Asylklinik lättar på trycket. Särskild jourklinik för asylsökande skapade bättre arbetsmiljö

Transkript

1 FOTO: THOMAS FAHLANDER Fokus TANDVÅRD Aktuellt På plats på Södermalm Trendspaning Fem frågor 8 sidor för dig som jobbar med tandvård REDAKTÖR sara.jonerin@vision.se Det blir mycket att göra för Marie Wenstedt och hennes kolleger på jourkliniken, men de återgår till ordinarie arbete efter en vecka. Asylklinik lättar på trycket Särskild jourklinik för asylsökande skapade bättre arbetsmiljö ORGANISATION Ökningen av antalet asylsökande i Sverige har satt press på många av landets folktandvårdskliniker, då alla asylsökande har rätt till akut tandvård. På Västerbergslagens fyra kliniker har man sedan årsskiftet infört en gemensam jourklinik särskilt anpassad för asylsökande akutpatienter för att underlätta situationen. Tidigare turades klinikerna om att ha akutjour hos sig. Det ringde och ringde och personalen blev stressad. Dessutom var det svårt för patienterna att veta vilken klinik de skulle till, säger verksamhetschefen/tandsköterskan Anneli Hedberg, som kläckte idén om en jourklinik. PÅ EN AV mottagningarna i Ludvika fanns ett ledigt rum som inrättades som jourklinik för asylsökande med akut värk. Hit kommer nu team som består av en tandläkare och en tandsköterska från en av Folktandvårdens kliniker, veckovis på rullande schema. Det är en vinst för den psykosociala arbetsmiljön på personalens ordinarie arbetsplatser, säger Anneli Hedberg, som bara fått positiv respons från personalen. Det finns planer på att utöka jourkliniken med ytterligare ett rum när två av folktandvårdsklinikerna i Västerbergslagen inom en snar framtid slås ihop. Det känns jättebra att kunna hjälpa asylsökande. Men man ska inte nöja sig. Utan allt kan hela tiden utvecklas för att bli bättre. Anneli Hedberg Tidningen Vision nr Fokus Tandvård I

2 Aktuellt Styr sin egen arbetstid men först sex timmars kliniskt arbete PÅ FOLKTANDVÅRDEN Lilla Torget i Linköping arbetar personalen kliniskt sex timmar om dagen. Det sker i tvåskift mellan 7 13 och samt var fjärde lördag. Resterande tid för övriga arbetsuppgifter kallas ansvarstid. Den får man planera som man vill, under förutsättning att det fungerar för verksamheten. Några sitter kvar i flera timmar efter det kliniska arbetet, medan andra går hem direkt och gör jobbet nästa dag. En del passar på att ta långlunch och jobbar därefter. Det är väldigt fritt, säger kliniksamordnaren/tandsköterskan Lena Kempe, som införde schemat efter en omorganisation Då slogs två mottagningar ihop, och all 0,3 procent av alla 50-åriga kvinnor var helt tandlösa År 1968 låg samma siffra på 18,2 procent. Källa: Avhandlingen Oral Health in Swedish Women Hallå HELLE ROBERT- SON, designer till de nya arbetskläderna på Folktandvården Skåne. Mia Pilgaard planerar sin ansvarstid så att hon kan ta långpromenad mitt på dagen. personal samlades på kliniken på Lilla Torget. Dessutom minskades antalet rum på kliniken till hälften. Jag hade länge velat prova den här typen av schema, och nu kom chansen. Det krävs ju dubbelt så många arbetslag som rum för att jobba i tvåskift. TANDSKÖTERSKAN MIA PILGAARD vill inte gå tillbaka till gamla halv åtta till fem-schemat. Stressen har minskat betydligt när man kan styra över sin ansvarstid och det känns som att man har mer fritid, säger Mia Pilgaard, som bara kan komma på en negativ sak. Ob-tillägget på lördagar kunde vara högre. Är deras nuvarande kläder omoderna? Haha, jag vet inte om man kan prata om mode för arbetskläder. Min ambition är att klädseln ska hålla jättelänge. Men den ska bli roligare och mindre konventionell och sjukvårdsaktig. Hur då? Med kulör och lite skojiga detaljer. Varför gör du detta? Folktandvården vill modernisera hela imagen och organisationen. Att jag fick uppdraget beror på att jag är baserad i Skåne och har ett hållbarhetstänk, och använder mindre miljöbelastande material. FOTO: LASSE HEJDENBERG Norrbotten satsar på orala skannrar Snart kommer alla större folktandvårdskliniker i Norrbotten att få en oral skanner, något som påverkar tandteknikernas vardag det är de som sedan skapar kronor och broar utifrån bilderna som skannern tar. De pilotprojekt vi gjort visar att det kommer att bli en vinstaffär att satsa på den nya tekniken. Det fungerar väl med det delegerade arbetssätt som finns inom tandvården, säger Tomas Josefsson, tf divisionschef. Tandsköterskorna har fått mer ansvar. Resultaten visar att de flesta är nöjda med det. Hanne Berthelsen, forskare på odontologiska fakulteten i Malmö till Tidningen Vision. Segt få svar om biträden Tandvårdsbiträden infördes på prov i Region Örebro län förra året, trots protester från Vision. Projektet har nu fortsatt, utan att arbetsgivaren har haft samverkan med facket. Det är något som Vision förväntar sig, då man bland annat kräver mer utbildning till den nya personalkategorin samt högre lön till tandsköterskorna. Tandvårdschefen Göran Stegersjö lovar att ta en diskussion med facket. Mitt mål är att vi ska vara överens. Satsning på utbildning ska lösa sköterskebrist Rekordmånga orter har beviljats att starta tandsköterskeutbildningar i år. Något som den ansvariga myndigheten hoppas ska lösa bristen på tandsköterskor i landet. Nu står det klart att tandsköterskeutbildningar kommer att starta på 16 orter runt om i landet i år. Tre av dessa orter finns i Västra Götaland och en som gläds över det beskedet är Gunnar Eriksson, Johan Blom tandvårdsdirektör. Vi är oerhört glada att vi får 105 platser till våra tandsköterskeutbildningar. Under året som gick la vi ner mycket kraft på att påverka Myndigheten för yrkeshögskolan och även utbildningsdepartementet för att få till fler utbildningsplatser och det känns bra att våra argument nu får gehör, säger han i ett pressmeddelande. JOHAN BLOM, avdelningschef på Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, bekräftar att 400 ska få praktik i Gävleborg Fram till 2018 ska 400 personer ha fått möjlighet att praktisera inom folktandvården Region Gävleborg. Praktikplatserna riktar sig främst till unga personer som står långt från arbetsmarknaden och nyanlända, särskilt personer som tidigare jobbat inom tandvård eller vård där de tidigare bott. De första praktikanterna ska komma ut på tandvårdsklinikerna i april. 82,4 var nöjdhetsindex för tandvården 2015, enligt Svenskt kvalitetsindex, SKI. Det gör tandvården till den populäraste samhällstjänsten i Sverige. tandsköterskeutbildningarna varit prioriterade. Vi satsade mycket på dem i år, eftersom vi fått lite mer pengar att fördela och signaler från branschen om att behovet av tandsköterskor är stort, säger han. DE BLIVANDE tandsköterskorna kommer att påbörja sina studier efter sommaren och lämnar utbildningarna i januari I snitt kommer 540 tandsköterskor per år att examineras under de närmaste tre åren. Enligt beräkningar från MYH behöver omkring 600 tandsköterskor per år lämna utbildningarna för att behoven på arbetsmarknaden ska täckas. Betyder det här att bristen på tandsköterskor snart är borta? Vi är väldigt nära nu att tillgodose behovet framåt. 2018/2019 bör vi vara helt i fas, säger Johan Blom. Årsmöte Vision Folktandvården avd 328 Tandsköterskor trivs på jobbet De flesta tandsköterskor trivs bra på jobbet, visar en studie från odontologiska fakulteten i Malmö, som bygger på svar från anställda inom folktandvården. Hela 81 procent av tandsköterskorna i studien uppger att de är tillfreds eller mycket tillfreds med sitt arbete. Studien visar också att det finns en tydlig koppling mellan upplevelsen av stress och kvalitet i arbetet. De som upplever att jobbet är stressigt tycker också att kvaliteten på det arbete de utför är sämre än de som har det lugnare. Ska vi nu få en våg av arbetsmiljöskadade och kvicksilversjuka tandsköterskor? Margaretha Molius, ordförande i Tandvårdsskade förbundet om Arbetsmiljöverkets beslut att ta bort de allmänna råden om kvicksilver och amalgam. Vision Folktandvården avd 328 har årsmöte den 23 mars kl Plats: Citykonferensen Malmskillnadsgatan 46. Efter årsmötet serveras middag Anmälan till vision@ftv.sll.se eller senast den 11 mars. II Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård III

3 På plats På plats Hunden Hjördis närvaro gör att Pia-Karin känner sig lugnare hos tandläkaren. Får hemlösa att le igen Många hemlösa personer lider av dålig tandhälsa och tandläkarskräck. På mottagningen Pelarbacken i Stockholm får de vård av tandsköterskan Lena Moen Lif. Nu hjälper också hunden Hjördis till. text Jennie Aquilonius foto Sören Andersson TANDSKÖTERSKAN LENA MOEN LIF visar upp det chockrosa vaxet som formats efter patienten Pia-Karins käkar. Visst är de stiliga, säger hon. Pia-Karin har kommit hit till Pelarbacken på Södermalm för att få tandproteser. Mottagningen erbjuder bland annat tandvård för socialt utsatta personer. Många patienter lider av dålig tandhälsa; år av hemlöshet, rökning och droger sätter sina spår. Pia-Karin gillar färgen på det rosa vaxet. Minns tandvården på Eastmaninstitutet från barndomen, där var allt vitt. Lena berättar att hon gick sin tandsköterskeutbildning där Så jag känner till den där salen där alla barnen satt. Skrek en så började hela salen gapa. Åh, hur många var det? Hundra ungar, när jag var liten i alla fall, säger Pia-Karin. Lena gör ofta så. Letar efter gemensamma nämnare. Något att prata om som får patienten att slappna av. Hon bär ut några verktyg till steriliseringsrummet och säger att kontakten med patienterna är en av de bästa delarna med jobbet. Den gör mig glad. Ännu gladare känner jag mig när behandlingen blir lyckad. Patienterna får sina proteser, de Tandsköterskan Lena Moen Lif (till vänster) och tandläkaren Patricia De Palma provar ut Pia-Karins tandproteser. är på gott humör, säger att åh nu kan jag gå ut och skratta. Hon berättar att Pia-Karin är lugnare nu jämfört med första besöket. Liksom 70 procent av mottagningens patienter var hon rädd för att gå till tandläkaren. Men det förändrades när hon träffade Hjördis för knappt ett år sedan. En fyraårig blandras av bullmastiff och rottweiler som Pia-Karin får umgås med en stund före varje behandling. DE MÖTS I ett rum som nås från väntrummet, utanför den låsta mottagningen. Av hygienskäl får Hjördis inte vara i behandlingsrummet. Nu tuggar hon i sig grisörat som Pia-Karin köpt med sig, trots att hon knappt har några pengar. Det krasar i hela rummet. Jag älskar henne, säger Pia-Karin och kliar hunden bakom de ljusbruna öronen. Chefstandläkaren Patricia De Palma berättar att de i dag ska välja färg och storlek på tandproteserna. Tidigare undvek Pia-Karin tandläkaren in i det längsta, och var tvungen att bli sövd när hon väl kom dit. Det syntes på tänderna. Men rädslan fick styra. För ett år sedan bodde Pia-Karin i en husvagn på Solvalla camping nu har hon fått en träningslägenhet. Under hösten har hon också slutat röka genom Pelarbackens sluta röka-projekt procent av patienterna här röker, ofta sedan unga år. EFTER EN UTREDNING fick Pia-Karin även diagnosen adhd och äter nu medicin. Annika Sonnenstein som är psykolog och enhetschef på Pelarbacken och Hjördis matte, förklarar att många av mottagningens patienter har neuropsykiatriska diagnoser. Ofta bidrar det till tandläkarskräcken, de kan till exempel tycka att det är obehagligt med beröring i munnen. TANDVÅRDSHUNDEN HJÖRDIS Projektet med hunden Hjördis började i maj Hon hade fungerat bra som isbrytare under en tur med Pelarbackens uppsökarteam, och när personalen frågade patienterna vad som skulle göra besöken lättare svarade många att det finns en hund där. När vi klappar en hund utsöndras också hormonet oxytocin som får oss att slappna av. Målet är nu att Hjördis ska träffa patienter under cirka ett år. Patricia De Palma tillägger att rädslan många gånger också handlar om att lämna över makten till någon annan. I behandlingsrummet får tandsköterskan Lena en lapp om att en person med tandvärk finns i väntrummet. Hon ber IV Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård V

4 På plats Trendspaning Lena Moen Lif tycker att kontakten med patienterna är det bästa med jobbet. Taligenkänning ger bättre ergonomi Att registrera tandstatus i journaler med rösten i stället för att skriva är en växande trend bland tandhygienister. Det ger både bättre ergonomi och är mer hygieniskt. EN TIDIG VERSION av taligenkänningssystemet för tandhygienister kom för åtta år sedan. I takt med att tekniken har utvecklats har det blivit alltmer populärt att använda. Enligt Voxit, som levererar systemet, används det på ungefär 500 kliniker inom Folktandvården i 13 landsting och regioner samt ett antal privata mottagningar. Systemet består av ett datorprogram som är kopplat till journalen. Det tar emot regelstyrda kommandon om tandstatus från tandhygienisten via ett headset, och sker Diana Ocaya samtidigt som hygienisten undersöker patienten. Det är både ergonomiskt och hygieniskt att slippa fingra på tangentbordet samtidigt som jag är i munnen på en patient. Dessutom går det snabbare, så i slutändan hinner jag med ett extra patientbesök per dag, säger Diana Ocaya, tandhygienist på Folktandvården Västertorg i Uppsala. praktikanten Sofia Hillman höra hur ont han har. Hon kommer tillbaka och säger att patienten inte är kvar. Det är vanligt att personer försvinner eller inte dyker upp på bokade tider, så ofta dubbelbokar de patienter. Det har också hänt att personer varit drogpåverkade eller hotfulla. Är de för bråkiga stoppas de redan i väntrummet av vakterna. Men Lena är inte rädd. Det går att gå ut i rummet bredvid och hämta hjälp. Det finns också larm PELARBACKEN Här får hemlösa och socialt utsatta personer tandvård, somatisk vård och terapi. Mottagningen har uppsökande team. Verksamheten drivs av Ersta diakoni och finansieras av landstinget. Har cirka 1000 tandvårdspatienter registrerade. De flesta har en kontakt hos socialtjänsten, men vissa bokar tid själva. Första besöket är gratis. på rummen, men jag har aldrig behövt trycka på det. Lena bokar in Pia-Karin för ett återbesök om två veckor. Då har en modell av proteserna kommit. Pia-Karin säger att hon har försökt få andra på Solvalla camping att gå till Pelarbacken, men att det är svårt. Patienterna kommer hit via socialtjänsten eller genom kontakt med mottagningen på andra sätt, till exempel genom uppsökarteamet. LENA BÖRJADE SOM tandsköterska på Pelarbacken en dag i veckan hösten Det blev två dagar i veckan och i mars förra året gick hon upp på heltid. Här kan hon hjälpa utsatta människor att kunna äta, skratta och må lite bättre. Tänder betyder mycket. När de har fått sina proteser är de glada, säger att de nu kan söka jobb och bli insläppta på puben. Patienterna behöver också lära sig sköta sin munhygien. När de har fått sina proteser är de glada, säger att de nu kan söka jobb och bli insläppta på puben. Lena Moen Lif, tandsköterska De behöver hjälp att få in det här med tandborstning och peta mellan tänderna. Det får vi tjata om, och visa. Lena funderar över var viljan att hjälpa kommer ifrån. Hon har alltid varit sådan. Nu stickar och virkar hon handledsvärmare till patienter som säljer Situation Stockholm. Kanske har det med min pappa att göra? Han arbetade som kamrer på Kooperativa förbundet i Härnösand, och på fritiden hjälpte han många människor med deras ekonomi. Diana Ocaya är så kallad superanvändare av systemet inom Folktandvården Uppsala, och ska försöka se till att fler kollegor använder det. VISSTE DU ATT... Taligenkänningssystem förekommer även inom övriga sjukvården. Men systemet som används inom tandvården har en särskild förståelse för termer som är anpassade till tandvårdsjournaler. Systemet kan lära sig nya ord av användarna när det kommer nya preparat. 10 minuter per undersökning ungefär, sparar en tandhygienist på att använda taligenkänning, enligt Diana Ocaya. Här testas röststyrda diktat Voxit utvecklar ett system för röststyrd journaldiktering, där det är möjligt att prata in mer än tandstatus, som en bandspelare. Målgruppen är specialisttandläkare, men testas även av bland annat två tandhygienister i Västerbotten. FOTO: JOHAN WAHLGREN När jag sa sju kunde programmet skriva fyra. Diana Ocaya om den äldre versionen av taligenkänningssystemet som inte var så bra på dialekter, brytningar och uttal. VI Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård VII

5 Fem frågor Maria Ekermann Hur var det att vara tandsköterska i Zimbabwe? Det var väldigt tacksamt. Patienterna klappade till och med i händerna när jag varit med och dragit ut en tand. Jag kände att jag verkligen kunde göra en insats, trots att vi jobbade under enkla förhållanden. Hur kom det sig att du åkte dit? Jag såg att Tandläkare utan gränser sökt tandsköterskor och jag kände att jag ville anta utmaningen. Hur såg det ut där ni jobbade? Vi jobbade i ett enkelt hus, det fanns två stolar, en steril och en reception. Ibland gick strömmen, men tack vare att vi hade pannlampor på kunde vi fortsätta att jobba ändå. Vi jobbade mellan klockan 8 och 16 och hann med omkring 30, 40 patienter på en dag. Kön ringlade lång. Vad behövde folk hjälp med? Det var mycket karies och vi drog ut många tänder. Men vi lagade en del också och informerade om hur man borstar tänderna och att man inte ska äta för mycket sött. Men det är svårt när de är så fattiga att de inte har råd med tandkräm och borste. Kommer du att åka dit igen? Ja, nu har jag varit där två gånger. Jag känner mig som hemma och har blivit vän med byborna. Jag kan verkligen rekommendera andra tandsköterskor att åka. Det är roligt och utvecklande och när man kommer hem känner man större tacksamhet för livet. Problemen med karies är stora i Zimbabwe. Dit åkte tandsköterskan Maria Ekermann tillsammans med Tandläkare utan gränser för att göra en insats. MARIA EKERMANN Yrke: Tandsköterska. Ålder: 53 år. Bor: Stockholm. Arbetsplats: Folktandvården i Västertorp, Stockholms landsting. Aktuell: Har jobbat som volontär i Zimbabwe för Tandläkare utan gränser. Intressen: Rider en gång i veckan. Patienterna klappade till och med i händerna när jag varit med och dragit ut en tand. Jag kände att jag verkligen kunde göra en insats. FOTO: PRIVAT VIII Fokus Tandvård Tidningen Vision nr