KONTEXT - att låta tingen tala

Transkript

1 KONTEXT - att låta tingen tala Projektplan, version 2 1. Bakgrund Bakgrund till projektet och projektidé Hembygdsrörelsen har en lång tradition av muntligt berättande. Det anordnas berättarkvällar, visningar, vandringar och andra aktiviteter. Rörelsen dokumenterar, arkiverar och berättar om den lokala historien. Inom projektet KONTEXT - att låta tingen tala vill vi ta tillvara den berättarmässiga kompetens som finns och utveckla och anpassa den för olika media och för olika målgrupper. Vi vill producera många slags berättelser och göra dem tillgängliga också när inte den enskilda, minnesgoda berättaren är på plats. Vi vill pröva att i detta utgå från betydelsebärande föremål. Många medlemsföreningar har föremålssamlingar, tillgängliga för allmänheten att titta på, antingen i inredda miljöer, utställningar eller öppna magasin. Mer sällan berättas det om föremålen annat än vid visningar. Förklarande texter, bilder, filmer eller ljudklipp kring föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat dem saknas. Samlingarna består av döda ting som inte talar till besökaren, såvida denne inte har förkunskaper eller en egen relation till föremålen. Eftersom föremålssamlingarna i de flesta fall är äldre än 1950 har allt färre människor denna relation. Föremålen blir obegripliga och tysta, ett problem som behöver och kan åtgärdas. Många medlemmar i hembygdsrörelsen har en förstahandskunskap om föremålen - de har själv använt dem. Denna kunskap bör dokumenteras, men framför allt förmedlas. Föremål bär på angelägna berättelser. Berättelserna ska lyftas fram och tingen ska få tala! Projektets relevans för målgruppen Våra medlemsföreningar har ett uttalat behov av att locka fler besökare till sina miljöer och samlingar och är mycket angelägna om att den kunskap de själva har ska föras vidare till nya generationer och vidgade målgrupper. Genom att utveckla färdigheter hos medlemsföreningarna kring berättande för olika målgrupper i olika media, och genom att göra berättelserna tillgängliga digitalt, bidrar vi till att locka fler besökare. Skånsk hembygdsrörelse har årligen besök av mer än personer - väldigt många människor ser de utställningar föreningarna har. Både dessa besökare och hembygdsföreningarna själva påtalar att utställningarna ofta upplevs dammiga. De behöver utvecklas för att kunna möta den nyfikenhet som finns hos en bred allmänhet på hur man använt sig av bl.a. redskap och verktyg förr i tiden. Hembygdsrörelsens föremål går, till skillnad från t ex museers, ofta att ta i. Det blir därför möjligt att inte bara få se och lyssna utan också känna och prova på. Genom projektet ger vi besökaren en unik möjlighet att verkligen förstå föremål. Detta är efterfrågat. Att projektet är relevant för vår primära målgrupp, våra medlemsföreningar, är för oss ställt utom tvivel. Genom att berätta om föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat dem förmedlar de också varför det är viktigt att spara eller visa föremål och de lockar fler besökare till sina samlingar. Vi tror också verkligen på kraften i projektet i relation till den sekundära målgruppen, de besökare vi vill locka att ta del av berättelserna. Det stora intresse vi menar finns för äldre föremål kan stimuleras genom att vi aktivt arbetar för att man också ska förstå föremålen. Insatserna kommer att rikta sig till 1

2 delvis olika målgrupp beroende på den enskilda föreningens och respektive kommuns behov och önskemål. Vi ska rikta våra insatser till dem som just de särskilt vill nå. Vi vill dock nå personer med olika slags funktionsvariationer, såsom t ex personer med syn- och hörselnedsättning, olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller människor med annat modersmål än svenska. Vi ska prova olika vägar för olika målgrupper och göra resultatet såväl användbart som angeläget för dessa. Lärdomar från liknande projekt Det finns några projekt, som vi känner till, där man på museer har arbetat specifikt med tillgänglighet i relation till olika funktionsvariationer. Dessa ska vi naturligtvis lära av och använda metoder från, där det är relevant. I projektet SALT, som drevs av Trelleborgs museum, Österlens museum, Klostret i Ystad och Föreningen Attention i Trelleborg , undersöktes hur man gör utställningar som så många som möjligt kan ta till sig, med fokus på barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I projektet har de utvecklat metoder för att låta fokusgrupper granska och kommentera. Deras erfarenheter av att arbeta med alla sinnen för att uppleva utställningar kan vi också dra lärdom av, liksom deras arbete med lättlästa texter. På Göteborgs stadsmuseum har man under några år arbetat med Funktek. Funktek är en metod med vilken museet granskar hela sin verksamhet. Stadsmuseet vill att allt de gör, om det så är utställningar, programverksamhet på museet eller stadsvandringar, ska fungera för en så bred publik som möjligt och har därför skapat ett nätverk av människor med olika funktionsvariationer som granskar verksamheten. De testar, diskuterar, dokumenterar och sammanställer tankarna för att kunskapen ska tas tillvara. På Tycho Brahe-museet på Ven har nyligen producerats en digital utställning tillsammans med fokusgrupper, bestående av ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I projektet och turnéutställningen Kännbart, som drivs av ABF Örebro län, har undersökts hur man kan uppleva konst när man inte kan förlita sig på syn och hörsel. Utställningen går att ta del av på olika sätt, via film med teckenspråk, inlästa ljudspår, informationsskyltar med taktil text och braille, taktila versioner av konsten. Inom EU-projektet MeSch undersöks olika möjligheter för museibesökare att interagera med föremålen i en utställning. Här hittar vi exempel på hur man kan använda teknik för att erbjuda olika lager av information. Berättelser blir tillgängliga genom fysisk interaktion och gestik. Bohusläns hembygdsförbund driver ett projekt om film och digitalt berättande kallat Hembygd 2.0 Hitta berättelsen. Det handlar om att levandegöra lokala historier och kulturarv, med film och digitala berättelser, men utan en direkt koppling till föremål. 2. Syfte och mål Syftet med detta projekt är ge besökare i utställningar tillgång till berättelser om föremål och därmed höja kvaliteten på deras upplevelse av besöket. Vi vill erbjuda en djupare kunskap än den man kan få bara genom att se på föremålen. Det övergripande projektmålet är att utarbeta metoder för att, i samverkan, producera alternativa berättelser så att fler, från olika målgrupper, kan ta del av dem. 2

3 Digital teknik gör det möjligt. Tillgängligt berättande utifrån målgrupp löper som en röd tråd genom projektet. I processen att skapa berättelserna involverar vi många för att säkra att föremålen i samlingar och utställningar blir begripliga, levande och angelägna, också när det inte finns en fysisk guide. Med projektet stärker vi relationen mellan våra medlemsföreningar och deras befintliga besökare samt skapar möten med nya målgrupper, som i sin tur får ökad kunskap om hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar. Vi stärker också relationen mellan Skånes hembygdsförbund, medlemsföreningar och respektive kommun. Genom att utbilda medlemsföreningar i hur man berättar om föremål med hänsyn till målgrupp och media, skapar vi film, ljud, texter och ny interaktiv teknik, som kan tjäna som goda exempel för andra medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner. Föreningsmedlemmarna utbildas så att de utvecklar sin förmåga att bygga upp dramatiska berättelser, kan skriva manus som fungerar för olika media och i relation till olika målgruppers särskilda behov samt kan skapa exempelvis ljudfiler och film. Resultatet blir enkla, ordlösa och syntolkade filmer som visar hur föremål har använts eller ljudfiler med spännande berättelser om ett särskilt föremål och de minnen det väcker. Det blir film där någon visar och berättar om en särskild grupp föremål eller en förklaring i serieform till en process, som t ex linberedning. Vi utvecklar också interaktiv teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia när du rör vid det. Exakt i vilken form berättelserna kommer till uttryck ska växa fram i samråd mellan medlemsföreningar, kommuner, Skånes hembygdsförbund och de tilltänkta målgrupperna. Vi vill pröva hur man på olika sätt kan göra föremålen begripliga, levande och angelägna. Detta ska alla i projektet få tänka till om. Online-utbildningar och handledningar tas fram för att säkra att den kunskap projektet genererar kan spridas till många. När projektet avslutats finns ett utbildningspaket som gör det möjligt för fler att skapa angelägna berättelser om föremål. Konkreta resultat av projektet blir: pedagogiska, lättillgängliga och varierade berättelser, i form av text, film, eller ljud, att nå via QR-kod eller motsvarande direkt invid utställda föremål hos berörda föreningar föremål som själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar upp det berättelser tillgängliga också vid Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter Ballingstorp och Biskopskällaren, som tjänar som goda exempel samtliga berättelser, oavsett media, tillgängliga via webb en digitalt distribuerad utställning med ett urval filmer och ljudfiler i syfte att sprida projektets resultat, men också locka till besök hos medlemsföreningar i Skåne vissa utbildningsinsatser filmade, redigerade och tillgängliga online handledningar och instruktioner samlade i ett utbildningspaket som möjliggör att resultatet kan mångfaldigas. 3

4 Delmål 1 Klart 31 juli 2018 Informationsmöten i samtliga kommuner Urvalsmöten hos samtliga medverkande föreningar Utbildningsinsatser nr Målsättning: 60 pers./kurs. Delmål 2 Klart 31 januari 2019 Utbildningsinsatser nr Målsättning: 60 pers./kurs Berättelser, i form av text, film, eller ljud, färdigproducerade. Målsättning: 5 berättelser/deltagande förening samt ytterligare 4 berättelser vid Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter Ballingstorp och Biskopskällaren. Teknik som gör att ett föremål själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar upp det, utvecklad och prövad. Målsättning: En berättelse/deltagande förening. Berättelserna tillgängliga via webb. QR-koder producerade och utställda direkt invid föremålen hos berörda föreningar och i Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter Medlemsföreningarna har utvecklat metoder för berättande för olika målgrupper Medlemsföreningarna har utvecklat färdigheter när det gäller berättande genom film, ljud samt text och bild Medlemsföreningarna har höjt kvaliteten i och tillgängligheten till sina utställningar Medlemsföreningarna har fått större kunskap om möjligheterna att använda digital teknik i utställningar Medlemsföreningarna har mött nya målgrupper, bl. a nya svenskar Medlemsföreningarna har stärkt sina relationer till och ökat samverkan med respektive kommun Fokusgrupperna har fått ökad kunskap om hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar Fokusgrupperna har bidragit till kunskap om sina särskilda behov Fokusgrupperna har fått känna tillhörighet till och delaktighet i en kanske ny plats, hembygd. Delmål 3 Klart 30 juni 2019 Utbildningsinsats nr personer förväntas delta. Handledning och instruktionsfilmer färdigproducerade och tillgängliga i ett utbildningspaket via webb Digital utställning producerad och tillgänglig via webb Slutseminarium för samtliga medverkande genomfört. Målsättning: 50 pers. Spridningsseminarium för andra kulturarvsaktörer genomfört. Målsättning 40 pers. Projektutvärdering genomförd Redovisning samtliga bidragsgivare klar. 4

5 Summering av kvantitativa mål Utbildningsinsatser, 10 st: 60 pers./tillfälle med undantag för utbildningsinsats nr. 8 där 10 personer förväntas delta. Sammanlagt 550 deltagare (ej unika). Berättelser: 49 stycken, i olika form Teknik som gör att ett föremål själv berättar sin historia: 5 produktioner Slut- och spridningsseminarier: 90 personer Digital utställning: 1, som förväntas nå publik åtminstone i de 6 deltagande kommunerna, på annan plats än hos medlemsföreningarna Utbildningspaket: 1, som på sikt (ej inom projekttiden) förväntas användas av många medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner. 3. Målgrupper och platser Projektet genomförs i samarbete med nio medlemsföreningar i sex utvalda skånska kommuner. Våra medlemsföreningar är såväl mottagare som samarbetsparter. Ca femtio personer i medlemsföreningarna blir direkt berörda. Vi har i åtskilliga tidigare projekt samverkat med medlemsföreningar och kommuner i kombination. Kommunerna har valts utifrån intresse för frågorna hos kommunledning och -tjänstemän. Genom bred samverkan med kommunerna vill vi dels använda oss av den kompetens som finns där gällande t.ex. kulturarv, tillgänglighetsfrågor och media, men också säkerställa att den kompetens vi utvecklar inom projektet finns kvar och används inom kommunen efter projektets slut. Målsättningen är att involvera 15 personer i utvalda kommuner. Utvalda kommuner och föreningar är Osby kommun med Osby hembygdsförening, Burlövs kommun med Bara härads hembygdsförening, Svalövs kommun med Röstånga turist- och hembygdsförening, Landskrona kommun med Hvens hembygdsförening och Rönnebergs härads hembygdsförening, Klippans kommun med Klippans hembygdsförening och Riseberga-Färingtofta hembygdsförening samt Åstorps kommun med Åstorps hembygdsförening och Kvidinge sockens hembygdsförening. Våra medlemsföreningar, liksom från kommunerna intresserad personal, från t ex kultur-, turism-, utbildnings- eller socialförvaltningar, utbildas i hur man berättar dramatiskt och pedagogiskt för olika målgrupp, men också i intervjuteknik, manusskrivande, produktion och redigering av ljudfiler, produktion och redigering av film samt hur man tillgängliggör digitalt material på nätet. Vi beräknar att dessa utbildningsinsatser når ca 60 personer direkt. I slutfasen, samt efter projektet, arbetar Skånes hembygdsförbund vidare med att sprida metoder och resultat till fler föreningar, kulturarvsinstitutioner och andra intresserade. Vi räknar med att genom ett spridningsseminarium nå ytterligare 40 personer inom projekttiden. Eftersom projektet innefattar produktion av ett utbildningspaket som syftar till att fler intresserade ska kunna ta del av de metoder vi arbetar fram tror vi naturligtvis att dessa når många fler efter att projektet avslutats, också utanför Skånes gränser. Vi strävar alltid efter att samtliga våra medlemsföreningar ska få del av allt vi gör och kommer därför aktivt arbeta vidare med att sprida resultat och metod till dem också 5

6 efter projektets slut. Även i projekt där vi har arbetat mot delvis andra målgrupper, som t ex i Visualisering inom kulturarvsområdet, har vi god erfarenhet av att säkerställa regional spridning. På sikt kommer resultatet också av detta projekt att få stor geografisk räckvidd. Vår sekundära målgrupp är besökare i de utvalda föreningarna, såväl befintliga som de man skulle vilja locka. Beroende på den lokala föreningens, eller kommunens, önskemål kan berättelserna vara anpassade till t ex personer med syn- och hörselnedsättning, olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller till olika språk. Tillgängligt berättande står i fokus. I processen att skapa berättelserna involverar vi många för att säkra att föremålen i samlingar och utställningar blir begripliga, levande och angelägna. Berättelserna som skapas ska testas längs vägen, av fokusgrupper, som får tycka till om det som produceras utifrån sina förutsättningar och villkor. Fokusgrupperna utses lokalt av medlemsföreningar och respektive kommun och kan t.ex. innehålla personer med funktionsnedsättningar, personer utan förförståelse för föremålen, som inte heller behärskar det svenska språket, familj med representanter från flera generationer, lärare och äldrepedagoger. Vi räknar med att totalt 40 personer deltar i dessa fokusgrupper. Att beräkna hur många som slutligen kommer att se, höra eller känna berättelserna är mycket svårt. Målsättningen får bli 1000 personer under projekttiden och många fler därefter. Projekttiden löper ut innan medlemsföreningarnas säsong för regelbundet öppethållande har börjat. Med projektet stärker vi relationen mellan våra medlemsföreningar och deras befintliga besökare samt skapar möten med nya målgrupper, som i sin tur får ökad kunskap om hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar. Summering av kvantitativa mål Målgrupp medlemsföreningar: 50 personer Målgrupp kommun: 15 personer Målgrupp fokusgrupper: 40 personer Målgrupp besökare: 1000 personer 4. Metod och aktiviteter Projektet är i första hand ett utbildningsprojekt, tänkt att utveckla färdigheter hos medlemsföreningar kring berättande för olika målgrupper i olika media. En rad utbildningsinsatser i dramatiskt berättande, målgruppsanpassning, samt film- och ljudproduktion krävs. Utbildningar 1. Studieresa till Mölndals museum där man arbetat mycket med föremåls symbolbärande betydelse. Vad kan föremål berätta och hur gör man det? För utvalda föreningar och kommuner samt alla samverkansparter. Ett tillfälle. 2. Att bygga upp en historia. Hur bygger man upp en spännande historia om föremål, där man själv är berättaren eller i dialog med andra? Hur kan man arbeta med olika berättarperspektiv? Intervjun som hantverk. För utvalda föreningar och kommuner samt alla samverkansparter. Två tillfällen. 6

7 3. Tillgängligt berättande - vad berättar man, och hur, för olika målgrupper? För medlemmar i Skånes hembygdsförbund. Två tillfällen. 4. Interaktivitet och digital teknik. Vad är interaktivitet? Hur kan man stimulera utökat lärande och ökad delaktighet genom att göra? Vilken befintlig museiteknik, analog och digital, finns och kan vara användbar för hembygdsrörelsen? För utvalda föreningar och kommuner. Två tillfällen. 5. Att planera en produktion. Hur behöver en berättelse anpassas beroende på vilket media man valt att presentera den i? Hur planerar man berättelsens presentation med hjälp av en storyboard? För utvalda föreningar och kommuner. Fyra tillfällen. 5b. Workshop - Att planera en produktion. Uppföljning av manus- och storyboardarbete hos respektive förening. Fokusgruppsarbete. Nio tillfällen. 6. Att producera och redigera ljud. Prova på och få återkoppling. För utvalda föreningar och kommuner. Fyra tillfällen. 7. Att producera och redigera film med enkel teknik - hur gör man? Att bli bekväm framför kameran. Att tillgängliggöra film digitalt. För medlemmar i Skånes hembygdsförbund. Två tillfällen. 7b. Workshop - Att producera och redigera film med enkel teknik. Uppföljning hos respektive förening. Fokusgruppsarbete. Nio tillfällen. 8. Att producera utbildningsfilmer. För SH personal och kommuntjänstemän, ca 10 pers. Ett tillfälle. Val av målgrupp och media Föreningarna, Skånes hembygdsförbund och tjänstepersoner från respektive kommun kommer gemensamt att resonera kring vilka målgrupper man vill och behöver nå särskilt. Föremål med spännande historier väljs ut, berättelserna formuleras och vi avgör hur de ska presenteras (som texter, ljudfiler, filmer eller med hjälp av interaktiv teknik). Detta sker i samråd med våra samverkansparter FilmCentrum Syd, Centrum för dramatik Syd, Författarcentrum Syd och Lunds Tekniska Högskola, Ingvar Kamprads Designcenter - Certec. Produktion av berättelser Föreningarna kommer därefter att få stöd i sin produktion av berättelser, vilka ska tjäna som goda exempel för andra. Oavsett media skapas berättelserna av medlemsföreningar tillsammans med en mix av kompetenser, såsom manusförfattare, filmpedagoger, översättare av texter till olika språk, inläsare av berättelser på olika språk, teckenspråkstolkar, syntolkar, fotografer, skådespelare och redigerare. Avsikten är att pröva så många sätt att berätta om föremål som möjligt och att varje förening ska hitta sitt eget tilltal i detta. Att arbeta med alternativa presentationer rekommenderas också av Certec, en av våra samverkansparter, som ett sätt att göra det möjligt för människor med varierande behov att ta del av en utställningsmiljö. De filmer, ljudfiler och texter som produceras under projektet ska läggas ut på internet. På så vis blir materialet tillgängligt såväl för den som vill titta och lyssna på berättelserna via sin dator som för den som är på plats i respektive utställning. Invid respektive föremål finns sedan en QR-kod eller 7

8 motsvarande som länkar till berättelsen. Dessa skyltar har alla en sammanhängande grafisk profil. Låneteknik för att läsa av QR-koderna finns på plats. Utveckling av interaktiv teknik Vi vill dessutom utveckla interaktiv teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia, om sin omgivning eller hur det användes, när man rör vid det eller plockar upp det. Möjligheten att utforska föremål med känseln är något som är viktigt t.ex. för den synskadade. Hembygdsrörelsen har en stor fördel i det att man ofta får röra de autentiska föremålen, men tekniken kan annars även prövas på en 3D-modell. Även denna lösning ska kunna mångfaldigas genom att det efter projektet finns en instruktion för andra hur man gör. Skapande av utbildningspaket Vi ska skapa ett utbildningspaket som består av handledningar och instruktionsfilmer. I handledningarna kommer vi att samla våra erfarenheter av att skapa berättelser för olika målgrupp i olika media. Vi ska där beskriva de metoder vi utvecklat och ge tips kring hur man kan tänka för bästa resultat. Utöver detta ska vissa utbildningsinsatser filmas, redigeras och göras tillgängliga online. Sammantaget garanterar detta utbildningspaket att arbetssättet kan mångfaldigas och spridas regionalt och nationellt. Produktion av utställning En del av resultatet ska också vara en utställning som distribueras digitalt. Utställningen ska innehålla bilder på föremål och länkar till de filmer etc. som berättar om dem. Till detta har vi fått inspiration från Malmö museer och deras utställning Välkommen till Sverige. Utställningen kan laddas ner kostnadsfritt och hängas hos t.ex. andra medlemsföreningar, på kommunala museer eller i bibliotek, skolor och inom äldreomsorgen runt om i Skåne. Vi vill använda oss av lokal infrastruktur, med bl.a. biblioteken. Socialförvaltningarna i de kommuner som varit involverade i projektet ska erbjudas introduktion till hur man kan använda utställningen inom deras verksamhetsområden. Vi har sedan tidigare god erfarenhet av hur man kan arbeta med t ex äldreomsorgen. Seminarier Ett avslutande seminarium för samtliga medverkande planeras, liksom ett spridningsseminarium för andra medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner i syfte att sprida verktyg, metoder och effekter. Vid slut- och spridningsseminarier, liksom i handledningar och online-utbildningar, delar representanter för föreningarna med sig av sina erfarenheter. De deltar också i produktionen av den digitalt distribuerade utställningen, som syftar till att sprida resultatet och locka fler att besöka hembygdsföreningar. Även efter projektets slut kommer föreningarna, vid olika slags möten och genom Skånes hembygdsförbunds försorg, att kunna dela med sig av erfarenheter till andra föreningar runt om i Skåne. 5. Tidplan Projektet startade i oktober 2017 och avslutas i juni Oktober december 2017 Fastställande av kommuner och föreningar 8

9 Detaljplanering med alla samverkansparter Januari juli 2018 Utbildningsinsatser 1-5 Pressmeddelande i varje kommun Nyhetsbrev, hemsida och Facebook Produktionsstart Augusti januari 2019 Utbildningsinsatser 6-7 Fortsatt produktion och test Berättelserna tillgängliga via webb Pressmeddelande i varje kommun Nyhetsbrev, hemsida och Facebook Produktion av digitalt distribuerad utställning. Februari juni 2019 Produktion av utbildningspaket Seminarier Utvärdering Redovisning Pressmeddelande i varje kommun Nyhetsbrev, hemsida och Facebook 6. Projektorganisation, resurser och samverkansparter Skånes hembygdsförbund har kansli på Arkivcentrum Syd i Lund och kontor på Regionmuseet i Kristianstad. Vi är en liten organisation med mycket stor vana att genomdriva omfattande projekt, alltid i bred samverkan med andra. I det här fallet knyter vi till oss samverkansparter vars medlemmar och nätverk har alla de kompetenser som vi inte själv besitter, se nedan. Hos medlemsföreningarna finns sedan den kunskap vi behöver för att bygga berättelserna och de plattformar som krävs för att testa och implementera resultatet. Vårt utvecklingsarbete sker alltid tillsammans med medlemsföreningarna - bara så kan vi säkerställa att det förankras och gör verklig nytta i rörelsen, på många håll i Skåne, samt att våra medlemmars förtroende till oss bibehålls. Under åren arbetade Skånes hembygdsförbund i ett projekt som kallades Visualisering inom kulturarvsområdet, finansierat av Region Skåne. Projektet syftade till att undersöka hur man kan gestalta kulturhistoriska miljöer med hjälp av digitala verktyg. Det nu formulerade projektet är för oss en naturlig följd av tidigare arbete. Vi vill ytterligare utforska teknikens möjligheter att ge oss fördjupade berättelser, arbeta vidare med film och ljud som alternativ till texter samt arbeta mer 9

10 aktivt med tillgänglighet för specifika målgrupper. Vi vill också bättre ta tillvara de många berättelser som finns i hembygdsrörelsen, men idag inte förmedlas annat än vid fysiska möten med grupper. Visualisering inom kulturarvsområdet gav oss väsentligt ökad kompetens i frågor om digital gestaltning och stor nyfikenhet på de möjligheter som ges. Dessutom skapades många goda kontakter under projekttiden. Flera organisationer inom samverkansgruppen, inte minst Certec, har stor kompetens inom området digital teknik och digital produktion av film, ljud etc. Vi har erfarenheter och kontakter att ta tillvara och kunskap att utveckla! Undertecknad hembygdskonsulent kommer att fungera som projektledare under hela projektet, på 20 % av tjänst. Utöver det har en projektsamordnare, Malin Pehrsson, anställts på deltid, 70 % under 18 månader. Löner, fakturor etc. sköts av Skånes hembygdsförbund mot en administrativ avgift om 7 %. På kansliet i Lund finns arbetsplats också till projektsamordnaren, även om en stor del av projektet kommer att genomföras hos medlemsföreningar, eller i kommunernas och Studieförbundet Vuxenskolans lokaler. Projektet genomförs i samråd med följande samverkansparter: Medlemsföreningar i utvalda kommuner Se punkten 3 ovan. Utvalda kommuner Sex kommuner är utvalda att delta i projektet; Osby, Burlöv, Svalöv, Landskrona, Klippan och Åstorp. Personer från Kultur-, turism-, utbildnings- eller socialförvaltningar ska ta aktiv del genom att formulera önskemål kring målgrupper, delta i utbildningsinsatser, vara en del i arbetet med fokusgrupper, marknadsföra resultatet samt dela med sig av sina erfarenheter i samband med seminarier etc. Vi eftersträvar ständigt en stärkt relation mellan Skånes hembygdsförbund, medlemsföreningarna och respektive kommun, så också i detta projekt. FilmCentrum Syd FilmCentrum är en rikstäckande förening som arbetar med distribution av film, samt initierar kulturprojekt och bedriver konsult- och kursverksamhet inom filmens område. FilmCentrum Syd har många medlemmar som vi under projektets gång kommer att kunna knyta till oss, i såväl utbildningssom produktionsfas, såsom t ex filmpedagoger, manusförfattare, filmare och redigerare. FilmCentrum Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet. Centrum för dramatik Syd Centrum för dramatik består av yrkesverksamma manusförfattare/dramatiker och översättare av dramatik. Dess medlemmar kommer att knytas till oss, i såväl utbildnings- som produktionsfas. Centrum för dramatik Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet. Deras anställda Ammy Kjellsdotter Åström kommer att delta aktivt vid urvalsmöten hos samtliga medverkande föreningar. Detta möjliggörs genom att Centrum för dramatik Syd parallellt driver projektet Dramatiskt berättande på museer och kulturarvsinstitutioner Författarcentrum Syd Författarcentrum Syd är en organisation som vi har samverkat med tidigare. Vi har tillsammans t ex arrangerat Skånska bokmässan vid tre tillfällen. Genom Författarcentrum Syds medlemmar når vi 10

11 kompetenser som behövs i såväl utbildnings- som produktionsfas i projektet, såsom t ex författare och berättare. Författarcentrum Syd ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet. Lunds Tekniska Högskola, Ingvar Kamprads Designcenter - Certec Certec är en avdelning vid Lunds tekniska högskola som arbetar för att människor med funktionsnedsättningar av olika slag ska få bättre förutsättningar genom en mer användbar teknik, nya designkoncept och nya individnära former för lärande. Vårt samarbete med dem startade redan 2011 inom projektet Visualisering inom kulturarvsområdet. Certec ska utveckla den interaktiva teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia när man rör vid det. Deras kontaktnät av personer som kan olika funktionsnedsättningar kommer att vara till stor nytta för oss. Certec ingår i en rådgivande samverkansgrupp för projektet. Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans regionkontor, med säte i Lund, har sagt sig villiga att hjälpa till att arrangera de utbildningsinsatser som blir en viktig del av projektet. Övriga Konsulter anlitas och arvoderas i olika delar av projektet, såsom dramatiker, filmpedagoger, författare, kulturpedagoger, syntolkar, kunniga i teckenspråk, filmare, redigerare etc. Samtliga dessa kompetenser finns i samverkansgruppens nätverk och kommer att vidtalas under projektet. Fokusgrupper vidtalas i samråd med medlemsföreningar och respektive kommun och kan t.ex. innehålla personer med synnedsättning, personer med hörselnedsättning, personer utan förförståelse för föremålen, som inte heller behärskar det svenska språket, familj med representanter från flera generationer, lärare och äldrepedagoger. 7. Medie- och kommunikationsstrategi Medlemsföreningar och kommuner vidtalas direkt av oss. Fokusgrupperna vidtalas lokalt med hjälp av föreningarnas och kommunernas kontakter. När färdiga berättelser föreligger i respektive hembygdsförenings miljö kommer vi att göra marknadsföringsinsatser såväl lokalt som regionalt. Vi använder oss då att vårt nyhetsbrev, Facebook, hemsidor och pressmeddelanden. Vi kommer också att se till att projektet beskrivs i hembygdsrörelsens nationella kanaler, såsom i tidskriften Bygd och natur som ges ut av Sveriges hembygdsförbund, samt att kollegor och styrelser i övriga 26 regionala hembygdsförbund får kännedom om resultaten. Via regionala forum för professionella kulturarvsarbetare kommer vi få möjlighet att sprida metod och resultat. Detta gäller t ex kulturarvskollegium (Region Skåne) och samarbeten inom arkiv, bibliotek och museum (ABM). 8. Uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning Vi avser att arbeta med stor transparens. Såväl själva utbildningsinsatserna som det som produceras inom projektet ska i görligaste mån finnas att ta del av för många, t.ex. andra hembygdsföreningar, kommuner och kulturarvsinstitutioner. När det gäller utbildningsinsatserna innebär det dels att Skånes hembygdsförbund och deltagande föreningar kommer att lära för att kunna lära vidare inom 11

12 hembygdsrörelsen och dels att vissa utbildningsinsatser kommer att filmas, redigeras och göras tillgängliga online. Det som produceras inom projektet ska tjäna som goda exempel för andra och finnas tillgängligt online. En digitalt distribuerad utställning säkrar ytterligare spridning för dem som inte kan eller vill åka till direkt berörda medlemsföreningar. Ett utbildningspaket med handledningar och instruktionsfilmer garanterar att arbetssättet kan mångfaldigas och spridas nationellt. Ett avslutande seminarium för samtliga medverkande samt eventuellt ytterligare ett seminarium för andra inom kulturarvssektorn planeras för att sprida resultaten. I förlängningen hoppas vi att många samlingar i Skåne, såväl medlemsföreningarnas som andras, kan tillgängliggöras och förstås bättre. Varje utbildningsinsats kommer att utvärderas med deltagarnas hjälp, muntligt (enskilt eller i gruppdiskussioner) eller skriftligt (med hjälp av t ex enkäter), i direkt anslutning till respektive kurs. Detta för att vi ska veta att metoden, likväl som resultatet, är värd att sprida vidare. I produktionsfasen utvärderas arbetet kontinuerligt i och med att fokusgrupper rådfrågas. Naturligtvis ska också slutanvändaren, den vanliga besökaren tillfrågas om resultatet. Detta sker t ex med hjälp av en enkät eller en gästbok hos respektive förening. Den rådgivande samverkansgruppen har med sina samlade kompetenser, en stor och viktig roll i utvärderingsarbetet. Se i övrigt punkten Projektets långsiktiga påverkan och hållbarhet Vi tror oss, som sagt, kunna nå många fler efter att projektet avslutats, också utanför Skånes gränser. Gentemot medlemmarna kommer vi att aktivt arbeta vidare med att sprida resultat och metod långt efter projektets slut. Det som föreningarna eventuellt kommer att producera kan finansieras av dem själva eller i samarbete med respektive kommun, detta eftersom vi ska eftersträva att hitta metoder för produktion av film, ljud, text etc. som är såväl enkla som billiga. Se i övrigt punkterna 1, Projektets relevans för målgruppen samt Budget Sökta bidrag PostkodStiftelsen: SEK. Beviljat. Region Skåne: SEK SEK beviljade våren SEK söks nu. Sten K Johnsons stiftelse: Avslag Sparbanksstiftelsen Skåne: Avslag 12

13 Budget Projektets totala budget: SEK. Se bifogat Excel-dokument. Medfinansiering samverkansparter FilmCentrum Syd, Författarcentrum Syd och Centrum för dramatik Syd bidrar till projektet genom att utan kostnad delta i möten två gånger i halvåret. Vi avser att i högsta möjliga grad använda befintliga resurser i respektive kommun (lokaler, utrustning, kompetenser) för att hålla nere kostnaderna, men också för att stärka banden mellan medlemsföreningarna och respektive kommun. Deltagande föreningar kommer att bidra med sin ideella tid i projektet. Omfattningen är svår att beräkna innan projektstart men noteras under projektets gång. 11. Om full finansiering ej uppnås Om projektet inte uppnår full finansiering enligt budget kommer några utbildningar att utgå. Vi måste också avstå från de insatser som är avsedda att sprida projektets metod och resultat; produktion av online-utbildningar och handledningspaket, spridningsseminarium för andra kulturarvsaktörer och slutseminarium för deltagare samt den digitalt distribuerade utställningen. Maria Casagrande,