Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA november november 2015 Mysak och Skrållan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Vision 2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning och nulägesanalys 4. Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Annan kränkande behandling Ålder 5. Revidering 6. Begreppsförklaring 7. Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Personalens ansvar 8. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: 9. Fallbeskrivning/Incidentrapport 10.

3 Vision I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. Jag är värdefull och duger för den jag är. 1. Utvärdering av föregående års plan Kön: Pedagogerna har varit observanta på barnens lek och funnits med som stöd. Där har vi erbjudit alla, oavsett kön, samma möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. I val av barnlitteratur kan vi bli mycket bättre på att låna böcker som visar på icke stereotypa könsroller. I våra samlingar och smågrupper förs ständigt dialoger om vår värdegrund Vi bemöter inte längre barnen med omdömen om kläder; ex sött-gulligt-tuffthäftigt. Vi pedagoger föregår alltid med goda exempel både i rollekar och i verkligheten. Etnisk tillhörighet: Vi skjuter upp aktiviteten v.42 till ett senare tillfälle, eftersom omständigheter i arbetslaget gjorde att det var svårt att genomföra just vid den tidpunkten. I vårt vardagsarbete lyfter vi ständigt olika kulturer för att alla ska få vara stolta översitt ursprung och sin kultur och alla ska ha ett lika värde. Religion och annan trosuppfattning: Genom att ha en god dialog med föräldrarna, så har de haft möjlighet att berätta om sina traditioner och högtider. Funktionsnedsättning: Vi har anpassat miljön genom att förtydliga de olika lekmiljöerna med bilder, siffror, bokstäver, mm. Vi har tagit externa kontakter vid behov. Några i personalen har ökat sin kompetens genom att läsa boken Barn som väcker funderingar av Gunilla Gerland och Ulrika Aspeflo Några i personalen har ökat sin kompetens genom föreläsning. Sexuell läggning: Vi har haft pedagogiska diskussioner där vi lyft våra tankar och värderingar Vi använder ordet förälder på våra blanketter och vid information av olika slag. Kränkande behandling: Vi har lyssnat mer aktivt i barnens närhet

4 Vi har uppmärksammat barnen på sina kompisar och att de kan känna glädje över varandra Maten har varit så lika som det går, oavsett om man får vegetariskt eller om man är allergisk mot något eller om man har annan etnisk tillhörighet. Vi har jobbat mycket med att gestalta känslor samtidigt som vi har pratat mycket runt ämnet. Vi har använt stopphanden för att markera jag vill inte. Vuxna har varit goda förebilder Vi har mycket aktivt förstärkt positivt beteende hos oss alla Vi har ingripit aktivt när olika konfliktsituationer uppstått Vi har gett barnen verktyg för att själva lösa konflikter 3. Kartläggning och nulägesanalys. Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier eller kränkningar är: Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och föräldrar. Dagliga kontakter med föräldrar. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. Enkät till föräldrar Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder husmodellen Vi jobbar kontinuerligt med att skapa mindre grupper, där en vuxen finns med i varje grupp. På så sätt ser vi alla barn och barnen känner trygghet. Genom att vi har en klar struktur på verksamheten och våra rutinsituationer så minimerar vi riskerna för diskriminering och kränkande behandling. Vi tycker oss se färre fall av kränkande behandling och diskriminering genom att vi skapat rutiner för vårt värdegrundsarbete. Analys: För att skapa trygghet i barngruppen behöver vi kontinuerligt se över våra rutinsituationer När barnen är i mindre grupper, minskar risken för konflikter och kränkningar. Det finns en vuxen med i rummen och det bidrar också till lugnare aktiviteter. Vid utevistelsen ser vi ett resultat angående vårt kontinuerliga arbete kring att öka barnens kompetens kring samvaro och samarbete vid utevistelsen. Barnen har numer lättare för att leka längre stunder i ex. nya sandlådan. Trivselregler är ett alltid aktuellt arbete som vi lyfter extra några veckor varje höst och vår.

5 Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen. Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna. Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande: 4. Diskrimineringsgrunder Kön Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Ur förskolans läroplan: Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter: Pedagogerna ska vara observanta på barnens lek och finnas med som stöd. Vi erbjuder alla barn oavsett kön samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi väljer barnlitteratur som visar på icke stereotypa könsroller Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Förskolan strävar efter att hjälpa barnen känna stolthet över sig själva och att samtidigt respektera andra. Alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet. Aktiviteter för att nå målen: Tillsammans med barnen jobbar vi med värdegrund, Allas lika värde. På samlingarna och i mindre grupper förs samtal kring värdegrunden. Vi läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster. Vi pedagoger bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende och kläder t.ex. Sött gulligt eller tufft häftigt. Pedagogernas rollekar förtydligar hur vi ska vara mot varandra. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2014 Vi följer upp vårt förebyggande arbete så som trivselregler, samtal, böcker i ämnet, samlingar mm Ansvar: Pedagogerna på förskolan, förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Läroplanens mål: förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter: Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens olika kulturer i vårt vardagliga arbete för att de ska känna stolthet över sig själva och sitt ursprung. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Barnen ska känna stolthet och glädje, både över sig själva och över sina kamrater Utevistelsen ska aktivera pedagogerna och vi ska vara mer rörliga Aktiviteter för att nå målen: Att ständigt arbeta med värdegrunden. Ge positiv uppmärksamhet. Påminna varandra Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Läroplanens mål: Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:

7 Vi uppmärksammar barnens olika kulturer för att försöka ge dem en positiv känsla för sitt ursprung. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Förskolan arbetar så att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i andras kulturer och värderingar. Vår inställning är att mångfald berikar och utvecklar oss alla. Aktiviteter för att nå målen: Vi har en speciell kulturvecka (v.42), där alla barn med annan kultur får var sin dag, där de får presentera och känna stolthet över sitt land och sin tillhörighet. Vi lyfter också olika kulturer, sånger och språk i vardagsarbetet för att ge alla ett positivt och lika värde. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Religion och annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism. Ur förskolans läroplan: Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning: Föräldrarna har möjlighet vid inskolningen och under året i övrigt att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring religion och annan trosuppfattning: Genom att prata med föräldrar och barnen om olika högtider inom de olika religionerna så avdramatiserar vi det som kan kännas främmande.

8 Aktiviteter för att nå mål: I samband med kulturveckan lyfter vi länders olika högtider. Barnen tar med material som är specifikt för hemlandet och visar för alla. Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionshindren som ex ADHD och autism. Läroplanens mål och uppdrag: Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder. Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan. Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn: Vi anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Genom attityder och handlingar visar personalen att alla är lika mycket värda Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Alla barn har samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan. Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov. Aktiviteter för att nå målen: Anpassa miljön genom att förtydliga de olika lekhörnorna bilder, skrift, inspiration. Anpassa verksamheten så att barnet kan delta genom att arbeta konkret med bilder och pedagogiska verktyg konkretisera lärandet och därigenom öka barnets förståelse. Personalen ökar sin kompetens när behov uppstår. Tar externa kontakter vid behov. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

9 Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika värde: Vi pratar om olika familjekonstellationer när ämnet är aktuellt. Varje barn har rätt att känna stolthet över sin familj. Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier: Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell läggning. Aktiviteter för att nå målen: Pedagogiska diskussioner där vi lyfter våra tankar och värderingar. Vi använder ordet förälder på våra blanketter. Vi lånar barnböcker när det blir aktuellt, som handlar om olika familjekonstellationer. Vi ingriper aktivt när situationer uppstår. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Så här arbetar vi för att främja likabehandling: Observerar barnens lek och finnas som stöd när konflikter uppstår. Vårt värdegrundsarbete och våra trivselregler är levande i vardagen. Årets mål för att förebygga kränkande behandling: Alla känner sig trygga på vår förskola. Alla känner glädje i att vara på vår förskola. Aktiviteter för att nå målen:

10 Vara här och nu. Att vara en aktivt lyssnande pedagog i barnens närhet. Vi arbetar för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på många olika sätt, bland annat genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och visa glädje över varandra. Arbeta för att kvalitén och utseendet på maten ska vara lika oavsett etnisk tillhörighet, vegetarian eller någon form av allergi. Vi leker med känslor genom exempelvis sagor, gestaltningar, skapande, musik, rörelse och massage för att barnen ska upptäcka sina och andras känslor. Vi använder stopp handen som ett verktyg för att markera nu vill jag inte, respektera mig, vänta på din tur. Vi vuxna är goda förebilder. Vi gör trivselregler tillsammans med barnen. Vi ingriper aktivt när situationer uppstår. Vi ger barnen verktyg att lösa konflikter. Vi tar extern hjälp när så krävs. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Ansvar: Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ålder Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att allamänniskor har lika värde. Så här arbetar vi för att främja likabehandling: - Vi ser kompetensen hos barnen, vi ser varje barn som en individ oavsett ålder. - Varje barn får utvecklas utifrån sina förutsättningar oavsett ålder. Årets mål för att förebygga kränkande behandling: - Vi tilltalar barnen med för- och efternamn ( i de fall där det finns flerbarn med samma namn.) Aktiviteter för att nå målen: - I förhållningsättet bemöter vi de yngsta barnen som kompetenta och kunniga - Vi pratar dagligen om hur man ska vara mot varandra - Vi läser barn böcker på hur man ska vara mot varandra. Ansvar:

11 Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 4. Upprättande av likabehandlingsplanen Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som grund för 2013/2014 års likabehandlingsplan. Planen gäller från november 2013 till november Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkningar Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. a. Vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling görs en anmälan till förskolechef. b. Utredning sker. (använd blankett som finns i bilaga till denna plan.) c. Vid förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling görs en plan med åtgärder. 6. Begreppsförklaringar Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, undervisning och utbildning eller de anställdas förhållningssätt. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn)

12 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. 2. Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens vårdnadshavare.

13 Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 1. Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet. 2. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga. 3. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. 4. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om kränkande behandling. Blankett finns på solsidan. 5. En plan för åtgärder upprättas. Att anmäla till BEO 6. Du kan göra en anmälan till BEO och Skolinspektionen om ditt barn eller du som är elev är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din skola. Personal som kränker barn. Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen. Så här gör du om en kollega kränker Ta upp det direkt Berätta för chefen Följ handlingsplan mot kränkningar Förebyggande Diskutera värderingar Enas kring rätt agerande i svåra situationer Bestäm hur ni ger varandra feedback.

14 Fallbeskrivning/Incidentrapport Den utsatte: Larm från: Datum Detta har hänt Signatur Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått: Vi har informerat: Signatur: Datum: