LIKABEHANDLINGSPLAN SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA LÄSÅRET 2019 KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA LÄSÅRET 2019 KARLSTADS KOMMUN

2 Ansvarig samt giltighetstid: Förskolechef och medarbetare på Sångtrastens förskola. Gäller för kalenderåret 2019 Upprättad: november 2018 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 1 INLEDNING... 5FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.1 VERKSAMHETSFORMER ANSVARIG FÖR PLANEN PLANENS GILTIGHET DELAKTIGHET FÖRANKRING AV PLANEN UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 3 FRÄMJANDE INSATSER Kön Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.2 Könsöverskridande identitet och uttryck Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.3 Etnisk tillhörighet Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.4 Religion och annan trosuppfattning Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.5 Funktionsnedsättning Arbetet i verksamheten 3

4 Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.6 Sexuell läggning Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.7 Kränkande behandling Arbetet i verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier insatser för att nå målen Uppföljning, utvärdering och ansvar 3.8 Ålder KARTLÄGGNING OCH ANALYS KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN ANALYS... 5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD 6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION POLICY RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL 6.5 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING RUTIN FÖR DOKUMENTATION... Bilagor 7 BILAGOR Diskrimineringsgrundernas, begreppsförklaringar 2. Ansvarsfördelning personal och chef 3. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande 4. Fallbeskrivning/Incidentrapport 5. Trivselregler 6. Trygghetspromenad/karta

5 Januari Inledning I diskrimineringslagen framgår det att verksamheten fortlöpande ska dokumentera arbetet för att motverka diskriminering och trakasserier. Förskolan har tagit fram riktlinjer och rutiner för att förhindra diskriminering och trakasserier. Skollagen är tydlig med att det ska upprättas en årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sångtrastens förskola har valt att skriva ihop rutinerna och riktlinjerna gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en och samma plan. Förskolan vill få en tydlighet och ett helhetstänk. På Sångtrastens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Enligt skollagens 6 kap och 3 kap i diskrimineringslagen. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Årligen ska det upprättas en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn samt en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Årets planerade åtgärder ska redogöras i efterföljande årsplan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet ska bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen. Vision I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. Jag är värdefull och duger för den jag är. 1.1 Verksamhetsform Den upprättade handlingsplanen gäller för Sångtrastens förskoleenhet. 1.2 Ansvarig för planen Förskolechef och förskolans personal är ansvariga för upprättande av planen och att den efterlevs. 1.3 Planens giltighet Planen gäller från Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 6 1.4 Delaktighet Förskolans personal är delaktig vid upprättande, skrivande och utvärderingen av handlingsplanen. Inför varje läsår gör avdelningarna en trygghetsvandringar (ute och inne) med sitt arbetslag samt en trygghetsvandring tillsammans med barnen. Personal och barn markerar riskområden där det eventuellt finns risk för kränkning, trakasserier och diskriminering. Riskytorna markeras på en planritning över förskolan både vad det gäller inomhusmiljö och miljön ute. På dessa ytor vill förskolan ha särskilt uppsikt. Varje avdelning gör dessutom kompisregler med sin barngrupp. Dessa regler konkretiseras i bilder för att alla ska kunna ta del av informationen oavsett språk eller annan problematik. Förskolan vill främja kamratskap och att det är kul med kamrater och att man har roligt tillsammans. Bilderna blir en plats att återkomma till för att förstärka kompisreglerna och för att påminnas vilka regler som är uppgjorda mellan varandra på avdelningen. 1.5 Förankring av planen i verksamheten. Vårdnadshavare tar del av planen vid sammankomster på förskolan, där det även ges möjlighet för vårdnadshavarna till åsikter och tankar om planen. Ett exemplar finns alltid väl synligt på avdelningarnas tavlor för information till vårdnadshavare. En upprättad och färdig handlingsplan används i verksamheten. Den ligger som ett raster över allt vi gör. I Förskolans arbetsplan finns det inskrivet att pedagogerna ska stämma av sitt arbete med planen på sina planerings och utvecklingsdagar. Det är viktigt att förskolan följer och initierar de främjande och förebyggande åtgärderna som finns inskrivna i planen. Diskrimineringsgrunderna ska kontinuerligt följas upp och dokumenteras under hela året, för att slutligen kunna utvärderas i sin helhet i slutet av året. Delar av planen finns även i vår utvecklingsplan och ingår därmed i årets systematiska kvalitetsarbete, vilket betyder att de kommer att utvärderas särskilt i maj Vi kallar dessa områden som ingår i kvalitetsarbetet för Utvärdering 2.1 Utvärdering av fjolårets plan - tillvägagångssätt Förra årets plan (2017) utvärderades först i varje arbetslag. Utvärderingarna från arbetslagen låg sedan till grund för den gemensamma utvärderingen på förskoleenheten. 2.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förra årets plan (2017) utvärderades först i varje arbetslag. Utvärderingarna från arbetslagen låg sedan till grund för den gemensamma utvärderingen på förskoleenheten. All personal på förskoleenheten deltog i utvärderingen. Utvärderingen skedde under en planerad pedagogisk utvecklingsdag. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Förskolan har arbetat med alla områden genom att läsa litteratur och föra samtal i mindre grupper med barnen. Vi behöver bli bättre på att integrera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten och hålla den mer levande. Vi behöver även bli mer medvetna om vårt eget förhållningssätt och lyfta dessa frågor till diskussioner i arbetslaget. Pedagogerna ska inta ett interkulturellt förhållningssätt som även beskrivs i förskolans lokala utvecklingsplaner.

7 Januari 2014 Vi ser att barnen leker mer köns och åldersblandat, men hör också att barnen har en större tendens till att vara högljudda i sitt tal med varandra, vilket är ett kriterium vi omgående måste arbeta med. Fokusområden/utvecklingsområden. Planen förankras även med vårdnadshavare vid förskolans olika möten med alla föräldrar och vårdnadshavare. Planen finns på varje avdelning och hänger väl synligt. Förra årets Kartläggning och nulägesanalys. (2017/2018) Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är. Analys utifrån kartläggningen: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare. Dagliga kontakter med vårdnadshavare. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. Enkät till vårdnadshavare. Samtal om likabehandling i samband med möten med vårdnadshavare. Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder husmodellen. Vi arbetar med att utnyttja och anpassa gården så att den är en trygg plats för alla. Vi för samtal på samlingen och i små grupper när situationer uppstår. Vi gör barnen medvetna om andra människors empati och känslor. Personalen på förskolan ska använda en trevlig ton i samtalet, lyfter olikheterna på ett positivt sätt t ex matallergi, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning mm. Varje år skriver vi nya kompisregler med barnen. Lyfta olikhet på ett positivt sätt. Vi vuxna är närvarande i barnens aktiviteter och lek. Som vuxen är vi med och skapar god miljö i utbildningen. Vi vuxna jobbar ständigt med att vara goda förebilder. Det finns vuxna på olika platser inne och på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupplekar spontant. 2.4 Utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas Under vår planerings och utvecklingsdag kommer arbetslagen och förskoleenheten utvärdera samt följa upp och upprätta en ny plan. All personal på enheten deltar. Utifrån våra nedskrivna strategier så ser vi att vi har jobbat aktivt med likabehandlingsplanen i förskolans utbildning. Våra rutiner har gjort att vi har lyft barnens olikheter på ett positivt sätt, sett de möjligheter varje barn har att få vara sitt bästa jag varje dag allt utifrån hur vi som pedagoger är aktiva i förebyggande och som positiva förebilder. Förskolan strävar efter att alltid hålla likabehandlingsplanen levande. Förskolan för kontinuerliga samtal kring allas lika värden i sina barngrupper. Under arbetslagens ALM kommer frågan från och med nu alltid vara levande. Det kommer att vara en punkt i ALMprotokollet. Pedagogerna ska inta ett interkulturellt förhållningssätt som även beskrivs i förskolans lokala utvecklingsplaner. Förskolan uppmuntrar barnen att leka köns- och åldersblandat. Vi arbetar kontinuerligt med att använda en lagom röst i kommunikationen. Vi behöver bli mer tydliga med att prata och synliggöra kompisregler och hur man är mot varandra. Vi kommer att låna böcker som behandlar vänskap/kompisskap och vi har även möjlighet att använda material från UR (utbildningsradion) som behandlar vänskap och relationer. Vi arbetar också med LHU, Lärande för hållbar utveckling som är viktigt i närtid och i en framtid. Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

8 8 Planen förankras även med vårdnadshavare vid förskolans olika möten. Planen finns på varje avdelning väl synligt. Förra årets Kartläggning och nulägesanalys. Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal och andra samtal med barn och vårdnadshavare. Dagliga kontakter med vårdnadshavare. Dagliga observationer som följs upp vid medarbetarnas ALM. Enkät till vårdnadshavare. Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte. Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder en modell som heter trygghetsvandring. Utemiljön har förändrats så till vida att det är fler barn på mindre yta vilket innebär att vi behöver använda gården på bästa sätt. Vi har skapat rum i rummen. Alla barn använder inte samma gård varje dag. Vi för samtal om empati och värdegrunder på samlingen och när situationer uppstår. Personal använder en trevlig ton i samtal med barn och vuxna. Vi lyfter olikheterna på ett positivt sätt t ex matallergi, funktionsnedsättning religion och trosuppfattning mm. Vi vuxna strävar efter att närvarande i barnens aktiviteter och lek samt jobbar ständigt med att vara goda förebilder. Det finns vuxna på olika platser inne och på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupplekar spontant och över alla avdelningar. 2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Ansvarig för utvärderingen av planen är förskolechef tillsammans med all personal från förskolan. 3 Främjande insatser 3.1 KÖN Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Ur förskolans läroplan: Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller Arbetet i verksamheten Barnen är med och utformar trivselregler. Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsroller. Vi är goda förebilder. Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter: Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater och andra och nya lekar. Grupperna är köns och åldersblandade. Pedagogerna bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder. Vi ska erbjuda och läsa böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster.

9 Januari 2014 Vi pedagoger försöker planera och genomföra vår verksamhet med Genusglasögon. Genus genomsyrar hela vår verksamhet och pågår hela tiden i vårt arbete Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn känner att de har lika värde oavsett kön. Att alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet. Vår trygghetsvandring med barn och utan barn ligger till grund för pedagogernas arbete med att skapa trygga platser både ute och inne. Vi vill eliminera alla platser där det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkningar Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i november/december. Gör en analys av denna plan (LIKA) i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Vi följer upp barnens trivsel vid utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten. Vi intervjuar de äldre barnen (3 5 år) om deras trivsel på förskolan. Vad följer vi upp som är förebyggande? Kompisreglerna som finns på varje avdelning. Vi skapar miljöer där flickor och pojkar får samma möjligheter. Delar in barnen i lekgrupper som består av olika kön och ålder. Ansvar: Pedagogerna på förskolan är ansvariga för att de planerade insatserna görs. Förskolechef följer upp planen tillsammans med medarbetarna. resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan oktober/december Könsöverskridande identitet eller uttryck Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet och respekt Arbetet i verksamheten Vi lånar böcker på bokbussen. Vi letar i andra media om ämnet Så här arbetar vi för att främja rättigheter för könsöverskridande identitet eller uttryck: Alla ska bli respekterade för den man är. Vi pratar om det, vi har en levande dialog tillsammans med barnen och vuxna Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla ska bli respekterade för den man är. Vi pratar om det, vi har en levande dialog tillsammans med barnen och vuxna. Vi lägger inte värde vid barnens kläder. Vi vuxna granskar kritiskt vårt eget tänkande och ger varandra feedback. Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

10 Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen. Ansvar Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i oktober/december Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Läroplanens mål: Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Aktiviteter för att nå målen: Alla pedagoger ska verka för ett interkulturellt förhållningssätt. Vi lär oss utveckla de digitala verktygen i verksamheten som ett språkligt hjälpmedel med barn med annat modersmål. Exempelvis Polyglutt som är en inläsningstjänst för många olika språk. Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder. Vi lånar böcker och musik från bokbussen Vi ser på filmer från UR om barn i andra kulturer Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter: Vi arbetar med bilderböcker och musik från olika etniciteter Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Vi synliggör olika kulturer Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i oktober/december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Ansvar Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i oktober/december Religion och annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Ur förskolans läroplan: Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

11 Januari Aktiviteter för att nå mål Alla pedagoger ska verka för ett interkulturellt förhållningssätt. Genom vårt värdegrundsarbete jobbar vi med allas lika värde, människors rättigheter och olikheter. Lånar böcker som handlar om andra länder och kulturer Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning: Föräldrarna har möjlighet att kunna medverka i vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring: Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i oktober/december Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läroplanens mål och uppdrag: Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder. Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan Aktiviteter för att nå målen: Tillsammans med barnen görs kompisregler på varje avdelning. Vi läser barnböcker om hur man ska vara mot varandra. Vi samtalar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi stöttar de barn som behöver hjälp i leken. Vi uppmärksammar det barnen är bra på. Vid behov tar vi hjälp av externa resurser som ex. Tummen, BVC, områdets stödteam som innefattar 2 specialpedagoger, en pedagogista och en snickerista. Vi kan också få hjälp från hörselvården och Klaraborgs specialpedagogiska område Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn: All personal har genomfört en kompetensutbildning inom NPF. Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder. På många avdelningar har vi ljuddämpande skärmar, ljuddämpande bord, Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

12 12 tennisbollar på stolsben, plasttallrikar och muggar. Vi tänker på ljussättning och placering av barnen i samlingen, vid matbordet, på vilan. På förskolan arbetar vi med alternativ kommunikation såsom bildstöd och symboler och på vissa avdelningar arbetar man med tecken som stöd. Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen. Vi arbetar med att hålla en låg ljudnivå i barngruppen Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn trivs och är trygga på förskolan. Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Genom intervjuer med barnen om hur de trivs på förskolan och att de känner sig trygga på förskolan. Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget hur vi ska motverka diskriminering och trakasserier. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i Oktober/december Sexuell läggning Med sexuell läggning menas bland annat homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning Aktiviteter för att nå målen: Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde: På barnens platser ute i hallen använder vi ordet förälder/ vårdnadshavare/ namn istället för mamma och pappa. Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer. Vi samtalar med barnen om att familjen kan se olika ut Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Barnen förstår att familjer kan se olika ut. Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell läggning Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Ansvar:

13 Januari 2014 Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i Oktober/december Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Aktiviteter för att nå målen: Varje höst utformar vi kompisregler tillsammans med barnen. Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra. Vi dramatiserar vi hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat. Vi använder oss av olika media som t ex UR för att se filmer om ämnet. Vi läser litteratur som handlar om hur man ska vara mot varandra Så här arbetar vi för att främja likabehandling: Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra. Förskolan dramatiserar hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat Årets mål för att förebygga kränkande behandling: Alla barnen trivs och känner sig trygga i alla förskolans miljöer Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad 2018 Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan. Vi pratar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra Vi har tillsammans med barnen upprättat gemensamma regler som vi har synliga för alla i form av bilder. Intervjuer har fungerat som ett bra verktyg för att ta reda på hur barnen trivs på vår förskola. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i oktober/december Ålder Aktiviteter för att nå målen: Vi lånar och läser böcker om att alla barn kan oavsett ålder Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika åldrar och alla människors lika värde: Vi lånar och läser böcker om att alla barn kan oavsett ålder. Vi ser alla barn som kompetenta oavsett ålder utifrån var och ens förutsättningar. Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

14 Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Barnen förstår allas lika värde. Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av ålder. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i 0ktober/december Uppföljning och utvärdering: Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys av denna plan (LIKA) i samband med utvärderingen av målen i den lokala utvecklingsplanen i maj månad Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering och upprättande av ny plan sker i oktober/december Kartläggning och analys 4.1 Kartläggningsanalyser samt resultat Metoder vid kartläggning som vi använder för att få information: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Dagliga kontakter med föräldrar. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. I perioder kan vi genomföra enkätundersökningar till föräldrar. Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte. Trygghetsvandringar! Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder husmodellen. Vi för samtal på samlingen och mer inriktat när situationer uppstår. Vi gör barnen medvetna om andra människors empati och känslor. Varje år skriver vi nya kompisregler med barnen. Lyfta olikhet på ett positivt sätt. Vi vuxna är närvarande i barnens aktiviteter och lek. Som vuxen är vi med och skapar god miljö i verksamheten. Vi vuxna jobbar ständigt med att vara goda förebilder. Det finns vuxna på olika platser inne och på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att barnen leker mer blandat på avdelningarna. Barnen leker mer grupplekar spontant. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen Kartläggningen berör alla områden. Kön, religion och annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning, kränkande behandling, sexuell läggning, ålder samt etnisk tillhörighet 4.3 Analys Barnen visar stort intresse när vi samtalar om hur vi ska vara mot varandra eller diskuterar specifika händelser. Vi upplever att det förebyggande arbetet kring olika frågor, samt att ta upp det direkt vid händelsetillfället, ger mer än att diskutera i efterhand. Vi får också reda på hur barnen känner när vi gör intervjuer inför utvecklingssamtal. Förskolan upplever att det är positivt att samtala med vårdnadshavare

15 Januari 2014 runt olika frågor där förskolan och hemmen kan samarbeta. Förskolan märker att samtalen med vårdnadshavarna ger ett svar och resultaten i KBU ger ett annat svar, vilket bevisar att direkta samtal med vårdnadshavare är att föredra. Förskolan behöver alltid hålla dessa frågor aktuella, därför ska de tas i upp i allas ALM. Genom denna struktur blir vi snabbare att komma med åtgärder. Förskolans trygghetsvandring och kartläggning är ett nytt grepp för att skapa trivsel och trygghet. Här gör vi kartläggningar kring miljön ute och inne, den miljö som barnen vistas i under sina år på förskolan. I förskolans miljö undviker vi stängda dörrar. Vi har diskuterat och vidtagit åtgärder utifrån vissa tillbud och olyckor som inträffat, vilket ändrat beteende hos en del av barnen. Under hösten har förskolans avdelningar skrivit och utformat konkreta kompisregler tillsammans med barnen. Vi behöver bli bättre på att placera oss strategisk på gården så vi har en bra uppsikt över vad barnen gör. Samtidigt känner vi ett behov att cirkulera eftersom gården har blivit större och behöver få en översikt över barnen. Barnen bli tryggare när pedagogen stationeras på en plats då samlas barnen kring den vuxna och leken tar sin form. Kompisregler Varje år diskuterar vi och tillsammans med barnen skapas nya kompisregler. Vi sätter upp dem i samlingsrummet. Vi hänvisar till kompisreglerna när vi pratar om hur man ska vara mot varandra och när en situation uppstår. Vi lägger till bilder som illustrerar det skrivna orden. Trygghetspromenad I princip i alla rum, toaletter, torkrum och torkskåp finns det risker för kränkningar. När det gäller utemiljön har vi hittat flera punkter som inte känns trygga: nya gården: bakom leksaksförrådet, bakom kullen. I dungen längs med staketet samt i hörnet mot parkeringen. Dörren till köket (mellangården). Barnen är ju hela tiden delaktiga i de samtal vi för och de aktiviteter vi gör, i miljöutformningar osv så på ett sätt är de ju delaktiga i utvärderingen då vi ser/tolkar hur de reagerar men de har inte fått svarat på direkta frågor kopplade till detta. I och med barnens låga åldrar är det ibland svårt att diskutera och samtala utan hos oss handlar det till stor del om att vi pedagoger tolkar barnens agerande, diskutera kollegor emellan och vägleda dem utifrån det vi ser och bemöta dem i olika situationer. Vi ser vikten av att vi som pedagoger har gett barnen utrymme att prova själva, varit konsekventa och aktiva tillsammans med barnen i dagens alla rutiner. Under etnisk tillhörighet diskuterar vi om vi genom vårt sätt att lyfta och peka på olikheter gör att vi hjälper barnen att fokusera på det som gör oss annorlunda än motsatsen. Förebyggande åtgärder 5.1 Arbeta förebyggande med diskrimineringsgrunderna och kränkande Behandling Att arbeta förebyggande handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan tar del av sin kartläggning och analys där man har identifierat det som kan vara risker. Förskolan tar fram konkreta åtgärder som är utvärderingsbara utifrån VAD ska göras, VEM gör, Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

16 16 NÄR det ska vara klart, HUR de olika åtgärderna ska utvärderas samt vilka mål som ska uppnås. Personal och barn ska delta. Barnen är med i så stor omfattning som går beroende på deras ålder. Rutinerna gäller även kränkning och trakasserier mellan personal/personal. När det gäller personal så finns även arbetsmiljölagarna som är överordnande. Rutiner för utredning och dokumentation 6.1 Policy Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffande och i förekommande fall vidta åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. 6.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I vår handlingsplan finns rutiner för hur åtgärder ska kunna vidtas skyndsamt och att rutinerna beskriver i det systematiska arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Allt finns samlat i en och samma plan. För att rutinerna ska få önskad effekt är det betydelsefullt att alla känner till planen såväl personal som barn och vårdnadshavare. Rutinerna kan med fördel återspegla såväl akuta som mer långsiktiga åtgärder. 6.3Ansvar för anmälningsplikt Våra rutiner innehåller en tydlig beskrivning av hur anmälan om signal ska göras av personal till förskolechef/rektor som i sin tur anmäler till barn-och ungdomsnämnden. Det finns särskilda gemensamma blanketter (se bilaga) och rutiner som ska användas. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt. Tid för uppföljning planeras in

17 Januari 2014 Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. En plan för åtgärder upprätta 6.4 Personal och föräldrar kan vända sig till Barn eller vårdnadshavare kan vända sig till förskolans personal och förskolechef. 6.5 Rutin för om barn upplever sig illa behandlad av andra barn Så snart förskolan får kännedom om att ett barn upplever att det blir illa behandlad av andra barn så ska det utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Rutin vid anmälan Personal anmäler till förskolechef Anmälan görs av förskolechef till huvudman Vårdnadshavare underrättas Utredning görs En plan för åtgärder upprättas. 6.6 Rutin för om barn känner sig illa behandlad av personal Så här gör du om en vuxen kränker ett barn Ta upp det direkt med den vuxne Informera förskolechef om det som inträffat Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna. Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan. Förebyggande Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer. 6.7Rutin för uppföljning och utvärdering Förskolan dokumenterar alltid händelser angående diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi följer upp och dokumenterar och stämmer av mot den handlingsplan som är upprättad. 6.8 Rutin för dokumentation All dokumentation förvaras hos förskolechefen i arkivskåpet. Alla anmälningar skickas även till diariet. 7. Bilagor 1. Diskrimineringsgrundernas, begreppsförklaringar 2. Ansvarsfördelning personal och chef Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

18 18 3. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande 4. Fallbeskrivning/Incidentrapport 5. Kompisregler konkreta med förklaring hur pedagogerna arbetar med sina kompisregler 6. Trygghetspromenad/karta Bilaga 1 Begreppsförklaringar Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, undervisning och utbildning eller de anställdas förhållningssätt. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

19 Januari 2014 Bilaga 2 Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Dokumentera händelser kontinuerligt. Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare. Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna ska agera direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

20 20 Bilaga 3 Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt. Tid för uppföljning planeras in Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. En plan för åtgärder upprättas. Att anmäla till BEO Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om ditt barn eller du som är elev är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din skola.

21 Januari 2014 Bilaga 4 När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Blankett finns på solsidan. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef Fallbeskrivning/Incidentrapport Den utsatte: Larm från: Datum Detta har hänt Signatur Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått: Vi har informerat: Vi har informerat: Karlstads kommun, barn och ungdom Karlstad. Tel: E-post: Karlstads kommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

22 22 Signatur: Datum