delat ansvar Lokal kvalitetssäkring av generella och lokala styrdokument
4 1. Säkerhetsledning vid Norrköping flygplats 1.1 Inledning Säkerhetsledningen vid Norrköping flygplats syftar till att minimera samtliga risker i samband med luftfartygs vistelse på flygplatsen till så låga (acceptabla) nivåer som är rimligt. För att lyckas med detta krävs att samtliga medarbetare, oavsett roll, har erforderlig kompetens inom flygsäkerhetsfrågor och luftfartsskydd och att säkerhetstänkandet är prioriterat och utbrett i organisationen. Det säkerhetsrelaterade ansvaret skall vara fördelat i organisationen och rätt förutsättningar skall ges i form av befogenheter och resurser. Det krävs också att flygplatsens arbetet med säkerhetsfrågor bedrivs systematisk med en tydlig förebyggande inriktning. Detta dokument beskriver system och delsystem för säkerhetsledning på Norrköping flygplats. 1.2 Kvalitets och säkerhetsledningssystemet en modell för kvalitetssäkring Norrköping flygplats system för säkerhetsledning är integrerat i och utgör en viktig del av flygplatsens processorienterade kvalitetsledningssystem för TQM (total quality management), QDHB. Säkerhetsledningen på flygplatsen bygger på systematisk tillämpning av nedan beskrivna aktiviteter och det systemstöd som QDHB utgör. En modell som beskriver TQMsystemet och dess huvudaktiviteter kan göras enligt den s.k. PDCA-cykeln: REVIDERA, IMPLEMENTERA INFORMERA, UTBILDA Strategiska/taktiska beslut Förändring av process Förändring av rutin Hantering av information AI/AR Kunskap/kvalitetshöjande åtgärd PLANERA Utifrån identifierade behov planera: Verksamhet och resurser Systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete Förebyggande insatser Dessutom: Beredskap för hantering av särskild händelse KONTROLLERA, UTVÄRDERA Uppföljning av resultat från kontroller och revisioner Uppföljning av resultat av genomförda förändringar Ledningens genomgång Processanalys och riskhantering Identifiering av krav och behov GENOMFÖRA Produktion/verksamhet enligt plan Säkerhetsbevisning vid förändringar Kvalitetskontroller Revisioner av verksamheten Hantering av avvikelser, störningar och förbättringsförslag Övningar för beredskap 4
5 2. Ansvar 2.1 Ledningens ansvar Flygplatschefen tillika den verksamhetsansvarige har det övergripande ansvaret för driften av flygplatsen med tillhörande system. Den verksamhetsansvarige skall säkerställa att flygplatsens aktörer lever upp till ställda krav och att flygplatsen drivs i enlighet med gällande internationella och nationella föreskrifter och den för verksamheten upprättade drifthandbok. Den verksamhetsansvarige ansvarar för att säkerhetskrav regleras i avtal mellan flygplatsbolaget och flygplatsens aktörer, att verksamhet med säkerhetspåverkan följs upp genom ex. periodiska revisioner och att delegerade ansvar med tillhörande erforderliga befogenheter skall vara tydligt formulerade, accepterade och kända. Flygsäkerhetskoordinatorn ansvarar för utveckling och underhåll av flygplatsens system för kvalitet- och säkerhetsledning. Flygsäkerhetskoordinatorn följer upp flygsäkerhetsmålen, att kvalitetssäkrande aktiviteter genomförs enligt säkerhetsledningssystemet och bevakar trender/mönster i avvikelserapporteringen. Flygplatskoordinatorn ansvarar också för planering och genomförande av revisioner av flygplatsverksamheten, flygsäkerhetsmöten, rapportering till myndigheter, utredningar, flygsäkerhetsbevisning o. dyl. Övrig personal har ansvar enligt respektive delegering. 2.2 Verksamhetsutövares ansvar Verksamhetsutövare på Norrköping flygplats ansvarar för bolaget/föreningen bedriver en verksamhet som lever upp till gällande föreskrifter, relevanta avtal och flygplatsens lokala bestämmelser (AR). Verksamhetsutövare ansvarar för att medarbetare har erforderlig, reell och dokumenterad kompetens för arbetsuppgifter med säkerhetspåverkan. Den verksamhetsutövandes ansvar regleras i avtal mellan aktören och flygplatsen. 2.3 Enskilda personers ansvar Personal med flygsäkerhetspåverkande arbetsuppgifter och personer aktiva i flygsäkerhetsrelaterad verksamhet ansvarar för att följa säkerhetskraven för den egna rollen. Samtliga personer med eget tillträde till säkerhetskontrollerat område är skyldiga att rapportera risker och händelser enligt flygplatsens rutin för avvikelsehantering. 5
6 3. Mål för säkerhetsledningen 3.1 Flygsäkerhetsmål Inga sådana händelser som utgör risker för personella eller materiella skador vid luftfartygs landning, taxning eller start skall inträffa på Norrköping flygplats. 3.2 Nyckeltal för flygsäkerhetsmål INCURSIONS Vad är en Runway incursion? ICAO:s (International Civil Aviation Organization) definition av Runway incursion: Any occurrence at an aerodrome involving the incorrect presence of an aircraft, vehicle or person on the protected area of a surface designated for the landing and take-off of aircraft Händelsekategori efter allvarlighetsgrad Klassificering av händelser baseras på Manual of the Prevention of Runway Incursion (ICAO Doc 9870). ICAO:s grundformulering yta avsatt för start och landning kan kompletterats med yta avsedd för taxning så att händelser på taxibana ska kunna klassas med motsvarande kategorier enligt nedan. Tabell 1. Alvarlighetsgrad på händelse som innebär RWY- TWY-incursion Kategori D Kategori C Kategori B Kategori A Händelse som innebär oriktig närvaro på bana eller taxibana men med tillräcklig separation (avstånd el. tid) för att undvika kollision. Händelse som innebär oriktig närvaro på bana eller taxibana utan någon omedelbar risk (intill obefintlig risk) för kollision. Alvarlig händelse som innebär oriktig närvaro på bana eller taxibana med signifikant risk för kollision och som kan resultera i åtgärd för att undvika kollision pga för minskande/för liten separation. Mycket alvarlig händelse som innebär oriktig närvaro på bana eller taxibana där extraordinära åtgärder vidtas för att undvika kollision eller händelse som resulterat i kollision. (Regelbrott/Avvikelse) (Regelbrott/Avvikelse) (Flygsäkerhetsstörning) (Flygsäkerhetsstörning) 6
7 Figur 1. Exempel på RWY-incursions, kategori A, B och C 1 1 ICAO Doc 9870, Manual of the Prevention of Runway Incursion 7
8 RWY INCURSION, TWY INCURSION Flygplatsens system för kontroll av markrörelser ska säkerställa att händelser i form av RWYoch TWY- incursions minimeras och inte utgör risk för personella och materiella skador i samband med taxning, start och landning. Tabell 2. RWY- och TWY-incursions Nyckeltal Mål Utfall Mål Antal händelser kategori A och B Antal händelser kategori C Antal händelser kategori D FOD Regelbundna kontroller av manöverområdet ska säkerställa att FOD 2 inte orsakar risk för skador på flygplan i samband med start, landning eller taxning. FOD som upptäcks och avlägsnas utöver planerade kontroller skall inte överskrida följande antal: Tabell 3. FOD som upptäcks utöver planerade kontroller Nyckeltal Mål Utfall Mål Antal rapporterade FOD på RWY, TWY Antal rapporterade FOD på platta VILT OCH FÅGEL Flygplatsens system för hantering av vilt och fågel ska säkerställa att förekomst av dessa och risk för skador minimeras. Tabell 4. Händelser pga vilt inom flygplatsområdet Nyckeltal Mål Utfall Mål Antal händelser pga vilt inom flygplatsområdet Avser FOD i betydelsen Foreign Object Debris 8
9 SKADOR PÅ FLYGPLAN Systematiskt arbete med förbättringar av arbetsrutiner och hög riskmedvetenhet hos personal ska säkerställa att antalet skador som uppstår på parkerade flygplan minimeras. Tabell 5. Skador på flygplan, orsakade av flygplatsen Nyckeltal Mål Utfall Mål Antal skador på flygplan orsakade av flygplatsen AVVIKELSEHANTERING Flygplatsens system för hantering av störningar i flygtrafiken och avvikelser från planerad verksamhet ska säkerställa att upptäckta brister och risker omhändertas och åtgärdas inom rimlig tid. Tabell 6. Rapporter som hanterats och avslutas inom 6 månader Nyckeltal Mål Utfall Mål Andel rapporter i Avikatorn som hanterats och avslutats inom 6 månader % 29 % 75 % 75 % 75 % 75 % REVISIONER AV VERKSAMHETEN Flygplatsens system för revisioner ska säkerställa att intressenters krav har implementerats i verksamhetsledningssystemet och att erforderliga aktiviteter och rutiner tillämpas i verksamheten med avsedda resultat. Avvikelser som upptäcks i samband med revisioner av verksamheten ska hanteras och åtgärdas så att revisionen kan avslutas inom rimlig tid. Tabell 7. Revisioner som avslutats inom 9 månader Nyckeltal Mål Utfall Mål Andel genomförda revisioner som avslutats inom 9 månader % 80 % 75 % 75 % 75 % 75 % 9
10 3.3 Mål för luftfartsskyddet Inga sådana händelser som utgör hot mot luftfarten eller hot mot människor och egendom skall inträffa på Norrköping flygplats. 3.4 Nyckeltal för luftfartsskyddet Flygplatsens system för kontroll av effektiviteten i säkerhetskontrollen och åtgärder ska säkerställa att luftfartsskyddet lever upp till myndighetens krav avseende förbjudna föremål inom säkerhetskontrollerat område. Kontrollen sker genom systematisk uppföljning av resultat från TIP 3 och stickprov i form av oanmälda tester med förbjudna föremål. OANMÄLDA STICKPROV Målet är att minst nedanstående antal stickprov och tester med förbjudna föremål genomförs på person, i bagage och inom CSRA. Tabell 8. Genomförda oanmälda kontroller av förbjudna föremål på person, i bagage eller inom CSRA Nyckeltal Mål Utfall Mål Antal genomförda kontroller med förbjudna föremål TIP-RESULTAT Resultaten vid bedömning av TIP-bilder följs upp månadsvis. Under en tidsperiod på ett år är målet att följande genomsnitt uppnås av personalstyrkan. Tabell 9. Korrekt bedömning av TIP-bilder i genomsnitt Nyckeltal Mål Utfall Mål Andel korrekta bedömningar av TIP-bilder som personalstyrkan klarar % 95 % 80 % 80 % 80 % 80 % 3 Treat Image Projection 10
11 3.5 Fastställa flygplatsens säkerhetsstandard Verksamhet med flygsäkerhetspåverkan ska organiseras och utföras på ett sätt som leder till att flyplatsens flygsäkerhetsmål uppfylls. För de funktioner och arbetsuppgifter i verksamheten med säkerhetspåverkan definieras därför den säkerhetsstandard som minst ska uppnås. För Norrköping flygplats definieras säkerhetsstandarden som summan av: Internationella och nationella myndighetskrav på verksamheten, flygoperatörers krav på verksamheten samt flygplatsens egna bestämmelser i LSP 4 och AR 5. Myndighetskrav på verksamheten omhändertas i flygplatsens verksamhetshandbok och tas upp som styrande krav i de generella dokumenten och i flygplatsens LSP. De generella dokumenten tas fram gemensamt av inom QDHB och utgör styrdokument för alla medlemsflygplatserna som är anslutna till QDHB. Flygplatsens LSP och AR 4 LSP (Lokalt säkerhetsprogram) 5 AR (Airport Regulations) 11
12 4. Organisation Säkerhetsledning Norrköping Airport AB ansvarar sedan 2008 för drift och utveckling av Norrköping flygplats. Norrköping Airport utgör ledningsfunktionen och den operativa flygplatsverksamheten och flygtrafikledningen utförs av underleverantörer. Säkerhetsledningsarbetet och ansvaret för detsamma är organiserat efter funktion och är oberoende av bolagstillhörighet. Sedan årsskiftet 2009/2010 har säkerhetsledningsarbetet systematiserats. Tillkomsten av flygplatsens två arbetsgrupper Airside Safety Group och Security Group har utökat samarbetet mellan flygplatsens aktörer vilket har många fördelar. Arbetsuppgifter kan fördelas och drivas projektorienterat och kunskapsnivån ökar genom samarbete. De mindre arbetsgrupperna bereder ärenden inför (och fångar upp nya ärenden från) möten med de stora grupperna. Figur 2. Organisation för säkerhetsledning, nyckelpersoner och grupper 12
13 4.1 Organisation och mötesstruktur luftfartsskydd SECURITY GROUP (Lilla flygsäkerhetskommittén) Arbetsgrupp som behandlar och bidrar inom följande: Gällande/kommande regler inom luftfartsskydd och påverkan på verksamheten Riskanalys och säkerhetsbevisning vid förändringar Säkerhetsrelaterade händelser, åtgärder, uppföljning Mål och nyckeltal för luftfartsskyddet Resultat/utfall revisioner och kvalitetsuppföljningar Lokala säkerhetsprogrammet/lsp Lokala säkerhetsrutiner Airport Regulations/AR, Airport Information/AI Sammanträder vid behov, dagordning och deltagare efter innehåll, minnesanteckningar Säkerhetschef sammankallande FLYGSÄKERHETSKOMMITTÉN Öppen grupp för alla verksamheter inom flygplatsområdet som: Utgör ett forum för diskussion och utbyte av kunskap och information Identifierar risker och svagheter på flygplatsen Föreslår åtgärdsförslag för riskeliminering Bidrar i analys av inträffade händelser och effekt av vidtagna åtgärder Motiverar, engagerar och informerar i flygsäkerhetsfrågor Sammanträder vid behov, dock minst 2 ggr/år, dagordning fast, möten protokollförs Säkerhetschef sammankallande 13
14 4.2 Organisation och mötesstruktur flygsäkerhet AIRSIDE SAFETY GROUP (Lilla flygsäkerhetsgruppen) Arbetsgrupp som behandlar och bidrar inom följande: Gällande/kommande regler för flygplatser och påverkan på verksamheten Riskanalys och säkerhetsbevisning vid förändringar Säkerhetsrelaterade händelser, åtgärder, resultat Fokusområden, mål och nyckeltal för flygsäkerhet Resultat/utfall revisioner och kvalitetsuppföljningar Drifthandboken, anvisningar och lokala rutiner Airport Regulations/AR, Airport Information/AI IAIP löpande uppdatering och skrivning (AIP, NOTAM mm) Sammanträder vid behov dagordning och deltagare efter innehåll, minnesanteckningar Flygsäkerhetskoordinator sammankallande, samtliga deltagare initierar till möte. FLYGSÄKERHETSGRUPPEN Öppen grupp för alla verksamheter inom flygplatsområdet som: Utgör ett forum för diskussion och utbyte av kunskap och information Identifierar risker och svagheter på flygplatsen Föreslår åtgärdsförslag för riskeliminering Bidrar i analys av inträffade händelser och effekt av vidtagna åtgärder Motiverar, engagerar och informerar i flygsäkerhetsfrågor Sammanträder vid behov, dock minst 2 ggr/år, dagordning fast, möten protokollförs Flygsäkerhetskoordinator sammankallande 14
15 5. Principer för säkerhetsledning Flygsäkerheten skall alltid prioriteras och skall påverka såväl strategiska som operativa beslut i verksamheten på flygplatsen Luftfartsskyddet skall leva upp till kraven i gällande regelverk och anpassas efter förändringar i samhälle och hotbild Säkerhetsarbetet skall ha en förebyggande inriktning och sträva efter utbredd riskmedvetenhet och hög kunskap inom flygsäkerhet och luftfartsskydd Övergripande mål är riskminimering och ständiga förbättringar Kvalitetssäkring av verksamhetsområden med säkerhetspåverkan sker genom Kvalitetssäkrande aktiviteter enligt ovan beskrivna PDCA-modell där Planering, Genomförande, Uppföljning och Korrigerande åtgärder utgör grunden 15
16 6. Styrdokument och rutiner 6.1 Flygplatsens verksamhetshandbok Flygplatsens verksamhetshandbok är integrerad i kvalitetsledningssystemet QDHB. QDHB är uppbyggt som en processorienterad beskrivning av verksamheten där aktiviteter på olika nivåer och inom olika verksamhetsområden utgör processer. Till processerna kopplas rutiner (beskrivningar som förenklat talar om Vad vi ska göra och Hur? ). Rutinerna/styrdokumenten är indelade i generella och lokala beroende på om de avser gälla samtliga flygplatser som använder QDHB eller enbart den egna flygplatsen. Målet är att flygplatsens verksamhetshandbok ska vara uppbyggd och utvecklas enligt följande: GRUNDLÄGGANDE PRINCIP FÖR ARBETET MED VERKSAMHETSHANDBOKEN: Verksamhetshandboken skall utvecklas av verksamheten och efter behov GENERELLA DOKUMENT Grundläggande mål för aktiviteten och säkerhetsnivåer ska beskrivas i generella dokument ( Vad och med vilken kvalitet ) Myndigheters styrande krav som rör aktiviteten ska lyftas fram i generella dokument Allmän beskrivning av utförande av aktivitet ges i generella dokument Norrköping flygplats deltar i användarmöten inom QDHB och bidrar till utvecklingen av generella dokument Uppföljning av generella rutiner sker i samband med revisioner av verksamheten. LOKALA DOKUMENT Flygplatsens specifika sätt att hantera en process dvs. en detaljerad beskrivning av lokalt utförande av aktivitet ( Hur? ) ges i lokala dokument. Lokala dokument ska fylla ett behov och säkerställa rätt information om rätt utförande Grundläggande princip: Inget behov inget lokalt dokument! Verksamhetsansvarig inom aktuellt verksamhetsområde ansvarar för utveckling, uppföljning och revidering av styrdokument/rutiner inom sitt område Uppföljning av lokala rutiner sker i samband med avvikelsehantering och revisioner av verksamheten. ( Gör vi som vi säger? och Säger vi rätt? ) LEVANDE VERKSAMHETSHANDBOK Målet är att Norrköping flygplats verksamhetshandbok ska vara levande och behövd i verksamheten. Varje enskild anställd ska finna den information om Hur en aktivitet genomförs så att säkerhetsnivåer och styrande krav uppfylls. All information samlas på ett ställe 16
17 och görs tillgänglig för alla vilket säkerställer Bästa möjliga information då uppdateringar bara behöver göras på ett ställe. För att verksamhetshandboken ska vara levande arbetar flygplatsen för följande: Principer för lokalt arbete med verksamhetshandboken Fördelat ansvar för styrdokument och rutiner (ansvar leder till engagemang) Organisationens samlade kunskap ska tas tillvara och spridas (operativa rutiner ska skapas av operativ personal) Ökat aktivt deltagande i uppföljning och avvikelsehantering(flera handläggare) Lokala utbildningar ska bygga på lokala (och generella) styrdokument 6.2 Väsentliga Lokala styrdokument STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SÄKERHETSLEDNING Säkerhetsledning på Norrköping flygplats (detta dokument) Förvalta QDBH lokalt Rutinbeskrivning Avvikelsehantering Genomföra revisioner av verksamheten Revisionsprogram Säkerhetsbevisning vid förändring (större) av system Riskanalys vid förändring (mindre) av befintliga system Mall Riskanalys STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL VERKSAMHETSOMRÅDEN MED SÄKERHETS- PÅVERKAN Bevaka flygplatsens influensområden Räddningstjänstplan Ytor inom flygplatsen Plan viltövervakning och skyddsjakt Fälthållningsrutin Hantera landande luftfartyg Hantera start av luftfartyg Årstidplan elinstallationer Årstidplan banljus ÖVRIGA VESÄNTLIGA STYRDOKUMENT Verksamhetsplan VD-instruktion Arbetsordning Roller ansvar och befogenheter 17
18 7. Uppföljning av verksamheten 7.1 Hantering av avvikelser och förbättringsförslag Säkerhetsarbetet på Norrköping flygplats sker både löpande och periodiskt beroende på aktivitet. Det är viktigt att potentiella risker uppmärksammas så tidigt som möjligt, helst innan de utgjort någon egentlig risk och innan det sker en avvikelse från planerad verksamhet. Avvikelser och förbättringsförslag hanteras löpande enligt flygplatsens Rutin för avvikelsehantering, nedan följer en kortfattad beskrivning av hanteringen. AVVIKELSERAPPORT SKA SKRIVAS VID FÖLJANDE HÄNDELSER: (Med händelse avses såväl incidenter, mänskligt handlande som funktionsfel hos materiel tillhörande flygplatsen) - Händelse som orsakat eller varit nära att orsaka störningar i flygsäkerheten eller i luftfartsskyddet - Händelse som utgjort potentiell flygsäkerhetspåverkan eller utgjort potentiell påverkan på luftfartsskyddet, dvs. risk för störningar - Händelse som påverkar eller kan komma att påverka miljö och arbetsmiljö - Händelse som orsakat eller varit nära att orsaka avvikelse från planerad och beordrad verksamhet MYNDIGHETEN INFORMERAS Vid flygsäkerhetsrelaterade händelser som negativt har påverkat eller kunde ha påverkat flygsäkerheten inklusive luftfartsskyddet skall en rapport skickas in till Transportstyrelsen utan dröjsmål och senast inom 72 timmar efter händelsen. Följande läggs i intressentlistan för rapporten direkt i Avikatorn. Vid securityrelaterad händelse: sec@transportstyrelsen.se Vid safetyrelaterad händelse: asr@transportstyrelsen.se Alternativt brev eller fax till: Transportstyrelsen Luftfartsavdelningen Norrköping Fax:
19 HANDLÄGGNING ÅTGÄRD När en rapport skapats meddelas flygplatsens trattar omgående via mail. Den operativt ansvariga tratten gör den första bedömningen av ärendet, sekretessbelägger vid behov, avfärdar eller sänder vidare till handläggning, utser handläggare och intressenter. Handläggaren driver arbetet och är ansvarig för ärendet/avvikelsen behandlas och tas upp i lämplig arbetsgrupp och åtgärdas. Handläggaren samlar in information från berörda och tillför relevant information till rapporten i form av noteringar och åtgärdsförslag. (Noteringar till ärendet kan läggas av samtliga registrerade användare.) Då ärendet utretts och erforderliga åtgärder genomförts avslutar tratten rapporten och ser till att viktig information sprids till berörda. Avvikelser och åtgärder följs upp löpande på driftmöten, teamledarmöten och möten med flygsäkerhetsgrupperna. 7.2 Revisioner av verksamheten Revisioner av verksamheten utgör en viktig del i Norrköping flygplats system för kvalitets- och säkerhetsledning. Syftet med revisioner är att utvärdera om olika intressenters krav har implementerats i verksamhetsledningssystemet och att ta reda på om rätt aktiviteter och rutiner tillämpas i verksamheten med avsedda resultat. Dvs Gör vi som vi säger? och Säger vi rätt? Revisioner ska ligga till grund för förändringar i verksamheten och leda till ständiga förbättringar. Kan vi göra bättre? DEFINITIONER Verksamhetsrevision En skriftlig rapporterad undersökning utförd enligt dokumenterade rutiner och checklistor i avsikt att utvärdera om en organisatorisk enhet eller process i verksamheten uppfyller ställda krav. Leverantörsrevision En revision av en vald leverantör för att verifiera att denna möter flygplatsens specificerade krav. Extern revision Med extern revision avses de revisioner som luftfartsmyndigheterna eller annan tillsynsmyndighet gör på hela eller delar av flygplatsverksamheten enligt egen revisionsplan. Därutöver förekommer också så kallade tillträdeskontroller. Dessa, som till sitt genomförande liknar en revision, genomförs då flygplatsen till berörd luftfartsmyndighet anmält förändringar i redan godkänd verksamhet eller organisation. Externa revisioner utförs också av andra intressenter såsom flygbolag och samarbetspartners inom specificerade områden och delar av flygplatsverksamheten. 19
20 Intern revision Med internrevisioner avses revisioner som genomförs på hela eller delar av flygplatsverksamheten på initiativ av flygplatschef och enligt det revisionsprogram som upprättats för året. Målsättningen är att verksamheten i sin helhet skall revideras under en treårsperiod. För Norrköping Airport gäller att interna revisioner också till stor del är leverantörsrevisioner, då driftverksamheten är upphandlad och utförs av flera leverantörer. Revisionsprogram Revisionsprogrammet är en grov tidsplanering av revisioner inom hela flygplatsverksamheten. Programmet anger vilka verksamhetsområden/delar av verksamhetsområden som ska revideras och när. Revisionsprogrammet skall vara strukturerat så att spårbarhet och överskådlighet gynnas. Revisionsplan Beskriver den aktuella revisionens mål, omfattning och upplägg. I revisionsplanen anges vad utgör underlag för revisionen, vilka aktiviteter/processer som ingår, kravelement, deltagare samt planerat tidsschema för revisionen. Checklista Förteckning över det som gås igenom under revisionen. Kan formuleras utifrån aktiviteter eller processer i verksamheten, kravelement, händelser mm. Större avvikelse En avvikelse då betydande delar i ett fungerande verksamhetsledningssystem saknas eller ej uppfyller ställda krav eller då effekten av avvikelsen bedöms ha skadlig inverkan på produkter och tjänster. Mindre avvikelse En enskild avvikelse med begränsad påverkan på verksamhetsledningssystemet eller avsteg från dokumenterade rutiner. Förbättringsförslag Rekommendation på förbättring efter observation av något som med tiden kan utvecklas till en avvikelse. 20
21 PLANERING UPPFÖLJNING Flygplatschef tar tillsammans med flygsäkerhetskoordinator fram ett revisionsprogram på lång sikt (3-6 år). Då målet är att hela verksamheten skall ha genomgått revision under en treårsperiod, bör revisionsprogramet vara strukturerat så att genomförda och planerade revisioner inom treårsperioder går att utläsa. Programmet uppdateras i samband med flygplatsledningens årliga planeringsdagar. Revisionsprogrammet följs i möjligaste utsträckning och uppdateras vid behov. Händelser, förändringar i regelverk mm kan föranleda behov av förändringar av planen. Revisionsprogram och förändringar av detta beslutas av FC. Revisionsledaren planerar revisionerna efter gällande revisionsprogram. En checklista upprättas för varje enskild revision. Checklistans innehåll bygger på strukturen och processerna i QDHB. Genom att gå igenom alla processer i QDHB som tillhör revisionsområdet, garanteras att inga aktiviteter missas i revisionen. Till checklistan hör också samtliga dokument i QDHB, generella och lokala samt underliggande kravelement. Tidigare revisionsresultat och rapporterade händelser inom verksamhetsområdet tas upp vid behov. Revisionen genomförs samordnat på verksamhet och ledningssystem. Till grund för revisionen ligger checklistor baserat på QDHB:s process-struktur. Genom intervjuer och genomgång av all befintlig dokumentation som har implementerats i drifthandboken, generell och lokal, genomförs revisionen. Observationer, (avvikelser på lokal nivå AV, avvikelser på generell systemnivå AV QDHB, och förbättringsförslag, FF) noteras. Efter revisionen upprättar revisionsledaren en preliminär revisionsrapport. Revisionsledaren redovisar resultatet för berörd chef för funktionen/verksamheten. En avstämning görs för att ge tillfälle att rätta till eventuella oklarheter som uppkommit. Berörd chef ansvarar för att åtgärdsplan tas fram vid behov, att korrigerande åtgärder genomförs och att information sprids till berörda inom driftorganisationen. I de fall revisionsledaren ej finner det nödvändigt med en skriftlig åtgärdsplan fattas redan vid avstämningen beslut om åtgärder. Uppföljning och redovisning av avvikelser, planerade eller vidtagna åtgärder och effekter av dessa sker på ledningsmöten, driftmöten, och möten med flygsäkerhetsgrupperna. Revisionen avslutas efter godkännande från flygplatschef (FC). FC beslutar också om ev. uppföljningsrevision och uppdatering av revisionsprogram. En slutgiltig revisionsrapport upprättas och distribueras till berörda. 21
22 8. Riskhantering vid förändringar av system Säkerheten ska alltid prioriteras och säkerhetsarbetet på flygplatsen ska bedrivas förebyggande. Det innebär bland annat att varje förändring i flygplatsens system (större eller mindre) samt nya system ska analyseras och värderas med avseende på deras betydelse för säkerheten. 8.1 Allmänt För att kunna säkerställa att en god säkerhetsstandard upprätthålls måste tänkbara risker med varje förändring analyseras och värderas innan förändringen genomförs. Riskrecuderande åtgärder ska ha vidtagits så att acceptabla risknivåer uppnås. Norrköping flygplats använder två modeller för riskhantering vid förändringar: Säkerhetsbevisning vid större förändringar av system och en enklare Riskanalys vid mindre förändringar av system. Detta dokument beskriver flygplatsens metod för säkerhetsbevisning. DEFINITIONER System Personer, teknik och procedurer som är organiserade för att utföra en eller flera specificerade uppgifter, där ett system kan bestå av flera delsystem. ALARP-principen As Low As Reasonably Practicable, den princip för riskreducering som innebär att risker reduceras till en nivå som kan anses vara rimlig. VÄGLEDNING VID BEDÖMNING AV STOR/LITEN FÖRÄNDRING Varje planerad förändring måste bedömas separat huruvida den ska tolkas som en mindre eller större förändring. Följande kan användas som vägledning: Som mindre förändringar bedöms de som inte direkt har någon flygsäkerhetspåverkan men ändå kan innebära risker som skulle kunna leda till någon form av säkerhetspåverkan samt förändringar som kan få påverkan på arbetsmiljö, miljö etc. Exempelvis: Mindre omorganisationer, ex. ny personal Ny utrustning ex. nytt fältfordon, nya skyltar Underhållsarbeten på/vid manöverområde Förändringar av operativa rutiner (lokala dok) 22
23 Som större förändringar bedöms alla förändringar som direkt kan innebära en flygsäkerhetspåverkan. Det kan vara förändringar av större system eller mindre system med säkerhetspåverkan. Exempelvis: Förändringar som påverkar flygplatsens driftcertifikat Större omorganisationer, ex ny leverantör på driftsidan Förändring i större system ex. kommunikationssystem, utformning av manöverområde Trafik med luftfartyg som kräver säkerhetsåtgärder (över flygplatskod 4C) 8.2 Säkerhetsbevisning Innan ett nytt system driftsätts, gamla system ersätts eller förändringar genomförs i nya system ska en säkerhetsbevisning lämnas in till Transportstyrelsen. Säkerhetsbevisningen ska innehålla flygplatsens utlåtande om att flygplatsens säkerhetsstandard är uppfylld. INGÅENDE DELAR Säkerhetsbevisning är den samlade benämningen på de delar som bör ingå. Bevisningen ska minst innehålla följande: Säkerhetsplan En beskrivning av de system/delsystem som berörs och den planerade förändringen. Planen ska också beskriva hur det är tänkt att förändringen ska genomföras och vilka riskreducerande aktiviteter och åtgärder som planeras samt flygplatsens utlåtande ang. säkerhetsstandard. Till Säkerhetsplanen bifogas följande: Kravkvittenslista En sammanställning över de föreskrifter och ingående krav som berör systemet och förändringen. Kravkvittenslistan ska visa flygplatssystemets överensstämmelse med gällande föreskrifter. Riskkällelista En sammanställning över samtliga identifierade risker som går att koppla samman med den planerade förändringen. I Riskkällelistan listas också resultatet av analysen och den riskbedömning som genomförts med stöd av riskvärderingsmatrisen 6. Om riskreducerande åtgärder planeras ska riskkällelistan visa resultatet av riskbedömningen före och efter åtgärder. Riskreducering enligt ALARP-principen. 6 Av QDHB modifierad orginalmatris ur TSFS 2010:122. Modifiering avser kvantitativa riskvärden som komplement till orginalmatrisens Oacceptabel, Ompröva, Acceptabel. 23
24 Övrig relevant dokumentation Dokumentation som rör systemet och som kan stödja bevisningen av att säkerhetsstandarden uppfylls. Dokumenten kan exempelvis bestå av: teknisk dokumentation, ritningar, testprotokoll, lokala rutiner m.m. METOD ARBETSGÅNG Vid planering av större förändringar ska en säkerhetsbevisning genomföras av personer som har god kunskap och förmåga att identifiera risker med förändringen. Arbetet leds av flygplatsens flygsäkerhetskoordinator eller annan medlem i Lilla flygsäkerhetsgruppen. Stor vikt läggs vid om det föreligger någon säkerhetsrisk och hur förändringen kan komma att påverka det operativa verksamheten under och efter driftsättning. Arbetsgång Säkerhetsbevisning: Identifiera systemområde och delsystem. Identifiera vilka krav som gäller för systemområdet. Sammanställ kraven och eventuellt utförande enlig best practice i en kravkvittenslista. Dela upp listan på delsystem. Redogör för flygplatsens utförande och om kraven uppfylls eller ej. Identifiera potentiella riskorsaker och sammanställ dessa i en riskkällelista uppdelad på delsystem. Bedöm om risken utgör en flygsäkerhetsrisk och gör en riskvärdering före och efter eventuella riskreducerande åtgärder. Riskvärderingen utgörs av kombinationen av sannolikheten att - och allvarlighetsgraden om feltillståndet inträffar. Riskvärderingen bygger på riskvärderingsmatrisen ur QDHB. Endast acceptabla risknivåer kan lämnas utan vidare åtgärder. Komplettera säkerhetsbevisningen med eventuell övrig dokumentation. Sammanställ en säkerhetsplan som innehåller en beskrivning av systemet och den planerade förändringen, riskreducerande åtgärder som vidtas samt flygplatsens säkerhetsutlåtande. Säkerhetsbevisningen innehållande ovanstående dokumentation skickas till Transportstyrelsen. 24
25 TILLSTÅND OCH CERTIFIKAT Planerade förändringar som kommer att påverka flygplatsens driftcertifikat får inte genomföras utan tillstånd från Transportstyrelsen. Flygplatsen ansöker om tillträdeskontroll hos Transportstyrelsen och delger samtidigt genomförd säkerhetsbevisning. För att en tillträdeskontroll ska kunna genomföras krävs att 7 : Anläggningen är färdigställd, testad utan anmärkning, verifierad med testprotokoll Säkerhetsbevisningen är komplett samt att åtgärder är genomförda Anläggningen är driftöverlämnad till flygplatsen Drifthandboken är uppdaterad i tillämpliga delar Berörd teknisk och operativ personal har utbildats på det nya systemet Tillämpliga verksamhetsavtal har kompletterats/upprättats Publicering i IAIP Sverige är omhändertagen Först efter godkänd tillträdeskontroll kan förändringarna/systemet tas i drift. Transportstyrelsen meddelar om godkännande och utfärdar nytt certifikat. Vid förändringar som inte påverkar flygplatsens certifikat kan förändringarna implementeras i verksamheten innan ett godkännande ges av myndigheten. Genomförandet förutsätter dock att flygplatsen lever upp till ställda krav samt att flygplatsen kan visa på att säkerheten är omhändertagen. Ovanstående styrks i säkerhetsbevisningen och flygplatsens säkerhetsutlåtande. Vid varje förändring ska information till berörda, eventuell utbildning, förändring i verksamhetshandbok och samtliga övriga åtgärder ska vara genomförda innan driftsättning. 7 Om tillämpligt 25
26 8.3 Riskanalys Innan ett nytt system driftsätts, gamla system ersätts eller förändringar genomförs i nya system ska en riskanalys genomföras. Syftet med riskanalysen är att identifiera tänkbara riskkällor och vidta sådana åtgärder så att det innan förändringen genomförs säkerställs att flygplatsens säkerhetsstandard uppnås. ALARP-principen 8 ska tillämpas. METOD ARBETSGÅNG Vid planering av mindre förändringar ska en riskanalys genomföras av personer som har god kunskap och förmåga att identifiera risker med förändringen. Stor vikt läggs vid om det föreligger någon säkerhetsrisk och hur förändringen kan komma att påverka det operativa arbetet under och efter driftsättning. Förändringen genomförs endast om acceptabla risknivåer uppnås i riskanalysen. Under arbetet med riskanalysen ska det också säkerställas att flygplatsen lever upp till styrande krav om förändringen genomförs. Arbetsgång riskanalys: Beskriv vilken förändring som planeras och vad i verksamheten (vilka aktiviteter eller vilket system) som påverkas, använd mall för riskanalys. Identifiera potentiella riskorsaker och sammanställ dessa i en riskkällelista. Dela upp på delsystem om möjligt. Gör en riskvärdering för varje identifierad risk, både före och efter eventuella riskreducerande åtgärder. Riskvärdet utgörs av kombinationen av sannolikheten att - och allvarlighetsgraden om feltillståndet inträffar. Riskvärderingen bygger på riskvärderingsmatrisen ur QDHB. Endast acceptabla risknivåer kan lämnas utan vidare åtgärder. Identifiera vilka krav som gäller för systemområdet. Undersök om planerad förändring kommer att leva upp till ställda krav och notera resultatet i mallen. Då krav uppfylls och acceptabla risknivåer uppnåtts kan planering av förändringen fortlöpa. Resultatet delges chef för aktuellt verksamhetsområde och teknisk chef för godkännande innan genomförande av förändring. Riskanalysen med kommentarer inklusive riskkällelistan och övrig relevant dokumentation lämnas även till diariet. Information till berörda, eventuell utbildning, förändring i verksamhetshandbok och övriga åtgärder ska vara genomförda innan driftsättning/genomförande av förändring. 8 ALARP (As Low As Reasonably Practicable) 26
27 9. Hantera intern och extern information 9.1 AI/AR AI, Airport Information och AR, Airport Regulation skapas och distribueras till interna och externa intressenter via QDHB. Med detta system kan utskick göras till alla som är verksamma inom flygplatsområdet eller på något sätt har anknytning till flygplatsverksamheten oberoende av organisation. AI-utskick är en effektiv form av informationsspridning. AI används för att ex. informera om förändringar av öppethållningstider eller för att informera om nya eller uppdaterade styrdokument eller rutiner i verksamhetshandboken. AI kan skapas av alla med administratörsrättigheter och ansvar för utskicken är fördelat efter verksamhetsområde. Flygplatsens operativt ansvariga tratt för avvikelsehanteringssystemet ansvarar för uppdatering av intressentlista. AR utgör flygplatsens lokala bestämmelser/regler. Flygplatsens AR utgör ett komplement till verksamhetshandboken i syfte att skapa förutsättningar för att leva upp till säkerhetsstandarden och uppnå flygplatsens flygsäkerhetsmål. Endast VD/flygplatschef kan fatta beslut i form av AR. Bestämmelserna kan dock utformas och förberedas av flygplatsens Airside Safety Group eller Security Group. 9.2 IAIP publikationer för luftfarten De internationella kraven på utbyte av viktig information för luftfarten (ICAO Annex 15) reglerar vad som ska publiceras. IAIP 9 är samlingsnamnet för all information det som publiceras i AIP 10 och kompletterande/justerande dokument och NOTAM som är av mera tillfällig karaktär 11. AIP publiceras på uppdrag av en stat (Transportstyrelsen i Sverige) och innehåller flygplatsdata, lokala trafikföreskrifter procedurer för in- och utflygning, information om inflygningshjälpmedel, hinderkartor, flygplatskartor, faciliteter mm. Verksamhetsvarig är skyldig att utan dröjsmål, rapportera förändringar på flygplatsen av betydande karaktär, såväl permanenta som tillfälliga. På Norrköping flygplats beslutar VD/flygplatschef om förändringar i eller ny publicerad information. Förberedelser görs inom Airside Safety Group eller av flygplatschef och CO ATS. I Sverige är LFV P&T 12 ansvariga för utgivning av AIP och kompletterande information. P&T kan också på flygplatsens uppdrag genomföra inmätningar, hindermätningar, procedurkonstruktion och kartframställning mm. På uppdrag av flygplatschef sköter CO ATS kontakten med P&T. 9 IAIP (Integrated Aeronautical Information Package) 10 AIP (Aeronautical Information Publication) 11 NOTAM (Notice To Airmen) 12 P&T (produkter och tjänster) 27
28 9.3 Information till allmänhet och press I händelse av en krissituation eller annan händelse där information är av intresse för allmänheten är det viktigt att information från Norrköping flygplats delges på ett så bra sätt. Information som rör verksamheten på flygplatsen bör vara så enhetlig och korrekt som möjlig för att undvika spekulationer. Hur information från verksamheten delges i offentliga sammanhang och i krissituationer regleras av flygplatsens policy för information. Yttersta ansvaret för informations-spridning från verksamheten har VD/flygplatschef. Det styrdokument som utgör Norrköping flygplats policy för information har implementerats i verksamhetshandboken. 28
29 10. Förvaltning av kvalitet- och säkerhetsledningssystemet 10.1 Central förvaltning - lokalt ansvar Centralt ansvarig för drift, underhåll och utveckling av QDHB är en styrgrupp tillsatt av medlemsflygplatserna. Styrgruppen verkar för att innehållet i QDHB omfattar samtliga för flygplatserna gemensamma operativa processer med tillhörande generella anvisningar och kontrollistor som krävs för att gällande lagar, bestämmelser och flygplatsens lokala säkerhetsregler skall kunna följas 13. Med QDHB som gemensamt ledningssystem har alltså flygplatserna fördel av att systemet och det generella innehållet löpande hålls uppdaterat genom gemensamma resurser under ansvar av QDHB styrgrupp. Det betyder dock inte att flygplatserna inte själva ansvarar för generellt innehåll. Tvärtom är varje flygplats själva ansvariga för allt innehåll i sin version av QDHB. Norrköping flygplats måste därför systematiskt arbeta med kvalitetssäkring av såväl lokala dokument, generella dokument och processer i QDHB Lokal förvaltning - delat ansvar Varje flygplats ansvarar för kvaliteten och säkerheten på sin flygplats, där den verksamhetsansvarige (FC), har det yttersta ansvaret. På varje flygplats finns också en utpekad person el. funktion som är ansvarig för säkerhetsarbetet (flygsäkerhetskoordinator). På Norrköping flygplats har flygsäkerhetskoordinatorn ansvaret för förvaltningen på systemnivå. Inom respektive verksamhetsområde, har ansvariga enligt delegering från FC, ansvaret att förvalta innehållet inom respektive del. Förvaltningen innebär att ständigt säkerställa att kvalitet- och säkerhetssystemets funktioner och innehåll motsvarar det som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt flygplatsens definierade säkerhetsstandard, se 3.5. I princip betyder det att kontinuerligt granska QDHB:s processer, generella och lokala dokument och vid behov vidta avhjälpande åtgärder så att ställda krav uppfylls och så att innehåller överensstämmer med verksamheten. 13 Se vidare QDHB A5A Förvalta flygplatsens kvalitetsledningssystem centralt 29
30 10.3 Lokal kvalitetssäkring av generella och lokala styrdokument GENOMGÅNG AV STYRDOKUMENT VID REVISIONER AV VERKSAMHETEN Verksamheten på Norrköping flygplats revideras enligt ett fastlagt revisionsprogram, se vidare 7.2. Vid denna genomlysning som revisionen innebär, gås process för process igenom i sin helhet vilket ex inkluderar: planering (generella och lokala styrdokument), genomförande, uppföljning (avvikelser), förändringsbehov osv. Vid en revision gås samtliga dokument kopplade till processen igenom. Fel och brister i lokala styrdokument: Noteras som avikelser (AV) eller förbättringsförslag (FF). Ansvarig för åtgärd av detta är närmast verksamhetsansvarig. Avikelser rapporteras av revisionsledaren i QDHB och hanteras av utsedd handläggare, arbete med förbättringsförslag stäms av löpande på driftavstämningar. Fel och brister i processer och generella styrdokument Noteras som avvikelser i ledningssystemet (AV QDHB). Avvikelserna rapporteras till QDHB styrgrupp som ansvarar för att åtgärder vidtas. ANSVAR FÖR QDHB LOKALT/VEM GÖR VAD? Ansvarig inom respektive verksamhetsområde: Ansvarar för att erforderliga lokala styrdokument, rutiner, checklistor mm. skapas se 6.1. Ansvarar för att innehållet i lokala dokument hålls uppdaterat. Ansvarar för att lokala dokument och förändringar av dessa blir kända genom lokala utbildningar och information. Ansvarar för att ta hänsyn till gällande styrdokument i händelseanalys (hantering av avvikelser). Rapporterar fel och brister i processer och generella dokument till flygsäkerhetskoordinator eller QDHB styrgrupp direkt och bidrar till förbättrat innehåll. Revisionsledare/Flygsäkerhetskoordinator Ansvarar för granskning och revision av QDHB processer, gällande generella dokument och lokala dokument, se 0. (Revision verksamhet/system samordnas) Tillser att brister/felaktigheter på system och generellt innehåll rapporteras till QDHB styrgrupp och bidrar till förbättrat innehåll. Ansvarar för lokala styrdokument för kvalitets- och säkerhetsledning Ansvarar för uppföljning av avvikelsehanteringen 30
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 28 februari 2019. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 9 juli 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen
Läs merSÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM
MANUAL 1(23) SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM GÖTEBORG CITY AIRPORT (ESGP) MANUAL 2(23) SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM GÖTEBORG CITY AIRPORT Styrande och vägledande dokument Luftfartslagstiftningen Gällande EG-förordningar
Läs merTransportstyrelsens författningssamling Föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats 1 Introduktion Enligt Luftfartslagen 6 kap, 8 är en myndighet ansvarig för att utfärda tillstånd för
Läs merGrundläggande ansvarsfördelning Innehåll
2016-12-28 1(7) Grundläggande ansvarsfördelning Innehåll Grundläggande ansvarsfördelning... 1 Innehåll... 1 1. Allmänt... 2 1.1. Flygsäkerhetscertifikat... 2 1.2. Verksamhetstillstånd enligt Miljöbalken...
Läs merGrundläggande ansvarsfördelning
1(6) Grundläggande ansvarsfördelning Innehåll 1. Allmänt... 1 2. Flygplatsens övergripande tillstånd att bedriva flygplats... 2 2.1 Flygsäkerhetskrav... 2 2.2 Miljökrav... 2 2.3 Luftfartsskydd Securitykrav...
Läs merTillträdeskontroll och säkerhetsbevisning
Tillträdeskontroll och säkerhetsbevisning Möte för helikopterflygplatsernas ledningsfunktion Radisson Blu Arlandia Hotell 2014-03-19 Jörgen Andersson Disposition Förändringar Riskhantering Säkerhetsbevisningens
Läs merDelegering, ansvar och befogenheter
Sidan 1 / 10 Delegering, ansvar och befogenheter Innehåll 1. Allmänt... 1 1.1. Delegering... 2 1.2. Byte av förordnade befattningshavare... 2 2. Tillägg till befattningsbeskrivning... 3 2.1. Flygplatschefen...
Läs merRiktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun
Riktlinje 2008-01-07 Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun Diarienummer KS-1006/2007 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 januari 2008 Riktlinjen ersätter Styrdokument för säkerhetsarbetet i
Läs merFöreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
Läs merRegler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI
Riktlinjer Dnr: 1795/2009-010 2009-06-01 Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjerna är fastställda av konsistoriet
Läs merSAFETY MANAGEMENT SYSTEM A NGELHOLM HELSINGBORG AIRPORT
SAFETY MANAGEMENT SYSTEM A NGELHOLM HELSINGBORG AIRPORT ÄGARE: Ängelholm Helsingborg Airport AVDELNING: Security & Safety FÖRVALTARE: Mattias Särbring 2015 Ängelholm Flygplats AB Limited ICAO: ESTA IATA:
Läs merFör VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska
Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merLedningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställd av Säkerhetschefen 2016-04-26 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar...
Läs merLedningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar... 4 3 Ledarskap... 5 4 Planering...
Läs merOrganisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)
Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,
Läs merChecklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Läs merRiktlinjer för intern styrning och kontroll
1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser
Läs merDnr TSL Juni 2013 ISBN. Intrång på bana REKOMMENDATIONER FÖR ATT FÖRHINDRA INTRÅNG PÅ BANA
Dnr TSL 2012-5713 Juni 2013 ISBN Intrång på bana REKOMMENDATIONER FÖR ATT FÖRHINDRA INTRÅNG PÅ BANA Transportstyrelsen Sjö och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merSäkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
Läs merSwedavia Dokumenttyp Diarienummer Sida
SÄKERHETSBEVISNING UMEÅ PUNKTHUS KV MUNGON 8 RISKKÄLLELISTA Två övergripande konsekvenser/topphändelser noteras: Risk vid landning (L) Risk vid start (S) Riskkällor identifieras inom följande systemområden:
Läs merAnvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet
Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Fastställda av rektor 2012-05-29 Dnr: 2740/2012-010 INNEHÅLL 1 Institutionernas och styrelsernas arbete
Läs merErfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Läs merSäkerhetsbevisning. Lycksele flygplats. Utredning och åtgärdsförslag hinder, Berglunda kyrkogård
Säkerhetsbevisning Utredning och åtgärdsförslag Lycksele flygplats 2018-03-11 Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2018-03-11 MaÅb Till TS Sidan 2 av 15 01.00 Rapport Pontarius
Läs merUppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet
UFV 2009/1929 Riktlinjer för säkerhetsarbetet Uppsala universitet Fastställt av rektor 2010-02-09 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Ansvar 3 3. Omfattning och mål 4 3.1 Personsäkerhet 4 3.2 Egendomsskydd
Läs merAnvisning för intern kontroll och styrning
Bilaga 14 Sida 1 Styrelsen 2016-06-07 Handläggare: Anders Söderberg Tel: 031-368 4018 E-post: anders.soderberg@goteborg.com Anvisning för intern kontroll och styrning Förslag till beslut i styrelsen för
Läs merOBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.
Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.
Läs merVD:s kommentar Nyckeltal Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter
Årsredovisning 2017 Innehåll VD:s kommentar... 3 Nyckeltal... 4 5 Förvaltningsberättelse... 6 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Noter...10-12 Revisionsberättelse... 14 Granskningsrapport... 15
Läs merVanligaste anmärkningarna vid VK
Vanligaste anmärkningarna vid VK Uppföljning av instruktörers handlingar Egenkontroll/Kvalitetssystem Skolhandboken Skolproven Kvalitetsoch säkerhetsledningssystem för registrerade flygskolor Vad gäller
Läs merRiktlinje för riskhantering
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för riskhantering Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 14 september 2016 Dokument-ID Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinje för
Läs merLokala regler och anvisningar för intern kontroll
Kulturförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Avdelningen för verksamhets- och ledningsstöd 2019-03-27 KN 2019/364 Handläggare: Harald Lindkvist Lokala regler och anvisningar för intern kontroll Ärendebeskrivning
Läs merIntern kontroll och Riskhantering
Intern kontroll och Riskhantering Inledning De externa regelverk som Atle Investment Services AB ( Bolaget ) har att följa består bland annat av svenska lagar och Finansinspektionens föreskrifter. Bolaget
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd vid byggnader med krav på tillträdesskydd
LUFTFART Serie SEC Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd vid byggnader med krav på tillträdesskydd Innehåll Inledande bestämmelser...1 Tillämpningsområde...1 Sekretess...1 Förordningskrav...1
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV FLYGPLATSERNAS VERKSAMHET.
SAMMANSTÄLLNING AV FLYGPLATSENAS VEKSAMHET. Bilaga 3 Vilka krav ställs på en flygplats?...1 Allmänt...2 Ledningsfunktion...2 IAIP (Integrated Aeronautical Information Package)...2 Kompetenskrav för driftpersonal...2
Läs merBilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Läs merIdrottsnämndens system för internkontroll
Idrottsförvaltningen Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Sida 1 (7) 2016-11-30 IDN 2016-12-20 Handläggare Sara Östling Telefon: 08-508 27 918 Till Idrottsnämnden Idrottsnämndens system för internkontroll
Läs merRutin för intern revision
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2018/4 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rose-Marie Löf Beslutsdatum: 2017-11-24 Reviderad: 2018-02-27 Giltighetstid: Tillsvidare
Läs merKRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd vid cateringföretag
LUFTFART Serie SEC Transportstyrelsens föreskrifter om luftfartsskydd vid cateringföretag Innehåll Inledande bestämmelser...1 Tillämpningsområde...1 Sekretess...1 Förordningskrav...1 Definitioner och
Läs merInstruktion för funktionen för regelefterlevnad
Fastställd av: Styrelsen Datum: 2018-01-03 Fastställs: Årligen eller vid behov Tidigare godkänd: 2017-04-24 Tillgänglighet: Rättslig grund: Tillämpningsområde: Ägare: För samtliga anställda på Bolagets
Läs merInformationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy Tyresö kommun 2014-03-06 Innehållsförteckning 1 Mål för informationssäkerhetsarbetet... 3 2 Policyns syfte... 3 3 Grundprinciper... 4 4 Generella krav... 4 4.1 Kommunens informationstillgångar...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 30 oktober 2018 Myndigheten
Läs merSystem för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning stockholm.se Augusti 2017 Dnr: 1.2.1-264-2017 Kontaktperson: Per Lindberg 3 (11) Innehåll Inledning... 4 Kontrollsystemet... 5 Ansvarsfördelning...
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till internrevisionsförordning (2006:1228). beslutade den 28 februari 2007.
Läs merSvensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Läs merReglemente för intern kontroll
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2015:6-042 Reglemente för intern kontroll Antagen av kommunfullmäktige 2015-08-27 102 1 Reglemente för intern kontroll Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar
Läs merAnmälan om. schablonmetoden, operativ risk
Anmälan om Februari 2007 schablonmetoden, operativ risk N Allmän information om anmälningsförfarandet Detta dokument innehåller Finansinspektionens krav på hur en anmälan om att använda schablonmetoden
Läs merI policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske.
KOMMUNKONTORET 2004-01-20 1 Sundbybergs stads policy för intern kontroll Inledning Denna policy avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje nämnd ska utforma och utföra den egna kontrollen
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merAvesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning
Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merVägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder
Läs merKRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
1 Dnr SU 671-0384-10 Dok nr 1 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2010-03-25 2 INNEHÅLL sida 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp
Läs merBilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen
Läs merBeskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Läs merPunkt 15: Riktlinje för internrevision
2016-09-21 Punkt 15: Riktlinje för internrevision Förslag till beslut i styrelsen att anta Riktlinje för internrevision för försäkrings AB Göta Lejon Denna riktlinje kallades tidigare Riktlinje för oberoende
Läs merSÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Läs merRiktlinje för riskanalys
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merKVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30
KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon
Läs merRiskhantering i processen Investera och reinvestera transportsystemet
RUTINBESKRIVNING 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Håkansson, Mats TDOK 2011:12 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Investering 2011-04-01 1.0
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merPolicy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun
Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn
Läs merHofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Läs merPlan för intern kontroll 2017
Plan för intern kontroll 2017 Innehåll 1. Plan för intern kontroll 2017... 3 1.1. Inledning... 3 1.2. Sammanfattning av plan för intern kontroll 2017... 3 1.3. Ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning...
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd vid svenska mindre flygföretag
LUFTFART Serie SEC Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartsskydd vid svenska mindre flygföretag Innehåll Inledande bestämmelser...1 Tillämpningsområde...1 Definitioner och förkortningar...1
Läs merBilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Läs merRevisionsplan för Linnéuniversitetet 2015
Ärende 11 Universitetsstyrelsen Datum: 2015-02-19 Dnr: 2015/32-1.2 Föredragande: Carina Rydstedt Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 1. Inledning Internrevisionen vid Linnéuniversitetet bedrivs enligt
Läs merGöteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012
Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merBilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Läs merInstruktion för Internrevision vid Linköpings universitet
1(6) Instruktion för Internrevision vid Linköpings universitet Internrevisionsförordningen (2006:1228) och Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) föreskrifter samt denna instruktion reglerar Internrevisionens
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merRiktlinje gällande klagomål och synpunkter
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Susanne Edgren, Therese Lindén, Ingrid Olausson, Ulrika Ström, Förvaltningens ledningsgrupp 1 (7) Riktlinje gällande klagomål och synpunkter uniform
Läs merCase Asset Management
Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Umeå universitet
Sid 1 (7) Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet Sid 2 (7) Inledning Denna policy utgör grunden i universitetets ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och beskriver Umeå universitets
Läs merTSFS 2009:21. beslutade den 16 april 2009.
Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2006:15) Bestämmelser för Civil Luftfart - Luftfartsskydd (BCL-SEC) 6.1 Bestämmelser för flygfraktverksamhet - Säkerhetsgodkännande
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den Revisionsregler/
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2006-06-14 Revisionsregler/2006-06-14 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp 3 2 Allmänna bestämmelser
Läs merRiktlinjer för intern styrning och kontroll
1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer
Läs merRiktlinje för riskanalys och intern kontroll
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för riskanalys och intern kontroll Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 17 juni 2015. Dokument-ID Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida [XX-00-00]
Läs merRutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Läs merDokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)
Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Läs merRiktlinjer för internrevisionen vid Sida
Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering
Läs merBILAGA 5 - Fö reskrifter fö r Sambiömbud Versiön: 1.0.1
BILAGA 5 - Fö reskrifter fö r Sambiömbud Versiön: 1.0.1 Innehåll 1 Inledning... 2 Om detta dokument... 2 Samverkan... 2 2 Sambiombudets tekniska tjänst... 5 3 Tillitsgranskning av Sambiombud... 5 Initiala
Läs merRutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan
Läs merTillsyn över säkerhetsarbete hos underleverantör
AVSKRIVNINGSBESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2018-12-13 Dnr: 17-5292 44 Nätsäkerhetsavdelningen Hi3G Access AB Tillsyn över säkerhetsarbete hos underleverantör Saken Tillsyn över säkerhetsarbete
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merFörslag till föreskrifter om fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter gällande säkerhetsarbetet vid Lunds universitet
REMISS 1 2013-04-09 Dnr BY 2013/64 Byggnad, IT, Service LU Byggnad Arbetsmiljö, Miljö, Säkerhet Per Gustafson, Säkerhetschef Förslag till föreskrifter om fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och
Läs merAvbrott i bredbandstelefonitjänst
BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merJämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Läs mer