Familjehemsvård. utredning behandling eftervård

Transkript

1 Familjehemsvård utredning behandling eftervård

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ~ 1 ~ TEAM ACTUM KORT PRESENTATION.. 1 TEORI. 2 Inlärningsteori RFT METOD...3 KBT ACT DBT Förstärkningssystem Social färdighetsträning ART ÅP Psykoterapi KOMET Föräldrautbildning enskilt Föräldrahandledning Nätverksarbete MÅLGRUPPER. 7 Målgrupp: Barn och unga Målgrupp: Föräldrar och barn FAMILJEHEMSVÅRD. 8 Utredning Behandling Utsluss Eftervård Föräldraarbete parallellt med placering ÖVRIGA TJÄNSTER...9 Handledning Utbildning Bemanning TEAMET Syfte Vilka ingår i teamet? Teamledarens roll FAMILJEHEMMEN 10 Introduktion Utredning och utbildning Stöd och handledning REFERENSER 11 KONTAKTUPPGIFTER. 12 REFERENSLITTERATUR OCH LÄNKAR. 13

3 ~ 2 ~ TEAM ACTUM KORT PRESENTATION Team Actum är ett företag som servar med KBT-baserad kompetens inom främst områden som rör barn, ungdomar och familjer. Vårt främsta arbetsområde är förstärkt familjehemsvård. Team Actum tillhandahåller förstärkt familjehems vård för komplex problematik ett mer normaliserat alternativ till institutions- och behandlingshemsplacering. Vi kan erbjuda en komplett vårdkedja allt från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och eftervård. Vad är då vårt signum? Det som kännetecknar oss är vårt arbetssätt där ACT har sin givna plats. Vi försöker engagera nätverket, då främst föräldrarna, i behandlingsarbetet. Vår erfarenhet är att föräldrars delaktighet i teamet är avgörande i placeringar gällande deras barn. Föräldrahandledning ingår därför kring varje placering där detta är möjligt och önskat av uppdragsgivaren. Behandling hela vägen I önskvärd riktning A accept C choose T take act!

4 ~ 3 ~ TEORI Till grund för alla metoder finns någon teori som förklarar orsakssammanhang och hur sammanhang kan påverkas och förändras. Inlärningsteorin och Relational Frame Theory (RFT) ligger som grund för oss för att förstå mänskligt fungerande, hur det kan påverkas och utvecklas. Inlärningsteori Inlärningsteorin hjälper oss att förstå mänskligt fungerande. Om vi kan förstå varför vi fungerar som vi gör, underlättar det för oss att ändra på det vi inte är nöjda med. Enligt inlärningsteorin styrs våra beteenden huvudsakligen av dess konsekvenser och utlösande faktorer såsom exv en situation/händelse. Vi kan förändra förutsättningarna i situationer. Vi kan även lära in samt lära om, dvs erbjuda alterantiva handlingsvägar. Inlärning kan defineras som förändring av en människas sätt att tänka, känna och agera som ett resultat av nya erfarenheter. RFT Relational Frame Theory (RFT) utgår från tanken att mänskligt beteende till stor del styrs via nätverk av ömsesidiga relationer. Vi människor tänker i relationella termer (S. Hayes). Teorin är komplex och inbegriper olika typer av relationer såsom likhet, tidsmässiga och kausala samband, jämförande, värderande och utpekande relationer samt rumsliga samband. Här ges människans språk stor betydelse då språket är grundläggande för allt tänkande. METOD Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är de mest framträdande metoder vi använder oss av. Mer om detta kan läsas i avsnittet Metod. KBT De metoder vi arbetar med ryms inom Kognitiv beteendeterapi (KBT), ett paraplybegrepp för olika metoder som har det gemensamt att man påverkar beteenden. Metoderna bygger på inlärnings-, social- och kognitionspsykologi. Att veta att metoderna fungerar är viktigt och därför satsas det mycket på forskning inom området. Målen i behandlingsarbetet behöver vara tydliga och mätbara. Behandlingen skall vara funktionell och ha fokus på här och nu. Behandlingen läggs upp som ett sambarbete mellan klient och behandlare. Klienten har i detta samarbete eget ansvar. Behandlingen är i ständig utveckling och det är viktigt att ständigt följa upp och värdera huruvida behandlingen leder i rätt riktning. Grundläggande för all behandling är att man gör en beteendeanalys. Den innehåller probleminventering gällande såväl överskotts- som underskottsbeteenden samt en funktionell analys som inbegriper utgångssituation, reflexmässiga reaktioner, tankar,

5 ~ 4 ~ känslor och kroppsliga reaktioner samt konsekvenser av beteendet. Analysen hjälper oss att förstå hur funktionen av beteendet kan se ut och hur beteendet skulle kunna påverkas. Ställning behöver tas om beteendena kan häröras till färdighetsbrister. Utifrån beteendeanalysen kan vi komma fram till en hypotes som ger vägledning inför valet av metoder för att påverka i önskvärd riktning. Allt detta i ett öppet samarbete med den placerade. Utmärkande för en KBT är att den: syftar till att förändra beteenden är handlings- och målinriktad fokuserar på situationen här och nu ofta har en kort behandlingstid har en vetenskaplig utvärdering av metoderna förändras i takt med nya forskningsrön ACT ACT-metoden (Acceptance and Commitment Therapy) handlar ytterst om att i grunden lägga om sitt perspektiv. De tekniker som används kan hänföras till främst medveten närvaro, acceptans och grundläggande värderingar. Målet är att den placerade ska utforma egna genuina värden för sitt liv och agera i den värderiktningen för att kunna leva det liv han/hon vill leva. Att utveckla flexibla strategier för att förhålla sig till livet och våra inre upplevelser ett annat. Inom ACT talar man om en strävan att uppnå psykologisk flexibilitet. ACT hjälper oss att förhålla oss till våra upplevelser parallellt med att vi lever och agerar i den värderiktning som känns meningsfull över tid. Kort kan beskrivas att ACT lär oss färdigheter att uppfatta och förhålla oss till livet med dess glädjeämnen likväl som sorger, oro och rädslor, utan att tappa fokus för de viktiga värdena i livet. DBT Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en typ av kognitiv beteendeterapi som utvecklats för personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS, även kallat borderline personlighetsstörning). Det mest centrala vid denna problematik är en svårighet att reglera känslor enligt DBT. Denna svårighet medför i sin tur att man får problem inom andra områden, så som relationsproblem, impulsiva och självdestruktiva beteenden samt svårigheter till stabil självkänsla. Att leva med denna problematik är förenat med ett mycket stort lidande. Det är vanligt att man gör upprepade självskadehandlingar och självmordsförsök. Personer med IPS har stor samsjuklighet. Allvarliga depressioner och andra psykiska problem är vanliga. I DBT betonar man balansen mellan att acceptera verkligheten som den är, och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar. Målet är att leva ett meningsfullt liv. Man får lära sig färdigheter för att öka sin förmåga att vara närvarande i nuet, och kunna stå ut med svåra känslor. Vidare får man lära sig att hantera känslosvängningar och impulser samt hantera relationer på ett mer självbefrämjande sätt. Behandlingens teoretiska kärna är inlärningsteori, kognitiv teori och dialektisk filosofi. DBT har anpassats även till andra problemområden, exempelvis drogmissbruk, ätstörningar, aggressions- och misshandelsproblematik samt depression.

6 ~ 5 ~ Förstärkningssystem Förstärkningssystem är givetvis grundläggande i allt vårt arbete. Detta då alla människor behöver uppmuntran och något som motiverar dem särskilt om de förväntas uträtta något som kan uppfattas som svårt, hopplöst eller sakna mening utifrån de erfarenheter man har. Just social förstärkning vet vi är en kraftfull påverkansfaktor då det berör just kärnan i mänskligt beteende, att bli sedd och bekräftad av andra. Och på sikt även av sig själv, dvs självbekräftan och tillit till egen förmåga. Förstärkningssystem kan läggas upp på olika sätt. För detta finns en ett antal olika verktyg i vår metodlåda. Utöver uppmuntran i sig hjälper dessa verktyg oss att tydliggöra social förstärkning i vardagen. Social färdighetsträning Social färdighetsträning i vardagen är ett annat givet inslag i behandlingen. Viktigt är att sätta ribban på en rimlig nivå och höja den i lagom takt så att den placerade upplever framsteg. ART Aggression Replacement Training (ART) riktar sig till barn, ungdomar och vuxna som vill ha konkreta verktyg att arbeta med beteendeproblem och kommunikationssvårigheter. Det är även ett verktyg att arbeta förebyggande för att stimulera positiva sociala färdigheter i gruppmiljöer. ART kan ske såväl i grupp som enskilt. ÅP Återfallsprevention (ÅP) syftar till att upprätthålla ett nyktert beteende. I korthet innebär det att lära sig att identifiera högrisksituationer där ett återfall kan tänkas ske samt att lära sig att känna igen signaler som är associerade med dessa situationer. I ÅP övas även vissa färdigheter in som syftar till att undvika återfallet. Psykoterapi Kognitiv beteendepsykoterapi är en strukturerad och tidsbegränsad terapiform. Behandlingarna bygger på ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient. KBT har starkt forskningsstöd som en effektiv behandlingsmetod för en mängd problemområden. KOMET Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Komet är en

7 ~ 6 ~ förkortning för kommunikationsmetod. Programmet bygger på att lära föräldrar och lärare ett bättre sätt att kommunicera med barnet. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen. Metoderna som används i Komet har ett gott vetenskapligt stöd och visar att utbildningen verkligen hjälper på hemmaplan. En kurs i Komet ger både föräldrar och personal inom skolan verktyg som på sikt leder till en bättre relation mellan den vuxne och barnet. Föräldrarna träffas i grupper med andra föräldrar under ledning av två gruppledare. Föräldrautbildningen är något mer intensiv än utbildningen av lärare. Vid intresse hör av er till oss om kommande KOMET-grupper eller beställning av helgrupp. Föräldrautbildning enskilt Föräldrautbildningar skräddarsys utifrån uppdrag, aktuella föräldrars behov och förutsättningar. Dessa kan anordnas i hemkommunen eller hos oss. Föräldrahandledning Att vara förälder till ett barn eller ungdom som behöver placeras är omvälvande för varje förälder. Detta oavsett anledning till placeringen. Många föräldrar uttrycker behov av stöd i sitt föräldraskap antingen för att hitta ett sätt att förhålla sig till sitt barn och den nya situationen som familjen står inför eller för att försöka utvecklas som förälder för att på så vis möjliggöra sitt barns återflytt till hemmet. Vi erbjuder, utöver gängse informationskontakt, även separat handledning en gång/månad till föräldrar som så önskar. Vid större behov finns givetvis möjlighet för uppdragsgivaren att beställa utökad föräldrahandledning. Nätverksarbete Kring varje placerad finns människor som har betydelse på ett eller annat sätt för den placerade. I nätverket finns många gånger resurser som kan gagna den placerades utvecklingsmöjligheter. Nätverket kan också innehålla krafter som motverkar behandlingen. Vid behov kan vi arbeta även med nätverket om så skulle önskas. Det är då viktigt att för dessa uppdrag tydligt formulera syfte och mål.

8 ~ 7 ~ MÅLGRUPPER Vi tar emot placeringar med stöd av såväl Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som Lag med stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi tillhandahåller också handlednings- och utbildningstjänster för personal, familjehem och andra berörda kring barn, unga och familjer. Målgrupp: Barn och unga Vi tar emot uppdrag gällande jour/utredning/behandling avseende barn och unga 0-23 år*, såväl pojkar som flickor med skiftande beteendeproblematik. Orsakerna till beteendena kan variera och inbegripa allt från färdighetsbrister till funktionshinder: Nedan följer exempel på problemområden: - Social problematik - Relationsproblematik - Uppväxt under omsorgssvikt eller annan utsatthet. - Missbruksproblematik - Traumaproblematik (kris, våld, övergrepp) - Utagerande beteende ( impulsivitet, aggressivt beteende mm) - Skolproblematik (inlärningssvårigheter, skolfrånvaro mm) - Svagbegåvning /förståndshandikapp - Neuropsykiatriska funktionshinder (exv ADHD, ADD, Aspergers syndrom, autism) - Ångest, depression, fobier, tvång/ocd - Självdestruktivitet (självskadande, vagabonderande, suicidtankar mm) - Ätstörningar - Annan psykiatrisk problematik (IPS/borderline) * Någon övre gräns är svårt att sätta då ålder och mognad inte allid hänger samman. Målgrupp: Föräldrar och barn Vi tar emot uppdrag gällande jour/utredning/behandling avseende föräldrar med barn. För dessa placeringar har vi särskilda familjehem. Det ställs för dessa placeringar andra krav på familjehemmen och den miljö de ska erbjuda de placerade. Detta gäller exempelvis tillsyn och skydd för barnen men även utrymme för en familj att få vara kärnfamilj i denna mycket speciella situation. Syftena med dessa placeringar kan variera. Vid utredning behöver den placerade familjen delta i aktiviteter och samvaro som gör observationer och tester möjliga. Varje placering planeras noggrant beroende på syfte och förutsättningar. Detta skall ses som ett alternativ för utsatta familjer att kunna få hjälp och stöttning till förändring utan att behöva separeras när så inte är nödvändigt.

9 ~ 8 ~ FAMILJEHEMSVÅRD Vi tillhandahåller förstärkt familjehemsvård på KBT-grund med ACT-fokus. Vi har möjlighet att erbjuda er hela vårdkedjan från jourplacering till utredning, behandling, utsluss och eftervård. Våra familjehem håller hög kvalité och har tillgång till metodhandledning. Därför kan vi erbjuda er familjehemsvård som alternativ till institutionsplacering. Där erhålles kvalitativ vård i en mer normaliserad och småskalig miljö som underlättar återflytt till hemmiljön. Utredning För att behandla behöver vi veta hur problemet ser ut. Vi behöver veta vad som behöver förändras och vilket mål som kan anses rimligt att eftersträva. En grundläggande utredning där individens förmågor och förutsättningar undersöks är därför avgörande för val av behandlingsmetoder samt ett gott och effektivt behandlingsarbete. Beroende på utredningens syfte tas olika kompetenser in i utredningsarbetet. För detta har vi inarbetade konsulter att engagera. Efter klarlagt syfte kan ni erhålla en preliminär planering och ett kostnadsförslag. Behandling Till grund för behandlingsplacering ska finnas en vårdplan som innehåller mål och syfte med placeringen. I genomförandeplaner delas målen upp i delmål. Där ska också framgå hur delmålen ska uppnås. Genomgförandeplanerna revideras kontinuerligt allteftersom delmål uppnås. Teamledaren ansvarar för kontinuerlig uppföljning och tillse att genomförandeplaner blir gjorda och nedtecknade. Grundläggande för all behandling är att man gör en beteendeanalys innehållande probleminventering gällande såväl överskotts- som underskottsbeteenden samt en beteendeanalys som inbegriper utgångssituation, reflexmässiga reaktioner, tankar, känslor och kroppsliga reaktioner samt konsekvenser av beteendet. Ställning behöver tas om beteendena kan härröras till färdighetsbrister. Utifrån beteendeanalysen kan vi komma fram till en hypotes som ger vägledning inför valet av metoder för att påverka i önskvärd riktning. Allt detta i ett öppet samarbete med den placerade. Dessa återkommade beteendeanalyser säkerställer också en kontinuerlig uppföljning och revidering vid behov. Utsluss/ eftervård Målet med vården för den placerade är vanligtvis att kunna flytta hem. En övergång som inte är helt självklar. För att minska risken för ett misslyckande blir därför ett behandlingsarbete även på hemmaplan en nödvändighet. Detta arbete kan tidigt påbörjas hos oss för att sedan intensifieras under en utslusstid. Behandlingen behöver anpassas utifrån den placerade samt familjens och nätverkets behov och förutsättningar.

10 ~ 9 ~ De verktyg vi tillhandahåller är KBT-baserade med ACT-fokus. Insatser vi tillhandahåller är exempelvis individuella behandlingar såsom psykoterapi, föräldrautbildningar av olika slag, bla KOMET, antingen i grupp eller individuellt. Dessa kan vid behov följas upp med coachstöd. Coachen blir då den som kommer att ha kontakt med den placerade och dess nätverk. Föräldraarbetet behöver givetvis inte vänta till utsluss eller eftervården. Ju förr föräldraarbetet kan inledas desto bättre. Träningstillfällen erbjuds då barnet/ungdomen är hemma för umgänge. Det är många gamla mönster som behöver brytas och nya förhållningssätt samt tekniker läras in. Arbetet på hemmaplan kan också utökas till att innefatta även andra i nätverket som har inverkan i den placerades liv. ÖVRIGA TJÄNSTER Handledning Vi kan erbjuda er KBT-baserad metodhandledning av olika art. Ibland kör man fast i ett specifikt ärende, behöver då syna läget och analysera alternativa handlingsvägar. Vi tillhandhåller ärendehandledning både för enstaka uppdrag men även för mer kontinuerlig handledning över tid. Detta både för handläggare individuellt men även för hela arbetsgrupper detta till såväl personalgrupper inom socialtjänst, öppenvårdsenheter, behandlingshem samt boenden exv inom landsting. Handledning för kommunens egna familjehem kan erbjudas såväl för hela grupper som enskilt. Utbildning Vi kan sy ihop utbildningar utifrån era specifika önskemål inom olika områden och utifrån målgrupp. Vår styrka ligger i lång erfarenhet av myndighetsutövning och behandling inom socialt arbete. De metoder vi företräder ligger inom ramen för tredje vågens KBT. Kunskap är något vi aldrig kan få för mycket av. Ibland behöver vi fördjupa oss i något område som är dagsaktuellt i arbetet. Vi kan anordna en-/flerdagsutbildningar i olika teman med barn, ungdomar och familjer i fokus. Möjlighet finns att skräddarsy en längre utbildningsserie över tid. Bemanning Många har bekymmer med personalbrist. Det kan vara svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Ibland är arbetstoppen hög men övergående. Då behövs avlastning för en begränsad tid och gängse anställningsformer blir inte tillämpliga. Genom oss kan ni erhålla en lösning på bemanningsproblemet. Det kan också vara att arbetsgruppen består av många nya med begränsad erfarenhet. Genom inhyrning av mentor kan erfarenhetsbristen kompenseras och er personal hinner förkovra sig. Behoven kan skifta och anledningarna till bemanningsstöd kan vara många. Vi kan

11 ~ 10 ~ erbjuda avlastning och presentera ett förslag på lösning utifrån olika behov. TEAMET Till grund för varje placering finns från uppdragsgivaren ett tydligt uppdrag. Uppdraget kan vara formulerade i samförstånd mellan uppdragsgivare och den placerade. Kring underåriga är givetvis vårdnadshavarna delaktiga. I de fall barnet/ungdomen är placerad med stöd av LVU står uppdragsgivaren för uppdragsformuleringen. Vår strävan är dock, oavsett placeringsgrund, att åstadkomma överenskommelser kring målen med placeringen samt hur vägen dit ska se ut. Att alla kring den placerade samverkar har avgörande betydelse. Dessa ingår i ett team där den placerade är huvudpersonen. Teamets uppgift blir att arbeta mot målen som satts upp. Det hela är ett lagarbete där den placerades behov står i fokus. Till varje placerad är en teamledare kopplad vars främsta uppgift är att hålla teamet samlat. Denne har också som uppgift att följa upp vården och föreslå arbetsmetoder som effektivast möjligt leder mot målet. Här har ACT sin givna roll: Vilken riktning vill den placerade ha i sitt liv? Vilka värden ska eftersträvas? Hur ser hindren för närvarande ut? Hur ska de överbryggas? Vad får det kosta? I teamledarens roll ingår att hålla dessa frågor ständigt levande i teamet i stort som smått. Livet består mestadels av vardagligheter. FAMILJEHEMMEN Våra familjehem är främst belägna i mellersta Sverige men vi har även några familjer såväl söder- som norröver. Variationen är stor bland familjehemmen som har skiftande erfarenheter och kompetenser. Minst en vuxen finns tillgänglig för den placerade. Antalet platser i familjehemmen skiftar beroende på familjehemmens utrymme gällande engagemang, tid och rum. Vi har familjer för såväl jour-, utredning- som behandlingplacering. Familjehemmen är utredda av erfarna utredare. Vi tillhandahåller skriftliga utredningar som kan användas som grund för socialtjänstens självständiga bedömning och beslut. Utredningarna uppdateras vartannat år. Teamledaren tillhandahåller familjehemmen kontinuerlig handledning, stöd samt utbildning i KBT-metoder. Familjehemmen har tillgång till teamledarkontakt dygnet runt genom vår jourverksamhet.

12 ~ 11 ~ REFERENSER Anita Svensson Sektionschef. Socialförvaltningen IFO, Falköpings kommun Tel E-post: anita.svensson@falkoping.se Birgitta Stranius barnuppföljare, Barn och Ungdom IFO, Heby kommun Tel Mobil: E-post: birgitta.stranius@heby.se Eline Johansson familjehemssekreterare, IFO, Heby kommun Tel E-post: eline.johansson@heby.se Helene Juntunen verksamhetsansvarig för myndighetsutövning, IFO, Älvkarleby kommun Tel E-post: helene.juntunen@alvkarleby.se Malin Nilsson biträdande sektionschef, socialförvaltningen IFO, Falköpings kommun Tel Mobil E-post: malin.nilsson@falkoping.se Per Christensson Familjevårdssekreterare, Utredningsenheten Barn och familj, Örebro kommun Tel E-post: per.christensson@orebro.se

13 ~ 12 ~ KONTAKTUPPGIFTER Team Actum Andra tvärgatan ÖREBRO Tel: Fax: E-post: info@teamactum.se Org.nr: Raija Bergström Teamledare Tel: Mobil: E-post: bergstrom@teamactum.se Monica Lund Teamledare Tel: Mobil: E-post: lund@teamactum.se

14 ~ 13 ~ REFERENSLITTERATUR OCH LÄNKAR Litteratur Tillämpad beteendeanalys ( Svein Eikeseth, Frode Svartdal) 2007 Sluta grubbla, börja leva ( Steven C Hayes mfl) 2007 KBT i utveckling ( Anna Kåver) 2006 Dialektisk beteendeterapi vid emotionell instabil personligthetsstörning ( Anna Kåver, Åsa Nilsonne) 2002 Child and adolescent development, a behavioral systems apporach ( Gay Novak, Martha Pelaez) 2004 Att förstå och påverka beteendeproblem ( Olle Wadström)2004 KBT inom psykiatrin ( Lars-Göran Öst) 2006 Länkar Beteendeterapeutiska föreningen Association for Contextual Behavioral Science ACT-forum Riksförbundet Attention Kunskapscenter ADHD Riksföreningen Autism Autismforum Svenska OCD-förbundet ANANKE Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS Föreningen Balans (patient-/anhörigföreningen för drabbade av förstämningssjukdomar)