Verksamhetsberättelse Sveriges Nötköttsproducenter. Innehållsförteckning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Sveriges Nötköttsproducenter Innehållsförteckning Föredragningslista 2 Berättelsen 3 Årsredovisning 12 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Noter 15 Revisionsberättelse 17 Valberedningens förslag 18 Motion 19 Styrelsens svar 19

2 Föredragningslista 1. Stämman öppnas. 2. Val av ordförande vid stämman. 3. Anmälan av styrelsens val av protokollförare. 4. Godkännande av dagordningen. 5. Fastställande av röstlängd. 6. Val av två personer att jämte ordföranden justera stämmans protokoll. 7. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning. 8. Styrelsens redovisningshandlingar för det senaste räkenskapsåret. 9. Revisorernas berättelse. 10. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning. 11. Fråga om ansvarsfrihet åt styrelse och kassaförvaltare. 12. Beslut i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. 13. Rese- och traktamentsersättningar. Verksamhetsberättelse Sveriges Nötköttsproducenter 2017/2018 Ordförande summerar det gångna verksamhetsåret I nöden prövas vännen är ett ordspråk som stämmer in väl under sommaren 2018 då vi upplevde den värsta torkperioden på 150 år. Effekterna av torkan kommer vår bransch att känna av under flera år framåt i form av pressad likviditet, uppskjutna investeringar och minskad tillväxt inom branschen. Mitt i allt elände upplevde vi att näringen har många vänner. Aldrig har vi haft ett så stort stöd från konsument, handel och kommuner. Näringsdepartement, myndigheter, intresseorganisationer, slakterier med flera samlades i regelbundna krismöten, där alla bidrog med sina resurser och ansvarsområden för att dämpa torkans konsekvenser. Men det goda samarbetet kom inte av sig själv. Genom tidigare samarbeten inom näringen finns kontakter, förtroende och kunskap om vilka förutsättningarna är i vår bransch. Stort medieintresse. Jämfört med tidigare år har SNP förekommit vid fler tillfällen i olika medier. Vid cirka 160 tillfällen har SNP nämnts i artiklar i papperstidningar och på webben, främst i lantbruksoch lokalmedia, men även i rikstäckande medier. Flest gånger har varit i samband med sommarens torka och de insatser som gjorts då. Rykten om slaktköer, Årets Nötköttsföretagare och vegetarisk mat för Vasaloppsåkare har också lockat journalisterna. Målgång för Handlingsplan Nöt. Under 2015 var klubbarna och rasföreningarna med och inventerade de flaskhalsar som hindrar utveckling av svensk nötköttsproduktion. Alla aktörer, näringsdepartement, myndigheter, intresseorganisationer med flera kraftsamlade för att lösa de 82 föreslagna åtgärderna. Nu är 98 procent av åtgärderna lösta eller på väg att lösas och ett helt nytt arbetssätt har formats. Nu fortsätter arbetet med nya utmaningar för att lyfta branschen. 14. Ersättning till föreningens funktionärer. 15. Beslut om årsavgift 16. Fastställande av antal styrelseledamöter. För närvarande sju stycken. 17. Val av styrelse. Se valberedningens förslag. 18. Val av ordförande i styrelsen. Se valberedningens förslag. 19. Val av revisorer jämte suppleant. Se valberedningens förslag. 20. Val av valberedning. Nuvarande valberedning finns under deras förslag. 21. Ärenden som av styrelsen hänskjutits till stämman och motioner. Ordförande Jan Forssell 22. Övriga ärenden som stämman beslutar att behandla. 23. Stämman avslutas. 2 3

3 Handlingsplan Nöt (HP) Nationell Handlingsplan Nöt är det forum där vi tillsammans med alla aktörer i hela värdekedjan, myndigheter och näringens organisationer, gemensamt stakar ut framtiden och genomför de 82 identifierade åtgärder som behövs för att kraftsamla svensk nötköttsproduktion. Handlingsplanen är indelad i fyra olika målområden; marknad, export, produktion samt stöd och regler. Syftet är att skapa en långvarig plattform där näringen driver viktiga frågor som kräver politiska åtgärder och samarbeten. Det finns inte en lösning som en enskild organisation eller myndighet kan göra för att lösa alla utmaningar inom vår produktion. För en bestående förändring krävs en gemensam satsning. SNP finns med i styrgruppen och i samtliga arbetsgrupperna för de fyra målområden. Nu avslutas denna HP och 98 procent av åtgärderna är påbörjade eller genomförda. Exempel på genomförda åtgärder är satsningar som stimulerar byggande av stallar och åtgärder för att öka konsumenters förtroende och kunskap om svensk nötköttsproduktion. Flera av de påbörjade åtgärderna är områden som kräver ständigt påverkans- och förändringsarbete, som till exempel Kontroll och tillsyn från myndigheter. Likaså arbetet med att tydliggöra mervärdet på det svenska nötköttet, ta fram nya styckningsdetaljer och utveckla selekteringen av detaljer sker fortlöpande. Men genom HP har frågorna hamnat högre upp på dagordningen hos alla aktörer. En av de åtgärder som SNP ansvarar för är att undersöka möjligheten till export av svenskt kvalitets-nötkött. Under hösten 2018 kommer myndigheter, slakterier och handel att mötas för en gemensam diskussion om våra exportmöjligheter. Projektet finansieras av LRF Kött. Branschutvecklingspengen Branschen beslutade 2016 att tre miljoner av branschmedlen ska gå till projekt inom handlingsplanerna för de tre köttslagen nöt, gris och lamm varje år under Aktörerna i HP har sökt om branschutvecklingspengar för de åtgärder och projekt de tagit ansvar för. Under 2017 och 2018 har medel har delats ut till följande projekt som fortfarande pågår. Rådgivarutbildning (Svenska Köttföretagen, start 2018) Utredning om bakgrund till dödsorsak vasst hos nötkreatur (projektutformning pågår, start 2018) Mer kunskap om Mycoplasma Bovis (Gård och Djurhälsan tillsammans med Växa Sverige, start 2017) Gårdsanpassad värmebehandling av åkerböna och ärtor till kalvar (SLU, start 2017) Orsak till att ungtjurar i liggbåsbesättningar avlider innan uppnådd slaktålder (Gård och Djurhälsan, start 2017) Forskning och projekt Via slaktavräkningen dras 4 kronor per djur till Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). De pengarna finansierar en del av deras forskning inom lantbruk- och trädgårdsbranschen. Under året har SNP påverkat att det sker relevant forskning inom områden som gynnar vår bransch samt forskning som kan vara gemensam för alla djurslag. I Agrovest är SNP ordförande i Nöt- och lammprogrammet och även här påverkar vi att det sker forskning på viktiga områden inom nötköttsproduktion. Exempel på projekt som pågår är Automatisk vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete och Nötköttsproduktion baserad på mjölk- och köttraskorsningsstutar, där ingår även forskning på Viktminskning på övernattande djur på slakteri. Ursprungsverifiering Vårt svenska nötkött har ett högt värde och konsumenter är beredda att betala ett högre pris för det. Ett högre pris kräver också en garanti för att det verkligen är svenskt nötkött i paketet eller den tillagade rätten. Därför har SNP tagit initiativ till att driva frågan om en ursprungsverifiering av svenskt nötkött. Genom ett DNA prov på varje slaktdjur får varje djur en unik id som samlas i en databas. Denna unika id kan man sedan spåra via provtagning på köttråvara och i färdiglagade rätter. Detta system skulle förhindra osund konkurrens och bidrar därmed till att det svenska avräkningspriset är på rätt nivå. Frågan drivs tillsammans med Svenska Köttföretagen. LRF Kött LRF Kött består av SNP, Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Grisföretagare, Sveriges Djurbönder och LRF. Syfte är att tillsammans öka svenska köttproducenters lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt. Samarbetet bedriver köttspecifik näringspolitik, genomför omvärlds- och marknadsanalyser, initiera opinionsbildande kommunikation och stödjer verksamhet som utvecklar marknad, företagande och primärproduktion. Via LRF Kött får vi en naturlig kontakt med LRF:s regioner och kan stötta våra regionala klubbar i deras arbete och utbildningsaktiviteter. SNP påverkar via LRF Kött Stora tunga näringspolitiska frågor som till exempel Livsmedelsstrategin, kräver en samlad näring för att vi ska få igenom våra krav. En gemensam agenda från flera organisationer gör det lättare att få möten med departement och ministrar för att diskutera våra frågor. Tillgång till expertkunskap och samordningseffekter. LRF:s sakkunniga inom juridik, djurhälsa och djuromsorg samt kommunikation är kompetenser som SNP har stor nytta av, bland annat i remissförändringar, påverkansarbete och utredningar som vi deltar i. Genom att lyfta frågorna på Köttdelegationen (LRF Kötts styrelse där SNP:s ordförande är vice ordförande) hamnar de högre på agendan hos fler organisationer. SNP lyfter de frågor som vi har gemensamt med andra köttslag som till exempel att ta fram svenska mervärden och visa på lantbrukets positiva klimatpåverkan. Samordna och påverka aktiviteter och insatser så vi får större genomslagskraft. Frågor som SNP driver i LRF Kött Projekt Romeo tillsammans med LRF och McDonald s. Säkra framtida tillgång på veterinärer med god kunskap om och intresse för lantbrukets djur. Vägledning för besiktningsveterinärer på slakterier; juridisk kompetens och påverkansarbete mot myndigheter. Påverkansarbete om ökad andel svenska livsmedel i offentlig upphandling. Möjligheter till export av svenskt nötkött; expertkompetens och kontaktnät med handeln. Krismöte och insatser på grund av sommarens torka. Utformningen av nya CAP Årets nötköttsföretagare är ett pris som delas ut av LRF tillsammans med SNP och de lokala klubbarna. Kriteriet för 2017 var ett lönsamt kombinationsföretag med nötköttsproduktion som fungerar som en motor i sin bygd och fyller den med liv. Priset 2017 gick till Pia Cederlund och Lars Norlund, Söderala Gävleborg. Syftet med priset är att visa goda exempel som lyfter och inspirerar andra producenter. Priset delas ut i samband med Köttriksdagen. Årets Nötköttsföretag 2017 blev Pia Cederlund och Lars Norlund från Gävleborg 4 5

4 #SvensktKött Svenskt Kött i Sverige AB ägs av SNP, LRF, Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Grisföretagare och Svenska Köttföretagen AB. Svenskt Kött marknadsför svenskt nötkött ut till konsumenter, restauranger och butiker genom att sprida kunskap och inspiration om svenskt kött och charkuterier med svensk köttråvara samt nyttan av svensk djuruppfödning. De skapar opinion och deltar i debatter och utbildar personal i köttbranschen inom kött- och charkuterikunskap. Svenskt Kött påverkar också politiker och beslutsfattare för att öka andelen svensk köttråvara i offentlig upphandling. www. svensktkott.se Nu har bolaget Svenskmärkning AB uppdrag att lansera Från Sverige märket som används på fler svenska livsmedel. Svenskt kött märket fasades ut under 2016 och övergick till Från Sverige märkningen. Se Axplock ur Svenskt Kötts insatser under 2017/2018 Tagit fram en broschyr med konkreta tips till kommuner och landsting som vill upphandla svenskt kött. De har även gjort en kartläggning om vilka krav kommuner ställer när de upphandlar kött. aktuell blogg 8 augusti är en digital köttskola som drivs av Svenskt Kött. Den ger på ett enkelt sätt mer kunskap om kött som råvara, mat och näring och riktar sig till personal inom dagvaruhandeln och intresserade konsumenter. Antibiotikaskolan är digitalt skolmaterial framtaget av Svenskt Kött och riktar sig till ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Kampanj riktad mot unga vuxna (18-29 år). Animerade kortfilmer som behandlar tre viktiga och starka argument: svensk djurskyddslag, djurhälsa och biologisk mångfald. Filmerna nådde drygt 1 miljon unga vuxna under perioden oktober-december Svenskt Kötts hemsida fortsätter att öka sin popularitet. Under 2017 ökade antalet unika besökare med stycken och sajten hade under sidvisningar under Köttpodden - Med spännande gäster som pratar om kött ur olika infallsvinklar. Gård och Djurhälsan Gård och Djurhälsan bildades 2015 och ägs av Svenska Köttföretagen AB, SNP, Sveriges Grisföretagare och Svenska Fåravelsförbundet. Deras övergripande uppdrag är att utveckla branschfrågor, delta i utredningar tillsammans med myndigheter, erbjuda spetskompetens i referensgrupper och dylikt. Dessa kollektiva nyttigheterna finansieras delvis av de branschmedel som dras på avräkningen. Gård och djurhälsans uppdrag; Erbjuda rådgivning på gård kring djurhälsa och produktion. Vara branschens spetskompetens för kontroll och beredskap ur djurhälsoperspektiv vid sjukdomsutbrott som till exempel salmonella och mjältbrand. Driva branschens gemensamma utvecklingsfrågor inom djurhälsa och produktion. Driva smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning. På hemsidan finns en stor kunskapsbank med artiklar, statistik och rapporter om nötköttsproduktion. Medlemmar i SNP har 50 procent rabatt på uppföljningsverktyget Kalkyler. Genom vårt ägande av Gård och Djurhälsan kan vi påverka utvecklingen av djurhälsofrågor och samordna rådgivning. För SNP är Gård och Djurhälsan viktiga som bollplank i och med deras spetskompetens inom nötköttsproduktion. SNP samarbetar med Gård och Djurhälsan kring företagande, utbildningar, djuromsorg och remissyttranden. Gård och Djurhälsan ordnar årligen Nötköttsseminarium. I år prövades ett nytt upplägg med endagarsseminarium på fyra platser i landet, Umeå, Västerås, Skövde och Ängelholm, vilket resulterade i fler besökare. De utvecklar och förstärker sin organisation mot ökad rådgivning på gård. Därför har de under året anställt flera produktionsrådgivare. Satsningen har inneburit en stor ökning av gårdsrådgivning. Nästan hälften av alla slaktade tjurar kommer från en gård som har rådgivning från Gård och Djurhälsan. Under året har vi samarbetat kring en mängd olika frågor och projekt. Några exempel är; Fakta och rådgivning på grund av de nya förutsättningar som sommarens torka orsakat. SNP är huvudman för kontrollprogrammet för utegångsdjur medan det praktiska arbetet utförs av Gård & Djurhälsan. Vid remisser och i referensgrupper med myndighet om djurhälsa- och produktionsfrågor som till exempel framtida salmonellasanering, Mycoplasma bovis, VTEC och vägledning för besiktningsveterinärer vid slakt. Samarbete med myndigheter SNP deltar i olika referensgrupper tillsammans med Näringsdepartementet, Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket. Genom att vara med i grupperna kan vi påverka och tillföra praktisk kompetens i utredningar och rutinbeskrivningar. Genom vårt stora kontaktnät med klubbarna och enskilda medlemmar kan vi skicka frågor vidare för förankring och kloka svar. SNP är också remissinstans och svarar på föreskriftsremisser som påverkar den svenska nötköttsproduktionen Följande remiss- och referensarbeten har pågått under året; Rationella bygglösningar för framtiden. Framtidens rådgivningsprogram. Förenkling vid rapportering och märkning av nötkreatur. Salmonellautredning. Branschen har som mål att utrota salmonella för att ytterligare stärka konsumenternas förtroende, öka djurhälsan och minska de kostnaderna och de påfrestningar som en salmonellasanering innebär för den drabbade producenten. Under året har branschen gemensamt arbetat fram ett förslag på strategi för framtida salmonellasanering. Målet är att i framtiden bekämpa salmonella mer kostnads- och resurseffektivt än tidigare utan att skada konsumenters förtroende för svenskt nötkött. En modell, kallad Näringens Verktyg förväntas bli färdig inom det kommande året. Vägledning för besiktningsveterinärer vid slakt. Nu bevakar SNP att den nya vägledningen följs av Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer. Vägledningen och kursinnehållet på veterinärernas utbildning finns på Jordbruksverkets hemsida. Referensgrupperna Nöt och EHEC/VTEC har en förebyggande och övervakande funktion för att försäkra oss om fortsatt god djuromsorg och låg folkhälsorisk. Näringspolitik SNP använder flera kanaler på att påverka näringspolitiskt. Dels genom egna kontakter och dels tillsammans med LRF. Även genom arbetet med Handlingsplanen finns vi med i arbetsgrupper som lyfter näringens viktigaste frågor och skapar goda kontaktnät. Livsmedelsstrategin beslutades 20 juni 2017 och innebär ett partiöverskridande erkännande av att svenskt lantbruk är en viktig aktör för att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen, sysselsättningen samt miljöoch klimatmålen. Under året har strategin resulterat i Regionalt framtagna livsmedelsstrategier som många lokala klubbar varit engagerade i. Utredning om behov av framtida rådgivning och rationella djurstallar. 15 miljoner till behovsanpassade studier kring djurhälsa och djurvälfärd. Diskussioner kring kommande jordbrukspolitik efter 2020 pågår för fullt där SNP är med i referensgruppen. Där driver vi krav på enklare stöd och regelsystem, försöker dämpa effekterna av EU: s minskade jordbruksbudget och att de kopplade stöden som nötkreaturstödet ska vara kvar. Under året har vi haft god kontakt med och stöd av civilminister Ardalan Shekarabi i frågan om att andelen svenska råvaror ska öka i den offentliga upphandlingen. Enligt Svenskt Kötts kartläggning av kommuners inköp, är idag endast 59 procent av oberett kött svensk köttråvara (nöt, gris och lamm). Tillsammans med Landsbygdsnätverket arbetar SNP för att kunskapen om betesmarkerna och nötkreaturens värde hos politiker och beslutsfattare ska öka. De virtuella och reella lobbyresorna Bushresan fokuserar på att informera om vad som händer då arealen betesmark minskar, och vad som krävs för att kunna öka andelen betesmark. Genom Landsbygdsnätverket träffas intresseföreningar och myndigheter till dialogsamtal för att hitta gemensamma ståndpunkter och för att bra fakta ska finnas tillgänglig. 6 7

5 Projekt Romeo Projekt Romeo är ett samarbete mellan SNP, LRF och McDonald s med syfte att stärka svensk nötköttsproduktion, öka tillgången på svenskt nötkött och sprida kunskap om de mervärden som svensk nötköttsproduktion bidrar med i form av biologisk mångfald, öppna landskap och god djuromsorg. McDonald s gäster frågar efter svenska råvaror och i avtalet ingår att McDonald s ska öka andelen svenskt nötkött i sina restauranger. Samarbetet innebär att McDonald s finansierar 100 avelstjurar för de besättningar som utökar sitt dikoantal med 20 nya hondjur. Det gemensamma målet är att det nationella dikoantalet ökar med kor till Avtalet gäller under och omfattar 3 miljoner kronor. Projektet öppnades för ansökan på Elmia Lantbruk 2016 och på Elmia Lantbruk 2018 kommer de sista tjurarna att delas ut. Sista augusti 2018 var 97 tjurar av de 100 beviljade. Projektet har varit framgångsrikt och fått stort genomslag i media, både nationell och lokal press. Det har också varit ett stort intresse från producenter att ansöka om en avelstjur. Det är också en stor geografisk spridning på tjurarna, från Norsjö i Västerbotten via Funäsdalen i Jämtland till Trelleborg/ Ystad i Skåne. Projektet kommer innebära att antalet kalvningar i Sverige kommer öka med minst inom fem år. Hälften av de som fått en tjur sponsrad är under 40 år. Som skäl till att vilja ha en tjur anger nästan hälften att de behöver fler djur för att bevara och utöka betesmarkerna. Ett av projektets syfte är att visa upp svensk nötköttsproduktion och de mervärden den har. Som ägare av en Romeo förbinder man sig att ta emot besök av en McDonald s franchisetagare. Många av dem har aldrig varit på en gård innan och har lite kunskap om hur nötkött produceras och hur moderna lantbruk ser ut. Dessa gårdsbesök och kontakter har gett franchisetagarna en väldigt positiv bild som de sedan sprider vidare till anställda och kunder. Ansökan har skett på SNP: s hemsida och projektledare är SNP:s verksamhetsledare. Medlemmar SNP har 18 regionala klubbar och åtta rasföreningar över hela landet som ordnar träffar, utbildningar, studiebesök med mera. Deras verksamhet ger medlemmarna ett viktigt nätverk och erfarenhetsutbyte bland producenter. De är också ett viktigt nätverk för SNP:s styrelse som bollplank i olika frågor. Vår breda förankring ute i landet och vårt kunnande inom nötköttsproduktion gör SNP till en efterfrågad producentorganisation på riksplan. Kostnaden för medlemskap under året har varit, dels en avgift till respektive klubb, mellan 50 och 200 kronor, dels en avgift på kronor till SNP som är baserad på antalet djur i företaget. Medlemsantalet har minskat med 85 medlemmar sedan förra året och SNP har medlemmar vid verksamhetsårets slut. Minskning är fem procent vilket är ett väldigt litet medlemstapp om man tänker på att det totala antalet lantbrukare under året har minskat. Styrelsen tolkar det som att de flesta medlemmarna är nöjda med sitt medlemskap och de aktiviteter som klubbarna genomför. Givetvis är målet att bli fler medlemmar. I Sverige finns företag som har nötkreatur (Sveriges officiell statistik 2016 JO 35 SM 1701) men bara 15 procent är medlemmar i SNP. Här finns en stor utvecklingspotential som styrelsen arbetar med. Vår medlemskår speglar strukturen på nötköttsföretag i Sverige. Liksom i SCB:s statistik över företag med nötköttsproduktion har den största andelen medlemmar dikoproduktion och gruppen företag med 0-25 respektive 0-50 djur. Det visar att oavsett produktion och företagsstorlek vill nötköttsproducenter vara med i SNP. Det är också en viktig del i vår vision, att mångfalden av företag är vår styrka, då vi kan erbjuda samhälle och konsumenter nötkött från olika uppfödningstyper och hävd av betesmarker med biologisk mångfald över hela landet. Under augusti 2018 tog styrelsen beslut att påbörja ny kampanj för att värva medlemmar med hjälp av telemarketing. McDonald s franchisetagare Carina Eriksson träffar Romeo och Jakob Vallin utanför Motala. Medlemsundersökning Under januari 2018 lät styrelsen göra en undersökning bland nötköttsproducenter för att få veta hur SNP uppfattas och vilka frågor medlemmar och icke medlemmar tycker är viktigast att SNP driver. 67 procent av alla medlemmar är positiva eller mycket positiva till det arbete SNP gör och tycker att SNP:s viktigaste uppgift är att bevaka och driva påverkansarbete mot myndigheter och beslutsfattare. Mer än hälften av alla medlemmar har varit på ett arrangemang som ordnats av SNP eller klubbarna och mest uppskattat är studiebesök hos andra producenter. Att via klubbarna träffa andra producenter och byta erfarenheter är en viktig anledning till det positiva intrycket av SNP. Medlemmarna anser också marknaden vara en viktig fråga för SNP att arbeta med. Både den mot konsument och den mot slakterierna för vi ska ha ett stabilt avräkningspris. En annan lika viktig framtidsfråga för medlemmarna är lönsamhet och att lyfta mervärdet för det svenska nötköttet hos konsumenterna. Dessa samstämmiga åsikter finns oavsett vilken del av landet man bor i eller vilken typ eller storlek av nötköttsproduktion man har. Likaså om man är medlem i SNP eller inte. Den positiva inställning till SNP och det arbete klubbarna gör, visar sig också i vårt medlemsantal. De som går ur vår förening gör det i huvudsak på grund av att de slutar med sin produktion. Kommunikation Grillkväll med Jönköpings läns Köttproducenter. Det serverades lokalproducerade hamburgare, bröd med goda tillbehör Under året har SNP deltagit på Nötköttsseminariet Umeå, Västerås, Skövde och Ängelholm, besökt klubbarna och stöttat deras verksamhet. Tre medlemsbrev har skickats per post samt ytterligare två enbart på e-post. I april bjöd styrelsen in representanter från varje klubb och rasförening till en heldagskonferens i Stockholm. Syftet var att få en tätare kontakt med klubbarna, rasföreningarna och styrelsen och för att diskutera aktuella frågor och ett tillfälle för styrelsen att informera om sitt arbete. Det var en mycket lyckad och uppskattad dag. 8 9

6 Under året har SNP förekommit i lantbruksmedia vid cirka 160 tillfällen. Flest artiklar har förekommit i lantbrukspressen om aktuella händelser och utspel. Ofta tar sedan lokaltidningar upp nyheten och sprider vidare. Det som bidrog till flest artiklar och störst spridning var torkan och de insatser som gjordes i samband med den. Utöver SNP:s cirka 160 egna mediaträffar har de lokala klubbarna har också förekommit i media vid flera tillfällen. I varje nummer av tidningen Nötkött skriver SNP en krönika. Nötkött utkommer sex gånger per år och har en ts-kontrollerad upplaga på exemplar. Som medlem i SNP får man rabatt på tidningen Nötkött. Styrelsen Styrelsen har sammanträtt vid 12 tillfällen varav tre har varit fysiska möten. Under ordförandekonferensen den 12 april 2018 var hela styrelsen med. Det har varit fler sammanträden än tidigare år då det dykt upp frågor mellan inlagda möten. Styrelsen har bestått av följande ledamöter. Ordförande Jan Forssell, Bjursås Lantbruk, Bjursås GDPR Från 12 april Vice ordförande Anders Fredriksson, Pålstorp Lilla huset, Julita Övriga ledamöter Kenneth Åström, Gubböle, Umeå Anna Jamieson, Tumbo gård, Boxholm Camilla Hansson, Nötabo gård, Genarp Olof Boson, Torp, Mönsterås Dan Waldemarsson, Långhult; Habo Adjungerade ledamöter Tidningen Nötkött; Lena Widebeck NAB; Christer Svensson Svenska Köttföretagen; Theres Strand LRF Kött; Maria Dirke, till och med maj 2018, därefter Viktoria Östlund. Den 25 maj 2018 kom en ny lag om hantering av personuppgifter GDPR. SNP har inventerat och dokumenterat hur vi hanterar medlemmars kontaktuppgifter. Informationen har skickats ut till medlemmar tillsammans med medlemsfakturan och finns även på vår hemsida under medlemsinfo Varumärkesmanual Styrelsen har tagit fram en varumärkesmanual för att skapa en gemensam syn kring vad SNP står för och vad vi kan tillföra branschen. Den talar om föreningens vision och syfte, vilket vårt uppdrag och våra unika tillgångar är, vilka värderingar vi har och hur vi vill uppfattas. Den talar också om vad vi arbetar för och vad som särskiljer oss från andra. Den presenterades på ordförandekonferensen den 12 april 2017 och får gärna spridas i klubbarna och finns på vår hemsida Sekreterare Carina Johansson, verksamhetsledare Kassör Maria Edman, Jorstorp, Ljungsarp Revisorer Kjell Ingvar Hägg, Hörby Lars Hägg, Valdemarsvik Marie Larsson, Kristinehamn (suppleant) Ekonomi SNP har under verksamhetsåret ett negativt rörelseresultat på kr, vilket till största delen beror på kostnaderna för medlemsundersökningen och ordförandekonferensen. Dessa kostnader har täckts upp av, dels upplösning av periodiseringsfond på kronor, samt aktieutdelning från Gård & Djurhälsan på kronor. Så sammantaget gör SNP ett positivt resultat på kronor. Verksamhetens ekonomi grundar sig helt på avgifterna från våra medlemmar. Minskning av medlemsantalet har inte påverkat resultatet negativt. Främst är det två saker bidrar till det positiva resultatet. Verksamhetsledaren är projektledare för Projekt Romeo och den arbetstiden köper projektet av SNP. Styrelsen för Gård och Djurhälsan beslutade om en aktieutdelning på kronor till SNP. Styrelsen har beslutat avsätta aktieutdelningen till att betala kommande avbetalningar på låneskulden till LRF för köpet av aktier i Gård och Styrelsen 2017/2018 djurhälsan.r SNP 10 11

7 12 13

8 14 15

9 16 17

10 Valberedningens förslag Presidium Ordförande Karin Andersson, Vrena Vice ordförande Per Holmberg, Sparreholm Protokollförare Styrelsen har anmält Carina Johansson, verksamhetsledare SNP Reseersättning Enligt LRFs normer på 18,50 kronor per mil. Timersättning Enligt LRF:s normer på 235 kronor per påbörjad timme vid alla möten. Arvode funktionärer Ordförande: Ett basbelopp per år. Vice ordförande: 25 procent av ett basbelopp per år. Övrig ledamot: 10 procent av ett basbelopp per år. Valberedningens ordförande: 2 procent av ett basbelopp per år. Ett basbelopp är kronor Antal styrelseledamöter Åtta stycken (tidigare år sju stycken) Styrelseledamöter Val på två år; Jan Forssell, Bjursås (omval) Anna Jamieson, Boxholm (omval) Camilla Hansson, Genarp (omval) Anna Samuelsson, Skeppshult (nyval) Ove Conradsson, Falköping (nyval) Ett år kvar på mandattiden Kenneth Åström, Umeå Olof Boson, Mönsterås Anders Fredriksson, Julita Ordförande för styrelsen Jan Forssell, Bjursås (omval) Revisorer Kjell Ingvar Olofsson, Hörby (omval) Marie Larsson, Kristinehamn (nyval som ordinarie, tidigare suppleant) Sarah Hamilton Widegren, Väderstad (suppleant, nyval) Valberedningen har bestått av Lars Nathanaelsson, Häggenås (ordförande) avsäger sig omval Patrik Ohlsson, Kil Martina Schagerlund, Eskilstuna Niklas Rungegård, Ingelstad Viktor Pålsson, Löberöd Motion till snp föreningsstämma 2018 Motion 1 ang. felrapporterade djur i cdb och påföljderna för ev. köpare. Bakgrund Vid köp av djur som inte blivit rätt rapporterade av säljare enligt CDB:s regler kan köparen mista stödutbetalning även om köparen har hanterat all rapportering rätt. Ex. Ett köp av djur skedde datum x. Köparen av djuren får en leveranssedel och rapporterar in ett köp av djuren datum x. Säljaren gör däremot fel och rapporterar djuren sålda datum y. Vid beräkningen utav djurenheter skickas papper ut till köparen och djuren som köptes har fått felkod 14. Köparen har bevisning på köpet datum x genom sin leveranssedel och skickar in det till länsstyrelsen och det rättas. Trots detta kommer djuren inte vara godkända för stöd hos köparen. Vid köp av djur kan också rödmarkeringar (ej rätt rapporterade djur) från säljaren följa med över till köparen, utan köparens vetskap. Detta straffar då köparen genom att djuret inte är stödberättigat, även om felet är gjort hos säljaren. Förslag till beslut DÄRFÖR YRKAR VI FÖR: Att vid bevisning att djuren har varit på den stödsökande gården sedan leveransdatumet ska djuren vara stödberättigade. Att rödmarkerade djur inte ska gå att rapportera till försäljning. Skara Skaraborgs Köttproducentklubb genom Johanna Catoni Styrelsens svar; Motion nr 1: Felrapporterade djur i CDB och påföljderna för ev köpare Motionären lyfter en mycket viktig fråga som orsakar stora ekonomiska konsekvenser för köparen. Jordbruksverkets tidigare tolkning av EU förordningen har tillåtet en flexiblare rapportering av djur. Efter en EU revision 2016 fick Sverige böter. LRF driver frågan tillsammans med Näringslivets regelnämnd. I april 2018 skickades också en skrivelse gällande regeln vid köp av djur in till EU-kommissionen. Motionären föreslår också att felrapporterade djur med rödmarkering inte ska kunna gå att rapportera till försäljning. Enligt Jordbruksverket finns inte den tekniska möjligheten att stoppa en utrapportering av dessa djur vid försäljning. SNP har också varit i kontakt med Svenska Köttföretagen om utformning och tillämpning av förmedlingsavtalen som reglerar förmedling av livdjur via slakterierna. Redan nu står det i förmedlingsavtalen hos de flesta slakterierna att förmedlade djur ska vara korrekt rapporterade. Svenska Köttföretagen för också en dialog med slakterierna om det går att göra mer för att säkra att förmedlade djur är rätt rapporterade. Styrelsen föreslår stämman att Angående möjlighet till regelförändring så felrapportering innan köp ska inte drabba köparen, anser styrelsen motionen besvarad. Angående möjligheten till att felrapporterade djur med rödmarkering inte ska kunna utrapporteras vid försäljning, anser styrelsen motionen besvarad. Bifalla styrelsens förslag att tillsammans med Svenska Köttföretagen föra dialog om att säkra att förmedlade djur är rätt rapporterade

11 Motion till snp föreningsstämma 2018 Motion 2 ang. nedklassning av mark i grödkod 50 till grödkod 49 och dess bedömning. Bakgrund Många gårdar runt om i framförallt Skaraborg har haft omfattande markkontroller utförda av Länsstyrelsen. I kontrollerna har de bedömt grödkoderna och en stor del har blivit nedklassat från grödkod 50 (produktiv vall), ned till grödkod 49 (slåtter och betesvall som inte är godkänd för grödkod 50). I beskrivningen för grödkod 50 står det: Använd inte grödkod 50 för vallar som domineras av smalbladiga gräs eller andra arter. Smakliga smalbladiga gräs och örter får ingå, men om de är dominerande ska du istället använda grödkod 49. Rörflen får du redovisa som grödkod 50 om den sköts som vall och används till foder. Arter som inte är godkända som vallgräs är till exempel veketåg och tuvtåtel. Omfattande inslag av sådana arter kan göra att skiftet inte är godkänt som grödkod 50. För att du ska kunna få miljöersättning för vallodling eller ersättning för djurhållning i ersättningarna för ekologisk produktion måste din vall vara godkänd enligt dessa villkor. I övrigt kan du få samma stöd och ersättningar som listas under grödkod 49. I reglerna står det dominerad gröda, alltså mer än 50%. I denna motion ifrågasätter vi sättet bedömningen som idag är helt okulär. Att markägaren/skötaren kan ha gjort att en bedömning av att skiftet idag är dominerad av vallgräs (kanske 51% eller 55%), men vid en kontroll kan kontrollanten uppfatta det som 49% vallgräs och då klassa ned marken. Att efterkontroller sker för att säkerställa att bedömningen blir rättvis samt en förändring i sanktionsregler så att endast delar av berörd mark får ändring av grödkod och inte hela fält till 100 % vid en mindre avvikelse. Som enskild måste du även kunna ifråga sätta kontrollantens bedömning till myndigheten eller högre tjänsteman och få möjlighet att få en om kontroll om så skulle behövas. Är man inte nöjd kan man överklaga myndighetens beslut. LRF har arbetat mycket med kontrollfrågor. Ett samarbete mellan SNP och LRF gällande krav på myndigheterna att kontrollanterna måste ha kompetensutveckling och bättre bedömningsmetoder vore önskvärt. SNP tar med sig motionen till LRF Kött där den då kan lyftas gemensamt och ge större kraft. Styrelsen anser därmed motionen besvarad Förslag till beslut DÄRFÖR YRKAR VI FÖR: Att bevisningen av nedklassning av mark i grödkod 50 till 49 ska kunna bevisas med större säkerhet, och därför också bli lättare för markägare/skötare att bedöma vid ansökan av stöd samt vid skötsel av markerna. Skara Skaraborgs Köttproducentklubb genom Johanna Catoni Styrelsens svar; Motion nr 2: Nedklassning av mark i grödkod 50 till grödkod 49 och dess bedömning. Sveriges nötköttsproducenters styrelse delar motionärens uppfattning att: Bättre beslutsunderlag ger större säkerhet vid bedömning av grödkoder Kontrollanterna skall ha bra teoretisk och praktisk kompetens och vara insatt i hur regelverket fungerar. Vi kan då få bra förutsättningar för att våra kontroller blir genomförda på ett korrekt sätt. Kontrollanterna måste därför ha en god kompetens inom det område som de skall kontrollera. Det är viktigt att vi har en fungerande rättssäkerhet när den enskilde/företagaren blir kontrollerad. Om det finns brister hos kontrollanten kan det få konsekvenser för den enskilde. Myndigheterna måste därför uppfylla att deras anställda har den aktuella kompetensen samt att metoderna för kontrollen säkerställs på ett vedertaget sätt som krävs för att säkerställa bedömningen av mark och där tillhörande grödkoder. Genom årlig kompetensutveckling och uppföljning av utförda kontroller inom området av kontrollanter som haft längre erfarenhet, kan det skapas bättre förutsättningar för att ge mer rättvisa bedömningar. Vid bedömningar av grödkod 50 respektive grödkod 49 finns det föreskrifter som tydligt ger hänvisningar till vad som faller i inom grödkods begrepp. Det finns även förskrifter som tydligt anger hur grödan skall vara etablerad, ålder, skötsel mm. Det svåra i bedömningen härrör sig till hur den utförs och hur stor del som är av annan gröda enligt föreskrifterna. Hela fält behöver inte nedklassas eller ändras utan man kan istället ta del av vilket ger att bedömningen inte handlar om 100 % förändring utan lägre % andel istället. Bedömningen måste ge en objektiv beskrivning av det som finns vid kontrolltillfället och dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena. Det måste därför finnas tydliga instruktioner för kontrollanterna så att alla gör likartade bedömningar

12 Motion inför Köttriksdag 2018 i Sörmlands län Motion 3. Krisstöd med anledning av torkan 2018 Med anledning av den svåra torka som rått under 2018 riskerar inte bara att få ekonomiska konsekvenser för detta år, utan leda till följd konsekvenser för flertal kommande år. Köttproduktionen med betande djur bedrivs till stor del i områden som berättigar till så kallat kompensationsbidrag. På grund av foderbristen måste en stor andel av köttproducenterna minska sina djurbesättningar för att matcha fodertillgången under vintern 2018/19. Detta får till följd att djurantalet som ligger till grund för stödberäkningarna 2019 kommer att påverkas (räkneperiod1/8-31/7). Genom detta riskerar många att ramla ner i ersättningssystemet. Vid en snabb analys ser man att flertalet lantbrukare riskerar att förlora kr per ha foderareal på grund av detta. Med denna motion vill vi att SNP jobbar mot regering och myndigheter att införa lättnader/dispenser i det fyrkantiga system som ligger till grund för kompensationsstödet för att minska de ekonomiska följderna för flertalet år framöver som en neddragning av besättningsstorleken pga. torkan medför. Styrelsen i Jämtlands läns nötköttsproducenter. Styrelsens svar Motion nr 3; Minskad djurtäthet på grund av torkan Motionären vill att SNP jobbar mot att minska de ekonomiska följderna som riskerar komma nästa år om djurantalet minskar på grund av foderbrist, med lägre kompensationsbidrag som följd. Reglerna kring kompensationsstödet mötte stor kritik då det infördes för att det ger stora ekonomiska skillnader mellan de olika stödnivåerna. Näringen och SNP protesterade kraftigt, dock utan framgång, då de presenterades. Nu finns regelverket och förutsättningarna är kända vid ansökningstidpunkten. Djurräkningsperioden 1 aug 2017 till 31 juli 2018 påverkades inte av torkan och minskat djurantal. Det är innevarande period som kan få konsekvenser om man inte har foder till ordinarie antal djur. Kompensationsstödet söks i mars/april månad och vid den tidpunkten vet man fodertillgången och vilket djurantal man kommer ha och kan söka stöd för. Det är också svårt att skilja de företag som minskar på grund av torkan och vilka som gör det av andra skäl. Att hitta ett administrativt sätt för denna sortering skulle kräva stora insatser utan att ge bra träffsäkerhet. Sedan sommaren har näring och myndigheter regelbundna kontakter kring konsekvenser av torkan. Att länsstyrelsen vid bedömningar och kontroller ska ta hänsyn till sommarens torka är en fråga SNP trycker på. Styrelsen anser därmed motionen besvarad Motion till SNP årsstämma 16/ från Skaraborgs nötköttsproducenter. Motion 4. Högre vikt på förmedlingskalv. Bakgrund Med anledning av betydande och långvariga problem med kvalitén på traditionella förmedlingskalvar motionerar vi härmed om att SNP tillsammans med slakterierna ska försöka få till stånd en ny gemensam minsta vikt på dessa, helst i kombination med ett tillväxtkrav under tiden före förmedling. Förslagsvis minst 100 kg levandevikt och 600 gram daglig tillväxt fram till förmedling. Vår bedömning är att det bör gå att få till en ny branschstandard då det skulle leda till jämnare och bättre slaktkroppar och alltså ligga i både uppfödarnas och slakteriernas intresse samt att tidpunkten är lämplig nu då förmodligen införandet skulle gå ganska smärtfritt med tanke på att mycket kalv står i kö till att bli förmedlade. För att förtydliga så avser vi här traditionella förmedlingskalvar och alltså inte 14 dagars kalvar. Vidare är det heller inget som hindrar enskilda köpare och säljare att ha annorlunda kriterier i enskilda avtal. Skaraborgs nötköttsproducenter via Niklas Pettersson Styrelsens svar: Motion nr 4: Högre vikt påförmedlingskalv Motionären vill att SNP ska tillsammans med slakterierna ska ta fram en ny standard för förmedlingskalvar. Styrelsen håller med om att kalvar som fått bästa möjliga start i livet är värda ett högre pris eftersom de ger förutsättningar för bättre slaktresultat och ekonomi i hela värdekedjan. Mjölkraskalvarna skulle troligtvis vara mer motståndskraftiga om de förmedlades vid en vikt mellan kg under förutsättning att kalvarna fått rätt foderstat och miljö. Vikten av en god skötsel och utfodring i födelsebesättningen kan inte övervärderas. Att hitta sätt att stimulera till bättre uppfödningsrutiner under kalvens första månader är därmed viktigt. De stora förmedlarna i Sverige har i sitt betalningssystem ett baspris upp till kg, vilket borde vara tillräckligt incitament för att mjölkproducenterna ska behålla kalven lite längre. Köparen har också möjlighet att ställa krav på kalvens kvalité och uppfödningssätt. Vi uppmanar till mellangårds avtal. Där säljare och köpare kan diskutera alla ingående parametrar och gemensamt komma fram till vad som är bäst för kalven och prisvärt. Sammanfattningsvis anser vi att kalvförmedlarna har gett marknaden tillräckliga argument för att förmedla en större och bättre kalv. Styrelsen anser därmed motionen besvarad 22 23

13 Motion till SNP årsstämma 16/ från Skaraborgs Nötköttsproducenter Motion 5. Bevakning av offentliga upphandlingar. Med anledning av att inte alla offentliga upphandlingar sker i enlighet med önskvärda kriterier bör dessa bevakas. De offentliga köken är en marknad där vi kan öka vår försäljning vilket vi har behov av. Den numer gamla rädslan att vi inte skulle kunna leverera kan vi släppa. Vi motionerar därför om en systematisk bevakning av upphandlingar enligt ett av tre alternativ. Lokala arbetsgrupper genom lokalklubbarna, gärna i samarbete med andra intresseorganisationer som grisuppfödarna, slakterier och eller LRF. SNP har en tjänsteman som skulle kunna informera lokalklubbar som är berörda av aktuella eller kommande upphandlingar. Bearbetning av berörd upphandlare skulle sedan kunna ske m.h.a. för tillfället lämpliga intresseorganisationer. LRF kött där vi är delägare har också tjänsteman till förfogande som skulle kunna ha samma funktion samt ha möjlighet att få bra stöd från LRF:s länsförbund eller kommungrupper. Möjligen kan vi komma fram till någon kombination av dessa tre förslag. Det är dock av vikt att det tydligt framgår vem som gör vad för att arbetet ska vara just systematiskt. Skaraborgs Köttproducentklubb via Niklas Pettersson Styrelsens svar; Motion nr 5; Bevakning av offentlig upphandling Motionären önskar hjälp med systematisk bevakning av upphandlingar med anledning av att de inte alltid sker i enlighet med för svenska nötköttsproducenter önskvärda kriterier. Motionären önskar hjälp med bevakning av upphandlingar för att i god tid veta när en upphandling är på gång för att underlätta för lokala Kött klubbar att kunna påverka hur upphandlingen utformas. En sådan bevakning skulle också kunna användas för att hitta de upphandlingar som i sina kriterier verkligen inte når upp till svensk lagstiftning och där ett påverkansarbete skulle ha stor effekt. SNP är medlemmar i LRF Kött och delägare i #svenskt kött där mycket arbete har gjorts för att öka medvetenheten om de svenska mervärden inom offentlig upphandling. Stora framsteg har gjorts men det är viktigt att inte låta sig nöjas utan att fortsätta kampen för att allt kött som köps in för offentliga medel ska vara producerade minst i nivå med svensk lagstiftning. Motion till 2018 års Köttriksdag Vi i Hallands nötköttsproducenter vill genom denna motion framföra våra tankar sedan förra årets stämma. Vi kände då en tråkig inställning från SNP före och under köttriksdagen. Oengagerade! Ingen presentation av styrelsen på stämman, inga FB inlägg på er sida under hela helgen etc, etc. Vi som arrangör av detta arrangemang, som faktiskt är föreningens årsstämma, borde fått hjälp eller åtminstånne ett erbjudande om det från styrelsen Det minsta man kan begära är väl att VL sköter om ombudslapparna Och att styrelsen tar kontakt med arrangerande klubb och kollar läget i god tid före stämman Vi yrkar på att detta tas upp till diskussion på årets stämma och föreslår att det tydliggörs vad som styrelsen gör och vad arrangerande klubb skall göra samt vad klubben kan få hjälp med av ledning/vl till framtida stämmor Hallands nötköttsproducenter Styrelsens svar; Motion nr 6; SNP och engagemang i Köttriksdagen Motionären upplevde SNP som oengagerade inför stämman Det tycker styrelsen givetvis är tråkigt, för vi är djupt imponerade och tacksamma, till de mycket proffsiga och lockande arrangemang som klubbarna gör Köttriksdagarna till. SNP har inga resurser att aktivt hjälpa till med att genomföra Köttriksdagar, men vill givetvis ansvara för de uppgifter som rör vår stämma. Den rutinbeskrivning som tidigare finns är inte tillräcklig och behöver uppdateras med tydligare och mer detaljerade text om SNP och den arrangerade klubbens olika ansvarsuppgifter är. Styrelsen bifaller motionärens förslag och tar tillsammans med klubbarna fram en ny rutinbeskrivning kring SNP:s uppgifter och ansvar för framtida stämmor. För att öka köttklubbarnas ambitioner och intresse för att försöka påverka i sina hemkommuner föreslår SNP:s styrelse att ett arbetsmaterial tas fram som tydligt förklarar upphandlingsprocessen, vilka kriterier som kan ställas av den upphandlande myndigheten och vilka politiska styrmedel som finns över de offentliga köken. Ett sådant material tas fram av SNP, LRF Kött och #svenskt kött gemensamt och skapas på ett sådant sätt att samtliga köttslag kan använda det i sitt lobbyarbete. SNP samlar löpande in aktivitetsrapporter från de klubbar som bedriver påverkansarbete och presenterar goda exempel i medlemsbrev eller liknande. Styrelsen föreslår stämman att; SNP tar fram ett arbetsmaterial som förklarar upphandlingsprocessen, vilka kriterier upphandlande myndighet kan ställa och vilka politiska styrmedel som finns. SNP visar på goda exempel i medlemsbrev, krönikor och annan kommunikation

14 26 27

15 28