Drogfria tonåringar? Ja, självklart! En broschyr för föräldrar om droger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogfria tonåringar? Ja, självklart! En broschyr för föräldrar om droger"

Transkript

1 Drogfria tonåringar? Ja, självklart! En broschyr för föräldrar om droger

2 Föräldratips att tänka på 1. Bry dig om ditt barn och ge ditt barn tid. 2. Stärk barnets självkänsla. 3. Sätt gränser, gör överenskommelser och var konsekvent, men respektera och visa förståelse för ditt barn. 4. Var medveten om hurudan förebild du är. 5. Diskutera tobak, alkohol och andra droger. 6. Ge inte ditt minderåriga barn tobak, alkohol eller andra droger. 7. Diskutera med andra föräldrar. 8. Finns inom räckhåll om fester ordnas (inte helt föräldrafritt). 9. Tro inte att alla andra får. 10. Lär dig känna igen eventuella tecken på missbruk och ingrip genast. Vill du din tonårings bästa? Denna broschyr riktar sig i första hand till föräldrar med ungdomar i högstadieåldern, men vi hoppas att även andra kan ha intresse av att läsa den. Vi hoppas att broschyren ska ge kunskap och leda till eftertanke. Som förälder har man ansvar för sitt barn och är självklart en mycket betydelsefull person för sitt barn. Tonåringen kanske inte alltid visar sin uppskattning och ibland kanske det inte fungerar som man tänkt, men det viktiga är att man försöker göra sitt bästa och inte ger upp! Om det trots allt går snett återstår bara att kämpa vidare. Ingen har sagt att föräldraskap alltid ska vara enkelt. Diskutera gärna tobak, alkohol och andra droger med ditt barn. Lär dig tillräckligt för att ha kunskaper att argumentera, diskutera och förklara. Fundera på hurudan förebild du är och hurudan förebild du vill vara. Som förälder bör man visa att man bryr sig om och tycker om sin tonåring. Vissa gränser är klara och tydliga medan andra regler kan diskuteras. Se och bekräfta ditt barn för vem det är och inte bara för vad han eller hon presterar! En person med bra självkänsla står lättare emot grupptryck när det gäller tobak, alkohol och andra droger. I broschyren finns lästips för den som vill fördjupa sig i något ämne. På Internet finns det också mycket information om droger. Vill du surfa finner du färska länktips på webbplatsen Vad är egentligen drogförebyggande? När vi föreställer oss att man gör något drogförebyggande är det lätt att enbart tänka sig upplysningsarbete, till exempel information i form av den här broschyren eller kampanjer. Men det är faktiskt så att det bästa drogförebyggandet sker i familjen, inom föreningslivet, i skolmiljön ja över huvud taget i sådana sociala miljöer där människor umgås och lär av varandra. Det bästa drogförebyggandet är kanske en trevlig skolmiljö, att föräldrar tar sig tid för barnen och hjälper barnen till en bra självkänsla eller att äldre i idrottsföreningen är bra förebilder för knattarna. Vad som sker i de miljöer där attityder till droger och handlingsmönster kring droger skapas är också av största vikt. Vad är en drog? Drog är egentligen ett ord som inte är helt lätt att definiera, eftersom det används på olika sätt. En del föreställer sig att drog och narkotika är samma sak, men det är det inte. Narkotika hänger ihop med narkotikalagar och företeckningar över olika ämnen som klassats som narkotika. Narkotika är alltså en juridisk term. Drogbegreppet brukar användas ungefär på samma sätt som man i Finland också använder begreppet rusmedel (päihteet). Det betyder att både narkotika, alkohol och tobak kan kallas drog. Narkotika är droger som inte är kulturellt accepterade medan både alkohol och tobak är kulturellt accepterade droger. Gemensamt för drogerna är att vi i vår kultur anser att de har negativa skadeverkningar på hälsan och det sociala livet. Därför är många droger på olika sätt reglerade i lagstiftningen i vårt välfärdssamhälle. För att kalla ett ämne för drog tänker man sig ofta att det i någon omfattning skall vara berusande, beroendeframkallande och giftigt. I Finland använder vi begreppet alkoholoch drogprevention (ehkäisevä päihdetyö) som innefattar det förebyggande arbetet mot skadeverkningar av främst alkohol, narkotika och tobak. Ett annat begrepp som brukar användas är rusmedelsförebyggande eller drogförebyggande arbete.

3 Känslor Känslor och beroende Visst är det trevligt att må bra och känna sig i balans, men obehagliga och mindre trevliga känslor i mindre doser hör också livet till. De negativa känslorna har till uppgift att ge oss lärdomar om livet och berätta för oss när vi gjort någonting fel mot oss själva eller andra. För att kunna känna och uppskatta glädje och harmoni behöver man ha tråkigt och vara lite nedstämd ibland. Det är dock en stor skillnad på nedstämdhet och depression. Det kan ibland vara svårt att skilja på en naturlig nedstämdhet och en mer allvarlig depression. Orkeslöshet, likgiltighet, sömnproblem, självmordstankar, kroppsliga problem till exempel förstoppning och värk är några vanliga tecken på depression. Om symptomen hållit i sig mera än två veckor brukar det klassas som depression i olika grader. Tveka inte att söka professionell hjälp. Obehandlad depression kan nämligen utvecklas till en kronisk depression, dock behandlingsbar, så kallad dystymi. För att de positiva känslorna ska komma fram behöver vi få ut de negativa känslorna som ligger ovanpå och blockerar. Om vi får ut de nedtryckta negativa känslorna så kommer de Genom att våga möta sina känslor, känna, acceptera, förstå och tillåta dem komma fram skulle vi slippa ut ur många destruktiva vanor och ovanor. positiva känslorna fram av sig själv. Bra sätt att få ut sina negativa känslor på är till exempel att regelbundet motionera, prata ut, sjunga, dansa, skrika, slå, gråta, skratta, skriva, måla på lämpliga ställen och sätt. Vad passar dig? Genom att sedan våga ge utlopp för våra positiva känslor så blir de i sin tur fler och fler. Känsla och beteende är två olika saker. Fast man känner en känsla så behöver man inte visa den i beteende om man inte vill. Det räcker med att känna den och acceptera att den finns och inte döma sig själv för känslan, för att den ska göra sitt och försvinna. Känslor är oftast förklädda, de betyder ofta inte det vi tror att de gör. Misstolkade känslor leder ofta till onödig skam och skuld. Alla känslor är okej, men alla beteenden är ju som känt inte okej. För ett barn eller tonåring kan man förklara det på följande sätt: Jag ser att du är arg och det får du vara, det är någonting som fått dig att bli arg, men du får absolut inte slå din lillebror för det! Du måste hitta ett annat sätt att få ut den arga känslan på. Känslor försvinner inte genom att man ignorerar dem och förtränger. De lagras och kommer ut i större doser istället. Dessa explosioner kallar vi ångest, panik, depression, fobier, utbrändhet med mera. Det handlar om att kroppen säger ifrån; nu orkar jag inte lagra mera känslor! Gamla förklädda känslor kan vara svåra att förstå sig på. Ibland kan man behöva professionell hjälp. Beroenden bottnar i rädsla för att möta känslorna, såren och tomheten inom oss. Vissa väljer att tillföra kroppen mat, kemikalier och socker, andra planerar in så mycket jobb och aktiviteter i sina liv så de inte har tid att känna efter hur de mår. Substanserna eller aktiviteterna vi tar till bedövar känslorna för en stund, men känslorna försvinner inte utan blir bara fler och större tills nästa gång de börjar röra på sig. En enkätundersökning bland 177 unga vuxna finlandssvenskar visar att de som fritt kunde uttrycka sina känslor och inte kände sig hämmade som personer drack mindre alkohol än de som kände sig hämmade och hade svårt att visa vad de kände. Lästips Rädslan sitter i kroppen Guide till ett modigare liv. Lavina Plonka Istället för att arbeta ihjäl oss, vräka i oss en massa sötsaker eller bita ihop och ignorera våra känslor så borde vi stanna upp och känna efter vad känslorna har att tillföra våra liv och tillåta dem komma upp och ut. Nästa gång du blir sugen på en tobak, alkohol, narkotika, godis, onyttig mat eller att jobba övertid, försök låta bli och se vad som händer med dina känslor. Vilken känsla kommer upp? Försök att känna känslan, hålla kvar den ett par minuter fast den är obehaglig och verkligen känna hur den känns, så ska du se att den avtar av sig själv efter en liten stund. Suget går garanterat också över. Hyvä itsetunto. Liisa Keltikangas Järvinen

4 Självkänsla Kompisrelationen och kärleksrelationen du har med dig själv Lästips Självkänsla ligger som grund till din psykiska hälsa. En god självkänsla gör dig mera avslappnad, glad och stabil. Livet blir helt enkelt lättare att leva när du är ärlig och snäll med dig själv. En person med bra självkänsla kan också lättare stå emot grupptryck när det gäller tobak, alkohol och narkotika. Självkänslans viktiga grund läggs de tre första levnadsåren i relationen mellan barn och förälder/ vårdare men går att reparera och stärka hela livet ut. Din självkänsla överförs till dina barn, så genom att stärka din egen självkänsla så stärker du även ditt barns självkänsla. Självkänsla är en färskvara och kan jämföras med kondition, båda behöver alltså tränas för att hållas i trim. Om du känner igen dig i följande påståenden kan du behöva träna upp din självkänsla. 1. Du ser ofta ner på och pratar mycket skit om andra. 2. Du försöker hela tiden visa vad du kan istället för att göra vad du vill. 3. Du jämför hela tiden dig själv med andra och funderar på hur de ser på dig och vad de pratar om dig. 4. Du är spänd i sociala situationer. Stärk din kroppsuppfattning genomt motion i alla former, yoga, dans, massage, beröring, avslappning med mera. Kom ihåg att alla känslor är okej att känna och hitta för dig passliga sätt att få utlopp för dem, till exempel skriva, dansa, gråta, prata ut, springa och kickboxa. Själv-känsla att förstå sig själv och andra Marianne Brodin och Ingrid Hylander Självkänsla och självförtroende är två begrepp som i talspråk ofta används synonymt, vilket är fel. Självkänsla är den inre känslomässiga relationen med dig själv och innefattar din självbild, kroppsuppfattning och hur du accepterar och behandlar dig själv och dina känslor medan självförtroende innefattar att du tror på din egen förmåga att prestera. I Finland satsas det oftast på att stärka barns självförtroende medan självkänslan helt glöms bort. Om man stärker självkänslan stärks självförtroendet automatiskt men om man enbart stärker självförtroendet så glöms oftast självkänslan bort. Genom att enbart stärka självförtroendet riskerar vi att få högpresterande depressiva människor som bränner ut sig och misshandlar sig själva. 5. Du har svårt att hitta fina kläder åt dig själv eller att ordna dig en lycklig tillvaro eftersom du inte tror dig vara värd det. Stärk din egen självkänsla Lägg märke till dina tankar under en dag. Hur många negativa tankar tänkte du om dig själv under dagen? Sluta med denna misshandel och byt ut de negativa tankarna till positiva tankar om dig själv! Skriv en kort dagbok varje kväll. Skriv något bra om dig själv som hänt under dagen, något du är tacksam för och något du skulle behöva hjälp med. Våga säga nej när du inte vill! Förklara varför du säger nej så förstår andra. Om de inte förstår så är det deras problem. Stärk din självbild genom att rita upp släktträd, se på fotografier av dig och dina förfäder, fundera på dina goda egenskaper och vad du tycker om att göra. Stärk ditt barns självkänsla Förklara för barnet att alla känslor är okej att känna, men att alla beteenden inte är okej. Känsla och beteende är två olika saker. Man får till exempel vara arg men man får inte slå sin lillebror. Bestraffa beteendet, inte barnet eller känslan. Se och bekräfta barnet för vem det är, inte bara vad det gör och presterar. Genom att säga: oj så högt du kan gunga, vad duktig du är, vad fint du kan måla, stärker du självförtroendet. Genom att säga: vad roligt du ser ut att ha när du gungar, jag älskar dig för att du är du, vilka fina färger du valde att måla med, stärker du självkänslan. Självkänsla nu! På ett enkelt sätt visar författaren hur vi kan stärka självkänslan. Mia Törnblom Självkänsla på djupet. I boken beskrivs hur arbetet med att befria en person från en negativ självkänsla går till. Marta Cullberg Weston

5 Hjärnan Lästips Hjärnan styr vår kropp och vårt psyke. Det är därför viktigt att vi tar bra hand om vår hjärna. När hjärnan mår bra minskar vi riskerna att bli beroende av tobak, alkohol och andra droger. För att hjärnan ska fungera optimalt behöver den syre, stimuli, vila och rätt näring. Genom att vistas utomhus och motionera håller vi hjärnan i trim, ökar blodcirkulationen och tillför den syre. Positiva tankar är hälsofrämjande medan negativa tankar skadar både kroppen och psyket. Att stimulera båda hjärnhalvorna är viktigt. Den högra hjärnhalvan står för omedvetna förmågor som till exempel intuition, kreativitet, helhetsuppfattning och känslosamhet. Den vänstra hjärnhalvan rymmer till exempel medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, matematik, logik, analysförmåga och framtidsplaner. Om man stimulerar båda hjärnhalvorna hittar även resten av kroppen en fin balans. Att låta hjärnan vila regelbundet är av stor betydelse för dess funktion. Sömn, avslappning och meditation hjälper hjärnan att vila. Hjärnan består till största delen av fett. För att fungera behöver hjärnan mycket av rätt sorts fetter. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få dem via kosten. Hjärnan tycker mycket om till exempel solrosfrön, sesamfrön, linfrö, nötter, lax, makrill, spenat, kål, bönor, gröna grönsaker, avokado, ägg, mörk choklad, jordgubbar, blåbär, tomat, aprikos, kiwi, ananas, bananer, plommon, selen, zink, kalcium, magnesium, kalium, natrium, B-vitamin och C-vitamin. Socker Om man äter mycket socker finns det risk för att vikten ökar. Ändå får vi kanske inte i oss alla de viktiga näringsämnena vi behöver för att må bra. Av socker stiger blodsockerhalten snabbt och sjunker snabbt. Man kommer lätt in i en ond cirkel. Sockret påverkar kroppens signalsubstanser serotonin och dopamin och gör att vi mår bra, men det blir svårare att balansera blodsockret liksom humöret. Om man blivit beroende av socker har man också större risk att bli beroende av tobak, alkohol och andra droger. Om vi verkligen vill göra någonting förebyggande måste vi enligt sockerexperten Bitten Jonsson börja med sockret. Många barn, ungdomar och även många vuxna skulle ha nytta av att tänka igenom sin sockerkonsumtion och minska den! Mat för hjärnan. Hur tillfredsställer vi hjärnan? Finns det mat som är särskilt belönande? Charlotte Erlanson-Albertsson Sockerberoende. Söt fantasi eller bitter verklighet? I den här boken ryms den senaste forskningen om sockrets påverkan på blodsockret, hormonerna, hjärnan och humöret. Anki Sundin Ät dig glad Balansera din hjärna, balansera ditt liv. Dr Jay Lombard och Dr Christian Renna Sockerbomben. Boken ger hopp om ett liv efter sötsuget och visar vägen till ett hälsosammare liv. Bitten Jonsson och Pia Nordström

6 Statistik från 2000-talet Men alla andra får... Enorma samhällskostnader Skador av droger kostar enorma summor för samhället och skattebetalarna. De direkta kostnaderna av alkohol var 750 miljoner euro, enligt Stakes för år Här har inte sjukfrånvaro, sjukpensioneringar och alkoholdödsfall räknats in. För polisen och för rättsväsendet blev kostnaderna ca 260 miljoner euro. Hälsovårdens kostnader var ca 190 miljoner euro. Socialvårdens utgifter uppskattades till 154 miljoner euro. Egendomsskador, forskning, drogförebyggande arbete och övervakning av alkohollagstiftningen beräknades kosta samhället ca 144 miljoner euro. Kommunernas och statens andel av kostnaderna har beräknats vara ungefär lika stora. Privata försäkringsbolag hade dessutom betalat ut ersättningar som orsakats av alkohololyckor och egendomsskador till ett värde av ca 200 miljoner euro. Samhällskostnaderna stiger kraftigt om man räknar med sjukfrånvaro på grund av alkoholbruk, förlorad arbetskraft på grund av sjukpensioneringar och alkoholdödsfall. Kostnaderna för detta beräknades år 2004 stiga till över 520 miljoner euro. Värdet av liv på grund av alkoholdödsfall uppskattades till 3,5 miljarder euro. Rökning förorsakar också fortgående kostnader för samhället i form av hälsovård och förlorad arbetsinsats. Man uppskattar att en rökare under en tidsperiod på 19 år i snitt kostar euro mer för samhället än en person som slutat röka. Missbruk av narkotika och läkemedel beräknades indirekt kosta mellan 400 och 800 miljoner euro år En ökad användning av droger och alkohol förorsakar inte kostnader enbart för alkohol och drogarbetets specialtjänster inom kommunen, utan det leder även till ett ökat tryck på kommunens hela servicesystem allt från socialvård och hälsovård till allmän säkerhet. Majoriteten är drogfri Hur många dricker sig fulla minst en gång per månad av grundskolans åttonde och nionde klassister? Använt 5 eller flera gånger. Alkohol Kring 20 procent dricker sig full minst en gång per månad. Kring 80 procent dricker inte alls eller är sällan fulla. Stakes skolhälsoundersökning med elever från hela Finland genomförs varje år. Tobak Röker dagligen. Röker ibland eller sällan. Röker inte eller slutat. Årskurs 9. Stakes skolhälsoundersökning 2006 Cannabis Har du någon gång provat aller använt marijuana eller hasch? Provat mindre än 5 gånger. Aldrig provat. Årskurs 9. Stakes skolhälsoundersökning Att alla andra får är något som en tonårsförälder ofta kan få höra. Frågor som vilka är alla andra? och är det alla andra? kan i bästa fall då klargöra om det faktiskt är så, eller om tonåringen bara tror att han eller hon faktiskt är ensam om att inte ha eller få. Kontakt med barnets kompisars föräldrar är ju en annan viktig informationskälla för att inte gå på alla andra försöken. Ja för att vara tonåring och hitta sig själv handlar ju delvis om att testa sina föräldrars gränser och värderingar. Testa om föräldrarna faktiskt står för det de säger eller om det är bara tomt prat. Så trots att de ibland tjatar och tjatar, så är de sedan ändå nöjda ifall föräldern har stått för trycket. Men det kan ju också vara så att tonåringarna faktiskt har missförstått saker och ting. Som åringarna på en yrkesskola som efter mycket funderande trodde att 95 procent av 18-åringarna i Finland dricker alkohol varje vecka. Då de fick veta att Stakes undersökningar visar att det är bara 35 procent av 18- åriga flickor och 44 procent av pojkarna (2005 års statistik) så var reaktionerna mycket förvånade: Nämen, de får ju bara gå in på Alko och handla, de får ju dricka hur mycket de vill då de är 18. Tänk er en diskussion om helgen och alkohol i korridoren på ett högstadium eller i en skola på andra stadiet. Vilka berättar mest entusiastiskt om sina bravader i helgen? Trots att majoriteten drack väldigt lite eller inte alls, så är det fyllehistorierna som berättas mest högljutt. Undersökningar visar att en del omedvetet höjer på sin egen konsumtion eller gör sin alkoholdebut i ett tidigare skede än vad man själv vill, för att de tror att det är vanligare med alkohol än vad det i verkligheten är. Detta kallas majoritetsmissförstånd, och leder ju till att alla höjer sin konsumtion, både de som vill och de som inte vill. Därför att de flesta ungdomar vill höra till majoriteten, vill vara normala. Är det klokt? Åtminstone de tonåringar som inte vill behöver vi stöda. Det har också visat sig att om vuxna förklarar om detta majoritetsmissförstånd för tonåringar så minskar det på trycket som tonåringarna känner utifrån att börja dricka. Det spelar också roll hur vi vuxna talar om alkohol. Till exempel i vår förfäran över att en liten del av sjätteklassisterna redan dricker varje vecka (= en av hundra) genom att säga nog är det usligt när debutåldern för alkohol har sjunkit så lågt. Detta plus det alkoholglorifierande skryt en högstadieelev hört i skolans korridor kan uppfattas som att hon eller han är onormal som inte ens provat dricka. En del ungdomar spelar också fulla. Ofta behövs det egentligen bara att man ifrågasätter och funderar rakt med tonåringar om detta för att dom skall inse hur majoritetsmissförståndet fungerar och därför genomskåda det. Man kan börja med att fråga dem hur stor andel av 18-åringarna i vårt land som dricker varje vecka, ur exemplet ovan och från det få en bra diskussion. Okej, det är bara att erkänna. De flesta av oss har använt det. Kanske inte senaste veckan, men någon gång. Jamen, alla andra får eller Alla andra har Speciellt som tonårsförälder får man räkna med att få höra dylika argument av sina tonåringar. Bland åttondeklassisterna är det klart över hälften som aldrig dricker sig berusade och bland niorna är nästan hälften aldrig berusade

7 Alkohol godkänner du ditt barns alkoholdrickande? Varje förälder känner sitt barn bäst och vill sitt barn väl. När det gäller alkohol brukar föräldrarna vara eniga om att de inte vill att barnet ska bli missbrukare. Lea Pulkkinens forskning visar att föräldrar har stor möjlighet att påverka sina barn när det gäller användningen av rusmedel. Många föräldrar tror att deras barn kommer att dricka mindre om de blir bjudna på alkohol hemma. Faktum är att de flesta forskare är eniga om att barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker mera när de är ute än barn som inte blir bjudna hemma. Att bli bjuden på alkohol upplevs som ett godkännande från föräldrarna. Som 25-åring återtar i regel en person medvetet eller omedvetet föräldrarnas beteende och normer, även när det gäller alkoholkonsumtionen. Männen tar ofta till sig båda föräldrarnas alkoholvanor men främst fädernas och kvinnorna tar främst till sig moderns alkoholvanor. Det finns många orsaker till att hålla åldersgränsen 18 år när det gäller alkohol. En ung människa utvecklas fysiskt och psykiskt och tar större skada av alkohol än en vuxen. Att börja dricka alkohol som ung ökar dessutom risken för beroende. Det finns forskning, som visar att det är fyra gånger vanligare att de som börjar dricka alkohol regelbundet vid 14- årsålder blir beroende av alkohol, än de som börjar dricka alkohol regelbundet vid 20-årsålder. Under alkoholpåverkan är det lättare att råka ut för olyckor, våldtäkter eller pröva någon form av narkotika. Vissa forskare menar att alkoholen kan stimulera till aggressivt beteende. Tre av fyra våldsbrott begås av berusade. Som förälder är man barnets förebild. Fundera på vilken bild av dig själv du vill ge ditt barn? Skaffa kunskaper så att du kan förebygga och ingripa i ett tidigt skede om det går snett. Storkonsumtion av alkohol Vi vet att storkonsumtion av alkohol kan medföra skador på hälsan, familjeproblem och sociala problem. Berusade personer blir ofta inblandade i trafikolyckor, andra olyckor och våldsbrott och den berusade kan skada sig själv eller någon annan. Alkoholen påverkar alla organ i kroppen. Hjärnan kan skadas och omdömet försämras. Man kanske gör eller säger saker man inte skulle ha gjort eller sagt i nyktert tillstånd. Levern, bukspottkörteln, hjärtat, magsäcken, benstommen och musklerna kan skadas. Levern förbränner alkoholen. Dricker man mycket alkohol hinner levern inte bryta ner alkoholen och den börjar så småningom fungera sämre och skrumpnar. Alkoholen kan även kopplas till cancer i flera organ. Storkonsumtion av alkohol kan även leda till förändringar i hormonproduktionen. Männen blir då så småningom kvinnligare och kvinnorna manligare. Ny forskning visar att en riklig och regelbunden alkoholanvändning kan skada kvinnornas äggceller och männens sädesceller. Storkonsumtion av alkohol försämrar chansen att bli gravid och kan leda till sterilitet. Alkohol ökar risken för att man har oskyddat sex, vilket kan leda till sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter. Om en gravid kvinna dricker alkohol tränger alkoholen igenom moderkakan och vidare till fostret. Alkoholen kan vara speciellt känslig för fostrets hjärna och kan orsaka inlärningsproblem och beteendestörningar. FAS, fetalt alkoholsyndrom, är den mest kända skadan av att den blivande mamman druckit alkohol under graviditeten. FAE, fetala alkoholeffekter, kan vara allvarliga eller lindriga. FAE-barn har inga hjärnmissbildningar, men ändå olika grad av skador på nervsystemet. Eftersom alkohol kan skada fostret rekommenderar vi att den blivande mamman helt avstår från att dricka alkohol under graviditeten. Inte heller vid amning bör mamman dricka alkohol, då den överförs via bröstmjölken till babyn. Många dör på grund av alkoholen. I Finland räknar man med att ca 4000 personer dör av alkohol årligen. En del hävdar att siffran är ännu högre. Alkohol och trafik Alkohol och trafik hör definitivt inte ihop. Man ska inte köra något fordon alkoholpåverkad. Uppmärksamheten, situationsbedömningen, avståndsbedömningen, omdömet och synförmågan försämras. Reaktionstiden förlängs. Risktagningen ökar och risken för att rattfylleristen skadar eller dödar sig själv eller någon annan ökar. Alkoholen är inblandad i var fjärde dödsolycka i trafiken. Problem med att fördela uppmärksamheten börjar redan vid alkoholhalter på 0,2 promille. När promillehalten är ca 0,4 promille börjar synfältet smalna, ögats förmåga att följa rörliga objekt försvagas och reaktionstiden förlängs. Gränsen för straffbart rattfylleri är 0,5 promille. Gränsen för grovt rattfylleri är 1,2 promille. Enligt undersökningar ökar olycksrisken i trafiken redan vid låga halter av alkohol i blodet. Promillegränsen på sjön är 1,0 promille. Ungefär hälften av alla som drunknar har alkohol i blodet. Vi anser att man helt och hållet ska avstå från alkohol när man ska köra bil eller annat fordon eller sitter vid rodret på en båt. Även dagen efter är prestationsförmågan fortfarande nedsatt, vilket påverkar bilkörningen och framförandet av båten

8 Har alkoholen positiva effekter på hälsan? Alkohol och speciellt vindrickande har fått en del uppmärksamhet för att man i vissa studier konstaterat att det kan finnas en skyddande effekt. Den skyddande effekten ses för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes och uppnås endast vid drickandet av små mängder. Åldern har betydelse. Om alkoholen har hälsosamma effekter för hjärta och kärl är det först från års ålder. Alkohol är absolut inte hälsosamt för växande barn och ungdomar. Om alkoholen har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar så är det enligt forskarna först från års ålder. Också för dem är det små mängder som gäller. Rapporterna talar om mängder mellan 0,3 0,75 deciliter vin per dag och med en eller två vinfria dagar per vecka. Kvinnor har lite lägre gränser än män. Om dessa förebyggande effekter finns är det alltså inget hejdlöst drickande. Alla experter är sedan överens om att med stora mängder alkohol så försvinner de positiva effekterna och effekterna blir motsatta och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Helt klart är det också att alkoholen inte har positiva effekter för barn och ungdomar som växer och utvecklas. Det är stor skillnad på om en vuxen dricker och på om en minderårig dricker. Barns och ungdomars hjärtan och blodkärl är i så bra skick så de behöver inte vin. Däremot finns det många risker med minderårigas drickande. Så också en förälder som själv dricker alkohol ibland kan med gott samvete hålla hårt på och vara tydliga med åldersgränserna för alkohol. Alkoholism Det finns många olika orsaker till alkoholism. Kring varje alkoholmissbrukare finns många som lider av missbruket. Det kan vara till exempel familj, barn, föräldrar, kompisar, arbetskamrater, arbetsgivare och andra. I cirka var fjärde sjukhussäng ligger en alkoholmissbrukare. Måttlighetsdrickandet ger mest samhällskostander Alkoholen förorsakar stora samhällskostnader bland annat i form av sjukvård. En del tror att det är storkonsumenterna av alkohol som kostar mest i samhället. Men i verkligheten är det medelkonsumenterna, som står för de största alkoholkostnaderna. Det här beror bland annat på att måttlighetskonsumenterna är många och kan dricka sig kraftigt bersusad vid några tillfällen per år och utsätter sig då för större risker. I antal sker det alltså många fler olyckor och skador bland medelkonsumenterna av alkohol än bland storkonsumenterna, därför att medelkonsumenterna är så stor grupp. Slutsatsen av detta är att förebyggande arbete och ändrade vanor bland måttliga alkoholkonsumenter kan ge stora hälsooch kostnadseffekter i samhället Lästips Om alkohol. Hur farligt är det egentligen med alkohol? Vad händer i kroppen när vi dricker? Ola Lauritzon, medförfattare dr Olle Haglund Flodhästen i vardagsrummet Om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Flodhästen i vardagsrummet belyser vad som händer barn som växer upp i skuggan av alkoholism, arbetsnarkomani, trångsynt religiositet, incest, våld eller andra former av utsatthet. Tommy Hellsten Mukavaa yhdessä. Lea Pulkkinen Möt din rädsla från medberoende till frihet. Den här boken är till för alla som vågar och längtar efter att utforska sitt inre på ett mycket djupt plan. Leg läkare Thomas Krishnananda Trobe

9 Tobak Rökfrihet lönar sig Skadeverkningar av tobak Hälsan Graviditet Beroendet av nikotin ökar risken för alkoholism Ett av de mest kända farliga ämnena i tobaksröken är nikotin, som påverkar hjärnan så att risken för alkoholproblem ökar. Docent Bo Söderpalm i Göteborg säger sig vara övertygad om att färre personer blir alkoholister om vi kan minska användningen av tobak. Att förebygga att unga börjar röka eller snusa skulle med andra ord även förebygga alkoholproblem. I en rad olika försök har forskarna under ledning av Bo Söderpalm studerat hur råttor med gemensam social bakgrund förhåller sig till drickandet av alkohol. Försöksråttor som haft tillgång till att välja mellan vatten och alkohol väljer oftare alkohol än tidigare om de tillförts nikotin. Då råttorna fått nikotin har deras dopaminsystem blivit mera känsligt också för alkohol och då nikotintillförsel dessutom tycks försämra impulskontrollen ökar riskerna för alkoholberoende. Oberoende av om du själv är rökare eller rökfri kan du som förälder förebygga att din tonåring börjar röka. Genom att inte godkänna att ditt barn börjar röka är risken mindre att han eller hon blir rökare än om du är tilllåtande. Flest unga avstår från tobaksrökning om föräldrarna är rökfria och inte heller godkänner att tonåringen börjar röka eller använda snus, som är en tobaksprodukt. Läs gärna om skadeverkningar av tobak för att ha argument. Poängtera att rökfrihet är positivt! Tobaksrökningen är utpekad som ett allvarligt hälsoproblem av forskningsrapporter. För att minska skadeverkningarna finns en tobakslag i Finland. Lagen vill skydda speciellt barn och ungdomar från skadeverkningarna. Det är förbjudet att sälja eller på annat sätt överlåta tobak till personer under 18 år. Alla daghem, skolor och andra läroanstalter med i huvudsak elever under 18 år bör vara rökfria, både inom- och utomhus samt under och utanför skoltid. Tobaksrökning är också förbjuden i allmänna kommunikationsmedel, offentliga utrymmen, köpcentrum, bingohallar, möteslokaler och från och med den 1 juni 2007 är det även förbjudet att röka inomhus i restauranger. Vi vet nu att också den passiva rökningen är skadlig! Varannan rökare dör i förtid. I Finland dör ungefär 5000 personer årligen av tobaksrökning och i hela Europa dör ca en miljon människor. I Europa kostar tobaksrökningen hälso- och sjukvården 100 miljarder euro per år. Tobaksröken innehåller flera tusen kemiska ämnen varav fler än 50 är kända som cancerframkallande. Rökningen påverkar i stort sett alla organ i kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom är de största sjukdomsgrupperna. De mest kända farliga ämnena i tobaksröken är nikotin, tjära och kolmonoxid. Andra erkänt farliga ämnen är till exempel ammoniak, aceton, DDT, kvicksilver, formaldehyd och cyanid. Nikotin är en beroendeframkallande drog, som tröstar, lugnar, piggar upp och ökar koncentrationsförmågan. Nikotin sammandrar blodkärlen och ökar risken för hjärtinfarkt. Tjäran kladdar igen luftrören, samlas i lungorna och ökar risken för cancer. Lungcancer är den kanske mest kända tobaksrelaterade sjukdomen. Kolmonoxid försämrar blodets förmåga att transportera syre, vilket ger en viss syrebrist i kroppens organ. Om mamman röker under graviditeten får fostret de skadliga gifterna direkt från modern via navelsträngen, vilket kan vara mycket farligt för fostret. Genförändring Om ett barn börjat röka före 15 års ålder kan det uppstå en genförändring, som inverkar så att barnet insjuknar i tobakssjukdomar. Den som röker som ung kan minska sina chanser att få barn senare i livet. Miljön Att skogarna skövlas är ett miljöhot. Naturen tappar balansen när skogar försvinner. Det är risk för att jorden förstörs av torka och översvämningar. Största delen av tobaksodlingarna finns i u-länderna. Odlingsmarken skulle behövas bättre till att odla mat än tobak. På vissa håll används fortfarande gammaldags bekämpningsmedel, som förgiftar grundvattnet

10 Marijuana Marijuana är cannabisplantans torkade blommor och toppskott. När plantan skördats, torkas och mals delarna så att den ser ut ungefär som oregano. Den kan rökas blandad med vanlig tobak som egenhändigt rullade cigaretter. Förr ansåg man att marijuana var svagare än hasch, men styrkan kan variera beroende på hurudan råvara man har vid framställningen. Hasch Hasch är cannabisplantans kåda pressad till kakor, som varierar i form och färg. De kan vara allt från ljust rödbruna till svarta i färgen. Konsistensen kan vara hård som bark i bitar eller mjuk och något formbar, som små stavar eller bitar. Den intas huvudsakligen genom rökning i olika slag av pipor. Ett gram hasch räcker till ett rus för ett par nybörjare. Cannabis förvaras till exempel i täta plastpåsar. Hascholja Hascholja kan användas genom att den droppas i vanlig tobak som röks. Oljan är trögflytande och grönbrun till färgen, men kan också vara ofärgad. Hascholjan är en koncentrerad form av hasch, vilket innebär att halten av den rusgivande substansen är hög. Narkotika och andra droger Cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen i Finland och den narkotika som vanligen prövas först och mest. Cannabis utvinns ur hampa, som kan odlas också i Finland. I vissa länder har man en liberalare inställning till cannabis. Om vi skulle legalisera cannabis i Finland skulle användningen öka, vilket skulle betyda ett ökat antal olyckor och skador förorsakade av cannabis. Att använda cannabis har både akuta skaderisker och andra verkningar kommer smygande. Det finns även risk för att cannabis kan vara en inkörsport till andra droger. Cannabis är samlingsnamnet för tre huvudtyper av drogberedningar eller marijuana, hasch och hascholja. Det vanliga är att man röker cannabis, men drogen kan även ätas eller drickas. Alla preparaten innehåller ca 420 olika kemiska ämnen, varav 61 är cannabinoider, till exempel tetrahydrocannabinol (THC). Cannabinoiderna är olösliga i vatten och tas upp i kroppens fettvävnader, till exempel i hjärnan. THC lagras i fettvävnaderna i flera veckor. Ju oftare man röker desto mer lagras. Cannabisanvändaren befinner sig i ett akut rus eller i ett kroniskt rus. Hur påverkar cannabis människan? Thomas Lundqvist, docent i psykologi i Lund med 30 års erfarenhet av narkomanvård, förklarar hur cannabis påverkar människan i praktiken så här: Då man röker jämför man med sitt normaltillstånd. I början finns bara det akuta ruset. Sedan växer det kroniska ruset fram och blir det nya normaltillståndet. Under det nya normaltillståndet är man slö och passiv och röker för att känna sig normal och för att få känslan av att vara påtänd. Tillståndet är beroende av hur mycket man rökt, vilken mängd man rökt och hur länge man missbrukat. Drogen är förrädisk. Förändringarna i tankeprocessen sker under en lång period och är därför svåra att upptäcka. När man blir beroende av cannabis är man själv inte medveten om att man hamnat i ett psykiskt fängelse. Man blir bland annat sämre på att hitta ord och får svårt att förstå vad andra menar. Personer i omgivningen märker oftast förändringen tydligare. På ett förenklat sätt kan man säga att man blir dum när man röker cannabis, men man märker det inte själv. Cannabis skapar indirekt negativa känslor, som röks bort och skapar nya negativa känslor, som sedan röks bort. Man är inne i en ond cirkel. Den normala mognaden avstannar medan den fysiska fortsätter. Cannabisbruk förekommer inom alla samhällsklasser och både bland människor med låg och hög begåvningsnivå. Cannabis är en lömsk drog bland annat för att en del betraktar den som ofarlig och harmlös. Cannabis röks ensam eller med kompisar, till vardags eller fest. Det röks före maten, före en film för att slappna av i filmstämning, före man går och lägger sig för att slappna av och kunna somna, på morgonen för att hitta en avslappnad attityd inför den nya dagen eller på söndagseftermiddagen när man tar det lugnt och så vidare

11 Lästips Om hasch och påverkan. En presentation av vad internationell forskning visat kombinerat med den bild av haschrökare som visar sig i den kliniska vardagen på Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund. Thomas Lundqvist Vägen ut ur haschmissbruket Thomas Lundqvist Dan Ericsson Eventuella märkbara kännetecken på haschmissbruk Röklukten är söt, frän och tung och fastnar i kläder, hår och andedräkt. Användaren kan försöka dölja doften med parfymer, rökelse, tobak och dylikt. En påverkad person har stora pupiller och ofta röda ögonvitor. Blicken är blank, suddig, matt och trött. Personen kan ha ett starkt sug efter sötsaker eller vara törstig. Personen kan vara lättirriterad, otillgänglig, slö och har förlängd reaktionstid. Koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan är dålig och den verbala förmågan försämrad. Om cannabisanvändaren nekar till sitt bruk och man vill ha ett erkännande kan cannabis spåras via ett enkelt urinprov. Några psykiska kännetecken Minnesstörningar uppträder i samband med cannabisruset och korttidsminnet är försämrat. Beroende utvecklas. Den som skaffat sig vanan att röka kan ha svårt att sluta. Akuta störningar kan vara så kallad snedtändning, som ger kraftig ångest, förföljelseidéer och aggressivitet. Flaschbacks är återuppflammande rusupplevelser utan att drogen tagits på nytt. Hjärnan påverkas. Ändrade tankemönster är vanliga hos dem som rökt cannabis länge. Efter en tid kan haschrökaren bli deprimerad, likgiltig, paranoid och ångestfylld. Den psykiska utvecklingen avstannar, men den fysiska fortsätter. Tidsupplevelsen förändras. Senare blir han tyst, fundersam och sömnig. Cannabispsykoser är långdragna eller bestående psykosreaktioner som utlöses eller orsakas av cannabis. Fysiska skadeverkningar av cannabis Förkylningar, halsont, hosta, rinnande näsa och kronisk bronkit är exempel på skadeverkningar. Hjärtat slår snabbare. Hjärt- och kärlsjukdomar hör även till skadeverkningarna. Hormonbalansen störs både hos flickor och pojkar, vilket kan leda till minskade chanser att få barn. Risken för lungcancer ökar Ecstasy Ecstasy kan ibland marknadsföras till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika. Den används oftast som partydrog men kan också förekomma hos härdade narkotikamissbrukare. Det är små tabletter, vita eller färgglada med olika figurer, bokstäver och siffror instansade eller pulver i kapslar. Ecstasy är en laboratorieframtagen drog som patenterades redan 1914, men började användas först på 1970-talet inom amerikansk psykiatri och spreds då även inom missbrukarkretsar. Ecstasy kan klassas som hallucinogent amfetamin. En person som är hög på ecstasy: känner energi och lycka, får förstärkta och förändrade sinnesintryck, blir kramig och öppen, positiv känsla till allt och alla, orkar hålla igång och dansa flera timmar i sträck, upplever sömnlöshet, nervositet och upprymdhet som kan sitta i ännu längre än själva ruset, muntorrhet, ökad puls, illamående, yrsel, käkstelhet är vanligt. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: njurarnas sätts ur spel och det påverkar vätskebalansen i kroppen, vätskebrist och överhettning vanligt och kan leda till kollaps, dödsfall har förekommit, direkt fara för personer med förhöjt blodtryck, hjärtfel, epilepsi, diabetes eller astma, en ganska stor andel av ecstasyanändrana får hjärnskador, förvirrat uppträdande, ångest och depression, psykoser, panikattacker. Amfetamin Amfetamin är en centralstimulerande drog. I likhet med cannabis är amfetamin relativt billigt i mindre doser. Amfetamin är syntetiskt och framställs på konstgjord väg. Det förekommer som ett kemikaliskt vitt, gult eller brunt pulver, i tabletter, kapslar, kristaller eller vätska. Pulvret kan likna druvsocker eller finkornigt tvättmedel och förvaras i små påsar eller kuvert. Amfetamin intas på olika sätt: genom näsan, direkt på slemhinnorna i munnen, kan blandas i dryck eller sväljs som tablett eller i kaplsar, rökas eller injiceras. En person som är hög på amfetamin: är ofta mycket pratsam och självsäker, beter sig knyckigt och snabbtänkt på ett ryckigt och okontrollerat sätt, kan inte stå stilla, är rastlös, blir torr i munnen, kan få stora pupiller, glansig blick, har ofta en stark känsla av vakenhet och energi, trötthet och hunger försvinner. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: stor viktminskning, undernärd, vitaminbrist, uttorkning, infektioner, skador på hjärna, lever, njurar och mage, karies och andra tandproblem, kramper i käkmusklerna, sömnsvårigheter, man kan inte sova påverkad, depressioner, ångest, huvudvärk, humörsvängningar och aggressivitet misstänksamhet, vantolkningar av omvärlden, upplever sig förföljd och hotad, amfetaminpsykos, påminner om paranoid schizofreni, psykoserna kan vara långvariga men också korta och övergående, risk för stroke, hepatit B eller C och HIV. Opiater Heroin och morfin Opiater har till skillnad från de centralstimulerande drogerna en lugnande inverkan. Det finns naturliga och syntetiska opiater. Av naturligt råopuim från växtriket framställs morfin och kodein och av dessa kan heroin framställas. Metadon, buprenorfin och petidin är exempel på syntetiska opiater. Opium säljs som mörkbruna bitar eller pulver som vanligen äts eller röks. Heroin som säljs på gatan blandas med annat pulver och färgen varierar i olika nyanser av brunt och vitt. Pulvrens styrka varierar kraftigt. Den finns alltid en stor risk för överdosering, vilket är livshotande när det gäller opiater. Men den vanligaste opiaten bland narkotikamissbrukare i Finland idag är läkemedlet buprenorfin, enligt A-klinikstiftelsen. En person som är hög på heroin: heroin och även andra opiater har en förlamande effekt på det centrala nervsystemet, den omedelbara effekten är känslor av vällust, känslor av hunger, smärta och att sexlusten försvinner, vänder sig inåt, illamående och oro, då dosen ökas blir andningen långsammare, pupillerna krymper till storleken av ett knappnålshuvud, huden känns kall, klibbig och blir blåaktig. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: andningsförlamning kan leda till döden, risk för överdoseringar, svåra abstinensbesvär, frossa, illamående, muskelkramper, ångest, risk för hepatit B eller C och HIV.

12 Lästips Hallucinogener Läkemedel Sniffning Bland andra är LSD, meskalin, psilocybin och PCP narkotika som tillhör typen hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Rent LSD är ett vitt, luktfritt och vattenlösligt pulver. LSD förekommer i form av läskpappersbitar ofta med någon tryckt figur på, exempelvis små seriefigurer, och intas via munnen. LSD bereds också i vätskeform och tas exempelvis i form av tabletter och kapslar. Redan mycket små doser ger starka effekter. Kokain och crack Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt, kristalliskt pulver. Ämnet intas genom näsan, slemhinnor, genom injicering eller via munnen och blandas då t.ex. med alkohol. Effekten påminner om amfetamin och är centralstimulerande. Det är intensivare och har kortvarigare effekt och leder ofta till snabbare missbrukstakt. Crack framställs genom en enklare kemisk process och är beigefärgat. Läkemedel som ges som sömn- och lugnande medicin kan vara extremt beroendeframkallande. Exempel på sådana läkemedel är bensodiazepiner och barbiturater. Andra läkemedel i samma kategori är smärtstillande medel som påverkar centrala nervsystemet bland annat morfinderivat, bantningspreparat det vill säga amfetaminliknande medel, vissa hostmediciner som innehåller kodein och/eller efedrin och vissa läkemedel som påverkar tarmverksamheten och innehåller opium. Att samtidigt använda alkohol och barbiturater eller alkohol och propoxifen kan rentav vara livsfarligt. Buprenorfin (t.ex. Subutex och Temgesic) är förutom läkemedel också den mest använda opiaten bland narkotikamissbrukare i Finland, enligt A-klinikstiftelsen. Från början användes buprenorfin för medicinering vid stark smärta. Längre fram upptäcktes det att medicinen fungerade som läkemedel vid avgiftning och substitutionsbehandling för personer som var beroende av opiater. Sniffning kan döda. Sniffning innebär att man berusar sig genom att inandas olika typer av ångor genom näsan. Det går även att sniffa pulver, till exempel krossade tabletter. Effekten av sniffning är omedelbar. Ungdomar kan lätt få tag på till exempel olika lösningsmedel eller lim att sniffa. Sniffningen kan förutom att döda hjärnceller slå ut andningen och i värsta fall genast leda till döden. GHB Gammahydroxidsmörsyra (GHB gamma) verkar förlamande på centrala nervsystemet. Missbruket av drogen GHB har ökat i Finland men är knappast utbredd, men missbrukare har avlidit av GHB-förgiftningar, även i Finland. GHB missbrukas för sin förmåga att ge avslappning och välbehag. GBL är ett lösningsmedel som omvandlas till GHB i kroppen. GHB ger en mängd skadeverkningar som illamående, kräkningar, kramper sänkt hjärtfrekvens, andningsförlamning, hallucinationer, medvetslöshet och koma. Bieffekter i nervsystemet kan vara huvudvärk, förvirring, minnesluckor, yrsel, motoriska svårigheter och spasmer. Boken om Knark och sånt Åsa Graaf och Mia Persson Anhörig. Katerina Janouchs djupt personliga berättelse om att älska en missbrukare. Katerina Janouch Denna broschyr är framställd av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf telefon , webbplats Boktryckeri Fram Oy Ab, Vasa

13 Vad är en drog? Hur påverkar cannabis människan? Finns det samband mellan känslor och beroende? Har alkohol positiva effekter på hälsan? Vad vet du om narkotika? Godkänner du ditt barns alkoholdrickande? Ökar nikotin risken för alkoholism? De här frågorna och en del andra behandlas i den här broschyren. Det finns enkla tips om hur du som förälder kan förebygga din tonårings användning av tobak, alkohol och andra droger. 24

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten

FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM. På svenska. Jag tänker på Dig. Rusmedlens negativa effekter under graviditeten FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Jag tänker på Dig Rusmedlens negativa effekter under graviditeten Bästa blivande mamma! Graviditeten är en stor ändring i livet. Två ska bli tre och den tredje

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f.

Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f. SNUSETS hälsorisker Utvärderad av Centret för hälsofrämjande r.f. Utgiven av: Studenternas hälsovårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställningar: julkaisutilaukset@yths.fi Författare: Susanna

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson Kropp och hälsa sidan 1 Lärarmaterial Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2008-02-11 4 Inledning I 2007 års skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) uppgav var tionde elev i gymnasiets årskurs 2 att skolarbetet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tobak. www.ens2000.se

Tobak. www.ens2000.se Att få våra ungdomar att säga Nej till tobak är bland det mest hälsoförebyggande vi kan göra. Tobak är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den absolut den största enskilda hälsorisken i västvärlden.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer