Om möjligheten att erbjuda barnpassning inom Stockholms universitets lokaler. (Dnr SU )

Transkript

1 Om möjligheten att erbjuda barnpassning inom Stockholms universitets lokaler (Dnr SU ) Projektgruppens slutrapport, den 15 december 2008

2 Innehåll 1. Inledning Uppdraget Utredningsarbetet Lagar och förordningar Förskola Korttidsdagis Kartläggning av behov När alla andra dörrar är stängda Tillgång till ordinarie barnomsorg i närhet av Campus Frescati Barnomsorg i Stockholms stad och kranskommunerna Förskoleverksamhet Tillstånd Verksamhet Krav på personal Tillsyn Bidrag Korttidsdagis IKEA S.A.T.S Friskis&Svettis Stockholms universitets lokaler Quottis Slutsats Referenser Bilaga 1: Sammanställning av studentenkät: Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet, ht 2008 Bilaga 2: Barnpassningstjänst vid Stockholms universitet, förvaltningschefens beslut Bilaga 3: Projektdirektiv från chefen för Studentavdelningen 2 (19)

3 3 (19) Sammanfattning Inom Stockholms universitet finns det, enligt den kartläggning som har gjorts, inga lediga lokaler vilka kan vara lämpliga för barnpassningsverksamhet. Om möjligheten att erbjuda barnpassning fanns skulle en omprioritering av lokaldispositionen dock kunna göras genom att universitetet avstår lokalyta. Vid verksamhet motsvarande korttidsdagis finns inga särskilda krav uppställda på lokalernas beskaffenhet. Underhandsbesked från Kårhuskommittén ger att man inom systemarbetet med det projekterade kårhuset ska analysera möjligheterna att däri införliva lokaler för en eventuell barnpassningsverksamhet. En studentenkät har genomförts vilken bekräftat att det finns ett behov av anpassningar för studerande småbarnsföräldrar, på såväl grund och avancerad som forskarnivå. Vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, initierades barnpassningsverksamheten Quottis då man konstaterat ett behov för forskarstuderande att under sin föräldraledighet kunna behålla kontakten med utbildningen. Regeringen beslutade i juni 2008 att avslå den ansökan om att driva Quottis, som KTH lämnat till Utbildningsdepartementet. Det är därför projektgruppens slutsats att det inte är möjligt för Stockholms universitet att erbjuda barnpassning inom universitetets lokaler. Kårhuskommitténs underhandsbesked ger att det, eventuellt, kan finnas tillgång till lokaler för barnpassningsverksamhet, i anslutning till Stockholms universitets lokaler, när det projekterade kårhuset är färdigställt. Skulle detta realiseras är det dock tidigast år Möjligheterna att erbjuda barnpassning inom Stockholms universitets studentkårs, SUS, lokaler kommer troligen att påverkas av vad som beslutas angående kårobligatoriet. Ytterligare en möjlighet till lokaler för barnpassning inom universitetsområdet kan ges om Stockholms stad kommunfullmäktiges beslut att anta en detaljplan för byggandet av bostäder på Albanoområdet vinner laga kraft. Detta beslut har dock överklagats och länsstyrelsen har ännu inte beslutat i frågan. Om det inte är möjligt att erbjuda barnpassning inom Stockholms universitets lokaler ökar vikten av de policyfrågor som Planeringsenheten gavs i uppdrag, genom rektorsbeslut den 18 juni 2008, att hantera inom ramen för universitetets långsiktiga plan respektive verksamhetsplan. Policyfrågorna lyftes i förslaget till policydokument Att underlätta för studerande med barn vid Stockholms universitet, dnr SU

4 4 (19) 1. Inledning 1.1. Uppdraget Studentavdelningen gavs i uppdrag av förvaltningschefen att utreda möjligheten att erbjuda barnpassning inom universitetets lokaler. Chefen för Studentavdelningen utsåg den 10 september 2008 en projektgrupp för genomförande av utredningen. Efter att Stockholms universitets studentkår meddelat vilka studentrepresentanter som skulle ingå i gruppen bestod projektgruppen av fyra personer; Eva Andersson, Christian Edling, Jessica Helmersson och Tanya Holm. Uppdraget har varit att utreda möjligheten att erbjuda barnpassning inom universitetets lokaler. Av projektdirektiven framgår att en sådan tjänst i så fall enbart ska vara ett alternativ till ordinarie barnomsorg då alla andra dörrar är stängda. Stockholms Studentkårers Centralorganisation, SSCO, har i undersökningen Student i Stockholm, 2005, kommit fram till att ca 20 % av studenterna är föräldrar till barn under 18 år, mer exakt 29 % av kvinnorna respektive 8 % av männen. För Stockholms universitet skulle detta kunna innebära mellan 6000 och 9000 studenter. Stockholms Universitets Studentkår, SUS, genomförde under 2007 en intervjuundersökning som syftade till att belysa situationen för studenter med barn. Undersökningen resulterade i en rapport, Ett barnvänligt universitet vision eller verklighet. Bland annat framkom behovet av barnpassning under intervjuerna, som låg till grund för rapporten. Barnpassning skulle kunna vara ett alternativ när alla andra dörrar är stängda. Den ska inte ersätta förskola utan vara ett alternativ då föräldern måste delta i undervisning och/eller tentamina på tider då den ordinarie barnomsorgen är stängd Utredningsarbetet Inledningsvis tog projektgruppen ställning till hur arbetet skulle läggas upp. Utredningsuppdragets formulering var sådan att ett sätt att besvara frågeställningen var att kontakta Sektionen för byggnadsplanering och höra om det fanns lediga utrymmen inom Stockholms universitets lokaler. Vid ett negativt svar på denna fråga skulle utredningen kunna avslutas. Projektgruppen menade dock att utredningsuppdraget borde tolkas vidare än så och har därför inhämtat information från flera källor. Vid planering av en barnpassningsverksamhet är det många omständigheter man måste ta ställning till. När svar ska ges på frågan om möjligheten att erbjuda barnpassning måste dessa aspekter tas med i analysen. Projektgruppen har valt att definiera barnpassningstjänst som antingen förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, nedan kallat förskola, eller barnpassning mer begränsad ur tids- och/eller pedagogiska aspekter, nedan kallat korttidsdagis. En kartläggning har gjorts av de krav som ställs på den som bedriver förskoleverksamhet. Detta har gjorts då de regelverk som gäller förskoleverksamhet kan vara vägledande för verksamhet med korttidsdagis. Projektgruppen har utgått från det av rektor vid Stockholms universitet uttalade målet att samla den mesta av Stockholms universitet verksamhet till Frescati/Albano-

5 5 (19) området, och har därför inte analyserat förutsättningarna för barnpassning i lokaler inom andra områden där Stockholms universitet bedriver verksamhet. Eftersom en eventuell barnpassningstjänst inom Stockholms universitets lokaler, till följd av det ovanstående, troligen endast skulle bedrivas inom Stockholms stad har de särskilda dokument som upprättats inom Stockholms stad utbildningsförvaltning varit vägledande. För att få en klarare bild av omfattning och vad som eventuellt efterfrågas genomfördes en enkätundersökning, riktad till studenter, under perioden den 4 november till och med den 21 november Information om tillgång av lokaler inom Stockholms universitet har inhämtats från Sektionen för byggnadsplanering. Information om barnpassningsverksamheten vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har inhämtats från förvaltningschefen och personalchefen vid KTH, respektive Utbildningsdepartementet. Information om kårhusbyggnaden har inhämtats från projektansvarig vid stiftelsen Skeppsbroäng. 2. Lagar och förordningar För att ge underlag för beslut anser projektgruppen att det är viktigt att analysera de legala aspekterna av barnomsorgsverksamhet. Projektgruppen har valt att redogöra för dels vad som gäller för förskola, dels vad som gäller för korttidsdagis. Om Stockholms universitet hade möjligheten att besluta om en barnpassningstjänst och universitetet inte skulle driva denna i egen regi måste hänsyn tas till lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagen Förskola Skollagen, SL, och läroplanen är de främsta centrala styrdokumenten som ska följas och tillämpas i den pedagogiska verksamheten i förskola, oberoende av om den drivs av en kommun eller enskild. I förskolans verksamhet ska Läroplan för förskolan, Lpfö 98, med övergripande mål och riktlinjer följas också av den som driver enskild förskola. I Stockholm har en särskild skolplan utarbetats, Skolplan en skola i världsklass. I SL kapitel 2 a finns bestämmelser om förskoleverksamhet. Kommunerna är ytterst ansvariga för att barn som bor där erbjuds plats i förskoleverksamhet. Sådan verksamhet kan, enligt SL 2 a kap. 1, också anordnas av enskilda. Bestämmelser om enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finns i SL 2 a kap I samma kapitel finns också bestämmelser om de aktuella verksamheternas uppgift, samt om personal. Förskolans verksamhet berörs också av

6 6 (19) lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Även andra lagar, förordningar och föreskrifter gäller och berör t ex arbetsgivaransvar och lokaler. Nedan ges ett antal exempel: Lagen om anställningsskydd, LAS Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL Arbetsmiljölagen, AML Arbetstidslagen, ATL Semesterlagen, SemL Dessutom finns det lagar som reglerar rätten till ledighet för vård av barn eller utbildning m.m. I verksamhet som riktar sig till barn är det också viktigt att ta hänsyn till dokument som Förenta nationernas, FN, konvention om barnets rättigheter, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Korttidsdagis Det har inte gått att finna några särskilda regler kring en sådan verksamhet. Vid kontakter med större verksamheter där korttidsdagis erbjuds, som IKEA, S.A.T.S. eller Friskis&Svettis 2, har ingen information som visat på motsatsen framkommit. Slutsatsen blir att det är upp till den som anordnar verksamheten att sätta ramarna. Lagarna omfattar dock även korttidsdagis på ett sådant sätt att det ligger i anordnarens intresse att tillse att verksamheten bedrivs seriöst och med barnens situation i åtanke. Det är projektgruppens slutsats att skollagen, lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och Lpfö 98 är de av de ovanstående regelverken, som inte kan bli direkt tillämpliga på en verksamhet som korttidsdagis. Övrig lagstiftning gäller även korttidsdagis, precis som andra områden i samhället. Den nya diskrimineringslagen kommer att omfatta även korttidsdagis på det sätt som lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever nu omfattar förskoleverksamhet. 1 Den 1 januari 2009 träder diskrimineringslagen i kraft och ersätter då, bland andra, lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 2 S.A.T.S. respektive Friskis&Svettis tillhandahåller tjänster i form av träningsverksamhet av idrottslig karaktär. S.A.T.S. drivs i aktiebolagsform, medan Friskis&Svettis är en idrottsförening.

7 7 (19) 3. Kartläggning av behov Under perioden den 4 november till den 21 november, 2008, genomfördes en enkätundersökning 3 vid Stockholms universitet. Enkäten gick ut till ca studenter, varav ca var forskarstuderande. Ett e-postmeddelande skickades ut till alla studenter vilka noterats som aktiva under höstterminen 2008, ca individer, i det register Avdelningen för IT och media har för administration av Mitt universitet och de forskarstuderande som anges som aktiva i Ladok, ca 2000 individer. Information om den pågående enkäten publicerades på universitetets webbplats, under Aktuellt i Mitt universitet och på de storbildsskärmar som finns för information på Campus Frescati och Campus Konradsberg. De olika studentkårerna vid Stockholms universitet 4, utöver SUS, har via e-post kontaktats för hjälp med marknadsföringen av enkäten. Sammanlagt besvarades enkäten av respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på 13,4 %. Ett så stort bortfall minskar tillförlitligheten och ger en osäkerhet i vilka slutsatser som kan dras av materialet. Denna undersökning har dock inte haft som mål att vara vetenskaplig utan är endast en kartläggning av eventuella behov. Om syftet med enkäten hade varit mer vetenskapligt skulle t.ex. individuella inbjudningar gjorts och påminnelser skulle ha gått ut via e-post. En åtgärd som troligen hade ökat svarsfrekvensen. Intressanta för utredning var främst de svar som gavs av respondenter vilka är eller planerar att bli föräldrar under sin studietid. Av respondenterna svarade 1 911, eller 5,5 % av dem som fått inbjudan till enkäten, att de är föräldrar till barn under arton år eller planerar att bli föräldrar under sin studietid 5. Vid en analys av angiven studienivå bland dessa respondenter framkommer att 304, eller cirka 15,9 %, av dem är forskarstuderande 6. Av respondenterna som angivit att de har hemmavarande barn uppger 194, eller cirka 12,9 % att det inte finns någon mer vuxen i hushållet. Av alla respondenter har 72,6 % 7 angivit att de tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att universitetet kan erbjuda barnpassning för att underlätta för studerande med barn. Av svaren på de öppna frågorna ges en bild, dels av en mycket positiv reaktion på enkäten och dels av de höga krav som ställs på hur en barnpassningsverksamhet ska bedrivas. 3 Se bilaga 1 4 Studentkåren vid Institutionen för socialt arbete (SHSS), Studentkåren vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DISK), Studentkåren vid Institutionen för journalistik, media och kommunikation (JMK). Elevkåren vid Institutionen för reklam och PR har inte kunnat nås, då kontaktuppgifter saknades vid utredningens genomförande. 5 Angiven könsidentitet; Annan: 14 (0,7 %), Kvinna: 1556 (81,4 %), Man: 341 (17,8 %) 6 Angiven könsidentitet; Annan: 1 (0,3 %), Kvinna: 219 (72 %), Man: 84 (27,6 %) 7 Vid analys av svaren från dem som svarat nej på frågan om de är föräldrar eller planerar att bli det under studietiden är det 66,6 % som angivit att de tycker att frågan är viktig eller mycket viktig.

8 8 (19) 3.1. När alla andra dörrar är stängda Ett av målen med studentenkäten var att kartlägga vilka eventuella behov som finns, eftersom utredningsdirektiven nämner att utredningen ska fokusera på att en eventuell barnpassningstjänst enbart ska vara ett alternativ till ordinarie barnomsorg då alla andra dörrar är stängda. Tillfällen då den ordinarie barnomsorgen inte är tillgänglig kan vara före ett års ålder, när barnen är sjuka, vid förskolepersonalens studiedagar, i samband med lov, på kvällar och helger. När studenterna tillfrågas om vid vilka tillfällen de upplever att de skulle ha eller hade haft nytta av barnpassningsmöjlighet vid universitetet ger sammanställningen följande bild: Fråga: När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? Fördelning av svar Svarsalternativ Samtliga Forskarstuderande Alltid 10,4 % 19,3 % I samband med grupparbete 33,7 % 9 % I samband med självstudier 21,4 % 16 % I samband med undervisning på dagtid 32,6 % 25,7 % I samband med obligatorisk undervisning på dagtid 36,4 % 19,3 % I samband med undervisning på kvällstid 20,3 % 20,7 % I samband med obligatorisk undervisning på kvällstid 22,0 % 15,3 % Vid tentamen på helger 22,7 % 8 % Vid tentamen på kvällar 20,2 % 7,7 % I samband med laboratoriearbete på dagtid 7,4 % 14 % I samband med laboratoriearbete på kvällstid 6,8 % 14 % När den vanliga barnomsorgen är stängd 51,5 % 52,7 % När barnet är sjukt 31,3 % 27,7 % Aldrig 11,9 % 13,3 % Svarsalternativ för enbart studerande på forskarnivå I samband med egen undervisning - 82,4 % I samband med egen handledning - 64,8 % I samband med handledning åt andra - 54,8 % Beträffande behovet av barnpassning avviker endast alternativet När den vanliga barnomsorgen är stängd med 51,5 % svar. Övriga alternativ har mellan ungefär 20 % och 36 % av respondenterna valt, bortsett de alternativ som nämner laboratoriearbete. Den låga fördelningen av svar för alternativen angående laboratoriearbete är ingen överraskning då de institutioner som har laboratorieinslag främst återfinns inom Naturvetenskapliga fakulteten. Antalet helårsstudenter vid denna fakultet utgör

9 9 (19) ungefär 11,7 % av det sammanlagda antalet helårsstudenter vid Stockholms universitet. 8 Av det totala antalet, som besvarat frågan, har ca 10,4 % svarat att de alltid har eller hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet, medan 11,9 % svarat att de aldrig skulle ha ett sådant behov. Studerar man svaren från dem som har angivit att de bedriver studier på forskarnivå framkommer att 19,3 % av dessa skulle föredra att det alltid erbjöds barnpassning inom universitetets lokaler. Fråga: Om universitetet erbjöd barnpassning. Hur ofta tror du att du skulle utnyttja den för ditt/dina barn? Fördelning av svar Svarsalternativ Samtliga Forskarstuderande Aldrig 13,4 % 12,7 % Alltid 4,3 % 8 % En gång per år 1,7 % 2,7 % En gång per termin 14,7 % 15,3 % En gång per månad 17,8 % 21,7 % Två till tre gånger per månad 21,8 % 14,7 % En gång i veckan 10,3 % 10,7 % Flera gånger i veckan 16,0 % 14,3 % Det är värt att notera skillnaden mellan svaren angående när studenterna tror sig kunna ha behov av barnpassningsmöjlighet och hur ofta de kan tänka sig att utnyttja en sådan tjänst för sina barn. När det gäller frågan När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? anger 10,4 %, att de alltid har behov av barnpassning vid universitetet, men när studenterna anger hur ofta de skulle utnyttja en sådan tjänst är det endast 4,3 % som markerat alternativet Alltid. Troligen har skillnaden att göra med att den första frågan relaterar mer direkt till universitetsstudierna, medan den andra frågan är fritt tidsrelaterad. Det har åtminstone inget samband med en eventuell kostnad då 77,7 % av de svarande har angivit att de skulle vara villiga att betala en avgift för att utnyttja korttidsdagis vid Stockholms universitet. Även om flera av de svarande nämner att nivån av kostnaden påverkar deras vilja och förmåga att utnyttja en barnpassningstjänst. Antagligen beror skillnaden på att den ordinarie barnomsorgen är tillgänglig i de allra flesta fall och att de därför inte skulle utnyttja en dagisverksamhet vid universitetet. Däremot kan det finnas ett alltid-behov i samband med undervisning, sådan förekommer dock för ytterst få studenter varje dag vid universitetet. Av de studerande på forskarnivå anger en högre andel ett alltid-behov, men även att de skulle nyttja en barnpassningstjänst mer sällan än studenterna i genomsnitt. Eftersom möjligheten att kombinera studier med föräldraskap kan ha implikationer på jämställdheten ges nedan en uppdelning av fördelningen av svar efter angiven könsidentitet. 8 Jämför Universitetet i siffror 2007;

10 10 (19) Då de som har angivit sin könsidentitet som Annan är få i förhållande till det totala antalet respondenter och närmare hälften av dem anger att de inte har hemmavarande barn går det inte att dra några säkra slutsatser av data från denna grupp. För vissa svarsalternativ är skillnaden mycket stor för gruppen, som angivit könsidentitet Annan, jämfört med genomsnittet. Fråga: När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? Fördelning av svar (efter könsidentitet) Svarsalternativ Samtliga Annan Kvinnor Män Alltid 10,4 % 28,6 % 9,8 % 12,4 % I samband med grupparbete 33,7 % 21,4 % 35,1 % 27,8 % I samband med självstudier 21,4 % 7,1 % 21,2 % 23,1 % I samband med undervisning på dagtid 32,6 % 35,7 % 32,3 % 33,7 % I samband med obligatorisk undervisning på dagtid 36,4 % 35,7 % 36,4 % 36,1 % I samband med undervisning på kvällstid 20,3 % 21,4 % 20,1 % 21,3 % I samband med obligatorisk undervisning på kvällstid 22,0 % 28,6 % 22,3 % 20,1 % Vid tentamen på helger 22,7 % 50 % 22,4 % 22,8 % Vid tentamen på kvällar 20,2 % 35,7 % 20,4 % 18,9 % I samband med laboratoriearbete på dagtid 7,4 % 21,4 % 6,9 % 9,2 % I samband med laboratoriearbete på kvällstid 6,8 % 35,7 % 6 % 9,2 % När den vanliga barnomsorgen är stängd 51,5 % 42,9 % 53,1 % 44,7 % När barnet är sjukt 31,3 % 35,7 % 32,4 % 26,3 % Aldrig 11,9 % 14,3 % 10,9 % 16,6 % Det är få stora skillnader mellan vad de som identifierar sig som man respektive kvinna har angivit för alternativ. Av kvinnorna angav 86,8 % att det finns ytterligare en vuxen i deras hushåll, av männen angav 90,2 % detsamma och av dem som har angivit Annan som könsidentitet är det 37,5 %, som har markerat detta svarsalternativ. Inom gruppen som har angivit att de har ytterligare en vuxen i hushållet angav 28,7 % av männen att den personen också studerar, medan av kvinnorna angav 9,6 % detsamma. Noteras bör att för svarsalternativet När den vanliga barnomsorgen är stängd är skillnaden 8,4 procentenheter mellan kvinnors och mäns svar. För svarsalternativet I samband med grupparbete är skillnaden 7,3 procentenheter. Såväl svarsalternativet Alltid som Aldrig har angivits av fler män än kvinnor. Det är också en noterbar skillnad mellan dessa gruppers markeringar av svarsalternativet Alltid jämfört med dem som har angivit könsidentitet Annan. Av respondenterna i gruppen Annan är det 28,6 % som anger alternativet Alltid.

11 11 (19) Fråga: Om universitetet erbjöd barnpassning. Hur ofta tror du att du skulle utnyttja den för ditt/dina barn? Fördelning av svar (efter könsidentitet) Svarsalternativ Samtliga Annan Kvinnor Män Aldrig 13,4 % 7,1 % 12,7 % 16,8 % Alltid 4,3 % 14,3 % 4 % 5 % En gång per år 1,7 % 0 % 1,6 % 2,4 % En gång per termin 14,7 % 14,3 % 15,1 % 12,7 % En gång per månad 17,8 % 14,3 % 17,7 % 18,3 % Två till tre gånger per månad 21,8 % 21,4 % 22 % 20,6 % En gång i veckan 10,3 % 7,1 % 10,3 % 10,6 % Flera gånger i veckan 16,0 % 21,4 % 16,5 % 13,6 % Svaren från dem som anger att de har hemmavarande barn och ingen ytterligare vuxen i hushållet skiljer sig, i vissa avseenden, signifikant från genomsnittet. Gruppen benämns nedan något generaliserande som Ensamstående. Att behovet av barnpassning är högre när den ordinarie barnomsorgen inte är tillgänglig bekräftas vid en studie av svaren från gruppen. Det är en avsevärt högre andel av dem, vilka anger att det inte finns en annan vuxen i hushållet, som uttrycker ett behov av barnpassning i samband med obligatoriska undervisningsmoment på kvällar och helger. När det gäller andelen som uttrycker behov av barnpassningsalternativ när barnet är sjukt, så skiljer sig inte svarsfördelningen för denna grupp från genomsnittet. Vad detta beror på har inte kunnat analyseras särskilt. Fördelningen av svar från gruppen ensamstående, angående hur ofta studenterna skulle utnyttja barnpassning vid universitetet för sina barn, skiljer sig inte signifikant från genomsnittet. Fråga: När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? Fördelning av svar Svarsalternativ Samtliga Ensamstående Alltid 10,4 % 10,9 % I samband med grupparbete 33,7 % 33,9 % I samband med självstudier 21,4 % 22,4 % I samband med undervisning på dagtid 32,6 % 20,3 % I samband med obligatorisk undervisning på dagtid 36,4 % 25 % I samband med undervisning på kvällstid 20,3 % 34,9 % I samband med obligatorisk undervisning på kvällstid 22,0 % 39,6 % Vid tentamen på helger 22,7 % 39,1 % Vid tentamen på kvällar 20,2 % 37 % I samband med laboratoriearbete på dagtid 7,4 % 6,8 % I samband med laboratoriearbete på kvällstid 6,8 % 11,5 % När den vanliga barnomsorgen är stängd 51,5 % 55,2 % När barnet är sjukt 31,3 % 31,3 % Aldrig 11,9 % 13,5 % Av de forskarstuderande har 24, eller cirka 10,7 %, angivit att det inte finns någon annan vuxen i hushållet. Ingen särskild analys av deras svar har gjorts för den här rapporten.

12 12 (19) En grupp studenter, för vilka särskilda komplikationer kan uppstå, identifierades till följd av enkätundersökningen och kontakter som undersökningen medfört utöver enkätsvar. Studenter med laborationsinslag i sin utbildning uttalar sig ofta om det ibland problematiska med laborationer och att kombinera dessa med föräldraskap. Särskilt vid tillfällen av nattlaborationer, då resultatet av en laboration kan förstöras om det inte tas om hand direkt på morgonen eller till och med under natten. Denna bild förstärks när man kommunicerar med studenter på forskarnivå Tillgång till ordinarie barnomsorg i närhet av Campus Frescati Även om uppdraget var att utreda eventuella alternativ till ordinarie barnomsorg då alla andra dörrar är stängda, ansåg projektgruppen att det fanns skäl att kartlägga i vilken omfattning ordinarie barnomsorg finns tillgänglig i närheten av Stockholms universitet. En minskning av restiden vid lämnande och hämtande av barn kan öka tiden den studerande kan disponera i campusområdet. På detta sätt skulle ett stressmoment kunna minskas. Att ha sin ordinarie barnomsorg förlagd till universitetets närområde kan dock leda till eventuellt negativa effekter, som att endast en förälder blir ansvarig och knuten till att både lämna och hämta barn eller att barnet inte får ett kamratumgänge nära sitt hem. Kommunen ska tillhandahålla barnomsorg till dem som bor i kommunen, med få undantag. De flesta kommuner ger möjlighet att kunna utnyttja åtminstone grundersättningen för barnomsorgsplats i andra kommuner. Tillgången till barnomsorgsplatser är dock begränsad i de flesta kommuner och hur den verkliga möjligheten till val ser ut har projektgruppen inte lyckats fastställa. Stockholms stad erbjuder endast barnomsorgsplats till barn, som är skrivna utanför staden, om delad vårdnad föreligger och en förälder är bosatt inom staden. I den mån valmöjlighet finns, tillhandahålls barnomsorg vid ett par platser i universitetets närområde. Inom Stockholms stad är det Östermalms stadsdelsnämnd som ansvarar för barnomsorgen i närhet till Campus Frescati, då inom området Engelbrekt-KTH-SU. Det finns två förskolor vid Lappkärrsberget, i övrigt finns det ett antal förskolor i närheten av KTH, tunnelbanestation Tekniska högskolan. I närheten av studentbostäderna på Körsbärsvägen finns det en förskola. 4. Barnomsorg i Stockholms stad och kranskommunerna I SL 2 a kap. 6 stadgas att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas förvärvsarbete, studier eller barnets eget behov. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som har fyllt ett år. Inom Stockholms stad erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga, är arbetslösa och aktivt söker arbete, eller till följd av barnets eget behov. Rätt till plats har barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i staden. Barn till vissa grupper t.ex. gästforskare, som vistas i staden mer än sex månader men mindre än ett år och därmed inte har rätt att folkbokföra sig i landet, omfattas av rätt till plats enligt ovan. Övriga kommuner inom Stockholms län erbjuder barnomsorg i varierande omfattning, men sammanfattningsvis har barn från 1 års ålder rätt till plats inom

13 13 (19) förskoleverksamhet om föräldrarna studerar och är stadigvarande bosatta i kommunen. Stockholms stads utökning gällande gästforskare har inte återfunnits i kranskommunernas riktlinjer och regler för barnomsorgen. Vanligast är att förskolor har öppet på vardagar mellan och Efter en skriftlig ansökan är det möjligt att förändra den fastställda tiden för lämnade eller hämtande av barn med upp till 30 minuter. 5. Förskoleverksamhet 5.1. Tillstånd För att få bedriva enskild förskola eller enskilt fritidshem behövs tillstånd enligt SL 2 a kap respektive godkännande enligt 2 b kap. Tillstånd ska beviljas och godkännas om verksamheten uppfyller skollagens krav enligt 2 a kap. 14 och 2 b kap. 7 SL. Tillstånd får beviljas av den kommun där verksamheten ska bedrivas och endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet och om avgifterna inte är oskäligt höga. Lpfö 98 ligger till grund för bedömningen av kvalitetskravet vid tillståndprövning av enskilda förskolor. Ändras en verksamhet helt eller väsentligt eller flyttas måste nytt tillstånd sökas. Det förutsätts vid tillståndsgivande att verksamheten pågår löpande. Den som startar enskild verksamhet utan tillstånd kan dömas till böter. Ansökan ska, i Stockholms kommun, göras skriftligt på särskilda blanketter som kan rekvireras via utbildningsförvaltningens hemsida. Ansökan om tillstånd, godkännande eller rätt till bidrag ska göras i god tid innan verksamheten beräknas starta. Efter det att komplett ansökan kommit in till förvaltningen är strävan att utredningstiden skall vara 4 månader. Även andra lagar än skollagen beaktas vid prövningen. Anordnaren av förskoleverksamhet ska inneha F-skattsedel och, i förekommande, fall vara registrerad som arbetsgivare. Anordnaren ska i sin ansökan beskriva verksamhetens inriktning, idé och mål. Beskrivningen ska utgå från gällande allmänna råd, läroplaner och stadens styrdokument. Anordnaren ska beskriva hur verksamheten årligen ska planeras. Inför varje arbetsår ska en verksamhetsplan formuleras och dokumenteras. Planen ska beskriva det kommande årets arbete och planen ska knyta an till nationella styrdokument och till stadens styrdokument. Mål ska formuleras och vara uppföljningsbara. En dokumenterad verksamhetsberättelse ska upprättas årligen. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en utvärdering där de pedagogiska resultaten och måluppfyllelsen ska analyseras. Anordnaren ska också formulera en likabehandlingsplan i enlighet med lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Samma krav ställs från den 1 januari 2009 genom diskrimineringslagen Verksamhet Den som anordnar förskoleverksamhet, inom Stockholms stad, ska i sin ansökan ange önskemål gällande det maximala platsantalet och den gruppindelning som man planerar för varje verksamhetsställe. I tillståndsbeslutet anges maximalt tillåtna antal platser/inskrivna barn i verksamheten. Barnantalet i verksamheten får inte överstiga

14 14 (19) det maximala platsantal som anges i tillståndet oavsett om inskrivna barn är skrivna i Stockholms stad eller inte. Önskar en anordnare utöka barnantalet ska nytt, reviderat, tillstånd sökas. Stadens inriktning för förskolan är att antalet barn i småbarnsgrupper, 1-3 år, inte bör vara fler än 14 barn per grupp och att grupperna för de äldre barnen, 4-5 år, inte bör bestå av fler än 18 barn. Kvalitetsbedömning av barngruppernas storlek görs utifrån denna inriktning, antalet barn per anställd, personalens utbildningsnivå och lokalernas utformning. Kvalitetsbedömning kan också göras utifrån hur många andra barn och vuxna ett barn måste relatera till i sin vardag. Varje anordnare är ansvarig för barnens säkerhet. Dokumenterad barnsäkerhetsrond ska göras innan verksamheten startas och därefter en gång per år. Det ska också finnas dokumenterade rutiner när det gäller barnsäkerhet och kriser. Dessa dokument ska ses över årligen. Personal ska dagligen registrera barnens närvaro och frånvaro. Barnlistor ska sparas och listor för det senaste året ska finnas tillgängliga vid inspektion. Alla barn som är inskrivna i stadens registersystem, Bosko, omfattas av stadens barnolycksfallsförsäkring. Tillbud och olyckor av allvarligare slag ska dokumenteras och vårdnadshavare ska omgående informeras. Vissa olyckor ska anmälas till försäkringsbolag Krav på personal All personal ska vara väl insatt i vad som gäller ansvaret för barnens säkerhet. För förskola, fritidshem, fritidsklubb och förskoleklass gäller att den pedagogiska ledningen/ansvariga på varje enskilt verksamhetsställe ska vara högskoleutbildad pedagog med inriktning på de åldrar som verksamheten vänder sig till. Personal med utländsk utbildning ska ha sin examen validerad för att den ska kunna bedömas. Personal som behärskar det svenska språket 9 ska finnas i tillräcklig omfattning på varje avdelning för att garantera att barnen får egen språkutveckling i svenska. I ansökan om tillstånd/godkännande ska planerad personalorganisation, personalens utbildningsnivå och fördelning anges. Utbildningsnivå ska alltid beskrivas utifrån examens- eller utbildningsbevis. Det kan tilläggas att den som erbjuds anställning inom barnomsorgen har en skyldighet att lämna utdrag ur belastningsregistret till sin blivande arbetsgivare Tillsyn Enskild verksamhet står under tillsyn av kommunen som därmed har rätt att inspektera verksamheten, inhämta upplysningar och ta del av handlingar som behövs för 9 Hur man bedömer denna färdighet framgår inte av Stockholms stads dokument. 10 Se 1 Lag (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

15 15 (19) tillsynen, detta följer av SL 2 a kap Tillsynen utgår från skollagens krav på god kvalitet och säkerhet och de grundläggande krav som finns angivna i 2 a kap. 3. Om missförhållanden råder får kommunen förelägga den som har ansvaret för verksamheten att avhjälpa missförhållandena. Tillståndet kan återkallas om missförhållandet är allvarligt och ingen rättelse sker. Av SL 2 a kap 19 följer att kommunens beslut i ärenden om tillstånd, återkallande eller föreläggande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol Bidrag För att enskild förskola eller enskilt fritidshem ska godkännas av Barn- och utbildningsnämnden, BUN, och kommunfullmäktige, KF, måste vissa krav vara uppfyllda, SL 2 a kap. 3. I kraven ingår också ett positivt förhandsbesked från Byggnadsnämnden på ansökan om bygglov. Först då KF har godkänt verksamheten kan kommunen betala ut ekonomiskt bidrag, SL 2 a kap. 17. Kommunen bestämmer bidragets storlek och villkoren för detta. KF har beslutat att ersättningen ska vara 95 % av motsvarande kommunal verksamhet, exklusive lokalkostnad, KF 128/02. Driftbidragets storlek fastställs varje år av BUN och betalas ut per barn. Kommunen lämnar dessutom bidrag till driftkostnad för lokaler med faktisk kostnad, som dock är maximerad till genomsnittskostnaden per år och plats för motsvarande kommunal verksamhet. 6. Korttidsdagis 6.1. IKEA IKEA:s barnpassningsverksamhet Småland finns på alla varuhus och är placerad nära entrén. Öppettider är desamma som varuhusets öppettider som för närvarande är 10 20, alla dagar. Barn i åldrarna 3 10 år är välkomna att vara på Småland under en timme. Ytan på lekytorna skiljer sig lite mellan olika varuhus beroende på storleken på varuhusen, IKEA:s centrala rekommendation är en minsta yta på c:a 100 kvm. Hur många barn som kan vistas samtidigt på ytan är upp till brandsäkerhetsmyndigheten, vilket innebär att det kan se olika ut i olika varuhus. IKEA har en gräns på att varje person i lekrummet kan ansvara för max 15 barn, alltså 30 barn om det är två personer som bemannar lekrummet. Antalet barn kan variera, IKEA menar att det alltid är en bedömningsfråga, många springsugna 7- åringar kräver mer uppmärksamhet än lika många filmtittande 5-åringar. Antal personer som jobbar varierar, varuhuset bemannar utifrån ett uppskattat behov och det kan skilja sig både mellan varuhusen och mellan olika dagar eller klockslag. IKEA rekryterar personer som tycker att det är roligt att jobba med barn, men kräver ingen pedagogisk utbildning. Däremot har IKEA stränga krav på kunskaper i Hjärt- Lung-Räddning (HLR) med särskild barninriktning för all personal som jobbar på Småland. Dessa kunskaper uppdateras med jämna intervall och ingår alltid i introduktionsutbildningen. Längden på introduktionsutbildningen skiftar från varuhus till varuhus. I utbildningsinnehållet ingår ren IKEA-kunskap, HLR-kunskap och rutiner/säkerhet för lekrummet, t.ex. utrymningsövningar.

16 16 (19) 6.2. S.A.T.S. Den barnpassningsverksamhet, MiniSats, som erbjuds är tillgänglig för medlemmars barn i åldrarna 3 månader till 10 år. S.A.T.S. har skapat ett eget regelverk med en helt egen verksamhet med rutiner för säkerhet såsom hjärt- och lungräddning, barnsäkra lokaler och personal som är barnskötare. Gränsen för antalet barn är 10 barn per barnskötare och barn under 2 år räknas som två barn. Man har även en ledare vid varje barnpassningsverksamhet. Tidsgräns för MiniSats är 1,5 timmar per besök och ett besök per dag. Ingen annan mat än välling och vatten är tillåten, med hänvisning till eventuella allergier. Med hänvisning till barnperspektivet stänger de verksamheten under kvällarna, då ska barnen sova, och om barnen är sjuka får de inte komma till MiniSats; sjuka barn ska vara nedbäddade hemma Friskis&Svettis Det finns inget särskilt internt regelverk, varje anläggning bestämmer själva om barnpassningstjänst ska finnas och hur den ska organiseras. Friskis&Svettis har inga särskilda utbildningar eller krav för de som arbetar som barnpassare. Vanliga krav för att kunna lämna barn till barnpassning är att föräldern, som lämnar barnet, är medlem i Friskis&Svettis, att barnet är äldre än två år och att barnet är blöjfritt. Sjuka barn får inte lämnas. Vid flera anläggningar, som erbjuder barnpassning, tas en extra avgift ut för denna tjänst. Avgiften är mellan 20 och 60 kronor 11. Vid Friskis&Svettis Lidingö använder de enligt uppgift vanliga lokaler, ingen speciell barnanpassning anses behövas. Det finns mikrovågsugnar för att värma barnmat. För en grupp på 12 barn har de 4 barnpassare, det vill säga 3 barn per barnpassare. 7. Stockholms universitets lokaler Tillgången till lokaler vid Campus Frescati är mycket begränsad. Det finns dock lokaler som ytmässigt och funktionsmässigt skulle kunna användas för barnpassningsverksamhet, ett litet seminarierum är ca 40 kvm. Frågan handlar om prioriteringar, det kan dels handla om seminarierum som flyttas från lokalbokningen och därmed minskar de potentiella undervisningsytorna, dels eventuella fria ytor vid någon av förvaltningsenheterna. En framtida möjlighet, där prioriteringsfrågan inte blir lika framträdande, skulle kunna vara att lokaler för barnpassning planeras in i det projekterade kårhuset. När denna utredning genomförs har frågan om möjliga lokaler för barnpassning inom ett kårhus inte väckts officiellt, gentemot Kårhuskommittén. Frågan om det blir ett kårhus är inte heller löst, då tiden för denna utredning går ut. Bland annat söks, enligt uppgift, finansiering för projektet. Underhandsbesked från Kårhuskommittén ger dock att man 11 I Malmö kostar det till exempel 60 kr per år barnet måste vara medlem i F&S

17 17 (19) inom systemarbetet med det projekterade kårhuset ska se över möjligheterna att där införliva lokaler för en eventuell barnpassningsverksamhet. Möjligheten att SUS eventuellt skulle kunna bedriva barnpassningsverksamhet, som de gjorde i Gula villan under 1980-talet, påverkas av vilka beslut som tas angående kårobligatoriet. Det planerade kårhuset planeras att tidigast stå färdigt under år Ytterligare en möjlighet till lokaler för barnpassning kan ges om beslutet av Stockholms stad kommunfullmäktige att anta en detaljplan för byggandet av 260 bostäder, varav 130 studentlägenheter, på Albanoområdet vinner laga kraft. Beslutet överklagades dock av bland andra KTH i mars Länsstyrelsen har ännu inte fattat beslut i frågan. För det fall att inga av dessa byggnader blir verklighet inom en överskådlig framtid faller frågan tillbaks på möjliga omdispositioner av lokalutnyttjandet inom de befintliga lokalerna i Frescati/Albanoområdet. 8. Quottis Quottis är ett initiativ vid KTH inom KTH Future Faculty och bygger på ett konstaterat behov för främst yngre forskare att kunna hålla kontakten med sina kollegor och verksamhet under föräldraledigheten. Verksamheten invigdes i september 2007 och menat som ett tidsbegränsat försöksprojekt till Quottis drivs på uppdrag av KTH genom handelsbolaget E2L, där man har anställt kvalificerade förskolepedagoger med lång erfarenhet. Quottis erbjuder korttidspassning av barn i åldrarna från 6 och upp till 36 månader, främst för föräldralediga KTH-anställda. Barn till andra, som studerar eller arbetar vid KTH, är välkomna i mån av plats. Plats bokas i förväg och varje bokning debiteras med 40 kronor. Tidsgränsen är högst tre timmar vid tre tillfällen per vecka. Verksamheten är öppen helgfri måndag till fredag klockan samt I genomsnitt har Quottis haft 30 barn per vecka i sin verksamhet. Innan Quottis startades kontrollerade KTH verksamhetsformen med Skatteverket, som inte hade några invändningar mot denna. Verksamheten finansieras delvis med medel från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Verksamheten kommer att läggas ner i början av år I juni 2008 avslog regeringen en ansökan från KTH om tillstånd att bedriva en avgiftsbelagd försöksverksamhet med barntillsyn m.m.. Regeringens beslut är, enligt underhandsbesked från Utbildningsdepartementet, motiverat av att verksamheten inte är något högskolor ska använda sina resurser till utan att detta ska hanteras av andra, t.ex. kommunen. Högskolors medel ska inte användas till annat än de är ämnade för, nämligen utbildning som vilar på en vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på

18 18 (19) beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete Slutsats Regeringens beslut att avslå KTH:s ansökan att bedriva barntillsynsverksamhet innebär att det är klarlagt att universitet och högskolor inte ska erbjuda barnpassning. Beslutet kan möjligen ses som en gränsdragning av de krav, som ställs på universitet och högskolor i Högskolelag 1 kap. 5, om främjande av jämställdhet och breddad rekrytering. Sammanställningen av studentenkäten, som genomfördes inom detta utredningsuppdrag, bekräftar att studenternas behov av barnpassning främst uppkommer då den ordinarie barnomsorgen inte är tillgänglig. Eventuellt kan detta användas i en dialog med kommuner, främst Stockholms stad, och andra aktörer om hur behovet av barnomsorg inom universitetets upptagningsområde ser ut. Det behov av anpassningar som småbarnsföräldrarna ger uttryck för i studentenkäten belyser vikten av de frågor som Planeringsenheten vid Stockholms universitet, i juni 2008, gavs i uppdrag av rektor att hantera inom ramen för universitetets långsiktiga plan respektive verksamhetsplan. Framförallt är det undervisning och obligatoriska moment före klockan 09.00, efter klockan eller på helger som kan medföra problem för studerande med barn. I studentenkäten angav flest antal respondenter, 31,1 %, definitionen av dagtid som mellan klockan och Dessutom angav 41,2 % att kvällstid börjar klockan Som nämnts ovan är det vanligast att förskolor i Stockholmsområdet har öppet på vardagar mellan och 18.00, med möjlighet till 30 minuters förändring av tiden efter skriftlig ansökan. Dessa uppgifter kan ge en vägledning vid schemaläggning av undervisning och obligatoriska moment. Att den ordinarie barnomsorgen planerar in studiedagar och ledighet för sin personal är utanför universitetets påverkan, men universitetet kan underlätta genom att tillåta en viss flexibilitet till stöd för studerande med barn. En sådan inställning kan även hjälpa andra studenter vilka kan ha behov av anpassningar, som till exempel studenter med funktionshinder. I de fall då ordinarie barnomsorg inte är tillgänglig på grund av barnets sjukdom menar projektgruppen att barnet inte bör vistas vid universitetet, framförallt i de fall då det förekommer smittorisk. Däremot kan det underlätta för studenter med barn om de då akuta situationer uppstår i samband med obligatoriska moment, t.ex. att barnet insjuknat akut, kan erbjudas alternativt fullgörande av det obligatoriska momentet. 12 Högskolelag 1 kap pp

19 19 (19) Referenser Lagstiftning Arbetsmiljölag (1977:1160), AmL Arbetstidslag (1982:673), AtL Diskrimineringslag (2008:567), DL Högskoleförordning (1993:100), Hf Högskolelag (1992:1434), HL Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL Lag (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Semesterlag (1977:480), SemL Skollag (1985:110), SL Riktlinjer för förskoleverksamhet Skolverket Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholms stad Utbildningsförvaltningen Riktlinjer för tillståndsgivning, godkännande och ersättning - Gällande enskilt driven förskola, allmän förskola och fritidshem, familjedaghem och fritidsklubb, enskilt driven förskoleklass som inte är knuten till fristående skola. (juni 2008) Intagnings- och kvargåenderegler för plats i stadens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

20

21 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet Publicerad från till respondenter (4674 unika) Introduktion Enkäten genomfördes som en del i en utredning om möjligheten att erbjuda barnpassning inom universitetets lokaler. Utredningsgruppen fastställde tidigt att det behövdes en viss behovskartläggning för utredningen. Svarstid för enkäten var perioden 4 till 21 november E-post gick ut till ungefär aktiva studenter, varav cirka 2000 forskarstuderande. Under enkätperioden lades information om enkäten och uppmaning att besvara den ut på de plasmaskärmar för information, som finns vid Campus Frescati och Campus Konradsberg. 1. Är du förälder till hemmavarande barn under 18 år eller planerar du att bli förälder under din studietid? Alternativ Procent Värden 1 Ja 40,8 % Nej 59,2 % 2775 Totalt

22 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 2. Vilken är din studienivå? Alternativ Procent Värden 1 Grundnivå 53,5 % Avancerad nivå 30,6 % Forskarnivå 15,9 % 304 Totalt

23 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 3. Vilken är din kurstakt? Alternativ Procent Värden % 77,0 % % 3,6 % % 10,6 % % 1,7 % 33 5 Annan 7,1 % 136 Totalt

24 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 4. Var bedriver du huvuddelen av dina studier vid Stockholms universitet? Alternativ Procent Värden 1 Campus Frescati 58,7 % Campus Konradsberg 27,2 % Campus Kräftriket 7,1 % Kista 1,2 % 23 5 Socialhögskolan 5,2 % 99 6 JMK 0,6 % 12 Totalt

25 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 5. Hur skulle du beskriva din könsidentitet? Alternativ Procent Värden 1 Man 17,8 % Kvinna 81,4 % Annan 0,7 % 14 Totalt

26 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 6. Hur många hemmavarande barn har du? Alternativ Procent Värden ,2 % ,5 % ,4 % ,8 % ,3 % 25 6 Fler än 4 0,7 % 13 Totalt

27 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 7. Finns det ytterligare en vuxen i ditt hushåll? Alternativ Procent Värden 1 Ja 87,1 % Nej 12,9 % 193 Totalt

28 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 8. Studerar den personen också? Alternativ Procent Värden 1 Ja - heltid 9,0 % Ja - deltid 4,2 % 55 3 Nej 86,7 % 1131 Totalt

29 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 9. Vilken ålder har barnet? Alternativ Procent Värden år 4,3 % år 8,4 % år 9,9 % år 32,4 % år 29,5 % månader 3,9 % månader 3,5 % månader 2,2 % månader 1,7 % Yngre än 2 månader 4,1 % 61 Totalt

30 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 10. Vilken ålder har barnet? Alternativ Procent Värden år 9,5 % år 19,1 % år 20,2 % år 42,9 % år 6,1 % månader 0,2 % månader 0,4 % månader 0,1 % månader 0,5 % 4 10 Yngre än 2 månader 1,1 % 9 Totalt

31 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 11. Vilken ålder har barnet? Alternativ Procent Värden år 19,2 % år 33,1 % år 27,3 % år 19,6 % år 0,8 % månader 0,0 % månader 0,0 % månader 0,0 % månader 0,0 % 0 10 Yngre än 2 månader 0,0 % 0 Totalt

32 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 12. Vilken ålder har barnet? Alternativ Procent Värden år 28,9 % år 50,0 % år 7,9 % år 5,3 % år 0,0 % månader 0,0 % månader 0,0 % månader 0,0 % månader 2,6 % 1 10 Yngre än 2 månader 5,3 % 2 Totalt 38 12

33 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 13. Vilken ålder har barnet? Alternativ Procent Värden år 23,1 % år 38,5 % år 23,1 % år 7,7 % år 0,0 % månader 0,0 % månader 0,0 % månader 7,7 % månader 0,0 % 0 10 Yngre än 2 månader 0,0 % 0 Totalt 13 13

34 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 14. När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? Alternativ Procent Värden 1 Alltid 10,4 % I samband med grupparbete 33,7 % I samband med självstudier 21,4 % I samband med undervisning på dagtid 32,6 % I samband med obligatorisk undervisning på dagtid 36,4 % I samband med undervisning på kvällstid 20,3 % I samband med obligatorisk undervisning på kvällstid 22,0 % Vid tentamen på helger 22,7 % Vid tentamen på kvällar 20,2 % I samband med laboratoriearbete på dagtid 7,4 % I samband med laboratoriearbete på kvällstid 6,8 % När den vanliga barnomsorgen är stängd 51,5 % När barnet är sjukt 31,3 % Aldrig 11,9 % 226 Totalt

35 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 15. När tror du att du skulle ha/hade haft behov av barnpassningsmöjlighet vid universitetet? Alternativ Procent Värden 1 I samband med egen undervisning 82,4 % I samband med egen handlening 64,8 % I samband med handledning åt andra 54,8 % 137 Totalt

36 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 16. Vilken av följande tidsintervaller stämmer närmast med din definition av dagtid? Alternativ Procent Värden ,1 % ,1 % ,7 % ,0 % ,5 % ,6 % 66 Totalt

37 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 17. Vilken av följande tider stämmer närmast med din definition av kvällstid? Alternativ Procent Värden ,8 % ,0 % ,2 % ,1 % ,4 % ,5 % 5 Totalt

38 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 19. Har du erfarenhet från korttidsdagis? Alternativ Procent Värden 1 Ja 4,9 % 74 2 Nej 95,1 % 1427 Totalt

39 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 20. Vilken typ av korttidsdagis har du erfarenhet av? Alternativ Procent Värden 1 IKEA 39,7 % 29 2 S.A.T.S. 31,5 % 23 3 Friskis&Svettis 16,4 % 12 4 Annan 61,6 % 45 Totalt 73 19

40 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 22. Hur har det fungerat med korttidsdagis? Alternativ Procent Värden 1 Mycket bra 54,8 % 40 2 Bra 41,1 % 30 3 Dåligt 6,8 % 5 4 Mycket dåligt 1,4 % 1 Totalt 73 20

41 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 24. Om universitetet erbjöd barnpassning. Hur ofta tror du att du skulle utnyttja den för ditt/dina barn? Alternativ Procent Värden 1 Aldrig 13,4 % Alltid 4,3 % 81 3 En gång per år 1,7 % 32 4 En gång per termin 14,7 % En gång per månad 17,8 % Två till tre gånger per månad 21,8 % En gång i veckan 10,3 % Flera gånger i veckan 16,0 % 304 Totalt

42 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 25. Skulle du vara villig att betala en avgift för att utnyttja korttidsdagis vid Stockholms universitet? Alternativ Procent Värden 1 Ja 77,7 % Nej 22,3 % 297 Totalt

43 :05 QuestBack export - Möjlig barnpassning vid Stockholms universitet 27. Hur viktigt tycker du att det är att universitetet kan erbjuda barnpassning för att underlätta för studerande med barn? Alternativ Procent Värden 1 Mycket viktigt 34,2 % Viktigt 38,4 % Mindre viktigt 14,1 % Inte alls viktigt 5,0 % Har ingen åsikt om det 8,3 % 389 Totalt