Innehåll. Vad är mens?...s. 3 Vad är menskopp?...s. 9 Do:s and don t:s...s. 13 Frågor...s. 17 Användning...s. 35

Transkript

1 Innehåll Vad är mens?...s. 3 Vad är menskopp?...s. 9 Do:s and don t:s...s. 13 Frågor...s. 17 Användning...s. 35 1

2 2

3 Vad är mens? 3

4 Vad är mens? Mens är den blödning som kommer ur slidan vanligtvis en gång i månaden. Detta börjar i 11-14årsåldern, alltså i puberteten. En person blöder oftast tre till sju dagar per omgång och ca en halv deciliter under hela perioden. Såhär funkar det: Mer än hälften av jordens befolkning är ut rustade med en livmoder i vilken bebisen växer under gravidi teten. Det finns två stycken äggstockar på var dera sida om livmodern. Inuti dessa äggstockar finns tusentals små äggceller. Varje månad mognar ett av äggen och vandrar då genom äggledarna ner till livmodern där det förväntas bli befruktat av en spermie. Denna process kallas för ägglossning. Varje gång ett ägg i liv modern förblir obefruktat så trillar det ut till sammans med mensvätskan, d.v.s blodet och slemmet som bildats i liv modern under tiden ägget legat där Urinröret 2. Yttre blygdläpp 3. Analöppning 4. Klitoris 5. Inre blygdläpp 6. Slidöppning 7. Urinblåsa 8. Livmoder 9. Ändtarm 10. Äggledare 11. Äggstock 12. Äggcell 13. Livmoderhals 14. Livmoderhalstapp

5

6 6 Gör det ont att ha mens? Strax innan och under tiden du har din mens kan det göra ont - så kallad mensvärk. Vissa har kraftigare smärtor under varje period medan andra har mindre eller inga smärtor alls. Smärtan känns i buken och ländryggen och kan kännas som spänningar i och kring underlivet samt ner i benen. Smärtan kan leda till illamående och kräkningar, men om du har väldigt kraftig värk nästan varje månad så bör du kolla upp detta hos skolsyster eller på en ungdomsmottagning. Detta kan nämligen vara symptomen till endometrios som du kan få behandling för. Om du har några frågor kan du ringa vårdguiden på telefonnummer 1177 eller gå in på deras hemsida Vad är PMS? PMS - Premenstruellt syndrom - är ett samlingsbegrepp för flera olika symtom, både fysiska och psykiska, som uppträder veckan före menstruationen och försvinner inom en vecka efter mensens början. Exempel på fysiska symtom är trötthet, huvudvärk, ömmande bröst och en känsla av uppsvälldhet, medan irritabilitet, gråtmildhet, ångest, ilska samt nedstämdhet är exempel på psykiska. Man räknar faktiskt med att så många som 75 % av alla kvinnor i fertil ålder upplever något slags

7 PMS-symtom, men för att det ska klassas som PMS krävs att man har minst ett psykiskt och ett fysiskt symtom som uppträder regelbundet varje månad. Det har länge stått klart att det är stor skillnad på i vilken utsträckning kvinnor upplever PMS-symtom, men det är inte förrän ganska nyligen som man gett den svårare varianten ett helt eget namn PMDS (på eng. PMDD). D:et i PMDS står för dysfori, vilket bland annat står för nedstämdhet och retlighet. PMDS innebär nämligen inte bara att man har svårare symtom än vid PMS, utan även att det är de psykiska symtomen som är värst. Främsta anledningen till att det finns två namn för i princip samma sak, är helt enkelt att det är praktiskt att kunna skilja de olika svårighetsgraderna åt. För att kunna få diagnosen PMDS krävs att du uppvisar flera psykiska symtom som påverkar livet i sådan utsträckning att man inte kan fungera som vanligt. Mellan 3 och 5 %, dvs kvinnor i fertil ålder beräknas uppfylla kriterierna för diagnosen. 7

8 8

9 Vad är menskopp? 9

10 Vad är menskopp? Menskoppen är en liten kopp gjord i silikon som man för in i slidan under mensperioden för att samla upp blodet. Den tömmer du i toaletten med några timmars mellanrum, sköljer av och stoppar in igen. Menskoppen går att använda under hela mensperiodem - både när du blöder mycket och lite. Materialet är hälsosamt mot kroppen då det inte rubbar PH-balansen eller torkar ut underlivet. Menskoppen har funnits sedan 1930-talet men har inte pratats om lika mycket som de tidigare nämnda mensskydden. Dels kan det bero på att den tidigare inte har varit lika praktiskt utformad i det mjuka material och med den greppvänligheten som de har idag, och dels för att en enda menskopp håller i åtta till tio år och behöver därför inte konsumeras och produceras lika mycket som engångsbindor och tamponger. 10

11 11

12 12

13 Do:s and don t:s 13

14 Hygien under mensperioden Menslukt uppstår först i samband med luft. Med en menskopp samlas mensblodet upp inuti kroppen och luktar därför inte. Var dock noggrann med hygienen under mensperioden. Det räcker med att tvätta underlivet med vatten max en till två gånger per dag för att inte torka ut. och bli irriterad. Om du vill går det även att använda mild oparfymerad tvål avsedd för underlivet vid tvätten. Det är också viktigt att du är ren om händerna när du hanterar din menskopp. Tvätta händerna med tvål och vatten före och efter att du hanterat den. Det är helt normalt att ha en färg- och luktlös flytning mellan mensperioderna, men skulle flytningen ändra färg eller lukta illa bör du kontakta din skolsköterska eller ungdomsmottagning. 14

15 Kan jag bada under mensperioden? Det fiffiga med menskopp är att det går att bada utan problem under tiden du har mens. Eftersom menskoppen bildar ett vakuum i livmoderhalsen så kommer inget vatten in och inget blod kommer ut. Att bada utan menskydd är inte att rekommendera då man under mensperioden är mer mottaglig för infektioner till följd av smuts som kan finnas i badvattnet. Kan jag vara med på gymnastiken? Javisst kan du det! Vissa personer mår bra av att röra på sig när de har mens, medan andra kan känna att det är besvärligt. Du ska förstås inte tvinga dig själv att träna om det tar emot. En menskopp som sitter rätt ska inte vara till problem när du motionerar, men om du känner dig osäker kan du lägga in en binda också för att inte blöda igenom dina kläder. 15

16 16

17 Mensskydd Frågor 17

18 Kan jag gå på toaletten medan menskoppen sitter i? Menskoppen sitter i slidan och påverkar alltså knappt urinröret eller ändtarmen varifrån ditt kiss och bajs kommer ifrån. Det kan hända att du behöver krysta lite extra när du kissar och menskoppen sitter i så att du lyckas tömma urinblåsan ordentligt. När kan jag börja använda menskopp? När den första mensen kommer kan du börja använda menskopp. Börja då med en liten storlek. De allra flesta använder endast bindor i början, men en menskopp ska passa alla människor. Lär känna dig själv och känn ingen press att använda något annat än bindor. 18

19 Kan jag använda menskopp fast jag är oskuld? Ja, det går bra att använda menskopp fast du inte har haft samlag än. Använd då en liten storlek och testa dig fram försiktigt till det känns bra eller inte alls. Stannar menskoppen upp mensen? Nej, mensvätskan kommer från livmodern och rinner ner genom livmoderhalsen där den fångas upp av menskoppen. Själva mensen blir alltså inte stoppad av menskoppen utan hindras bara från att rinna ut genom slidan. 19

20 Kan menskoppen fastna? Nej det kan det inte. Om den inte kommer ut när du drar i knoppen nertill kan du klämma ihop koppen mellan dina fingrar så att vakuumet försvinner och blir lättare att få ut. Kan menskoppen försvinna inne i kroppen? Nej, det kan den absolut inte. Mensvätskan kommer ut ur livmoderöppningen som inte är större än ett knappnålshuvud. Menskoppen kan därför inte försvinna in genom den och upp i kroppen. 20

21 Kan knoppen på menskoppen lossna? Nej. Knoppen är gjuten i samma stycke som resten av koppen och sitter därför fast helt och hållet. Det finns även varianter på menskoppar utan knopp nertill och även de går att få ut utan större problem. Hur ofta måste jag tömma menskoppen? I början av perioden när mensen är riklig kan du behöva tömma koppen ungefär var fjärde timme eller varje gång du går på toaletten. En menskopp kan du dock ha inuti slidan i upp till åtta timmar, till skillnad från en tampong som du inte bör ha inne i mer än 5 timmar för att undvika problem som irritation i underlivet eller TSS (tampongsjukan). 21

22 Vad är tampongsjukan (TSS)? Toxic shock syndrome, TSS, orsakas av ett gift som bakterierna gula stafylokocker kan utsöndra. Sjukdomen är mycket ovanlig men kan vara allvarlig och man måste få behandling snabbt. Om man får behandling i tid blir man oftast frisk. TSS blev känt på 1970-talet och fick då namnet tampongsjuka eftersom framförallt kvinnor som använde tampong blev sjuka. Om man byter tampong minst var sjätte timme, tvättar händerna noggrannt före bytet och använder binda på natten, är risken att få TSS väldigt liten. Om en tampong sitter kvar länge i slidan kan de gula stafylokockerna föröka sig. I dag får de flesta sjukdomen i samband med en hudinfektion, till exempel en infektion i såret efter en operation. Om man har TSS får man snabbt hög feber och samtidigt något eller några av följande symtom: kräkningar eller diarré, hudrodnad eller röda ögon, svullna handflator och fotsulor, ont i musklerna, ont i huvudet, yrsel och kallsvettning, illaluktande flytningar när man använder tampong. Man behandlas på sjukhus, oftast med antibiotika direkt i blodet. Om man misstänker att man har TSS ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akut mottagning. Du kan alltid ringa och få sjukvårds rådgivning på telefonnummer

23 Finns det några risker med att använda en menskopp? Det fina med menskoppen är att den medför mycket färre problem än övriga mensskydd. Eftersom den är gjord i silikon påverkar den inte underlivets PH-värde eller fuktighet vilket är en mycket god egenskap. Några få fall har rapporterats från folk som använt sig av preventivmedlet spiral - ett slags ankare i metall som sätts in i livmodern för att förhindra att man blir med barn. Menskoppens vakuum kan nämligen suga med sig spiralen när den tas ut så att spiralen hamnar snett och börjar skava. Känner du kraftiga smärtor i samband med mens som du inte känt tidigare, eller smärtor när du inte har mens så är det viktigt att du uppsöker din skolsyster eller ungdomsmottagning. Vissa varianter av menskoppar har en rörformad pigg nertill. Denna går att klippa av till önskad storlek eftersom den kan skava mot slidöppningen. Vi rekom menderar därför menskoppar som har rundare knoppar eller handtag nertill. Dessa är utformade för att inte skava eller kännas på något vis. 23

24 Är menskoppen säker mot läckage? Om du har rätt storlek och har placerat menskoppen rätt så att den vecklat ut sig helt inuti livmoderhalsen och bildat ett vakuum så ska inget blod läcka ut. Om du känner dig osäker på koppens placering kan du använda en kompletterande binda eller ett trosskydd för att undvika läckage. 24 Hur vet jag vilken storlek jag ska ha? Alla människor ser olika ut, både på utsidan och insidan. En livmoderhals kan variera i storlek och du får testa dig fram vilken menskopp som passar dig bäst. Det finns några riktlinjer att gå på: För dig som är under 30 år, eller inte har fött barn vaginalt rekommenderas en liten storlek på menskopp. För dig som är över 30 år eller har fött barn vaginalt rekom menderas en större menskopp. Det finns även mellanstorlekar som kan passa dig som inte tycker att varken den stora eller lilla storleken passar. Menskoppar kan vara olika breda och höga, komma i olika former och färger. I vissa fall kan återförsäljaren erbjuda en storleksgaranti vilket innebär att om du inte trivs med din storlek så får du byta ut den mot en bättre kostnadsfritt.

25 25

26 26

27 Användning 27

28 28 Hur sätter jag in menskoppen? Slappna av! Hitta en bekväm position för dig i vilken du kan komma åt att föra in menskoppen i slidan. Det kan vara att du sitter på toaletten, på huk eller står upp med ena benet uppe på toalettstolen. Platta först till menskoppen och vik den sedan enligt någon av anvisningarna sida 30. Snäckvikningen är lättast att använda sig av för att inte tappa greppet medan den förs in. Den passar även bra för de större menskopparna som har svårt för att veckla ut sig helt inuti kroppen. Trekantvikningen och C-vikningen passar dig som upplever att snäckvikningen är för stor för att få in i slidan. Håll koppen vikt medan du för in den i slidan. Det rätta läget i slidan hittar du genom att öva och bekanta dig med din egen anatomi. För vissa personer behöver koppen sitta högt upp, likt en tampong, för att den ska få plats att veckla ut sig. För andra ska koppen sitta nära slidmynningen. Ibland kan det behövas att du sätter in koppen med en vridande rörelse, särskilt om koppen har svårt att veckla ut sig. Du kan också skölja koppen i kallt vatten så att den blir mer spänstig om den inte vill veckla ut sig. Tar det emot när du ska stoppa in koppen? Detta kan vara vanligare när du inte har så mycket mens. Då kan du använda dig av vattenbaserat glidmedel som du applicerar kring slidöppningen så att koppen lättare glider in. Använder du glidmedel på koppen kan den bli hal och svår att hålla på

29 plats medan den förs in. Menskoppen hålls på plats med hjälp av undertrycket som bildas när koppen vecklar ut sig och av slidmusklerna. För att undvika läckage, säkra att koppen har vecklat ut sig helt genom att vrida den ett varv. Om det är svårt att vrida koppen, kan du försiktig föra in ett finger längs med koppens sida för att kontrollera att kanterna inte är ihopklämda. Slidan lutar bakåt vilket innebär att det är lättare att hitta rätt läge för koppen om du vid införandet för koppen i riktning mot din ryggrad och sedan vinklar den lite uppåt eller nedåt, beroende på din anatomi. 29

30 Ovikt Snäckvikningen 30 C-vikningen Trekantvikningen

31 31

32 Hur tar jag ut menskoppen? När du ska ta ur koppen, tvätta först dina händer ordentligt. Ställ dig sedan i en bekväm ställning eller sitt på toaletten. Slappna av! Om du inte får tag i koppens undersida, dra försiktigt i koppens pigg. Du kan hjälpa till genom att pressa lätt nedåt med dina magmuskler. Lätta undertrycket i koppen genom att pressa ihop koppen något och dra ut den. Man kan också lätta på undertrycket genom att vinkla koppen tills ett litet pysljud hörs. Om menskoppen under användningen har glidit uppåt, slappna av och försök få tag med fingrarna i koppens undersida eller i knoppen. Att sitta på huk hjälper till att föra koppen neråt. Koppen kan inte försvinna i slidan utan den kommer slutligen ner tack vare gravitationen. Försök inte att dra ut koppen när den fortfarande är helt öppen genom att bara hålla i knoppen/ringen! I början är det bäst att ge sig ordentligt med tid för att ta ut koppen. Uttagande av koppen går bra om du kommer ihåg att slappna av! Töm koppens innehåll i toaletten. Lägg gärna lite toalettpapper i toaletten så att du kan spola utan att smutsa ner. Skölj menskoppen noggrant med vatten och eventuellt tvål och för in den på nytt. 32

33 Använd mild tvål som inte innehåller parfymer. Om du vid någon tömning inte har tillgång till vatten kan du tillfälligt rengöra koppen med papper. Undvik emellertid pappersludd. Hur rengör jag menskoppen? Skölj menskoppen ordentligt efter mensens sista användning. Efter varje mens bör du sterilisera koppen genom att koka den 2-3 min i vanligt vatten. Menskoppens små lufthål rengörs lättast med en mellanrumstandborste. Då och då kan det vara bra att koka menskoppen i vatten med ättika eller saltvatten. Detta motverkar att det uppstår fläckar och avlagringar på menskoppen. Hur förvarar jag menskoppen? Mellan menstrationsperioderna förvarar du koppen luftigt i dess egen förvaringspåse. Förvara aldrig menskoppen i en lufttät ask eller plastpåse. 33

34 Bra hemsidor: