MARKRADAR BÄLLSTABERG

Transkript

1 RAPPORT MARKRADAR BÄLLSTABERG RAPPORT UTKAST

2 [Skriv text] Uppdrag: Bällstaberg Titel på rapport: Markradar Bällstaberg Status: Rapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Structor Mark Stockholm Christof Ågren / Elin Ahrenberg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Tyréns AB Jaana Gustafsson, Tyréns AB Jaana Gustafsson, Tyréns AB Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Uppdrag: , Bällstaberg (8)

4 Innehållsförteckning 1 Allmänt Uppdrag och syfte Fältarbete Markradarmetodik Tolkning Resultat... 7 Uppdrag: , Bällstaberg (8)

5 1 Allmänt 1.1 Uppdrag och syfte I syfte att kartlägga bergnivån genomfördes markradarmätningar i ett område i Bällstaberg 4 och Nyborg, Vallentuna, den 16 november Fältarbete Undersökningarna för att kartlägga geologin genomfördes med Malå Geoscience AB:s ProEx radarkontrollenhet med en 250 MHz skärmad antenn. 250 MHz antennen ger ett mätdjup om ca 6 m i icke-konduktiva förhållanden. Se Figur 1. Figur 1. Den använda markradarutrustningen. Avståndet mellan mätpunkterna sattes till 5 cm och ett antal profiler mättes i de delar av området där det gick att ta sig fram. Totalt mättes 7 stycken profiler. Läget av dessa ses i Figur 2. Under mätnings gång loggades positionen med en enkel handhållen GPS, vilket tidvis givit en noggrannhet i position på endast ca ± 6 m. Uppdrag: , Bällstaberg (8)

6 Figur 2. Läget av de undersökta områdena. 2 Markradarmetodik Markradar är en icke-förstörande och snabb-scannande metod som kan urskilja olika lagergränser (t.ex. berg/jordlager) i marken samt kartlägga objekt (t.ex. block/ledningar). Metoden använder sig av elektromagnetiska vågor som skickas ut från en sändarantenn och sedan reflekteras mot ytor och objekt och åter samlas in med en mottagarantenn. Man lagrar uppgifter om hur lång tid dessa elektromagnetiska vågor färdats samt reflektionens styrka. Med markradar mäter man oftast kontinuerligt längs med profiler (med ca 5-10 cm punktavstånd beroende på applikation) som sedan tolkas och redovisas i profiler. Det bör noteras att markradar inte är tillämplig om jordarnas ledningsförmåga är för hög vilket den är i finkorniga jordar som lera och silt eller i områden med markföroreningar. De elektromagnetiska radiovågorna dämpas då effektivt ut och djupseendet försämras. Detta ses i delar av resultaten som områden utan information från större djup. 3 Tolkning Hastigheten för radarvågorna i det undersökta jordmaterialet är efter en hastighetsanalys satt till 0.08 m/ns. Denna hastighet används för att beräkna djupet av mätningen. Objekt i radargram (resultatet av radarmätningen, ett tvärsnitt) framträder som så kallade hyberblar, bågformade mönster. Toppen på hyperbeln (röd pil i bilden till höger) ger objektets djup och läge. Uppdrag: , Bällstaberg (8)

7 Det bör observeras att objekt, oavsett om det är rör, ledningar eller andra föremål som stenar och trädrötter ger liknande hyperbelformade reflexer. Lagergränser (grön pil) som t.ex. berg eller jordartsgränser ger upphov till kontinuerliga linjer i radargrammen. Ett exempel på radargram visas nedan. Meter från start Markyta Djupskala Uppdrag: , Bällstaberg (8)

8 4 Resultat Nedan i Figur 3 redovisas resultatet av radarmätningarna. Notera att tolknigen är genomförd utan annan indata, t.ex. i form av geotekniska undersökningar. Berget ligger ytligt i stora delar av området, dock är djuppenetrationen tidvis sämre vilket försvårt tolkningen och inte gett något resultat på bergdjupet. Figur 3. Djup till berg i undersökt område. Uppdrag: , Bällstaberg (8)