SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult. Sammanfattning

Transkript

1 Sammanfattning Inom fastigheten Triangeln 3 i Helsingborg har Helsingborgs kommun bedrivit verkstäder sedan mitten av 1940-talet med service av bland annat kommunens spårvagnar och bussar. Från 1992 använde Swbuss delar av fastigheten för tankning och uppställning och bussar. Muntliga uppgifter har gjort gällande att det eventuellt grävts ned stålfat med miljöskadliga ämnen under delar av verksamhetstiden. Vidare bedöms det troligt att underjordiska stålcisterner kan finnas kvar i området. Utifrån undersökningen bedöms med säkerhet två cisterner finnas kvar inom fastigheten. En betongcistern med en utbredning på 8x3 meter finns 35 meter norr om Skötselhall E på ett djup av ca 1,3 meter. En cistern med utbredningen 4x7,5 meter finns placerad 4 meter utanför Verkstad C i anslutning till det tidigare pannrummet. Ytterligare metallanomalier har lokaliserats men efterföljand markradarmätning och/eller provgropsgrävning har visat att dessa inte är underjordiska cisterner. Vid utvärderingen av radarprofilerna inom de områden som inte givet utslag på metalldetektorn har mycket tid fått läggas på att försöka korrelera utslag från ledningar så som fjärvärme, dagvatten och el. Inom det område där misstanke fanns om nedgrävda stålfat påträffades ett flertal områden som lämnade tydliga reflexer jämfört med omgivande marklager. Undersökningsområdet korsas dock av ett flertal kända ledningar så som fjärvärme, dagvatten och el med mer eller mindre osäkert läge. Inom de områden där hyperboler förekommer djupare än 1,5 meter (det djup metalldetektorn bedöms nå i området) går det ej att utesluta att en hyperbol skulle kunna utgöras av ett enstaka stålfat. De svaga reflexerna tyder dock på att så ej är fallet. Inom områden där inga reflexer uppträder på radargrammen bedöms med säkerhet inga stålfat förekomma. Någon ytterligare metalldetektor eller markradarmätning bedöms dock ej motiverade inom området om ej nya mer detaljerade uppgifter om nedgrävda stålfat framkommer 1(13)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning Syfte 1.2 Uppdraget 1.3 Uppdragets omfattning 2 Beskrivning Områdesbeskrivning 3 Utförda undersökningar Övergripande strategi 3.2 Metalldetektor och markradar 3.6 Inmätning 4 Resultat Metalldetektor och markradar 5 Sammanfattande slutsatser och diskussion 12 Bilagor Översiktskarta med metalldetektor och markradarprofiler Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 1 Område 1 metalldetektor och markradarprofiler Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 1:1 Område 2 med metalldetektor och markradarprofiler Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 1:2 Område 3 med metalldetektor och markradarprofiler Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 1:3 Markradarprofiler, Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 2 Ledningskartor, Helsingborg Triangeln 3 Bilaga 3 2(13)

3 1 Inledning Inom fastigheten Triangeln 3 i Helsingborg har Helsingborgs kommun bedrivit verkstäder sedan mitten av 1940-talet med service av bland annat kommunens spårvagnar och bussar. Från 1992 använde Swbuss delar av fastigheten för tankning och uppställning och bussar. Muntliga uppgifter har gjort gällande att det eventuellt grävts ned stålfat med miljöskadliga ämnen under delar av verksamhetstiden. Vidare bedöms det troligt att underjordiska stålcisterner kan finnas kvar i området. 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att så långt som möjligt klarlägga förekomst av eventuella nedgrävda tunnor, cisterner etc. Resultatet av undersökningen presenteras på CAD-kartor där intressanta metallanomalier märkts ut samt bifogade radarprofiler med kommentarer. 1.2 Uppdraget Sandström AB har av fått i uppdrag att utföra en metall- och markradarundersökning enligt av Sandström AB inlämnat anbud, offert Uppdragets omfattning Uppdraget har omfattat: Genomgång av objektet och rekognosering av fastigheten och dess omgivning. av delar av fastigheten som av beställaren ansets ansetts mera intressanta, se figur 1 och 2 nedan. Inmätning av provpunkter, markradarprofiler och undersökningsområde med mäthjul samt upprättande av CAD-kartor. Upprättande av skriftlig rapport. 3(13)

4 Område 3 Område 1 Område 2 Figur 1) Helsingborg Triangeln 3. Område 1 är ca 100x80 meter, misstanke finns om nedgrävda fat inom området. Ett mindre område på ca 50x20 meter bedöms av beställaren som mer intressant. Område 2 är ca 90x40 meter, misstanke finns om en kvarvarande cistern på 30 till 50 m 3 inom området. Område 3 är ca 50x50 meter. Översikt område 1 (foto mot öster) Översikt område 3 (foto mot söder). Figur 3. Översikt område 2 (foto mot väster och söder). 4(13)

5 2 Beskrivning 2.1 Områdesbeskrivning Den undersökta fastigheten Triangeln 3 är belägen i Helsingborgs kommun. Kommunens verksamhet med service av spårvagnar och bussar är idag avvecklad, även Swedbuss verksamhet med tankning och uppställning av bussar är avslutad. Inom fastigheten finns ett flertal byggnader. Omgivande mark är asfalterad, ett fåtal mindre områden består av grus. Där Swebuss tankade bussarna finns ett skärmtak med två avluftningsrör samt två centalpåfyllningar för etanol respektive 95 oktanig bensin, figur 3. Figur 3. Skärmtak samt centralpåfyllning 95 oktan bensin. Inom fastigheten förekommer fjärvärmeledningar, el & tele, diverse ledningar till olje- och slamavskiljare samt en mängd dagvattenledningar. En del av de olika ledningsnäten redovisas i bilaga 3. Geologin i området består enligt tidigare skruvborrningar utförda av ÅF AB av naturligt avsatt sand ned till 3 meter med en grundvattenyta belägen ca 2,6 meter under markytan. Inom vissa dela förekommer ett lager fylle bestående grövre material ned till ca 1 meter. 3 Utförda undersökningar 3.1 Övergripande strategi Efter översynen av hela fastigheten utfördes metalldetektormätningar. Tydliga metallanomalier märktes ut med röd sprayfärg på marken. Markradarmätningar utfördes därefter över metallanomalierna. Markradarmätning utfördes även inom andra områden som av beställaren bedömts intressanta. 3.2 Metalldetektor För att lokalisera eventuellt nedgrävda fat och cisterner undersöktes de tre aktuella områdena först med metalldetektor. Mätningarna utfördes i profiler. Inom område 1 med 1,5 meters mellanrum där beställaren bedöm det som extra intressant och inom övriga delar av område 1 med 2,5 meters mellanrum. Inom område 2 utfördes mätningarna med 2 meters mellanrum och inom område 3 med 2,5 meters mellanrum. Läget för de undersökta områdena och profildragningarna redovisas i figur 4 nedan och i bilaga 1. Vid undersökningen används en FISHER Gemini 3, djupsökande, 2-enheters metall och mineraldetektor. 5(13)

6 Figur 4. Metalldetektorprofiler och detekterade anomalier. Markradar Genom mätning med georadar undersöktes möjligheten att se djupet ned till detekterade metallanomalier samt dess form. Även andra områden undersöktes då markradarn har möjlighet att mäta djupare ned i geologin samt kan detektera även icke metalliska föremål och större utfyllnadsområden om geologin är gynnsam. Mätningen utfördes i profiler och läget för dessa redovisas i figur 5 nedan och i bilaga 1. Vid markradarmätning registreras data och presenteras som ett radargram för respektive mätprofil där sedan objekt och strukturer kan identifieras, se nedan. Utrustningen som användes vid radarundersökningen är en portabel Subsurface interface radar system, The SIR system - 2 från Geophysical Survey Systems, Inc. Den antenn som användes är modell 5103, 400 Mhz. Figur 5. Markradarprofiler och detekterade metallanomalieranomalier. 6(13)

7 Allmän funktionsbeskrivning markradar Markradar arbetar med korta elektromagnetiska vågor med hög frekvens, av storleksordningen MHz. I marken påverkas radarvågorna av olikheter i de elektromagnetiska förhållandena, vilka styrs av relativa dieletricitetskonstanten (anger varmed ett elektriskt fält minskar i ett medium jämfört med vakuum), magnetiska permeabiliteten och konduktiviteten. Skillnaden i elektromagnetiska förhållanden mellan olika lager i marken ger upphov till att delar av den nedsända vågenergin reflekteras åter mot markytan. Mängden energi som reflekteras bestäms av skillnaden i den relativa dielektriska konstanten mellan lagren samt radarvågshastigheten. En större skillnad innebär att mera energi reflekteras. Vid radarmätningen förs en skärmad antenn (denna innehåller både en sändaroch mottagarenhet) med ett fast avstånd över marken (figur 6). Sändarenheten skickar ned en puls av radiovågor i marken som reflekteras och mottagarenheten mäter tiden tills signalen kommer tillbaka. Utsändandet och upptagandet av pulser sker kontinuerligt under tiden antennen förs över marken, vilket resulterar i en kontinuerlig radargram/profil (figur 6). Den kontinuerliga profilen visar mycket information som därefter måste tolkas av radaroperatören. Punktobjekt visas vanligen som en hyperbol på profilen. Punktobjektet kan utgöras av vilken anomali som helst i marken så som sten, luftfyllt utrymme eller antropogent föremål. Den uppmätta tiden till reflektor visas på den vertikala axeln (Z-axel) medan antennpositionen registreras på horisontalaxeln (X-axeln). X-axel Z-axel Figur 6. Vänster- Reflexionsprofilering med sändar- och mottagarenhet. Den undre bilden visar resultat från reflekterade vågor med en anomalizon som ger upphov till en hyperbol. Höger kontinuerlig radarprofil med hyperbol markerad med röd pil. Bestämning av djup Som nämnts ovan är den vertikala skalan i radarprofilen en tidsskala (T, tvåvägstid, i nanosekunder) som visar tiden det tar för signalen att färdas från markytan ned i marken och tillbaka till antennen. Denna tidsskala kan 7(13)

8 konverteras till en djupskala (i meter) om hastigheten i mediet vågen färdas i (jordlagren) är känd. Ett vanligt sätt är att uppskatta hastigheten i jordlagren på undersökningsplatsen utifrån standardvärden för olika material, enligt formeln nedan. ε r är den relativa dielektriska konstanten för materialet i fråga och är specifik för varje enskilt material. V = 0,3 ε r En jordprofil består sällan av ett specifikt material utan oftast av en blandning av olika material. En blandning av material medför även en viss blandning av den dielektriska konstanten vilket medför att det kan vara svårt att få en korrekt djupkonvertering innan geologin i området är närmare bestämd. Begränsningar för metalldetektor- och markradarmätning Att uttala sig om undersökt djup med metalldetektorn är vanskligt då det skiftar från plats till plats beroende på de av naturen givna förutsättningarna. Enligt återförsäljaren ska det gå att hitta motsvarande ett 200 liters oljefat på upp till 4 meters djup, se figur 7 nedan. Föremålets storlek och orientering har betydelse. Då de undersökta områdena inom fastigheten har relativt mycket störande metallföremål så som elledningar, fjärrvärmerör mm har känsligheten på instrumentet fåt höjas. Inom de undersökta områdena på fastigheten bedöms därför ett enstaka fat (200l) med relativt god säkerhet möjligt att lokalisera till 1,5 meters djup. En ansamlig fat bedöms möjligt att lokalisera till 2,5 meter och en stålcistern till 3 meters djup. Möjligt undersökningsdjup för markradarn beror på ett flertal faktorer. De viktigaste är den undersökta markens elektriska konduktivitet och val av antennfrekvens. Hög konduktiva material som lera släcker snabbt ut radarsignalen medan det i sand material går att mäta ned till ca 6 meter med den antenn (400 MHz) som Sandström AB använt vid undersökningstillfället. Figur 7. Undersökningsdjup metalldetektor enligt återförsäljare 8(13)

9 3.3 Inmätning Inmätning av metallanomalier, metalldetektor- och markradarprofiler har utförts med mäthjul. Inmätningarna har därefter inritats i en CAD-kartor erhållen från beställaren. 4 Resultat 4.1 Metalldetektor och markradar Metalldetektorn fördes över de tre delområdena 1, 2 och 3, bilaga 1:1-1:3. Markradarmätning utfördes därefter över metallanomalier som bedömts intressanta samt över andra områden som av beställaren bedömts intressanta. bilaga 1:1-1:3 och 2. Område 1 Inom området detekterades fyra stycken tydliga metallanomalier varav två bedömt ointressanta (M6 & M7) beroende på utbredning och markradarmätning. Metallanomali M1 har en utbredning på 8x3 meter (metalldetektorutslaget blir vanligen något större än föremålets verkliga storlek). Föremålet överkant syns på radarprofil 4 mellan m på ca 1,3 meters djup och på profil 14 mellan 4,5-7,5 meter. Vid efterföljande grävning utförd av ÅF konstaterades att föremålet utgörs av en 45 m 3 beteongcistern, vilket förklarar den svaga reflexion cisternens ger på markradarprofilerna (en stålcistern hade återgetts med en mycket starkare reflexion). Område som inte lämnar några tydliga reflexer visar på homogent material, sand Figur 8. Radarprofil 4 (19-41 m). Betongcistern ca 1,3 m djup mellan meter (orange pil). Röda sträck visar utslag metalldetektor. Vita partier i radargrammet bedöms utgöras av homogen sand. Metallanomali M2 har en utbredning på 3,5x2,5 meter. Utifrån metalldetektorns kraftiga utslag och anomalins form bedömdes det till en början troligt att anomali skulle utgöras av en mindre bensincistern, då centralpåfyllning och avluftningsrör finns vid skärmtaket ca 15 meter bort. Metallanomalin ger dock inget utslag på radarprofile 13 mellan 10 och 12,5 meter på cisterndjup där profilen passerar anomalien vilket tyder på att det inte är någon stålcistern. Vid efterföljande grävning utförd av ÅF påträffades två stycken betongbalkar ca 0,3 meter under markytan. Dessa kan skönjas svagt på radarprofilel 13 vid 10,5 och 12 meter. En teoretisk möjlighet finns att de ytnära armerade betongblock släcker ut radarvågen och döljer en eventuellt underliggande mindre betongcistern. Detta bedöms dock som föga troligt. 9(13)

10 Figur 9. Radarprofil 3. Metallanomalis läge är mellan m. Betongbalkar påträffade av ÅF kan skönjas vid 10,5 och 13 m. Inga reflexer tyder på någon cistern. Vid utvärderingen av de övriga 11 radarprofilerna (FIL4-FIL14) inom område 1 påträffades ett flertal områden som lämnade tydliga reflexer jämfört med omgivande marklager, bilaga 1:1 och bilaga 2. Reflexerna visar var i marken det finns olikheter i de elektromagnetiska förhållandena som indirekt styrs av geologin. Punktobjekt så som oljefat, stenar och ledningar (om de skärs på tvären) mm återges som hyperboler i radargrammet. Storleken på hyperbolen beror på punktobjektets storlek, orientering och hur radarprofilen skär objektet. Då ett flertal kända ledningar så som fjärvärme, dagvatten och el skär undersökningsområde, med mer eller mindre osäkert läge, har mycket tid fått läggas på att försöka korrelera dessa till utslag i radargrammen. I möjligaste mån har dessa märkts ut på radargrammen. Även dagvattenledningar som ej märkts ut på CAD-ritningen bedöms finnas i området. Inom de områden där hyperboler förekommer djupare än 1,5 meter (det djup metalldetektorn bedöms nå i området) går det ej att utesluta att en hyperbol skulle kunna utgöras av ett enstaka stålfat. De svaga reflexerna tyder dock på att så ej är fallet. Inom områden där inga reflexer uppträder på radargrammen bedöms med säkerhet inga stålfat förekomma. Det går genom att tolka radargrammen se inom vilka områden och till vilket djup marken påverkats då de i radargrammen faller ut som mörkare oregelbundna partier (mkt förenklat) då den naturligt avsatta geologin i området består av homogen sand. I exempelvis radarprofil 4 ses hur de först 6 metrarna av profilen har mörka oregelbundna reflexer ned till ca 1 meter. I efterföljande borrning utförd av ÅF har geologin här visat sig utgöras av ett grusigt sandigt fylle. Områden som i radargrammen återges som helt vita bedöms utgöras av homogen sand. Grusigt sandigt fylle Fjärvärme Homogen sand Figur 10. Radarprofil 4 (0-21 m). 10(13)

11 Noteras skall att metalldetektorn framfördes med 1,5 meters mellanrum inom den inre delen av område 1 och med 2,5 meters mellanrum inom den yttre delen av område 1 och teoretiskt skulle ett oljefat kunnat missas. Någon ytterligare metalldetektor eller markradarmätning bedöms dock ej motiverade inom området. Område 2 Inom området detekterades ett flertal tydliga metallanomalier. Vissa kunde relativt snabbt sållas bort då de utgjordes av delvis ytliga metallobjekt så som spårvagnsspår liggande under asfalten. Två metallanomalier bedömdes intressanta för fortsatt undersökning. Metallanomali M3 har en utbredning på 4x7,5 meter. Föremålet överkant syns svagt på radarprofil 16 mellan m på ca 1,0 meters djup. Muntliga uppgifter från en tidigare anställd som framkom då mätningen genomfördes tyder på att det är en eldningsoljecistern (anomalin är placerad utanför pannrummet). Den svaga reflexen tyder på att cisternen eventuellt är av betong Vid efterföljande grävning utförd av ÅF konstaterades vittrade betongrester ned till 0,5 meter under markytan där grävningen avbröts. Figur 11. Radarprofil 16. ). Cistern ca 1,0 m djup (orange pil). Röda sträck visar utslag metalldetektor Metallanomali M4 har en utbredning på 3,5x3,5 meter. Anomalin är lokaliserad där fjärrvärmeledningarna skär varandras väg. Utifrån tolkning av radargram 15 bedöms anomalin utgöras av någon typ av kassun (tillhörande fjärrvärmesystemet) på 0,7 meters djup med ett järnbeteckning beläget ca 0,2 meter under markytan. Järnbeteckning Figur 12. Radarprofil 15. ). Kassun ca 0,7 m djup mellan 6-9 meter (blå pil)samt tillhörande järnbeteckning ca 0,2 m under markytan. Röda sträck visar utslag metalldetektor 11(13)

12 Område 3 Inom området detekterades ett flertal tydliga metallanomalier. De flesta kunde relativt snabbt sållas bort då de bedömdes härstamma från de större elledningar som går från transformatorstationen på andra sidan staketet och in till verkstäderna. En metallanomali bedömdes intressanta för fortsatt undersökning. Metallanomali M5 har en utbredning på 2,5x2 meter. Ingen markradarmätning utfördes över metallanomalin men vid den efterföljande grävning utförd av ÅF konstaterades att föremålet utgörs av en armerad betongplatta belägen ca 0,3 meter under markytan. Enligt muntliga uppgifter skall transformatorstationen tidigare ha varit placerad inom område 3 och plattan hör troligen till denna. Inom område 3 utfördes markradarmätning i tre stycken profiler (FIL17-FIL19), bilaga 1:3 och 2. På profil 17 syns en rad tydliga reflexer mellan 24 och 32 meter ut på radargrammet. Reflexerna sträcker sig ned till ca 0,8 meter under markyta. En kvalificerad gissning är att även de uppkommer från betongrester från den tidigare transformatorstationen. Resterande delar av markradarprofilerna inom område 3 återger mest mycket svaga reflexer eller inga alls vilket visar på homogent material, troligen sand. Figur 13. Radarprofil 17 (19-42 m ). Tydliga reflexer mellan 24 och 32 meter ut på radargrammet. Reflexerna sträcker sig ned till ca 0,8 meter under markyta. En kvalificerad gissning är att även de uppkommer från betongrester från den tidigare transformatorstationen 5 Sammanfattande slutsatser och diskussion Utifrån undersökningen bedöms med säkerhet två cisterner finnas kvar inom fastigheten. En betongcistern med utbredning på 8x3 meter finns 35 meter norr om Skötselhall E på ett djup av ca 1,3 meter. En cistern med utbredningen 4x7,5 meter finns placerad 4 meter utanför Verkstad C i anslutning till det tidigare pannrummet. Ytterligare metallanomalier har lokaliserats men efterföljand markradarmätning och/eller provgropsgrävning har visat att dessa inte är underjordiska cisterner. Vid utvärderingen av radarprofilerna inom de områden som inte givet utslag på metalldetektorn har mycket tid fått läggas på att försöka korrelera utslag från ledningar så som fjärvärme, dagvatten och el. Inom det område där misstanke fanns om nedgrävda stålfat påträffades ett flertal områden som lämnade tydliga reflexer jämfört med omgivande marklager. Undersökningsområdet korsas dock av ett flertal kända ledningar så som fjärvärme, dagvatten och el med mer eller mindre osäkert läge. Inom de 12(13)

13 områden där hyperboler förekommer djupare än 1,5 meter (det djup metalldetektorn bedöms nå i området) går det ej att utesluta att en hyperbol skulle kunna utgöras av ett enstaka stålfat. De svaga reflexerna tyder dock på att så ej är fallet. Inom områden där inga reflexer uppträder på radargrammen bedöms med säkerhet inga stålfat förekomma. Någon ytterligare metalldetektor eller markradarmätning bedöms dock ej motiverade inom området om ej nya mer detaljerade uppgifter om nedgrävda stålfat framkommer Sandström Mattias Andersson Markus Nilsson 13(13)

14 Triangeln 3 Helsingborgs kommun Projektnr: Upprättad: Upprättad av: Mattias Andersson Granskad av: Markus Nilsson Sandström Exportgatan 38 C Tfn: AB Hisings Backa Fax: info@sandstrom.se Stockholm Tel: Fax: