Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges universitets- och högskoleförbund

Transkript

1 FORSKNING NÄRINGSLIV En bilageserie om forskningens betydelse för Sveriges framtid och konkurrenskraft Nr 12 Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges universitets- och högskoleförbund Gunnar Öquist och Christina Ullenius. Ett kunskapssamhälle som är värt namnet V i hör ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle. Ny kunskap ger oss arbete, hälsa, tillväxt och välstånd. Det är därför frestande för våra politiker att styra och prioritera sådan forskning som anses vara särskilt viktig för omedelbara tillämpningar. Det är förvisso en viktig dimension av forskningen, men den förbiser att det i forskningen ligger en ännu större potential än den som motiveras av den omedelbara nyttan. FOTO: TOMMY HVITFELDT Nationell samling efterlyses Jag önskar att vi kunde få en nationell samling bakom forskningspolitiken. I dag är vi inte i närheten av det politiska engagemang för forskningen som försvarsfrågorna väcker, säger Arne Wittlöv som har bred erfarenhet både från näringsliv och akademi. Arne Wittlöv är orolig för att den stora potentialen inom svensk forskning inte utnyttjas. Små och medelstora företag i Sverige har tyvärr inte alls lika mycket kopplingar mot forskningsvärlden som man har internationellt. Här finns outnyttjade resurser. SID. 7 FOTO: NIKLAS BERNSTONE Arne Wittlöv, näringslivsprofil: Nu behövs nationell samling. Här fyller den fria grundforskningen en oerhört viktig funktion. Den drivs av forskarens äkta och självklara nyfikenhet. Den utmanar, ifrågasätter och omprövar vedertagna uppfattningar och tolkningar utan tvingande tidsramar och idémässiga inskränkningar. Den öppnar för nya möjligheter som vi i dag inte kan förutse och därför inte planera för. Och den är på sikt en minst lika viktig motor för kunskapssökandet och därmed för tillväxt och samhällsutveckling som den behovsstyrda forskningen. Vi är oroliga. I den otåliga jakten på tillämpbara forskningsresultat prioriteras i dag alltmer nyttan som drivkraft i forskningen på bekostnad av den oberoende grundforskningen. Vi är oroliga för att Sverige är på fel väg. Vårt land behöver en långsiktig forskningspolitik som balanserar den behovsstyrda och den oberoende forskningen; både nyttan och nyfikenheten behövs. När dessa båda drivkrafter förenas i öppna och interaktiva forskningsmiljöer händer något spännande: forskare med olika motiv och tidsperspektiv möts och skapar ny kunskap tillsammans. I sådana miljöer kan kunskapsutbytet mellan akademi, näringsliv och samhälle utvecklas på ett naturligt sätt mellan oberoende och självständiga parter. Ord som styrning och prioritering kan då ersättas med samverkan och dialog. FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN Cecilia Söderberg-Nauclér leder en av de framstående forskargrupperna i Sverige. Forskarna Sveriges dolda resurs Virusjakt, trädgener och partikelpassion. Många av de svenska forskningsmiljöerna håller världsklass och allmänhetens förtroende för forskarna är högt. Andra positiva trender i den svenska forskningen är internationaliseringen och nya samarbeten mellan olika akademiska institutioner. Samtidigt visar en rundringning att många forskare är oroliga över bristen på långsiktighet i svensk forskningspolitik (se sid 8). Vad krävs då för att den svenska forskningsmiljön ska kunna göra de riktigt stora upptäckterna? Nobelpristagaren Ahmed Zewails recept (se sid 4) är enkelt: Rekrytera de bästa hjärnorna, ge dem en närande miljö och se till att de inte belastas med byråkrati och administration. SID. 13 Vi vill se statsmannamässiga krafttag för en forskningspolitik som tar tillvara hela den potential som forskningen erbjuder. Vi uppmanar därför våra politiker att inte låta ett kortsiktigt nyttotänkande äventyra forskningens långsiktiga tillväxtkraft. Först då kan vi bygga ett kunskapssamhälle värt namnet. FICK STARTA REGISTRET SJÄLV. När Tobias Storch, 13 år, drabbades av en obotlig sjukdom, startade hans pappa Marcus själv det benmärgsregister som inte fanns. FRÅN EINSTEIN TILL GPS OCH RADAR. Vetenskapsmännen Röntgen, Bohr och Watsons upptäckter går igen. SID SID Christina Ullenius, ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund Gunnar Öquist, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien SVERIGE SAKNAR STRATEGI. Bristen på långsiktighet i forskningspolitiken oroar Bo Sundqvist, vice ordförande i SUHF. SID. 2 3 Distribueras med Svenska Dagbladet Frågor om innehållet besvaras av Eva Krutmeijer, KVA, , och Bengt Karlsson, SUHF, INPRESS

2 Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien bildades 1739 och är en oberoende organisation vars uppgift är att främja vetenskaperna, framför allt matematik och naturvetenskap. Varje år delar akademien ut Nobelpris i fysik och kemi, Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset samt ett antal andra stora vetenskapliga priser. Akademien har cirka 350 svenska ledamöter och 164 utländska. Akademiens verksamhet är inriktad mot att vara ett forum där forskare möts över ämnesgränserna, att ge stöd till yngre forskare, att erbjuda unika forskningsmiljöer och att föra vetenskapens talan i samhället och påverka forskningspolitiska prioriteringar. Forskning och högre utbildning är den tredje största budgetposten i Sverige. Det är ett område som förtjänar en nationell strategi, säger Bo Sundqvist, vice ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och rektor för Uppsala universitet. TEXT: TOVE SMEDS FOTO: TOMMY HVITFELDT Bo Sundqvist, vice ordförande i SUHF: Sverige behöver en långsiktig plan för kunskapstillväxt Läs mer på Sveriges universitetsoch högskoleförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) bildades 1995 och har i dag 40 universitet och högskolor som medlemmar. Förbundet samlar och tillvaratar lärosätenas intressen utåt och verkar inåt i frågor där samordning behövs. SUHF är en arena för diskussioner och ställningstagande i högskolepolitiska frågor. Universiteten och högskolorna varierar i storlek och inriktning, vilket ger ett brett underlag för diskussioner i de många frågor som förenar dem. SUHF är internationellt aktivt genom det nordiska universitetssamarbetet (NUS) och European University Association (EUA). SUHF har som högt prioriterad fråga att lärosätena ges goda ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för sitt arbete. Läs mer på U niversitets- och forskarvärlden fungerar i vissa avseenden annorlunda än övriga samhället. I näringslivet är bolagen vana att lämna rapporter som bedöms på kortsiktiga meriter som ekonomisk vinst och tillväxt. En forskares framgång kan ofta inte bedömas förrän efter lång tid. Samma sak gäller för ett lands satsningar på forskning och högre utbildning. Svenska forskare och universitet är framstående internationellt och det finns stora möjligheter till spännande genombrott, men vi ser dock allt tydligare tecken på att svenska forskare inte citeras lika ofta som kollegor i andra västländer. I slutet av förra året författade forskningsråden, Vinnova och akademierna tillsammans med samtliga universitet och högskolor en skrivelse till regeringen om vad som behöver göras. Det var en unik gemensam kraftsamling i svensk forskningshistoria. Vi har nu äntligen fått ett svar, även om budgetförhandlingen och riksdagens arbete återstår. Utbildningsminister Thomas Östros har offentliggjort sina ambitioner med forskningspropositionen. Våra förväntningar har varit höga, men har knappast infriats med det tillskott om 2,3 miljarder kronor som nu utlovats. Högre utbildning och forskning förlorar lika mycket genom allmänna nedskärningar och satsningen kan närmast ses som en omfördelning. Universitet och högskolor kommer i allt högre grad att tvingas söka stöd även på annat håll, till exempel från näringslivet. Det betyder sannolikt att kortsiktiga perspektiv alltmer kommer att styra. Näringslivets inställning har historiskt varit att staten ska stå för universitetens finansiering, så det kan bli svårt, säger Bo Sundqvist. Vi behöver industrin och det är inget fel med kortsiktiga satsningar, om de sker i ett system där staten tar ansvar för de långsiktiga anslagen. Vi behöver en balans mellan nyttoinriktad kortsiktig forskning och långsiktig grundforskning. Tyvärr är inte det politiska systemet gjort för långsiktighet. Forskning är inget lättsålt valgodis. Att säga att man satsar på ett framgångsrikt Sverige om år ger inte många röster i dag. Här har ansvarskännande politiker ett pedagogiskt ansvar. I dag får de svenska universiteten och högskolorna statliga bidrag så kallade basanslag för forskning för att täcka löneoch lokalkostnader. De ger universitet och högskolor möjlighet att exempelvis rekrytera och anställa duktiga forskare på lång sikt. Enskilda forskare konkurrerar om anslag hos forskningsråd och stiftelser. Dessa anslag delas vanligen ut på kortare perioder, mellan ett och sex år. Personalkostnaderna vid våra lärosäten ökar för varje år. Under mer än tio års tid har de faktiska lönerna ökat med i medeltal ett par procent per år mer än de lönekompensationer staten beviljat. I praktiken har alltså basanslag till de större universiteten minskat påtagligt. Det håller inte i längden om Sverige ska kunna konkurrera internationellt. De drygt två miljarder kronor som aviseras inför forskningspropositionen är vad sektorn förlorar under samma period om urgröpningarna fortsätter i samma takt som tidigare. Bo Sundqvist menar att universitet och högskolor är hårt trängda i dag. Under 1990-talet har antalet studenter i grundutbildning mer än fördubblats, men antalet lärare professorer, lektorer och forskarassistenter har bara ökat med ungefär 50 procent. Vi har gjort stora investeringar i informationsteknologiska hjälpmedel och fått ökade krav på redovisning, ökad bredd i rekryteringen av studenter. Detta har inte finansierats av staten, vilket Kostnadsökningarna har varit betydligt högre än den uppräkning för pris- och löneökningar som universiteten och högskolorna fått från staten. En tidning från Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges universitets- och högskoleförbund Eva Krutmeijer, verksamhetschef KVA, eva.krutmeijer@kva.se, , och Bengt Karlsson, generalsekreterare SUHF, bengt.karlsson@suhf.ki.se, , svarar gärna på frågor om innehållet. 2 FORSKNING & NÄRINGSLIV Intelligent kommunikation sedan InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i rikspress. Projektledare: John Lidman Texter: Tove Smeds Grafisk form: Karin Söderström Repro: InPress Tryck: Tidningstryckarna För information om InPress-bilagor i Svenska Dagbladet kontakta John Lidman,

3 Studenterna gör att man får inspiration. Det är fantastiskt varje termin när det kommer nya, unga, nyfikna människor som vill utbilda sig. Jag är nog en riktig curlingrektor. lett till ytterligare ekonomisk press. Det har pågått ett intensivt internt arbete på lärosätena. Ingen kan säga att vi suttit med armarna i kors och väntat på mer pengar. Vi har höjt vår effektivitet och vår kvalitet, men det finns en gräns för hur mycket man kan effektivisera utan att Det här behövs omgående: En satsning på ökade basanslag till universitet och högskolor. Ökade resurser för grundforskningsråden. Förstärkning av den behovsorienterade forskningen och innovationssystemen. forskning och undervisning blir lidande. Samhällets förväntningar är samtidigt enorma på vår sektor, både kortsiktigt och långsiktigt. Vi förväntas både bidra till den ekonomiska tillväxten på sikt och stärka demokratin genom att utbilda självständigt tänkande medborgare. Sverige har utvecklats från jordbruksland till industrination och är nu på väg att bli en kunskapsnation på allvar. Vi kommer att bli alltmer beroende av att vår skola, vår högre utbildning och vår forskning fungerar väl. Vi måste också se till att vi har system som förvandlar kunskap till affärsverksamhet. I Sverige tillverkar vi inte längre produkter i samma utsträckning som förr. Vi konstruerar och utvecklar innehåll och teknik och kanske framför allt system för varor och tjänster. Vi kan inte alltid konkurrera med låga löner, men däremot med kunskap, forskning och kompetent arbetskraft. För att klara det måste vi fortsätta att ligga i den absoluta toppen. Här tror jag inte att någon politiker säger emot mig. Politikernas uppgift är att värdera detta behov mot andra behov i samhället. Jag menar att en reell satsning på vår sektor på sikt är en förutsättning för att det ska finnas medel att fördela på andra sektorer. Bo Sundqvist är trött på den kortsiktiga tillväxtdebatt som pågått det senaste året. Man måste orka med de långa perspektiven också. Man kan inte alltid förutsäga tillväxt, och man kan definitivt inte påstå att det bara är kortsiktiga satsningar som leder till tillväxt. Om forskningen ensidigt inriktas på kortsiktiga satsningar riskerar Sverige att tappa tillväxt på lång sikt. Högre utbildning och forskning handlar om så mycket mer än ekonomisk tillväxt. Det gäller att utbilda och ge förutsättningar för medborgare att klara av och orka med en kritisk och seriös debatt om hur morgondagens samhälle ska se ut. Egentligen handlar det enligt Bo Sundqvist om att bygga en bra infrastruktur för den akademiska världen. Vi måste investera i en framkomlig infrastruktur där basanslagen uttrycker den politiska ambitionen, att Sverige även fortsättningsvis ska vara en stor forskningsnation, och där mer kortsiktiga anslag ges av forskningsråden till forskare i konkurrens. Så drivs spetsforskningen fram. Inte ens de främsta klarar sig utan en väl fungerande infrastruktur. Man kan jämföra det med en Öresundsbro eller en Botniabana. Det är en långsiktig investering och resultatet märks förmodligen först om många år. Om vi har råd med en typ av infrastruktur, varför inte den andra? I debatten har den behovsinriktade forskningen ofta ställts mot grundforskningen. Det är en gammalmodig uppdelning. I dag är framgångsrik forskning ofta svår att placera i endera facket. Framgångsfaktorn är inte sällan en lycklig kombination av de två perspektiven. Men det uppstår ingen bra forskningsmiljö överhuvudtaget om inte universitet och högskolor kan anställa det födgeni som ska generera idéer och anslag, erbjuda de avancerade lokaler som ibland behövs, de högpresterande datorer och fysiska eller virtuella bibliotek som är viktiga förutsättningar. Vi måste också kunna erbjuda en kritisk massa av stimulerande kollegor som är en del av en framgångsrik akademisk miljö. En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation Hösten 2003 fick regeringen ta emot den skrivelse där landets viktigaste företrädare för forskning gemensamt underströk hur viktigt det var att agera. Undertecknare var SUHF för universitet och högskolor, Vetenskapsrådet, Vinnova, Kungl. Vetenskapsakademien, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Skrivelsen finns att läsa på FORSKNING & NÄRINGSLIV 3

4 Passionen för ny kunskap är nyckeln till framsteg och framgångar. Det menar 1999 års Nobelpristagare i kemi, Dr Ahmed Zewail, innehavare av Linus Pauling professuren i kemi och fysik vid California Institute of Technology i Pasadena, USA. TEXT: EVA KRUTMEIJER FOTO: HANS MEHLIN/NOBELSTIFTELSEN. Nobelpristagare Ahmed Zewail: Sverige har en unik ställning Hur vill du beskriva en bra miljö för forskning? Det är en viktig fråga. Såvitt jag kan se sker inga större upptäckter om inte tre kriterier är uppfyllda: rekrytera de bästa hjärnorna, ge dem en närande miljö och se till att de inte belastas med byråkrati och administration. Vi människor behöver mental frihet för att nya tankar skall kunna uppstå. Jag anser att vi hanteringsmässigt inte kan slå samman produktforskning och nya upptäckter. Vi kan inte heller säga i dag vad som kommer att behövas i framtiden. Inte ens Nobelpristagare kan se in i framtiden. De flesta av dem säger också att deras upptäckter var ett resultat av antingen slumpen eller av att de sökte ny kunskap. Varför är det så farligt att styra forskarna? Kreativa människor behöver frihet att tänka. De fungerar inte om de blir tillsagda vad de skall göra eller ännu värre, vad de skall komma fram till. Dessa människor, särskilt unga män och kvinnor i början av karriären, FOTO: NOBELSTIFTELSEN behöver självständighet, kreativa miljöer och institutioner där de kan bedriva sin forskning, leka kan man säga, och ha kul. Nuförtiden måste de tillbringa allt för mycket tid vid sina skrivbord med Nobelpriset ger Sverige omvärldens respekt. Ni har en unik möjlighet som litet land. att skriva ansökningar för att få pengar till sin egen lön och sitt eget arbete, och de blir tillsagda vad de skall arbeta med för att få denna finansiering. Jag har hört dig säga att du bryr dig om Sverige och svensk vetenskap. Finns det något som vi som ett litet land kan göra och som du vill framhålla som viktigt? Jag är faktiskt övertygad om att Sverige har en unik möjlighet som litet land. Ni kan inte göra allt, men om man blickar bakåt har ni satsat på forskningscentra som har letts av forskarna själva, och det har varit mycket viktigt. Nobelpriset ger också ert land en unik ställning med omvärldens respekt. Här ser vi Sverige som ett neutralt och fredligt land. Vi litar på ert omdöme i avgörandet av vilka som ska få Nobelpriserna. Med detta följer ett ansvar. Det är mycket viktigt att ni inte sänder ut fel signaler kanske om att ett vetenskapligt område är mer viktigt än ett annat, eller om att grundforskning inte längre behövs eller är mindre viktig än tillämpad forskning. Det finns naturligtvis en plats för tillämpad forskning också, men Sverige bör särskilt stå upp för vikten av intellektuella prestationer genom att vara ett föredöme annars kommer vi att ångra det i framtiden. Är du allvarligt oroad? Det som verkligen oroar mig i västvärlden i dag är uppfattningen att vi nu vet allt som vi behöver veta, eller åtminstone nästan. En del kallar det slutet på vetenskapen, vilket förresten skulle innebära slutet på kunskapen. Tyvärr Ahmed Zewail tar emot Nobelpriset i kemi för sin forskning på kemiska reaktioner. skulle denna inställning kunna vara början på slutet. Ingen förväntade sig att transistorn och lasern skulle uppfinnas när det skedde, men nu utgör de ryggraden för informationsteknologin, den globala kommunikationen och medicinska diagnoser. Utan ny kunskap kan vi inte lösa morgondagens stora problem hälsa, fattigdom, miljö och energi och då förvandlas naturligtvis upplysning till mörker. Vad tror du att Alfred Nobel skulle sagt om han levde i dag? Jag tror att han skulle fokusera på de stora utmaningarna och fördelarna för mänskligheten. Han var en global man, en sann världsmedborgare. Han skulle ha uppskattat den internationella kunskapsgemenskapen bland vetenskapsmännen, men han skulle ha önskat sig mer fred och samarbete mellan regeringar och länder. Det är anmärkningsvärt att han i sitt testamente gav uttryck för den sanna betydelsen av mänsklighetens förbättring firandet av upptäckter och uppfinningar, och de bidrag som utrotar orättvisornas frön och fredens hinder. Slutligen, vilken är din egen drivkraft i ditt dagliga arbete? Den är, och har alltid varit, min passion för ny kunskap. Mitt Nobelpris har inte förändrat denna grundinställning. Jag hoppas att denna passion och engagemanget för att hjälpa de behövande kommer att fortsätta att vara mina ledstjärnor ända till slutet. CRAFOORDSKA STIFTELSEN ARVET EFTER EN INDUSTRIMAN Crafoordska stiftelsen har sedan starten delat ut 780 miljoner kronor. Trots sina stora insatser för såväl forskning och idrott som kultur och humanitär hjälp, är stiftelsen relativt anonym. När Holger Crafoord satsade alla sina intjänade medel i nya företaget Gambro, hade han inga garantier för att det skulle lyckas. Allt han hade var en professor med en idé om hur man skulle kunna konstruera en artificiell njure. Pappa träffade professor Nils Alwall under en middag. När pappa frågade Alwall varför han var sen, svarade Alwall: Det har inte varit en lätt dag. Jag har förlorat två pojkar, två patienter. Margareta Nilsson, dotter till Holger Crafoord och ordförande i Crafoordska stiftelsen, berättar om hur allting började. På den tiden var njursjukdomar mycket allvarliga och svåra att råda bot på. Men Alwall inspirerade Crafoord med sina tankar på en konstgjord njure. Och det gick bra för Gambro. En del av Holger Crafoords förmögenhet utgör basen för den stiftelse han kom att grunda strax före sin bortgång. Stiftelsens kapital är drygt 1,3 miljarder kronor. HJÄLPER BÅDE FORSKARE OCH UTSATTA Varje år delar Crafoordska stiftelsen ut drygt 50 miljoner kronor, vilket motsvarar avkastningen på kapitalet. Sedan starten 1980 har man mottagit mer än ansökningar. Bland annat har man donerat stora belopp till uppförandet av Holger Crafoords ekonomicentrum, orangeriet vid Ulriksdals slott och Abisko föreläsningssal. Man stödjer även professurer och delar ut anslag till forskare inom vitt skilda områden. Margareta Nilsson är ordförande i Crafoordska stiftelsen och dotter till industrimannen Holger Crafoord. Varje år delar man ut drygt 50 miljoner kronor till forskning, kultur, idrott och humanitär hjälp. Vi ger även pengar till humanitär hjälp. Många medmänniskor lever långt under existensminimum, både barnfamiljer och handikappade är i behov av stöd. Stiftelsens uppgift är att utan vinstsyfte för viss enskild person eller organisation främja vetenskaplig undervisning och 4 FORSKNING & NÄRINGSLIV

5 Nobelprisen 2004 På webbplatsen finns nu information om årets Nobelpris i fysik, kemi, medicin, litteratur* och fred samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Här hittar du populärvetenskapliga texter, bilder och animationer som förklarar vad årets pristagare har gjort. Du kan också följa presskonferenser, se intervjuer med kommittéernas ledamöter och länkas vidare till vetenskapliga artiklar, pristagarnas hemsidor etc. * Vid pressläggning av denna bilaga är det ännu inte klart när litteraturpriset tillkännages. Det kan alltså dröja ytterligare några dagar innan informationen är komplett. För människor är det omöjligt att greppa informationen som våra tekniska hjälpmedel genererar. Vid Högskolan i Skövde forskar man på hur datorerna ska kunna hjälpa oss att ta snabbare beslut, till exempel genom att dölja oväsentlig information. Vill du veta mer? Uppsala universitet är ett internationellt framstående forskningsuniversitet. Vi arbetar långsiktigt för att behålla och stärka vår nationella och internationella tätposition inom forskning och högre utbildning. Vi erbjuder våra studenter och forskare förutsättningar att skapa ny kunskap och hitta nya vägar i en kreativ och klassisk miljö. Modernisering av campusområden och utveckling av spjutspetsforskning är viktiga delar av förnyelsearbetet. Horisont Uppsala Horisont Uppsala är Uppsala universitets årsmagasin. Här kan du ta del av forskning, utbildning och händelser under det senaste året. Forskningsprofiler I foldern Forskningsprofiler kan du läsa mer om de områden som Uppsala universitet satsar på under de närmaste åren. Beställ trycksaker på: Holger Crafoord var en sann filantrop. forskning samt vård, fostran och utbildning av barn och ungdom. Pappa var en sann filantrop. Han var väldigt intresserad av både vetenskap, konst, idrott och kultur. Jag tror att han skulle vara minst lika glad över den idrottshall i Lund som stiftelsen finaniserat, som Holger Crafoords ekonomicentrum. Jag är övertygad om att pappa skulle vara stolt om han vetat vad stiftelsen fått vara med och stödja hittills, konstaterar Margareta Nilsson. Läs mer på Några av de största bidragen från Crafoordska stiftelsen Holger Crafoords ekonomicentrum 87 milj kr Kungl. Vetenskapsakademien (bland annat bidrag till Crafoordpriset) 55 milj kr Språk- och litteraturvetenskapligt centrum 40 milj kr Professurer vid Lunds universitet 40 milj kr Kulturen i Lund 25 milj kr Medicinsk utrustning, patologiska institutionen 6 milj kr Läs mer om Holger Crafoord och de olika projekt som Crafoordska stiftelsen stödjer på Crafoordska stiftelsen Tel: SNABBARE BESLUT GENOM INFORMATIONSFUSION VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE I dag är det omöjligt för oss att överblicka informationsflödet i samhället. Vi behöver datorernas hjälp för att kunna upptäcka faror och ta snabba, effektiva beslut. Högskolan i Skövde har nyligen fått 36 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att etablera en ny forskningsprofil i informationsfusion för datorer. Under terrorattacken den 11 september kraschade tre kapade plan innan någon ingrep. Passagerarna på det fjärde kapade planet förstod till slut vad som höll på att hända och försökte övermanna terroristerna. Planet störtade och människorna ombord dog, men förmodligen undveks en ännu värre katastrof. Om det i stället hade funnits datorer som automatiskt hade lagt samman information från olika radarkällor, hade de förmodligen kunnat varna tidigare. Redan när det första planet hade störtat i World Trade Center och det andra kapade var på väg mot samma mål, hade datorerna kunnat se det alarmerande mönstret. För oss människor är det helt enkelt omöjligt att greppa all information som våra tekniska hjälpmedel genererar. NY FORSKNINGSPROFIL Datorerna kan hjälpa oss att ta bättre och snabbare beslut. De kan dölja oväsentlig information och se sambanden, säger Sten F. Andler som är professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Han och andra forskare vid högskolan har nu fått 36 miljoner kronor från Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, för att etablera en helt ny forskningsprofil som kallas informationsfusion. I projektet ska forskarna samverka med 15 företag som också bidrar med en stor summa pengar. Totalt kommer projektet att omfatta 100 miljoner kronor och Tel: pågå i sex år. Målet är att så småningom bli ledande i landet på området. Informationsfusion går att använda i alla situationer där till exempel videokameror, radarsignaler och olika former av sensorer genererar så mycket information att människan inte kan överblicka den, säger Sten F. Andler. GÖR JORDBRUKET MILJÖVÄNLIGARE Han tar bönderna som ett exempel på hur informationsfusion kan användas i framtiden. I dag vet bönder vilken jordmån som finns på olika delar av deras åkrar. De vet också hur mycket de har gödslat olika marker, hur mycket regn som har fallit och sensorer på skördetröskan visar hur mycket skörd markerna ger. Denna information samlas årligen i en databas som skulle kunna användas för att räkna ut exakt hur mycket gödning som årets säd behöver. Om bönderna sen mäter grönskan på den växande säden, kan de låta datorerna räkna ut exakt hur mycket de behöver gödsla på olika områden. Det här minskar övergödningen och åkerbruket blir miljövänligare. Dessutom spar bönderna pengar. Metoder för att få datorer att bearbeta information utvecklas inom flera olika områden. Men forskarna vid Högskolan i Skövde vill nu slå samman kunskapen och skapa en forskningsprofil med en gemensam terminologi som gör att de olika områdena kan lära av varandra. Projektet drar i gång på allvar i början av nästa år. FORSKNING & NÄRINGSLIV 5

6 FORSKNING SOM FRÄMJAR HÄLSA OCH ARBETSLIV Höga sjuktal, människors framtida försörjning och integrering av invandrare är tre exempel på problemställningar som Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap är med och finansierar forskning inom. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en av de fyra statliga forskningsfinansiärer som har till uppgift att stödja forskning. I år kanaliserar FAS omkring 300 miljoner kronor i forskningsstöd. FAS huvuduppdrag är att finansiera forskning i frågor som har hög samhällsrelevans. Sjukskrivningar, alkohol och fetma är några exempel. Vi finansierar även projekt inom stress och utbrändhet, berättar Rune Åberg, som är huvudsekreterare och chef för myndigheten. OLIKA STÖDFORMER Den forskning som FAS stödjer bedrivs vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Varje år får FAS in omkring 700 skisser till forskningsprojekt. Ungefär 15 procent av dessa går vidare till Vi arbetar med aktuella frågeställningar i samhället. Sjukskrivningar, alkohol och fetma är några exempel, säger Rune Åberg, som är huvudsekreterare vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. fullständig ansökan och tilldelas medel. FAS arbetar med ett antal olika bidragstyper. Den viktigaste stödformen är forskningsprojektet med en tydlig fokusering på en forskningsfråga, tidsmässigt avgränsat till tre år. En tredjedel av FAS forskningsmedel är inriktade på mer långsiktiga satsningar till bland annat fyra centrumbildningar; forskning om åldrande (två centra), alkohol och ojämlikhet i hälsa. En tredje stödform är programstöd till etablerade forskargrupper som vill forska om aktuella samhälleliga problem. I år valdes fyra teman: Barns levnadsvillkor, Interventionsforskning inom områden som rehabilitering, behandling av missbrukare och placering av missbrukare, Arbetsorganisation samt Arbetskraftsutbud och arbetskraftsförsörjning. NY PROFESSUR Dessutom finns nu ett stöd till yngre forskare, de tvååriga post doc-bidragen för personer som nyligen disputerat och tagit ut sin doktorsexamen. Intresset har varit mycket stort under våren Omkring tio procent av ansökningarna beräknas att tillstyrkas. FAS finansierar forskning inom arbete, hälsa, omsorg och sociala relationer. Forskning kring socialförsäkringssystemet är ytterligare en inriktning för FAS, som just nu är i färd med att tillsätta en professur vid en svensk universitets- eller högskoleinstitution. Vi tror att forskningen behöver stärkas kring socialförsäkringarnas funktion i det ekonomiska och politiska systemet. Det kan röra försäkringarnas konstruktion, finansiering och administration, men också vad sådana faktorer har för betydelse för människors beteenden och inkomstfördelning, säger Rune Åberg. Tel: BREDD, MÅNGFALD OCH LÅNGSIKTIGHET FÖR FORSKNINGEN OCH FORSKARNA Sveriges universitetslärarförbund (SULF) är den enda fackföreningen som är specialiserad på högre utbildning och forskning. SULF har nästan medlemmar - lärare, forskare och doktorander. STÄRK FORSKNINGENS STÄLLNING OCH ÖKA RESURSERNA Svenska universitet måste vara internationellt sett konkurrenskraftiga. Men en aktuell OECD-studie visar att Sverige är på väg i motsatt riktning: resurserna till forskning och utveckling har under 90-talet utvecklades betydligt svagare i Sverige än i jämförbara länder. Det har inte blivit bättre sedan dess. SVERIGES UTVECKLING TILL LEDANDE KUNSKAPSNATION Redan finns alltför många exempel på att forskning flyttas från Sverige. Detta drabbar industriproduktionen. Om svensk industri inte förmår öka kunskapsinnehållet i produktionen, kommer ännu flera jobb att flytta utomlands. FRI GRUNDFORSKNING GRUNDLÄGGANDE FÖR VÅR VÄLFÄRD Forskningens finansiering måste kännetecknas av bredd, mångfald och långsiktighet. Då kan forskningen leda till ökad välfärd och göra det möjligt för det svenska samhället att tillgodogöra sig resultat från andra delar av världen. På väsentliga områden förmår svensk forskning inte längre hänga med i den snabba internationella utvecklingen. STÖRRE ANDEL AV FORSKNINGSRESURSERNA DIREKT TILL LÄROSÄTENA På så sätt får forskarna större möjligheter att ägna sig åt det de är bäst på. Forskare ska forska, inte jaga anslag. DET MÅSTE BLI ATTRAKTIVARE ATT FORSKA Annars får universitet och högskolor svårt att i den förestående generationsväxlingen locka till sig de mest kvalificerade och lämpade. Framför allt behövs väsentligt fler fasta anställningar till dem som disputerat. Bristen på trygghet skrämmer bort människor från den akademiska karriären. ALLA DOKTORANDER SKA HA EN ANSTÄLLNING VID ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING En riktig anställning är det säkraste sättet att kunna rekrytera de mest lämpade. Det är orimligt att doktoranderna, som gör en stor del av den samlade svenska forskningen, tvingas leva under sociala förhållanden som inte accepteras på någon annan del av arbetsmarknaden. STÄRK SAMBANDET MELLAN GRUNDUTBILDNING OCH FORSKNING Mötet med studenterna är en viktig inspiration för lärare som också är forskare. De färdigutbildade studenterna å andra sidan är den viktigaste kanalen för ny kunskap att nå ut och komma till användning i samhället utanför universitet och högskolor. Sveriges universitetslärarförbund, Box 1227, Stockholm tfn: fax: e-post: kansli@sulf.se webbplats: 6 FORSKNING & NÄRINGSLIV

7 Det finns en spännande potential i de områden där nyfikenhetsbaserad grundforskning och tillämpad forskning finner varandra, menar Arne Wittlöv, näringslivsprofil tillika preses på IVA. Samverkan mellan tillämpad forskning och grundforskning innebär ingen inskränkning i den fria forskningen. Möten stimulerar tanken och nyfikenheten och inte ens forskaren är friare än den egna tanken. Näringslivsprofil Arne Wittlöv: Forskning överlevnadsvillkor för svensk industri Med tanke på hur mycket forskningen betyder för det svenska samhället, borde forskningsfrågorna stå högre upp på den politiska dagordningen. Arne Wittlöv, styrelseproffs, skulle gärna se ett mycket större engagemang och en bred parlamentarisk uppslutning bakom forskningspolitiken. TEXT: TOVE SMEDS FOTO: NIKLAS BERNSTONE Inom vissa områden, som till exempel läkemedel, är en stark svensk forskning ett direkt avgörande villkor för industrins verksamhet. Arne Wittlöv har bred erfarenhet från näringsliv och akademi. Hans engagemang sträcker sig från tidigare vice vd i Volvo till ordförande vid Göteborgs universitet. Långsiktigheten är viktig när man satsar på forskning. Det gäller både inom företag och akademi. Men en långsiktig strategi ska fungera som en stimulerande motor och inte som ett Namn: Arne Wittlöv Född: 1940 Familj: Hustrun Inga-Greta, sjukgymnast, och tre döttrar Karriär: Utbildad civilingenjör i maskinteknik vid KTH. Wittlöv är preses för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ordförande i Göteborgs universitet, styrelsemedlem i Vetenskapsrådet samt styrelsemedlem respektive ordförande i ett antal Volvobolag och stiftelser. Wittlöv är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. Livsmotto: Se helheten. konserveringsmedel som skyddar mot omvärlden. Arne Wittlöv poängterar forskningens roll för den högre utbildningen. Det finns en stor potential inom den svenska forskningen. Den utgör en nödvändig bas för den kvalificerade utbildning som industrin kräver. Men små och medelstora företag i Sverige har inte alls lika mycket kopplingar mot forskningsvärlden som man har internationellt. Här finns outnyttjade resurser. Långsiktighet stimulerande motor Arne Wittlöv slår snabbt undan föreställningen att industrin skulle arbeta med enbart kortsiktiga mål när man satsar på forskning och utveckling. Det är en farlig vanföreställning, att industrin alltid tänker kortsiktigt. Det är klart att man har mer tydliga mål med varför man gör något, men ett mål behöver i sig inte vara omedelbart kortsiktigt. Tydligheten behöver inte stå i strid med vare sig det kortsiktiga eller det långsiktiga. Men däremot har inte industrin råd att diversifiera sig allt för mycket. Arne Wittlöv efterlyser ett mycket bredare politiskt engagemang för forskningen: Ta hanteringen av säkerhetsoch försvarspolitiken som exempel. Där har man en parlamentariskt sammansatt försvarsberedning som arbetar igenom framför allt de säkerhetspolitiska frågorna i ett brett internationellt perspektiv. Sedan omsätter man det i försvarspolitik. Jag önskar att forskningsfrågorna kunde ha den här nationella samlingen. Då kan forskningspolitiken få en vidare utblick med en stabilare bas. I dag är vi inte i närheten av det politiska engagemang för forskningen som försvarsfrågorna väcker. Tiden en kritisk faktor Tiden är en kritisk faktor inom forskningen. Forskning är kunskapsuppbyggnad. Det måste finnas tid att bygga internationella nätverk, att attrahera duktiga människor och att få fram de nödvändiga materiella resurserna. Det tar tid och kräver uthållighet. Arne Wittlöv ogillar den polarisering tillämpad forskning kontra grundforskning som förekommit i den svenska forskningsdebatten: Den svenska debatten har tyvärr stått och stampat sedan länge. Grundforskning eller tillämpad forskning, all forskning är ju problemorienterad. I mötet mellan tillämpade synsätt och mer grundläggande angreppsmetodik finns ett stort utrymme för kreativitet och framsteg. På det sättet kan också de nya upptäckterna snabbare bli till gagn för samhället. Det är riktigt spännande när den tillämpade forskningen och grundforskningen möts i samma miljö. Grundforskning: ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning: beskrivs som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Källa: Nationalencyklopedin FORSKNING & NÄRINGSLIV 7

8 Röster från forskarvärlden En rundringning bland svenska forskare visar att många trivs med sina yrkesval. Den internationella och kreativa miljön attraherar. Samtidigt är många oroliga över att forskningspolitiken inte har en långsiktig strategi, vilket i sin tur påverkar forskarnas vardag i allra högsta grad. RUNDRINGNING: ANN GUSTAVSSON, ELISABETH TYSK Anita Aperia, professor i pediatrik, Karolinska Institutet. Vad driver dig som forskare? Som forskare fastnar man aldrig i en trist rutin. Jag drivs av att finna svar på medicinskt relevanta frågor och ett hopp om att dessa svar ska leda till bättre behandlingsmetoder. Att några gånger få den hisnande upplevelsen att upptäcka något som ingen tidigare sett. Fortfarande, efter många år, tycker jag att det är oerhört spännande att komma till laboratoriet på morgonen. Jag skulle önska att vi var bättre på att omhänderta unga forskarbegåvningar. I dag förlorar vi många potentiella forskningsledare genom att det finns allt för få mellantjänster. Sedan har resurserna för svensk forskning kraftigt minskat i relation till hur utvecklingen varit i Japan och USA. Peter Jagers, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola. Vilka orosmoln ser du på den forskningspolitiska himlen? Att pengajakten tar för lång tid. Nu i höst, och även under senvåren, har min huvudsysselsättning varit att söka pengar för att vår verksamhet ska kunna gå vidare. När jag talar med kollegor runt om i världen, får jag intrycket att Sverige är extremt när det gäller detta. Vad driver dig? Inom matematiken är det så tydligt vad som är rätt och fel. Jag drivs av att förstå sammanhang. Att gå in i ett problemområde är som att komma till ett mörkt rum, man får inte grepp om något. Så finner man de rätta begreppen och formlerna och allt faller på plats! Kerstin Lidén, professor i arkeologi vid Stockholms universitet. Vad lockade dig till att bli forskare? Det som driver mig i mitt arbete som forskare är ren och skär nyfikenhet. Jag kan bara inte låta bli att fundera på varför saker och ting är som de är. Vilka är styrkorna i det svenska forskningssystemet? Om det ska jämföras med andra länder så tror jag att det är en styrka att det inte är så hierarkiskt och att det är relativt genomskinligt. Men det skulle kännas lugnare om det fanns en mer långsiktighet i forskningspolitiken, så att man kunde planera sin verksamhet bättre. Det tar tid att bygga upp starka forskningsmiljöer och ett internationellt forskningsförtroende. Vad skulle du säga till en ung person som funderar på att bli forskare? Det är det bästa yrke man kan ha. Tänk att själv få fundera ut vad som är intressant att studera. Miljön man dagligen visats i är väldigt stimulerande, jag kan i varje fall inte tänka mig något bättre. Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Vad vill du förändra i forskningspolitiken? Jag önskar att det fanns mer pengar till rejäla och långsiktiga forskningssatsningar. Jag tillhör det fåtal som har haft turen att få långsiktiga pengar och jag inser hur bra det är. Därför önskar jag att fler kunde få koncentrera sig på att forska. I dag använder vi alldeles för mycket tid till administration och till att söka pengar. Jag tror att det är oerhört viktigt för den kunskapsgenereringsprocess vi forskare bedriver, att man som forskare kan ta ett helhetsgrepp på forskningen och inte bara fjutta runt med korttidsprojekt. Men det är bra att det finns så många aktörer i Sverige när det gäller finansieringen. Vissa satsar på grundforskning, andra på mer strategisk och tillämpad forskning. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet. Vilka är styrkorna i det svenska forskningssystemet? Vi är framför allt rättvisa; systemet är inte särskilt partiskt. Dessutom är genomskinligheten bra alla papper och beslut är offentliga, så vem som helst kan klaga om något har gått snett. Vilka orosmoln ser du på den forskningspolitiska himlen? Grundforskningen har det för snålt. Vi forskare måste hela tiden kunna peka på nyttan av forskningen för att få finansiering. Det är inte bra, eftersom de stora genombrotten inte kan förutsägas och de kan inte styras genom politiska beslut. Alltmer av den akademiska forskningen finansieras av stiftelser, fonder och det privata näringslivet i stället för av staten. Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Varför blev du forskare? Jag vill förstå sjukdomar och hitta botemedel. Det är också stimulerande att utbilda unga människor. Sedan drivs jag av det internationella inslaget i forskningsarbetet. Jag är väldigt resultatorienterad och utrustad med en inneboende nyfikenhet. Vad skulle du säga till en ung person som funderar på att forska? Att han eller hon ska välja något som man kan känna sig entusiastisk inför. Det finns ingenting som slår den egna entusiasmen; man måste tycka att det är kul att tillfredsställa sin egen nyfikenhet. Samtidigt måste man vara stryktålig. Allt man gör ifrågasätts och det måste man gilla. Det är precis som ett idolprogram FRÅN ABSTRAKT FORSKNING TILL MILJARDINDUSTRI PÅ 80 ÅR Det dröjde 80 år innan Einsteins insikt om att gravitationen stannar tiden fick en industriell tillämpning. I dag är den en förutsättning när vi behöver navigera med stor precision. Vilka tillämpningar abstrakt, teoretisk forskning kan få är det ingen som kan förutsäga. Det tog hela 80 år innan Einsteins allmänna relativitetsteori kom till användning. Inte ens i våra vildaste drömmar kunde vi tro att den skulle få en industriell tillämpning, säger Claes Uggla, teoretisk fysiker vid Karlstads universitet. Einsteins relativitetsteori har gett oss ett krökt universum som få har förmågan att visualisera. Men den får likväl konsekvenser för oss här på jorden. För relativitetsteorin visar att gravitationen fryser tiden: ju närmare jordens yta någonting befinner sig, desto långsammare går tiden. Till exempel så åldras våra fötter cirka en miljarddels av en sekund långsammare än våra hjärnor. Det behöver vi egentligen inte bry oss om men det finns områden där den här tidsskillnaden spelar stor roll: Tiden går bland annat snabbare uppe hos satelliterna i vårt globala positionssystem (GPS) än här på jorden och det måste vi ta hänsyn till. Annars kommer inte tunnelbyggen i Alperna att mötas rätt och jordbrukaren får det svårare att släppa gödsel på rätt ställe. Ju högre precision GPS-systemet får, desto fler blir tillämpningarna, säger Claes Uggla. Han använder det som ett exempel på hur något som kan förefalla teoretiskt och världsfrånvänt, kan visa sig vara ovärderligt i framtiden. SVARTA HÅL Själv bedriver Claes Uggla en del av sin forskning vid rummets och tidens kant; inuti de svarta hålen i universum. Där är gravitationen så stark att tid och rum Claes Uggla, fysiker vid Karlstads universitet, bedriver forskning om vad som sker inuti de svarta hålen. kröker sig in i sig själva. Ingenting kan lämna ett svart hål. Den som en gång hamnat där dras mot kärnan och slits till slut sönder. Den starka gravitationen gör att materien upphör att existera och alla naturlagar sätts ur spel. För att förstå exakt vad som händer i svarta hål använder sig Claes Uggla av Einsteins ekvationer. Men inte i deras originalform. Det skulle krävas pappersvolymen av en telefonkatalog för att skriva ut ekvationerna i sin helhet, säger Claes Uggla. I stället har Claes Uggla om- 8 FORSKNING & NÄRINGSLIV

9 Allmänhetens förtroende för forskare och journalister Källa: Vetenskap och Allmänhet Hans Wigzell, professor i immunologi vid Karolinska Institutet. Vad driver dig som forskare? Det är att lösa intressanta och märkliga frågeställningar, det finns massor av sådana inom immunologin. Vad skulle du säga till en ung person som funderar på att forska? Det här århundradet kopplar ihop biologin och det tekniskt/matematiska på ett helt fantastiskt sätt. Missa inte tåget! Är du bra, klarar du dig alltid. Forskningen inom dessa områden är global. Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Vad vill du se ändras? Ofta glöms det långsiktiga perspektivet bort. Det finns många exempel på riktade politiska satsningar, men så blåser nya vindar och pengarna försvinner åt ett annat håll. I stället måste vi arbeta på att bygga upp långsiktiga miljöer. Jag skulle också önska att man försökte renodla forskarrollen. Efter en lång utbildning med inriktning mot forskning, tvingas många ägna mycket tid åt sådana uppgifter som andra personalgrupper, med annan kompetens, skulle kunna sköta bättre. Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet. Vad fungerar i forskningssystemet? Ett starkt Vetenskapsråd, som trots underfinansiering lyckas rätt bra med den svåra uppgiften att vaska fram de bästa projekten. Vilka orosmoln ser du på den forskningspolitiska himlen? Att den viktiga balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning inte kan bibehållas. Riktigt god grundforskning sker ofta i små forskargrupper, som dock behöver långsiktig säker finansiering. Ylva Hasselberg, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet. Har du något tips till politikerna? Jag skulle önska att alla EU:s forskningsmedel kanaliserades till ett europeiskt forskningsråd. I dag är pengarna väldigt styrda; de ligger i öronmärkta fonder med rubriker för vilken typ av forskning det ska vara. En sak som är bra i Sverige är att vi har gamla universitet med ganska tydliga normer för vad som är vetenskap; det finns en stark vetenskaplig identitet. Einsteins ekvationer kommer väl till pass när forskarna försöker förstå vad som händer i de svarta hålen. formulerat ekvationerna så att de blir mer hanterbara. Han och andra forskare kan nu använda matematiken för att bättre förstå de svarta hålens egenheter. En nyvunnen insikt är till exempel att den som sugs in i ett svart hål inte kan skicka någon form av signaler eller information till en kamrat som går samma väg. Det går inte ens att använda mobilen. Var och en som faller in i ett svart hål lever till sist i sitt eget universum. Så när de slits sönder är det ingen som kan se deras elände, säger Claes Uggla. Karlstads universitet Tel Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet: Sverige måste satsa på kreativa forskningsmiljöer Sverige är ett litet land varför ska vi ha så höga ambitioner när det gäller forskning? Det vore oerhört negativt för Sverige om vi inte satsade på forskning. Det handlar om att bibehålla välfärden. För att kunna tillgodogöra sig all den kunskap som genereras i andra länder, måste vi själva ha en hög kompetens. Forskning inom exempelvis medicin genererar resultat som kan patenteras och bli produkter och läkemedel och på så vis öka välfärden, både för patienten och för landets ekonomi. Satsar vi inte på forskningen på ett adekvat sätt, får det konsekvenser. Vi riskerar att företag som AstraZeneca flyttar utomlands. Och det är bara ett exempel från det medicinska området. Det är likadant inom andra områden. En ny trend inom forskningssverige verkar vara att forskningsinstitut och myndigheter samarbetar alltmer. Det stämmer, det är en global trend. Vi på KI samarbetar till exempel med KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Pacemakern är ett bra och konkret exempel på vad som kan bli resultatet när forskare från olika fält möts. Teknik och medicin i fruktbar kombination. Vi har också ett bra samarbete med landstinget i Stockholm. Den kliniska medicinska forskningen behöver tillgång till patienter och det arbete som utförs av vården. Sverige har historiskt lyckats skaffa sig en stark ställning inom forskarvärlden. Ja, Tage Erlander var till exempel en statsminister som verkligen intresserade sig för forskning, på ett sätt som senare inte gjorts. Hans investeringar Sverige har en stark tradition av god forskning. Och forskning är ett sätt att bibehålla välfärden. Medicinsk forskning leder till resultat som kan patenteras och till exempel bli läkemedel. Många västländer satsar nu stort och strategiskt på forskning och Sverige måste också satsa, om man vill behålla en ledande position, säger Harriet Wallberg- Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet. på och 1970-talen har fortfarande stor betydelse för svensk forskning. Många andra västländer genomför just nu stora, strategiska satsningar på forskning. Kanada, USA, England, Holland, Frankrike, Australien alla dessa länder satsar oerhört mycket mer än Sverige. Sverige behöver investera mer i forskning. Vad krävs för att Sverige ska kunna ligga kvar i den internationella forskareliten? Vi måste få till nya kreativa forskningsmiljöer och det arbetet pågår över hela Sverige. På Norra stationsområdet i Stockholm vill KTH, KI och SU tillsammans bygga både laboratorier, lokaler för biotechföretag, bostäder och gästforskarbostäder. Där kommer även landstinget och sjukhuset att spela en betydande roll. Även i Huddinge, runt Karolinska Institutets södra campus, Novum forskningspark, Södertörns högskola och universitetssjukhuset skapas just nu en sådan kreativ miljö. Vad står högst upp på önskelistan? Det behövs så klart pengar. Men det handlar inte bara om det. Vi måste tillsammans skapa ett forskningsvänligt klimat, där både lokal- och rikspolitiker förstår vikten av att skapa sådana här forskningsmiljöer. Tel: FORSKNING & NÄRINGSLIV 9

10 Einsteins idéer bakom både 3G och GPS Telekommunikation (laser) Einstein visar att stimulerad emission existerar. En atom vars elektroner redan befinner sig i ett upphöjt energitillstånd och träffas av en foton, kan bringas att skicka ut en identisk ( klonad ) foton av samma våglängd och riktning. Principen för laser är fastlagd. Charles Townes lyckas framställa en fokuserad mikrovågsstråle med hjälp av stimulerad emission. Föreslår senare i en teori att kortare våglängder borde vara möjliga. Första laser konstrueras rubidium. Ino vecklas halv kanska univ Albert Einstein förklarar den fotoelektriska effekten med en teori som bygger på Plancks teorier och visar att ljus består av kvanta, som senare kom att kallas fotoner GPS Max Planck demonstrerar matematiskt att materia utstrålar energi i paket, som han kallar kvanta. Niels Bohr formulerar en modell för atomen med en central kärna och elektroner bundna till speciella skal eller energinivåer. v Einstein publicerar sin allmänna relativitetsteori. Teorin förutsäger bl.a. att gravitationen påverkar tiden, men effekten är så liten att den skulle kräva ytterst exakta klockor för att synas. De första resonansfrekvenserna hos atomkärnor fastställs. Möjligheterna att använda resultaten för att konstruera exakta atomklockor för att kontrollera Einsteins förutsägelser föreslås. Norman Ramsey utvecklar en revolutionerande metod för tidtagning, anpassad för cesiumatomer. Amerikanska hos sovjetiska dess signaler (Dopplereffek navigera med Bakom många av dagens självklara företeelser ligger en lång väg. Det gäller allt ifrån DNAanalys till biologiska bekämpningsmedel eller magnetröntgen. På samma sätt kommer dagens grundforskning att leda till oanade framtida användningsområden. TEXT: HÅKAN BORGSTRÖM Sagolika upptäckter och lång U nder senare delen av talet gick en ung holländsk man i gymnasiet i Utrechts tekniska skola. En dag upptäckte lektorerna att någon ritat en karikatyr av en lärare. Wilhelm Conrad Röntgen tillfrågades om han visste vem som gjort den. Han vägrade svara. Resultatet blev att han relegerades från skolan utan examen. Trots detta lyckades han fortsätta studera vid på Polytekniska institutet i Zürich i Schweiz. Några år senare, den 8 november 1895, står samme person och arbetar i sitt laboratorium i Wurzburg. Hans experiment handlar om ljusfenomen skapade med elektrisk ström i lufttomma glasrör. Till sin förvåning märker han, att trots att den tub han använder är helt omsluten av svart kartong, börjar ett föremål på andra sidan rummet att lysa. Några dagar senare, när han höll ett föremål mellan tuben och en skärm, såg han till sin häpnad benen i sin hand tydligt på skärmen. Han hade upptäckt röntgenstrålarna. För detta fick han motta det allra första Nobelpriset år Men under den legendariska höstdagen i slutet av 1800-talet anade nog inte professor Röntgen att hans upptäckt även skulle fortsätta att ge svallvågor under hela 1900-talet. Sagolik upptäckt Röntgen är ett exempel på en sagolik upptäckt som fått ett enormt genomslag under hela 1900-talet. Röntgen är ett bra exempel på hur en vetenskaplig upptäckt kan leda till nästa och nästa. I dag har mängder av Nobelpris delats ut som har anknytning till den upptäckten, säger Anders Bárány, intendent på Nobelmuseet. Några exempel på Nobelpris med samband till röntgen är: 1914 Max von Laue i fysik för röntgendiffraktion i kristaller 1924 Manne Siegbahn i fysik för röntgenspektroskopi 1927 Arthur H. Compton i fysik för spridning av röntgenfotoner mot elektroner 1936 Peter Debye i kemi för diffraktion av röntgenstrålar och elektroner i gaser 1964 Dorothy C. Hodgkin i kemi för röntgenbestämning av biomolekylers struktur Så sent som år 2003 fick Roderick MacKinnon Nobelpriset i kemi för att han lyckats bestämma strukturen på cellmembranets jonkanaler med hjälp av röntgenkristallografi, säger Anders Bárány. I dag återfinns tillämpningar med röntgen inom allt från medicin till kemi, fysik eller astronomi. Dofter från insekter Precis som med röntgen går ofta pusselbitar till dagens vardagsteknik och medicinska framgångar att spåra långt tillbaka. Inte sällan har även flera i dag viktiga händelser sitt ursprung i en och samma forskningsupptäckt. Även om vägen kan verka krånglig skulle exempelvis varken mobiltelefonernas 3G-nät eller satellitnavigering vara möjlig utan Einsteins revolutionerande teorier Röntgen är ett exempel på en sagolik upptäckt som fått ett enormt genomslag under hela 1900-talet. Ett bra exempel på hur en vetenskaplig upptäckt kan leda till nästa. Anders Bárány (se grafik ovan). Samma sak gäller en rad olika områden. Som biologiska bekämpningsmedel. En form av dessa tog fart redan 1870 när amerikanen Joseph A. Lintner föreslår att kemiska dofter från insekter kan användas för att förhindra insektsangrepp. Forskningen för botemedel mot leukemi började redan 1845, när den tyske forskaren Rudolf Virchow beskriver leukemi som en blodsjukdom. Eller ta möjligheterna att göra DNA-analys. Metoden för att ta fram DNA-profiler är i dag mycket använd. Det gäller allt från släktskapsundersökningar av växter, djur och människor till kriminalteknisk undersökning av biologiska spår. Ändå är det få som tänker på att alltsammans började med den österrikiske munken Gregor Mendel som ungefär år 1860, genom korsningsförsök på ärtor, visar hur egenskaper som färg, form och storlek överförs från en generation till nästa. Men hans försök glöms bort och det är först i början på 1900-talet som Mendels ärftlighetslagar återupptäcks. Det är då Thomas Hunt Morgan blir expert på bananflugor och visar att ärftligheten sitter i kromosomerna i cellkärnan. Han hade egentligen tänkt visa att Mendel hade fel, men nu får han Nobelpris i medicin år Så kan forskning gå till, säger Anders Bárány. Samtidigt beskrivs hur en stam ofarliga lunginflammationsbakterier blivit skadliga genom en okänd princip och det är först 1944 som Osvald Avery med flera visar att denna princip utgörs av DNA som överförts till de ofarliga bakterierna från en skadlig stam. Knäcker koden Under 1950-talet visar studier på virus att genetisk information överförs av DNA snarare än av proteiner. År 1953 kartlägger bland andra James Watson DNA-strukturer och 10 FORSKNING & NÄRINGSLIV

11 n med synligt ljus baserad på m några år utledarlaser på ameriersitet och företag. Den första optiska atlantkabeln läggs, med förstärkare ungefär var 6:e mil. Kabel med inbyggda optiska förstärkare utvecklas i samarbete mellan universitet och industri. I dag vet vi att proteinerna utför en mängd viktiga uppgifter i kroppen, men vår kunskap om exakt vad är väldigt liten, säger Sophia Hober Stora genombrott i laserteknik och optisk fiberteknik. Laser vid rumstemperatur kan sända signaler långa sträckor med svag förstärkning. Heloptiska kablar läggs över Stilla havet och därefter runt hela jordklotet. ubidium- och ätebaserade lockor börjar tvecklas. Militär användning av satellit för positionsbestämning av ubåt. Systemet blir senare allmänt tillgängligt forskare lyckas bestämma positionen rymdsonden Sputnik utifrån hur närmar sig eller avlägsnar sig ten). Idén om ett program för att hjälp av satelliter väcks. Uppsändning av försöks- och senare 24 GPS-satelliter med cesium- och rubidiumklockor. Den amerikanska regeringen beslutar göra GPS-systemet allmänt tillgängligt. SOPHIA LEDER Grafik: Svenska Grafikbyrån JAKTEN PÅ PROTEINERNA perspektiv För några år sedan kartlades de mänskliga generna i HUGO-projektet. Nu är det proteinernas tur i ett av de största svenska forskningsprojekten genom tiderna. En av de som leder arbetet med att identifiera var i kroppen de olika proteinerna finns, är KTHforskaren Sophia Hober. Det är fantastiskt spännande. Vi är verkligen inne på ny mark som kommer att få stor betydelse för forskningsgrupper över hela världen, säger hon. tar fram en spiralformad molekyl med yttre ryggrad av sockerarter och fyra parvis anordnade kvävehaltiga baser i mitten. Drygt ett decennium senare, 1966, knäcker amerikanska forskare den genetiska koden och beskriver baser hos budbärarmolekylen mrna. Anders Bárány, intendent på Nobelmuseet. Den första DNA-profilen utfördes första gången år 1985 av den brittiske genetikern Sir Alec Jeffreys. Sedan dess har arbetet för att skapa en DNA-profil utvecklats. I dag används ofta så kallad PCR-teknik som gör det möjligt att snabbt få fram ett resultat även från mycket små mängder DNA. Med PCR-metoden kan DNA mångfaldigas i provrör. Metoden har använts mycket inom grundforskningen, därför att man med dess hjälp snabbt kan framställa DNA från enstaka celler i sådan kvantitet att deras uppbyggnad och funktion kan analyseras. Attraktiva produkter Historien visar alltså att många av dagens vetenskapliga upptäckter kan vara grogrund och underlag för framtidens verkligt stora upptäckter och utgöra de första stegen mot helt nya användningsområden. Ett av de bästa exemplen är väl nanotekniken, vilken har alla möjligheter att revolutionera vår vardag på samma sätt som datorer och Internet redan har gjort. Nobelpriset i kemi år 1996 kommer med all sannolikhet att leda till mycket stora kommersiellt attraktiva produkter, säger Anders Bárány. Ett annat exempel som han ger, är genombrotten i förståelsen av hur generna styr våra celler, något som belönades med Nobelpris i fysiologi och medicin 2001 och Men mer generellt har naturligtvis hela gentekniken en enorm potential att revolutionera både livsmedelstillverkningen och läkemedelskonsten. Det internationella HUGO-projektet var det första steget i kartläggningen av vår arvsmassa. I dag känner vi till de flesta av våra gener, men inte så mycket om vad de gör. För att få reda på det måste proteinerna kartläggas. Det är en gigantisk uppgift som nu håller på att genomföras i det helsvenska HPR-projektet. HPR står för Human Proteome Resource. Ett 50-tal forskare jobbar i projektet. Ungefär 35 av dessa finns vid KTH Bioteknik, resten på Rudbeckslaboratoriet vid Uppsala universitet. HPR-projektet är finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I dag vet vi att proteinerna utför en mängd viktiga uppgifter i kroppen, men vår kunskap om exakt vad är väldigt liten. Genom vår kartläggning lägger vi grunden för andra forskningsgrupper runt om i världen att gå vidare med arbetet att undersöka varje proteins funktion, säger Sophia Hober. Sophia Hober är docent och forskningsledare i den grupp som arbetar med att identifiera de drygt proteinerna. Det här sker genom en storskalig, nästan industriell, process. Något riktigt enkelt sätt att förklara exakt hur processen går till finns inte, men resultatet är desto tydligare. Proteinernas placering i kroppen avslöjas på en serie mikroskopiska bilder av olika vävnadsdelar. Ett infärgat reagens fäster sig vid proteinet, vilket ger en tydlig bild av var det eftersökta proteinet är vanligast förkommande. Bilderna ger inga svar på vad det betyder att exempelvis stora mängder av proteinet HPR förekommer i en urinblåsa eller hjärna med cancer. Men de ger ändå en fingervisning om att just detta protein kan ha med cancern att göra. Jag är en väldigt nyfiken person och när jag får se bilder som dessa så kliar det i fingrarna att få gå vidare och ta reda på mer. Men det är inte vår uppgift. Vi måste i stället kasta oss över nästa serie bilder. Alla bilder ska publiceras via en gigantisk databas över Internet i början av nästa år. Projektet sträcker sig till 2007, då proteiner ska vara kartlagda. Det här är en unik chans att få vara en katalysator i forskningsvärlden, säger Sophia Hober. FORSKNING & NÄRINGSLIV 11

12 DE DOLDA HJÄLTARNA Lundafysiker med passion för neutriner Cecilia Jarlskog forskar i teoretisk fysik och tycker att det vackraste hon gjort är en matematisk formel. TEXT: HÅKAN BORGSTRÖM FOTO: TOMMY HVITFELDT D et vackraste jag gjort är en matematisk formel som innehåller 14 villkor i en och samma ekvation. Den skulle jag vilja ha på min gravsten! Så säger en av Sveriges framgångsrika forskare inom teoretisk fysik Cecilia Jarlskog. Hon är nyss hemkommen från sex års Cecilia Jarlskog forskar i teoretisk fysik och visar här det vackraste hon gjort en matematisk formel. arbete vid CERN i Genève. CERN står för Centre Européen de la Recherche Nucleaire. Det är ett europeiskt samarbetsprojekt med ringformade tunnlar, där man bedriver experiment med partiklar som accelererats till mycket höga energier. Men nu är hon tillbaka till sin professorstjänst vid Lunds universitet. Nu ska jag åter börja forska och jag tänker ge mig i kast med något mycket spännande, neutriner och kvarkar. Det handlar om det allra minsta som finns, säger hon entusiastiskt. Neutriner är mycket, mycket små beståndsdelar, elementarpartiklar, som saknar elektrisk laddning med pyttesmå massor, inte större än en miljondel av elektronens massa. Ändå vet vi att åtskilliga miljarder neutriner far tvärs igenom våra kroppar varje sekund och får vårt universum att existera. Dagens fysikforskning berör ofta sambandet mellan det allra minsta och det allra största. Framgångarna bakom teorin om universums uppkomst, Big Bang, beror i hög grad på fysikernas studier av de allra minsta och mest fundamentala byggstenarna, elementarpartiklarna. Lång- och kortsiktig forskning Genom att studera dessa partiklars egenskaper kan vi lära oss något om hur universum är uppbyggt. Även det omvända gäller just för att universum ser ut som det gör måste elementarpartiklarna ha vissa givna egenskaper, säger Cecilia Jarlskog. På så sätt är forskningen långsiktig, men den skapar också en rad nya tillämpningar på kort sikt. Förutom att vara på jakt efter lösningen på hur universum skapades, för stora frågeställningar med sig okonventionella lösningar. Man är helt enkelt tvungen att skapa andra vägar än de som redan finns. Det kan ge många intressanta tillämpningar som bieffekt. Cecilia Jarlskog nämner som exempel uppkomsten av webben. Den skapades av Tim Berners-Lee som arbetade på CERN Då var den ett verktyg för att skapa hyperlänkar inne i text och på så sätt länka ihop sidor ett verktyg för informationsspridning av text i hans fysikforskning. Hon har också ett tips. Anslå ett stort pris till den som tar fram en ny metod för att accelerera partiklar till högsta möjliga energi på korta avstånd! Fanns en sådan metod skulle man inte behöva bygga de enorma acceleratorerna i exempelvis CERN. Då skulle man enklare hitta lösningar på de aktuella frågorna, som vad den mörka materien består av, varför det finns så lite antimateria i universum och vad som skapar partiklarnas massor. Cecilia Jarlskog, som 1989 invaldes som första kvinna i Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik, har också gett en rad föreläsningar på temat hur man får ett Nobelpris i fysik. Tvärtemot vad många tror behövs ingen exceptionellt hög IQ, det räcker med att hitta något som ingen annan hittat förut. Som nya typer av partiklar eller en ny metod för att finna dem. Svenska trädforskare världsledande Studier av trädens gener hjälper forskarna att förstå hur träd bildas och växer. TEXT: HÅKAN BORGSTRÖM FOTO: JOHAN GUNSÉUS I Umeå pågår en världsunik forskning där trädgener kartläggs. Genom sina studier av trädslaget asp kan forskargruppen påverka framtida svensk ekonomi, men också skapa bryggor till näringslivet. Exportvärdet av svenska skogsprodukter är ofattbart stort. Därför är det självklart att vi i Sverige ska ha en grundforskning som gör att vi förstår hur träd växer, säger professor Göran Sandberg vid Umeå Plant Science Centre, UPSC. Trä har en enorm betydelse för svensk ekonomi: ved blir brännved och råvara till pappers-, massa- och byggnadsindustri. Det var bland annat därför som Umeå Plant Science Centre inrättades år 1999 i samarbete mellan institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU i Umeå. Vid centret arbetar cirka 170 personer som forskar kring växters egenskaper och tillväxt. Vi är ett av de tio ledande växtbiologiska instituten i Europa. När det gäller träd är vi överlägset ledande i hela världen. Det finns ingen som ens är i närheten, säger Göran Sandberg. Vid UPSC studerar man bland annat växternas gener. I kartläggningen har man valt poppel, ett trädsläkte där asp ingår. Genom kunskap om poppelns gener kan man få en djupare förståelse för hur träd bildas och växer. Det ger insikter om hur blomning regleras, hur veden bildas, hur växter bekämpar sjukdomsangrepp och hur träd klarar av att leva vid låga temperaturer. Sverige förebild Genom Umeå-gruppens forskningsresultat kan man förstå hur olika vedtyper växer i olika klimat och hur man odlar rätt sorts trä till rätt användningsområde. Till dags dato har centret identifierat närmare gener inblandade i bildningen av ved. När USA valde en trädart att studera genetiskt, bestämde man sig för poppel, bland annat på grund av att vi i Sverige har kommit så långt i vår forskning. I ett samarbete mellan UPSC, KTH, Amerikanska Energimyndigheten Göran Sandberg är en av de forskare vid Umeå Plant Science Centre som gett svensk forskning en plats på världskartan. och Genome Canada har hela poppelgenomet kartlagts. Poppel är därmed den tredje växtarten där DNA-sekvensen är helt känd. Detta är ett stort genombrott för hela den skogliga forskningen, vilket har rönt mycket stor uppmärksamhet. Orsaken till det stora intresset handlar också om möjligheten att modifiera vedcellen för att möjliggöra förändringar av vedens egenskaper. Forskningscentret har även i samarbete med svensk skogsindustri föreslagit en forskarskola inom skogsgenetik och trädförädling. Skolan kan komma att fungera som en brygga från grundforskningen till industrins praktiska verksamhet. Vår forskning är av mycket basal natur, därför är det utmärkt att hitta ett forum där våra forskare möter mer tillämpad forskning, detta för att nå hela vägen ut, mot produkter och industrin. Det är också en av Göran Sandbergs många sysslor att föra över forskningsresultat till näringsliv och samhällsnytta. Jag är växtfysiolog, men i dag ägnar jag mycket tid åt att hitta praktiska tillämpningar för våra forskningsresultat. 12 FORSKNING & NÄRINGSLIV

13 DE DOLDA HJÄLTARNA Virus misstänks ligga bakom flera allvarliga sjukdomar CMV-viruset möjlig aktör bakom hjärtinfarkt, hjärnskador hos barn, ledgångsreumatism och vissa cancersjukdomar. TEXT: HÅKAN BORGSTRÖM FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN V Det är en ung forskargrupp som studerar CMV-viruset. id Karolinska Institutet undersöker man ett virus som misstänks medverka vid en rad olika sjukdomar, som hjärtinfarkter, autoimmuna sjukdomar såsom ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar och en viss form av hjärntumörer. Gruppen har arbetat en längre tid och har nu nått ryktbarhet för sina upptäckter. Och fler är på väg. Det är ett litet ovanligt forskarlag på 15 personer, varav de flesta är under 40 år. Eftersom CMV-viruset visat sig så intressant vid många olika sjukdomar, har vi i praktiken fört samman grundforskning med kliniska studier och industri, säger docent Cecilia Söderberg-Nauclér som leder gruppen. Det breda synsättet har sitt ursprung i forskningens fokus viruset. Det angriper och uppträder på många olika sätt, därför måste man dels förstå hur det fungerar, dels göra kliniska tester samt arbeta inom många olika fält och sjukdomsbilder. Det är en lång process som kräver olika steg för att både skapa grundläggande kunskaper och för att undersöka hur betydelsefullt viruset är hos patienter med olika sjukdomar. Viruset kallas CMV (Cytomegalovirus) och tillhör gruppen herpesvirus. I dag känner man till åtta virustyper i den samlingen. Mest kända är de som ger munsår, vattkoppor och bältros. Sovcell Typiskt för den här gruppen är att om man en gång har infekterats av viruset blir man inte av med det. Det kan avaktiveras, men finns fortfarande kvar i kroppen. Vissa herpesvirus kan senare aktiveras igen och ställa till med förnyade besvär. Vi har identifierat en sovcell för CMV, en vit blodkropp, och visat hur viruset gör för att aktivera sig igen och använda den mänskliga kroppen som en virusfabrik, säger Cecilia Söderberg- Nauclér. De flesta av oss bär på CMVviruset i våra kroppar, men då som slumrande varianter. Viruset vaknar ibland till liv vid infektioner eller inflammatoriska tillstånd. Då viruset sedan är aktivt kan det påverka andra celler, immunförsvaret och uttryck av olika gener som i sin tur kan påverka uppkomsten av olika sjukdomar. Forskargruppen misstänker att viruset har stor betydelse vid en rad olika sjukdomar. CMV spelar en avgörande roll hos barn som föds med hörseloch hjärnskador och vi tror att Cecilia Söderberg-Nauclér och hennes forskargrupp studerar CMV-viruset, som enligt hittills opublicerade rön kan spela en aktiv roll vid så kallade autoimmuna sjukdomar. viruset är inblandat i hjärt-kärlsjukdomar, en viss form av hjärntumörer, cancer i tarm och prostata och bortstötning av transplanterade organ. Fiffigt virus CMV kan aktiveras av exempelvis nedsatt immunförsvar. Cecilia Söderberg-Nauclér berättar att en CMV-infektion i dag trots bra behandlingsmetoder ofta ställer till problem hos transplanterade patienter och aids-patienter. CMV-smitta kan överföras med blod, benmärg och organtransplantat från en individ till en annan. Efter en transplantation behandlas ofta patienten med immunnedsättande läkemedel, vilket ofta leder till att slumrande CMV väcks till liv igen. Behandlingen kan alltså försämra patientens tillstånd. Hos patienter med dåligt immunförsvar kan CMV nämligen orsaka svår lunginflammation, leverinflammation och infektion i tarmen. Nya opublicerade rön pekar också på att viruset kan spela en aktiv roll vid andra så kallade autoimmuna sjukdomar, sådana som uppstår när kroppens immunförsvar felaktigt attackerar den egna kroppens celler. Det kan exempelvis handla om ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Från början trodde vi att CMV var ett rätt harmlöst virus. Men med tiden har vi kunnat visa att CMV nog är ett av de fiffigaste virus vi har att hantera. Genom att förstå hur CMV agerar, räknar forskargruppen med att hitta nya sätt att bekämpa viruset. Vi hoppas hitta läkemedel som hämmar vissa funktioner hos viruset, som gör att det inte väcks till liv igen eller att viruset inte leder till andra följdsjukdomar. Då får vi mer precisa sätt att behandla sjukdomar där CMV spelar en viktig roll. Men det krävs hela kedjan av laboratorieförsök till kliniska tester, innan vi vet vid vilka tillstånd man bör behandla en CMV-infektion för att förbättra prognosen för en patient med en viss sjukdom, säger Cecilia Söderberg- Nauclér. Har du också ett viktigt budskap att presentera i serien Forskning & Näringsliv? Kontakta InPress projektledare John Lidman på tel eller Hans Enblom på tel Hittills har 12 bilagor från stiftelser, forskningsinstitut, universitet och företag kommit ut i serien Forskning & Näringsliv i Svenska Dagbladet. Stiftelsen för strategisk forskning Karolinska Institutet IBM Sverige Vetenskapsrådet Sahlgrenska akademien Intelligent kommunikation sedan FORSKNING & NÄRINGSLIV 13

14 Hela denna bilaga är en annons Hela denna från Kungl. bilaga Vetenskapsakademien är en annons från och Xxxxxxxxxxxxxxxx Sveriges universitets- och högskoleförbund NÄR DET KRÄVS PRIVAT FORSKNINGSFINANSIERING Joakim Ollèn, vd vid Akademiska Hus, vill stimulera till ökad forskningskvalitet. Vårt mål är att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för kreativitet. Hos oss ska man kunna tänka lite bättre. När Tobias Storch var 13 år gammal drabbades han av aplastisk anemi, ett sjukligt tillstånd som innebär att benmärgen inte producerar tillräckligt med blod. Trots att läkarna gjorde allt som stod i deras makt, fanns ingen hjälp. Tobias blev 17 år. TEXT: TOVE SMEDS FOTO: TOMMY HVITFELDT Till minne av LEVANDE CAMPUS EN PLATS FÖR UTBYTE En kreativ miljö ger utrymme för större tankar, i förlängningen vill Akademiska Hus stimulera till ökad forskningskvalitet på Sveriges högskolor och universitet. Att bygga för musik, konst, medicin och teknik ställer alldeles speciella krav. Akademiska Hus har lång erfarenhet av att projektera, äga och förvalta lokaler till högskolor och universitet. Nu tillkommer nya kundgrupper som smälter in i de kreativa miljöer Akademiska Hus vill skapa. Behoven hos våra kunder är så mycket mer än fyra väggar och ett tak, berättar vd Joakim Ollén. Det kan handla om så vitt skilda uppdrag som att skapa en vibrationsfri miljö lämplig för ett elektronmikroskop eller att underhålla en bräckvattenanläggning i ett av de marina laboratorierna. Vi är vana vid att tillmötesgå önskemål om avancerade tekniska lösningar och kan utforma lokalerna efter de behov som finns, berättar Joakim Ollén. BIDRA TILL ÖKAD KREATIVITET I den marknadskonkurrens som nu råder väljer fastighetsbolaget att gå ett steg till. Vårt mål är att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för kreativitet. Hos oss ska man kunna tänka lite bättre, skapa lite mer, säger Joakim Ollén. Ett exempel är KTH Learning Lab, en fysisk experimentplats som står i ljudoch bildkontakt med ett flertal fysiska forskningscentra runt om i världen. Idén föddes i samband med att Kungliga Tekniska högskolans bibliotek flyttade till nya lokaler. Att skapa en kreativ lärande miljö för universitet och högskolor, men också för företag och institutioner med forskningsnära verksamhet, är en av våra viktigaste uppgifter och vi tror och hoppas att det i förlängningen bidrar till att utveckla Sverige som forskningsnation. I ett samarbete med KTH satsar Akademiska Hus på att utveckla högskolans campus. Vi vill skapa naturliga mötesplatser där studenter, universitet och företag kan dra nytta av varandras resurser. LEVANDE CAMPUS För att hålla campusområdet levande flyttar nya hyresgäster kontinuerligt in i de lokaler som inte används. KTH-området, som numer heter Campus Valhalla, har nyss fått sällskap av Operahögskolan. Ett högspänningslaboratorium har byggts om för att möta Operahögskolans behov av bland annat akustik. Inom ett år får Campus Valhalla också sällskap av Försvarshögskolan. Vi är övertygade om att mångfalden av företag och högskolor i sig bidrar till ökad kreativitet, säger Joakim Ollén. T olv år efter Tobias död träffar jag hans far, Marcus Storch, styrelseproffs och legendarisk AGA-chef, på Tobias Stiftelsens kontor i centrala Stockholm. Stiftelsen, som startades av familjen Storch, stödjer ett register Tobias Registret över potentiella benmärgsdonatorer. Hittills har registret kunnat transplantera nära 400 personer, varav många är barn och ungdomar. Stiftelsen stödjer även forskning. En av Tobias Stiftelsens hittills största donationer gick till den världsledande stamcellsforskaren Jonas Frisén. Han hade fått ett generöst erbjudande från ett universitet i Texas, men Tobias Stiftelsen gick in och garanterade hans professur vid Karolinska Institutet under 15 års tid. Samtidigt satsade Karolinska Institutet lika mycket. Vi har valt att hellre satsa på färre forskare med mer medel, än att skvätta ut en mängd mindre anslag. Och framför allt: vi låter forskaren göra det han vill med anslagen. Marcus Storch intresse för forskning är mångfasetterat. Som vd för AGA var han med och byggde upp företagets forskningsavdelning och är i dag vice ordförande i Nobelstiftelsen samt medlem i Vetenskapsakademien. En stor del av hans intresse rör sig kring stamcellsforskningen. Trots att bara fyra år har gått på 2000-talet, kan man redan säga att stamcellsterapin hör till en av de största medicinska genombrotten under detta århundrade. Men det finns fortfarande mycket kvar att lösa: vad, när, varför, hur, moral och etik. Marcus Storch skulle gärna se fler som forskade kliniskt på stamceller. Det är när det börjar prövas på nya diagnoser i vården som det blir riktigt spännande. När guldrustningen inte längre finns För Marcus Storch var det självklart att försöka dra i gång ett benmärgsregister. Jag försökte göra detta medan Tobbe levde. Inte för att han skulle få en ny benmärg, för jag förstod att sannolikheten var liten. Alla var så vänliga och log mot mig, men jag har erfarenhet från led- Namn: Marcus Storch Född: 1942 Familj: hustru Gunilla. Dottern Elisabeth. Sonen Tobias, som avled Karriär: Ingenjörsexamen vid KTH 1967, AGA från , från -81 som vd. Fd ordförande i Custos, Samhall och vice ordf Bankakuten , vice ordf Nobelstiftelsen, styrelseled Nordstjernan, vice ordf Axel Johnson AB och Axfood AB utsågs han till Årets Företagsledare. Tel FORSKNING & NÄRINGSLIV

15 Hela denna bilaga är en annons Hela denna från Kungl. bilaga Vetenskapsakademien är en annons från och Xxxxxxxxxxxxxxxx Sveriges universitets- och högskoleförbund Att förlora ett barn är något av det svåraste som finns. Det går inte att sätta ord på känslorna. Marcus Storch Tobias ningsarbete i sjukvården och efter ett tag begrep jag: de sitter bara och flinar åt mig! För de vet att Tobbe dör snart och då försvinner jag och då har de blivit av med sitt problem. Om de bara flinar medan det här pågår så slipper de allt sen. Till slut insåg jag att om det skulle bli ett register var jag tvungen att starta det själv. När jag frågar honom om glädjen att nu kunna hjälpa andra, väljer Marcus Storch att berätta en historia: En rabbin berättade om en kung i ett land som var väldigt stolt över sin guldrustning. Men han blev nedslagen och bestulen på sin rustning. Då han gick till smeden och sa: Det är inte nog med att jag har förlorat min guldrustning, jag är dessutom pank. Smeden svarade: Det är ingen fara. Vi gör en mässingsutrustning i stället, det är ingen som kommer att tro att det inte är guld. Och det är ungefär så det är att förlora ett barn. Du försöker ersätta din dyrbara guldrustning, ditt barn, med en mässingsrustning. Tobias Stiftelsen är min mässingsrustning. Tobias Stiftelsen har två uppgifter. Dels att stödja forskningen om benmärgstransplantationer och blodsjukdomar som kan botas med hjälp av benmärgsdonationer, dels att driva det register, Tobias Registret, över benmärgsdonatorer som man upprättat. Tobias Registret har i dag möjliga donatorer. Varje donator typas, vilket innebär att man undersöker vilket fingeravtryck deras benmärg har. 50 procent av dem som behöver en donator hittar en matchande genom Tobias Registret. Läs mer på FOTO: STEFAN BLADH/SVD/SCANPIX När ingen annan ville bära kostnaden för att starta ett benmärgsregister, bestämde sig Marcus Storch och hans familj för att grunda Tobias Stiftelsen. Stiftelsen driver Tobias Registret, som i dag har över möjliga donatorer. Hittills har man kunnat transplantera runt 400 personer. Stamcellsforskare finansierad av Tobias Stiftelsen Leif Carlsson är universitetslektor vid Umeå universitet. Hans femåriga akademitjänst vid Vetenskapsakademien finansieras helt av Tobias Stiftelsen. Efter att jag hade disputerat i immunologi 1992, åkte jag över till USA för att lära mig mer om forskning på embryonala stamceller. Jag fick möjlighet att arbeta tillsammans med en av de riktigt stora stamcellsforskarna i världen, Gordon Keller. Väl tillbaka i Sverige ville Leif Carlsson starta egna forskningsprojekt. Det är svårt för en ung forskare att själv få dra i gång en egen, nyfikenhetsbaserad forskning. Det har varit tufft, men att jag fick den Leif Carlsson, en av de forskare som stöds av Tobias Stiftelsen. här tjänsten från Tobias Stiftelsen var ett kvitto på att jag satsat rätt och har gett mig ytterligare möjlighet att själv styra forskningen och satsa på det jag tycker är viktigt. Stamceller lockar Leif Carlsson har fortsatt med sitt favoritområde stamceller. Forskare har vetat om blodstamcellers existens i över 50 år. Man har kunnat isolera och studera dem sedan mitten på 80-talet, men ändå vet vi inte hur man ska kunna föröka blodstamcellerna i laboratorium. Så fort de stoppas i en så kallad näringslösning förlorar de förmågan att bli transplanterbara. Leif Carlsson har lyckats få blodstamcellsliknande celler att växa i laboratorium och lyckades även transplantera dem till möss. Han studerar även organutveckling och dess betydelse för stamceller, framför allt leverns utveckling. Den enda gången blodstamceller ökar i antal under fysiologiska (normala) förhållanden är i levern under fosterutvecklingen. Levern är därför viktig för att utveckla två olika organ under fosterutvecklingen, förutom levern och dess funktion även det blodbildande systemet. Kan man förstå detta samspel är jag övertygad om att man kan utveckla metoder för att föröka blodstamceller i laboratoriet. Där har vi kommit en bit på väg. Man ska ju fortfarande ha klart för sig att den enda stamcellsterapin som fungerar i världen i dag är benmärgstransplantation. Det dröjer länge innan vi kan få alla andra drömmar om vad stamceller ska kunna göra, att slå in. FORSKNING & NÄRINGSLIV 15

16 Greta Fossum, forskningsdirektör Skogsindustrierna: Det behövs uthålliga forskningsinvesteringar TEXT: ELISABETH TYSK FOTO: ERIK SUNNA För tillväxtens skull behövs ett närmande mellan den fria, nyfikenhetsstyrda akademiska forskningen och den industrinära, anser Greta Fossum, forskningsdirektör på Skogsindustrierna. För att vara internationellt konkurrenskraftig är svensk trä- och pappersindustri starkt beroende av att ny teknik och nya processer snabbt kan omsättas i produktutveckling. Det förutsätter långsiktiga, uthålliga investeringar i forskning både från staten och företagen själva. Pipande blöjor, vattenavvisande wellpapp, elektroniskt papper och trä som kyler är några exempel på lyckade innovationer de senaste åren. Spännande forskning 1990 satsades 0,25 procent av BNP på tillämpad, industrinära forskning, jämfört med dagens 0,1 procent eller drygt två miljarder kronor. I den kommande forskningspropositionen skjuter regeringen till totalt 2,3 miljarder kronor fram till 2008, bland annat till spetsforskning inom medicin och teknik. Greta Fossum oroas av att endast 100 miljoner kommer under nästa år: Det är skrämmande lite och motsvarar inte ens neddragningarna inom Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Vi ska också komma ihåg att forskningen vid universitet, högskolor och institut redan är klart underfinansierad. Dessutom har flera storföretag krympt sina FoU-budgetar de senaste åren. Det pågår otroligt spännande forskning i gränslandet mellan bio-, nanoteknik och IT. Men mycket av kompetensen vid högskolor och forskningsinstitut riskerar att gå förlorad om inte staten satsar mer på behovsmotiverad, industrirelevant forskning, fortsätter Greta Fossum. De 28 kompetenscentra som byggts upp vid många universitet och högskolor sedan 1994, beskrivs som bra miljöer för ett närmande mellan den fria, nyfikenhetsstyrda akademiska forskningen och den mer industrinära. En fördjupad samverkan mellan industrin, offentlig verksamhet, forskningsfinansiärer och högskolor/universitet leder till ökad förståelse för forskarens drivkrafter, samtidigt som forskare får möjlighet att känna glädjen i att vara delaktiga och påverka utvecklingen i företag. Att forskning har en tydlig nyttoprofil betyder inte nödvändigtvis minskad handlingsfrihet, avrundar hon. Hur står sig den svenska forskningen utomlands? TEXT: TOVE SMEDS Det ligger i vetenskapens natur att ny kunskap och upptäckter blir kända. Genom att publicera sina forskningsresultat i renommerade tidskrifter sprids nya upptäckter och rön till resten av forskarvärlden. Forskarna skickar in manuskript som i sin tur granskas av andra forskare innan de godkänns och publiceras i tidskrifterna. Artikelförfattarna får även värdefulla synpunkter och kritik när artiklarna blir lästa och citerade av andra forskare. När det gäller själva mängden publicerade artiklar ligger Sverige bra till; vi har den högsta produktionen av artiklar per invånare. Oroande tecken Men det finns oroande tecken på att genomslaget för svenska forskare sjunker. I databaser kan man få fram hur ofta de vetenskapliga artiklarna citeras och på så sätt spåra artikelns genomslag. Det kan till exempel göras genom att jämföra hur ofta svenska forskares artiklar citeras, i förhållande till resten av världsgenomsnittet. Här ser man att Sveriges relativa citeringsnivå sjunkit sedan början av 1980-talet i jämförelse med andra länder. Och nedgången fortsätter. Vi ligger sämre till jämfört med och 1980-talen. Då var vi bland de fem bästa, men nu ligger vi på plats Det oroar. Vi vet att nedgången kan förklaras av bristande genomslag inom i första hand medicinsk forskning. Vi publicerar lika flitigt som förut, men artiklarna biter inte lika bra som förr, säger Olle Persson, professor vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Enligt en finsk studie där citeringsgraden jämförs bland OECD-länder, låg Sverige på sjunde plats inom naturvetenskap och teknik och på en tiondeplats inom medicin. Sverige har alltså halkat efter i jämförelse med 1980-talet, då Sverige låg bland de tre mest citerade nationerna totalt sett. Källa: Halkar Sveriges forskning efter? av Rickard Danell och Olle Persson vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. FORSKNINGSRÅDET FORMAS: KVALITET OCH RELEVANS Grundforskning och tillämpad forskning ställs ofta mot varandra. Det är en felsyn som är svår att komma till rätta med, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare för Forskningsrådet Formas. Debatten handlar om antingen eller, men båda behövs. DETTA ÄR FORMAS Formas fick i år in ansökningar i den öppna utlysningen. Bara procent kommer att kunna beviljas. Vi får många ansökningar av hög kvalitet, men tyvärr är det allt för få som kan få finansiering. Ytterligare tio procent borde få finansiering, men vi måste ändå säga nej till dem. Det här är vi väldigt bekymrade över. Formas satsar både på grundforskning och tillämpad forskning. Ja, vi har hela bredden, från grundläggande forskning till behovsstyrd forskning närmare tillämpning. Formas krav på hög vetenskaplig kvalitet gäller all forskning. Dessutom är relevanskravet viktigt, då vårt ansvar omfattar miljöproblem och hållbarhetsaspekter inom flera viktiga samhällsområden. Formas betonar behovet av stöd till yngre forskare. Ja. Det är inte lätt för unga forskare i dag att etablera sig. Därför ger vi bidrag till anställningar som doktorand och Forskningsrådet Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas främjar en ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling i samhället, mång- och tvärvetenskaplig forskning samt internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Rådet ansvarar vidare för information om forskning och forskningsresultat. Formas ska verka för att utveckla kunskaper om de biologiska resurserna och deras utnyttjande och ta fram kunskap som behövs för en hållbar samhällsutveckling. Läs mer om Formas på forskarassistent samt bidrag till postdoc. Framför allt saknas mellantjänster i dag. Då kommer forskarassistenttjänsterna väl till pass. Formas har en särskild strategisk satsning på starka forskningsmiljöer. Vi vill kunna ge de bästa forskningsmiljöerna större anslag under en längre tid för att stärka svensk forskning inom Formas olika områden. Det är också viktigt att svenska forskare ges möjlighet att till exempel ta på sig koordinationsuppdrag i EU. Därför har vi gjort den här pilotsatsningen, där fem starka miljöer får fyra till sex miljoner kronor per år i fem år. Vi har fått in 104 ansökningar och av dem ska fem väljas ut av internationella expertpaneler. Hur viktigt är det med långsiktighet i forskningen? Att ta fram Losec tog år Det är svårt att visa en direkt koppling mellan forskning och framsteg. Forskning är en långsiktig process, man investerar för framtiden för att då och då få fram ett guldkorn. Men vi behöver också kunskap för att lösa problem som vi har här och nu. För den förra delen handlar det om mer grundläggande forskning och för den senare krävs också tillämpad forskning. Men båda behövs. Formas satsar på både grundforskning och tillämpad forskning. Båda delarna behövs, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare vid Formas. Tel: FORSKNING & NÄRINGSLIV

17 GODA GRANNAR PÅ MITTHÖGSKOLAN Mitthögskolan förstärkte sin forskning, SCA lade om sin forskningsverksamhet. I det skedet bildades FSCN, ett skogsindustriellt forskningscenter i Sundsvall. Fem år senare bedöms FSCN ha världsledande forskning på flera områden. Upplägget var unikt när FSCN startade sin verksamhet. SCA, i samarbete med övriga delar av skogsindustrin och statliga KK-stiftelsen, tog mycket aktiv del i uppbyggnaden. Vi har satsat ganska stora belopp på FSCN och hade redan från start mycket högt ställda förväntningar. Nu kan jag konstatera att FSCN överträffat de förväntningarna på punkt efter punkt, säger Örjan Petterson, som är vd för forskningsbolaget SCA Graphic Research. SCA satsade på outsourcing av den grundläggande forskningen för några år sedan och då uppstod ett naturligt tillfälle till att stärka kontakterna med den akademiska världen. Nu är SCA och FSCN goda grannar på Mitthögskolans campus i Sundsvall. Kontakterna är täta. En gångbro förbinder de båda organisationerna. Forsknings- och analyslabb delas. Professor Myat Htun, programdirektör vid FSCN på Mitthögskolan, ser bara fördelar med det industrinära samarbetet: Från nyfikenhet till nytta är FSCN:s motto. Vi är duktiga på att omsätta vetenskapliga framsteg till förbättringar inom industrin, säger han och nämner ett par lic-avhandlingar för att bättre styra och reglera industrins raffineringsprocesser, som exempel på det. FAKTA HÖGT BETYG I UTVÄRDERING En oberoende, internationell utvärdering gjordes av FSCN förra året och forskningscentret fick genomgående goda vitsord. På områden som mekanisk fiberteknologi och teknisk fiberkemi anses FSCN vara världsledande. Det arbete som leds av professor Hans Höglund för att förbättra den mekaniska massaprocessen, har stor betydelse för SCA när det gäller att höja produktkvaliteten och effektivisera energiprocesserna, säger Örjan Petterson. Myat Htun pekar också på fiberbaserad materialteknik som snabbt stärkt sin forskningskompetens. Även medieteknik, FSCN:s mest komplexa delområde med ett stort inslag av tvärvetenskapligt samarbete, har fått internationell uppmärksamhet. Medieteknik handlar om att stärka papperets konkurrenskraft i det digitala samhället. Det kan ske genom att bygga in elektroniska funktioner i pappersprodukter. Den elektroniska blöjan, som piper när den blivit fuktig, är en uppmärksammad produkt som vi jobbat med, säger Hans-Erik Nilsson, professor i elektronikkonstruktion vid Mitthögskolan. FSCN har överträffat våra förväntningar på punkt efter punkt, säger Örjan Petterson, vd för forskningsbolaget SCA Graphic Research. Vi är duktiga på att omsätta vetenskapliga framsteg till förbättringar inom industrin, säger professor Myat Htun, programdirektör vid FSCN. Medieteknik handlar om att stärka papperets konkurrenskraft i det digitala samhället, säger Hans-Erik Nilsson, professor i elektronikkonstruktion. Mitthögskolan är Sveriges nästa universitet Mittuniversitetet från 1 januari Fyra campus: Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Totalt studenter. Skogen som resurs, där FSCN (Fibre Science and Communication Network) ingår, är en av sex forskningsprofiler. Övriga är Digitala samhällen, Kulturarv och demokratiutveckling, Lärande och bildning, Turism, idrott och upplevelseteknologi samt Välfärdssamhällets utmaningar. OMSTÖPNING AV FORSKNINGEN VID NATURHISTORISKA RIKSMUSEET Forskningsverksamheten vid Naturhistoriska riksmuseet är omfattande. Nu förändras organisationen. All forskning vid elva separata forskningsenheter samlas i fyra breda forskningsteman. Vi vill förbättra vår interna samverkan och underlätta den yttre kommunikationen, säger Stefan Claesson, som är forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet. Naturhistoriska riksmuseet är ett forskningsintensivt museum. Vid museets forskningsavdelning arbetar 140 personer, varav 55 forskare med inriktning på växtoch djurriket, fossil, mineral och bergarter. Museet håller på att omstrukturera sin forskning. Tidigare var den uppdelad på självstyrande, ämnesinriktade sektioner, något som man nu öppnar upp och samlar under fyra övergripande teman: Den föränderliga jorden Ekosystem och arthistoria Livets mångfald Naturmiljö och människa Vi vill förbättra vår interna samverkan mellan de traditionella forskningsämnena. Ett område som Den föränderliga jorden kan innefatta forskning om såväl djur och växter, som mineral och bergarter, förklarar Stefan Claesson. Genom att öka samverkan mellan mindre ämnesenheter tror Nordisk forskningsresurs. Här gör nordiska forskare isotopundersökningar för att utforska jordens utveckling, berättar Stefan Claesson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet. Här tillsammans med Martin Whitehouse, forskare vid museet. Stefan Claesson att forskningen kan bli mer slagkraftig. Det blir även ett styrinstrument för att bestämma inriktningen på den framtida forskningen. Att det sedan blir lättare för museet att tillgängliggöra nyvunnen kunskap för en bredare publik, tycker han också är viktigt att framhålla. SAMLINGAR EN FORSKNINGSRESURS Samlingarna vid museet, omkring nio miljoner föremål, utgör en unik och ovärderlig forskningsresurs. Här finns objekt som härstammar från 1700-talet och Carl von Linné. Samlingarna innefattar bland annat över fågelskinn, varav är från svenska fåglar. Skinnen används både som forskningresurs och som miljöarkiv. Vi kan till exempel se förekomsten av vissa ämnen i naturen Fågelskinnen som samlats in under olika tidsperioder bildar ett miljöarkiv. Museets samlingar har byggts upp sedan Linnés tid. genom att undersöka fåglarnas fjädrar. Det här gör att nya forskningsfrågor och problemställningar kan få sitt svar genom arkiven, förklarar Stefan Claesson. Föremålen ligger knappast och samlar damm, utan används frekvent av forskare vid museet, av hundratals gästforskare och lånas ut i tusental till utländska forskningsinstitutioner. Varje år växer samlingarna med omkring 0,5 procent. Tel FORSKNING & NÄRINGSLIV 17

18 HANDELSHÖGSKOLAN SIKTAR MOT STJÄRNORNA När Handelshögskolan bildades, diskuterade grundarna om högskolan skulle utbilda i handelsteknik eller om den skulle ha en vetenskaplig grund. Man valde det senare. I dag är Handelshögskolans forskning högt ansedd och dess internationella forskarutbildning en av de mest meriterande i Europa. FAKTA Forskarutbildningen vid Handelshögskolan har cirka 200 registrerade doktorander. Utbildningen motsvarar fyra års heltidsstudier (160 poäng), varav två år i huvudsak är kurspoäng. De resterande två åren består av själva avhandlingsarbetet. Tel: Det är roligt att vi har kunnat etablera oss som en högskola som ger förstklassig forskarutbildning. Det innebär exempelvis att vi kan locka till oss väldigt duktiga doktorander, säger Lars Bergman, rektor. Handelshögskolans forskarutbildning påminner till stora delar om liknande amerikanska forskarutbildningar. I konkurrens med hundratals högt kvalificerade sökande från hela världen, antas ett trettiotal doktorander varje år. Det är bra med hög konkurrens. Det måste finnas ett nålsöga där bara de som är allra mest lämpade för en forskarkarriär kommer igenom. NÄRA SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET Handelshögskolan har alltid haft mycket nära samarbete med näringslivet. Det här är en privat högskola, grundad med donationer från svenskt näringsliv. Företrädare för näringslivet har alltid funnits i vår styrelse. Det har alltid varit självklart att vår forskning ska vara till praktisk nytta. Forskningens betydelse för den svenska tillväxten är något som politiker brukar poängtera. Men Lars Bergman fruktar att tidshorisonten ofta är allför kort. Forskning måste få ta tid. Målinriktad forskning med kort horisont leder sällan till betydelsefulla resultat. KONKRETA RESULTAT Mycket av den forskning som bedrivs på Handelshögskolan har fått konkreta resultat. Dagens svenska miljöpolitik har delvis sin grund i Handelshögskolans forskning. Eric Dahméns tankar om utsläppsavgifter har blivit en accepterad del av miljöpolitiken. Handelshögskolans forskning har även gett viktiga bidrag till den svenska ekonomiska politiken. Den ekonomiska forskningen har betydelse när det gäller att skapa klarhet i hur förutsättningarna för företag ser ut och kartlägga samband mellan skatter och olika samhällsekonomiska effekter. Våra forskare har visat att det går att utforma skattesystem som både genererar skatteinkomster och tillväxt, säger Lars Bergman. Svensk forskarutbildning är väldigt bra på många områden. Den skulle kunna bli en attraktiv exportprodukt, säger Handelshögskolans rektor Lars Bergman. 28 meningar om livet Vid Umeå universitet bedrivs världsledande forskning inom Livsvetenskap, alltså förståelsen av livet och dess uppbyggnad. Medicinska forskare möjliggör bot för en mängd svåra sjukdomar, och inom växtbiologin skymtar kunskaper som kan revolutionera skogsindustrin. Helena Edlund Thomas Edlund Hans Wolf-Watz Göran Samuelsson Starka forskningsfält i Umeå Livsvetenskap Förutom det medicinsk-naturvetenskapliga området studeras människans sociala och kulturella livsvillkor, bl.a. vid HUMliv. En aspekt är etik vid genetisk forskning. Det nordliga rummet Forskning vid Umeå universitet har lett fram till en ny bild av förhistoria samt språklig och kulturell historia inom norra Skandinavien. Genusperspektiv Forskningen ökar vår kunskap om könsskillnader som sociala, kulturella och medicinska fenomen, och främjar därigenom jämställdheten. Samspelet människa artefakt IT Handproteser, robotar styrda av nervsignaler från hjärnan, produkter för ökad trafiksäkerhet eller virtuella museer allt är resultat inom detta tvärvetenskapliga forskningsfält. Det ekologiskt hållbara och resursanpassade samhället Behov finns av kunskap inom bl.a. etik och riksanalys, förbränningskemi och energiteknik. En förhoppning är att forskning kan leda fram till nya flexibla energisystem. Social välfärd, demokrati och säkerhetsfrågor Kunskapen om städer och stadsmiljöer samt förståelse för regioners betydelse och identitet blir alltmer värdefull. Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet Umeå universitet är en föregångare inom ett forskningsområde med direkt relevans för våra barn och samhället i stort. Livsvetenskap är ett prioriterat forskningsområde vid Umeå universitet och kompetensen är hög. Särskilt framgångsrik är den molekylärbiologiska och molekylär genetiska forskningen om växter, djur och människa. Ingen annanstans i Sverige finns en så stor bredd av molekylärgenetiska modellsystem. En forskargrupp under ledning av professor Helena Edlund studerar utvecklingen av bukspottkörteln och de insulinproducerande cellerna. Målet är att hitta ny information som kan bilda bas för nya läkemedel mot diabetes, en sjukdom som redan drabbat 150 miljoner individer och som ökar epidemiskt. Liknande forskning bedrivs av professor Thomas Edlund. Redan nu har hans forskargrupp identifierat många av de signaler som styr bildandet av de olika delarna av vårt nervsystem. Med fler pusselbitar på plats kan det finnas förutsättningar för ny behandling av en rad neurologiska sjukdomar. Forskarkollegan Hans Wolf-Watz har i 20 år studerat sjukdomsalstrande bakterier. Fokus ligger på att förhindra de mekanismer som gör att bakterierna utsöndrar de giftiga ämnen som gör oss sjuka. Att hitta alternativ till alltmer overksamma antibiotika skulle vara en epokgörande upptäckt, som kunde spara både lidande och stora pengar. Inom det växtfysiologiska området märks forskningen vid Umeå Plant Science Centre med dess föreståndare Göran Samuelsson. Centret, som drivs tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, har nyligen erhållit miljoner kronor från Wallenberg- stiftelsen för det s.k. poppelprojektet. Syftet är att sekvensera alla gener i poppel för att kunna förstå och modifiera växternas respons, t.ex. blomning och vedbildning. Inom samtliga dessa områden var Umeå universitet tidigt ute. Men det finns fler skäl till att den molekylärbiologiska forskningen befinner sig på en så pass hög nivå. Jag tror att mentaliteten för forskning här uppe är den rätta. Det finns något hos norrlänningar som gör att man inte så lätt imponeras, och som forskare måste man vara kritisk för att verkligen upptäcka något nytt, säger Thomas Edlund, och Helena Edlund fyller i med att universitetet är förhållandevis fritt från hierarkier. Göran Samuelsson framhåller likheterna mellan molekylärbiologers forskning, oavsett vilket fält man verkar inom. Även om forskarna inte bedriver ett djupgående teoretiskt samarbete, så kan de onekligen dra nytta av varandra. Den höga nivån inom flera områden gör att vi har lättare att få hit den nödvändiga teknologin, säger Helena Edlund. Ingen tvekan råder om att forskarnas kunskaper har ekonomisk potential. Via organisationen Swe Tree Technology arbetar Göran Samuelsson direkt mot skogsindustrin. Ny patenterad kunskap, inte Umeå universitet minst om vedbildning, kan få oerhört stor betydelse. Hans Wolf-Watz var med om att starta företaget Innate Pharmaceuticals, och Helena Edlund är en av grundarna till företaget Betagenon, som samarbetar med Astra Zeneca inom diabetesområdet. Helenas forskning är förmodligen det hetaste inom läkemedelsindustrin just nu, på grund av den explosionsartade ökningen av övervikt och diabetes och kopplingarna till hjärt-kärlsjukdomar, säger Thomas Edlund. 18 FORSKNING & NÄRINGSLIV

19 FORSKNING PÅ KONST Forskning i koreografi skapar uttryck för äldre på scen Vid Danshögskolan i Stockholm pågår forskning inom koreografi. I ett projekt om rörelsen som kroppens minne utforskar Efva Lilja, professor i koreografisk komposition, rörelsen hos äldre människor. Hon sätter gamla dansare i fokus och utvecklar en koreografi utifrån deras erfarenheter och minnen. Hennes forskning handlar om att förstå det tysta språket, det som våra kroppar talar. TEXT: ANN GUSTAFSSON FOTO: ERIK SUNNA Vad är det som gör att vi tror att vi vet något om någon? Vi tolkar varandra och ofta sker det helt omedvetet, säger Efva Lilja, professor i koreografi vid Danshögskolan i Stockholm. Hon är intresserad av det betydelsebärande i rörelse; de tysta signaler som våra kroppar hela tiden skickar ut. Hennes mål är att öka kunskapen om det som hon kallar rörelsens språklighet. Min hypotes är att allt du är med om i livet lagras i din kropp och uttrycks i din rörelse. Hela din personlighet, gestik och mimik är bärare av dessa uttryck. Jag vill undersöka hur våra livserfarenheter kan ges uttryck i koreografi som konstnärlig form, säger Efva Lilja. Efva Lilja ser bland annat det slutgiltiga verket som en dokumentation; det är först och främst det som ska föra kunskapen vidare till andra människor. I det här projektet är den första delredovisningen föreställningen Med ögat mitt i pannan, som framförs av två pensionerade dansare. Efva Lilja har arbetat tillsammans med dem under ett halvår, för att lära känna dem och deras kroppars uttryck. Föreställningen spelas nu för skolor och offentligt. Ofta är unga människor i fokus på scen. Men vad händer när vi vänder på perspektivet och unga ser gamla ge uttryck för vad som är viktigt för dem? undrar Efva Lilja. Hon dokumenterar också sitt forskningsprojekt i foto och video, genom att låta alla deltagare skriva dagbok och genom dokumentation av publika reaktioner. Så den som blir mer nyfiken efter föreställningen, kan även ta del av den process som har lett fram till verket. Dessutom medverkar ett antal forskare i processen med sina reflektioner. Nästa led i forskningsprogrammet är att använda kunskapen från den första föreställningen och genomföra workshops med två olika äldregrupper. Utifrån det ska Efva Lilja tillsammans med sina medarbetare utveckla den slutgiltiga redovisningen: en föreställning som kommer att kallas Döden, döden och som spelas i vår på Kulturhuset i Stockholm. Efva Lilja är professor i koreografi vid Danshögskolan i Stockholm. Hennes forskning mynnar ut i en föreställning. FORSKNING Läs mera på Kungl. Musikhögskolan Forskningen inom signalanalys vid Högskolan i Halmstad går ut på att bidra till lösningar av igenkänningsproblem som är relevanta för mänskliga visuella system. för 70 miljoner kronor Högskolan i Halmstad bedriver forskning inom teknik, naturvetenskap, samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora. Vill du veta mera, gå till Box Halmstad Tfn FORSKNING & NÄRINGSLIV 19

20 Högre krav på långsiktighet vid kommersialisering av forskning Samhällsnytta och långsiktighet i forskningen är ingen självmotsägelse. E n långsiktig finansieringsplan är en förutsättning för forskning på högsta vetenskapliga nivå med relevans för samhället. För att förbättra innovationsutvecklingsgraden krävs att samverkansmöjligheterna med olika aktörer under och efter forskningsprojekten ökar. Därför måste forskningssatsningar få längre tidshorisont, särskilt när kraven på kommersialisering ökar, säger Karin Markides, vice generaldirektör på Vinnova. För att innovationsutvecklingen inom forskningsprojekt ska bli effektiv, krävs ett antal steg där innovationsidéer skapas, testas och verifieras både tekniskt och marknadsmässigt och sedan ofta återförs till forskningen för ytterligare steg. I denna process inkluderas många typer av forskning, alltifrån de mer grundläggande och nyfikenhetsbaserade till mer tillämpade och produktutvecklande faser. Det är viktigt att inte se något motsatsförhållande mellan dessa olika typer av forskning. VINNOVAs behovsmotiverade forskning har vanligtvis ett naturligt innehåll av fri grundforskning för att öppna nya möjligheter eller åstadkomma konkurrensfördelar. Ändå ställs den i debatten ofta mot grundforskningen, säger Karin Markides. Med en större samsyn beträffande olika forskningsformer, kan vi börja tala om en lyckad, dynamisk nationell forskningsstrategi som ger största möjliga samhällsnytta. Karin Markides, vice generaldirektör vid VINNOVA. Exempel på långsiktig forskning som inkluderat innovationsutveckling Sedan 1985 har grundläggande forskning skett vid Chalmers kring hur nackskador uppstår, finansierad av bland andra VINNOVA. Ett nära samarbete med företag som Volvo, Autoliv och SAAB har skett kontinuerligt. Produkter utvecklade på grundval av forskningsresultaten finns i bilar sedan 1997 och har reducerat skador med upp till 50 procent. En effektstudie som genomförts visar att nackskadeforskningen sammanlagt givit 5,5 miljarder kronor i samhällsekonomiska vinster, samtidigt som svenska företag nått stora framgångar på exportmarknaden. SVERIGE BÖR SATSA PÅ STARKA FORSKNINGSMILJÖER För att skapa hållbart långsiktiga satsningar krävs det att Sverige satsar mer på utveckling av starka forsknings- och innovationsmiljöer. Det är också viktigt att kunskap, utrustning och kompetens byggs in i fasta miljöer, där de kan utnyttjas under längre tidsperioder och för flera olika projekt parallellt. Följande baselement kan definieras för att åstadkomma detta: Miljö. Ett vidgat synsätt för de verkliga drivkrafterna i goda forsknings- och innovationsmiljöer, med fem år som minsta tidsenhet, kan ge långsiktig effektivitet. Entusiasmen är kanske den viktigaste egenskapen för en framgångsrik forskare, tillsammans med optimism, fantasi, envishet och ett öppet synsätt. Forskare och forskarstuderande måste få tid och möjlighet att utvecklas som tänkare, upptäckare, konstruktör eller sökare. Men även andra egenskaper, exempelvis arbetsledande, entreprenöriella och kommunikativa förmågor som kan vara värdefulla för forskningen, bör identifieras och utvecklas. Dynamik. Att arbeta i enskilda forskargrupper kommer på sikt inte att vara hållbart. Det krävs en utveckling mot mer dynamiska forskarmiljöer med möten över ämnesgränser och kompetensområden. Viktigast är dock att forskningsmiljöerna präglas av ständig förnyelse. Effekt. Det gäller att hela tiden utmana erhållna resultat och se hur de kan utvecklas ett steg till, kanske med helt andra förtecken. Därför bör incitament skapas för att vidareutveckla och kombinera publicerade vetenskapliga slutsatser vidare mot eventuella tillämpningar. Dessutom bör alla aktörer utvärdera de långsiktiga effekterna av forskningsfinansiering. Ansvar. Det är viktigt att utveckla drivkrafter för alla aktörer så att fler resultat kommersialiseras och kommer samhället till nytta. Det kan skapa ökade möjligheter att självfinansiera ny fri forskning och skapa ökad respekt och förståelse för forskningens och kunskapsspridningens betydelse i samhället. Forskares olika roller och unika förmåga att verka i en samlad stark forsknings- och innovationsmiljö bör bejakas. Vinsten av långsiktiga satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer blir därför flerfaldig. Det ger bland annat förnyelse, dynamik, effektivitet, samhällsintresse för forskning och ett ökat nyttiggörande av densamma. Karin Markides Vice generaldirektör, VINNOVA Tel: FORSKNING & NÄRINGSLIV