DECEMBER Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt. En framtidsanalys av Jönköpings län

Transkript

1 DECEMBER 2013 Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt En framtidsanalys av Jönköpings län

2 Innehåll 1. Förord Jönköpings län Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat Lokalt företagsklimat Attityder till företagande Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Marknadsförsörjning Kommunens tillämpningar av lagar och regler Arbetsmarknad Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten Kommande sex månader Löneläge Utbildning Utbildningsnivå Högskolekvalitet Matchning Skolans attityder till företagande Företagsamhet Företagsamheten 2013 undersökning av Svenskt Näringsliv Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling under 2000-talet Försörjningsbörda Prognos Bostadsbyggande Skatter Tillväxt Ekonomisk aktivitet Sysselsättning Företagarpanelen SWOT-analys

3 1. Förord För att vi i Sverige ska kunna ha en fortsatt hög levnadsstandard krävs en stark ekonomisk tillväxt. Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Ekonomisk tillväxt betyder att ett lands samlade produktion av varor och tjänster ökar. Man kan likna alla de varor och tjänster som finns i ett land vid en kaka. Den här kakan växer när ekonomin visar på tillväxt. När kakan växer får människor det bättre genom att man får en större bit var av kakan och levnadsstandarden ökar utan att någon behöver få det sämre. För att produktionen av varor och tjänster ska öka krävs det att företagen växer. Ekonomisk tillväxt behöver inte bara mätas och bedömas på nationell nivå. På regional nivå är en stark ekonomisk tillväxt ett viktigt mål att sträva efter. Kakan kan även förstoras på ett regionalt plan. För att en region ska utveckla och förbättra sin konkurrenskraft krävs insatser från företagen, skolan och politikerna. Dessa tre parter måste samarbeta i frågor som rör långsiktiga investeringar i bland annat kompetensförsörjning, infrastruktur och olika tillväxtprogram. En viktig faktor för den ekonomiska tillväxten är företagsklimatet. För att företag ska kunna producera mer och växa krävs rätt förutsättningar. När företagen i en region har rätt förutsättningar får det ringar på vattnet som medför att övriga delar av samhället gynnas. Detta kan beskrivas med hjälp av det samhällsekonomiska kretsloppet nedan. Syftet med den här rapporten är att beskriva hur förutsättningar för framtida företagande, jobb och tillväxt ser ut i Jönköpings län. Det samhällsekonomiska kretsloppet ger en bra bild av vilka faktorer som påverkar företagsklimatet i en region och hur samhället hänger ihop ekonomiskt. Anna Gillek Dahlström Biträdande regionchef Svenskt Näringsliv Jönköping 2

4 1.1 Jönköpings län Fakta om Jönköpings län Tabell 1 Fakta om Jönköpings län Residensstad Jönköping Landskap 11 kommuner i Småland, 2 kommuner i Västergötland Antal kommuner 13 Area km 2 12:e störst i Sverige Folkmängd :e mest i Sverige Källa: SCB Industrin har länge varit och är fortfarande central i Jönköpings län. Bland annat var man under delar av och 1900-talet världsledande inom tändsticksindustrin. Idag finns dock ingen tillverkning kvar (foretagsamheten.se). 1 I Huskvarna ligger en framgångsrik verkstadsindustri, Husqvarna AB, som är en av världens största tillverkare av utomhusprodukter som skogsmaskiner och trädgårdsmaskiner. 2 År 1963 grundades, i Vetlanda, aluminiumföretaget Sapa som idag är en av världens största producenter av aluminiumprofiler. Omkring en fjärdedel av de sysselsatta i länet arbetar inom tillverkningsindustrin. Det är den högsta andelen i Sverige. 3 En av Sveriges starkaste företagarregioner ligger i de västra delarna av länet. Gnosjö tillsammans med Vaggeryd, Värnamo och Gislaved utgör den så kallade Gnosjöregionen eller GGVV-regionen. Många småföretag, hög industrisysselsättning och låg arbetslöshet präglar den här regionen. Den här företagarandan, Gnosjöandan kallad, är en del av hela den regionala identiteten. Företagsamheten tog sin början i Gnosjö under 1600-talet då de ogynnsamma förutsättningarna för Gnosjöregionen gjorde att invånarna tidigt började utveckla saluslöjd. Från början utvecklades främst metallindustrier men när järnvägen och elektriciteten kom i början på 1900-talet startades många trä-, textil-, läder-, gummi- och plastindustrier. 4 Hjärtat i Sveriges träindustri har sedan länge utgjorts av Jönköpings län. Tre fjärdedelar av landets alla snickeriföretag, ledande trähustillverkare och möbelindustri kan man finna i länet och dess närområden. 5 25% 20% 15% Diagram 1. Sysselsättningsandelar per sektor 2011 (nattbefolkning). Jönköpings län Stockholms län Sverige 10% 5% 0% Källa: SCB Tillverkning & utv. Vård och omsorg Handel Utbildning Finans Byggverksamhet Transport Offentlig förvaltning Kulturella & pers. tj. Jordbruk, skogsbruk & fiske Hotell & rest. Övrigt Info. & komm. 1 Foretagsamheten.se, Jönköpings län. 2 Husqvarna, Välkommen till Husqvarna Group, Husqvarnas hemsida. 3 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Företagsamheten, länsstyrelsens hemsida. 4 Foretagsamheten.se, Jönköpings län. 5 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Företagsamheten, länsstyrelsens hemsida. 3

5 2. Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat Samtliga 13 kommuner i Jönköpings län placerar sig bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatranking. Generellt är det goda attityder till företagande i Jönköpings län. Andelen marknadsförsörjande är hög i länet. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Jönköpings län ligger under snittet för Sverige. Jönköpings län hade även Sveriges lägsta ungdomsarbetslöshet vid årsskiftet 2012/13. Utbildning Många företag upplever att det är svårt att rekrytera. Framförallt är det svårt att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet och utbildning. Utbildningsnivån är låg i Jönköpings län. Företagsamhet Andelen personer som är företagsamma är lägre i Jönköpings län än vad genomsnittet är för Sverige. Dock är tillväxten av företagsamma kvinnor näst högst i Sverige. Det är få unga personer som är företagsamma i länet. Befolkningsutveckling Befolkningsökningen har varit lägre i Jönköpings län än i Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har blivit större de senaste fem åren. Det medför att försörjningsbördan ökar och enligt prognoserna ska den fortsätta att öka under de kommande åren. Bostadsbyggandet är lågt i länet. Skatter Skattetrycket i Jönköpings län är något under snittet för länen i Sverige. Dock har skattesatsen i länet ökat varje år sedan Tillväxt Sysselsättningsutvecklingen har varit svagare i Jönköpings län än genomsnittet för Sverige de senaste åren. Den ekonomiska aktiviteten var låg i Jönköpings län under det första halvåret Jönköpings län är sårbart vid lågkonjunkturer. Framtiden Företagen i Jönköpings län tror på både ökad produktion och mer investeringar än genomsnittet i Sverige under de närmaste månaderna. Många företag tror också att man kommer att anställa inom de närmaste månaderna. 4

6

7

8 3. Företagsklimat Vaggeryd år Det är svårt att missa vad människorna i Vaggeryds kommun är stolta över. Överallt pratas det om samma sak. Möbler. Vaggeryd har länge varit hjärtat av Sveriges möbeltillverkning. Men det är inte länge sedan som allt höll på att ta slut. I början av talet var företag efter företag tvungna att slå igen. Men när det såg som mörkast ut hände något. Plötsligt flödade kreativiteten och allt fler designers sökte sig till Vaggeryd. Plötsligt stod Vaggerydsföretagen i centrum under den internationella möbelmässan i Milano. Plötsligt blomstrade möbelindustrin i Vaggeryd. Vad hände? Hur ändrades allt på bara några år? Svaret stavas attraktivitet och infrastruktur. När det nya järnvägsnätet för höghastighetståg stod klart för sju år sedan öppnades många dörrar. Nu kunde Vaggeryd nås från alla de stora universiteten i södra Sverige på mindre än en och en halv timma. Detta tillsammans med en kraftsamling från både näringslivet och politikerna att marknadsföra och locka människor till att både jobba och bo i Vaggeryds kommun är grunden för framgången. En som har varit med på hela resan, från att det såg som mörkast ut till renässansen för möbelindustrin, är kommunstyrelsens ordförande Berry Lilja (S). Hur han tänker är det många som undrar. För allt som oftast är Berry upptagen att berätta för journalister eller hålla föredrag om Vaggeryds kommuns resa. Det är många kommunalpolitiker runt om i Sverige som tittar avundsjukt på Vaggeryds framgång. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt ifall möjligheter ska skapas och om samhället ska utvecklas. För Vaggeryds kommun och kommunstyrelsens ordförande Berry Lilja (S) är scenariot ovan något man jobbar efter. Vaggeryds kommun är beläget strax söder om Jönköping. Vaggeryd är, precis som övriga länet, en industribygd med en stor variation. För järn- och stålsidan finns skärande bearbetning, pressning och stansning samt rörbockning. Inom trä finns moderna sågverk samt möbel- och snickerifabriker Berry Lilja (S), på bilden, har suttit i kommunfullmäktige sedan 1981 och är för närvarande kommunstyrelsens ordförande. Vad krävs för att Vaggeryds kommun ska uppnå visionen ovan och vara en blomstrande företagarkommun? Vi måste arbeta för en regionförstoring. Det är framförallt viktigt att förstora arbetsmarknadsregionen. Behovet av högutbildad personal kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden. Därför är det viktigt att företagen får ett större upptagningsområde när personal ska rekryteras. 7

9 Hur ska ni lyckas med det? Om vi ska lyckas med en regionförstoring måste vi ha en bra infrastruktur med goda förbindelser till storstäder och universitet. Det ska vara möjligt att jobba i Vaggeryd men ändå bo en bit härifrån. Men samtidigt är det viktigt för oss att göra Vaggeryd attraktivt att bo i. Här ska det finnas möjlighet att leva det liv du vill med närhet till natur, föreningsaktiviteter, kultur och nöje etc. Politiker och näringslivet måste samarbeta för att locka hit människor. Vi måste marknadsföra varför det är bra att bo i Vaggeryds kommun. Vi måste helt enkelt jobba för att bromsa urbaniseringstrenden som vi ser nu. Ett bra företagsklimat medför att det blir lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det leder till att hela regionen gynnas då människor har större chans att få jobb vilket bidrar till att skatteintäkterna ökar. I en internationell jämförelse når Sverige bra placeringar i mätningar som berör företagandets förutsättningar 6, men lokalt och regionalt i Sverige finns det mycket att förbättra. Det visar undersökningarna om lokalt företagsklimat som årligen görs av Svenskt Näringsliv. 3.1 Lokalt företagsklimat Varje år sedan 2001 presenterar Svenskt Näringsliv en rankinglista där statistik och enkätsvar sammanställs över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Samtliga 13 kommuner ifrån länet placerar sig bland de 100 bästa i undersökningen Fem av dessa kommuner finner man på topp-25-listan. Tabell 2 Rankingtabell lokal företagsklimat Förändring Kommun Habo Gnosjö Vaggeryd Värnamo Tranås Sävsjö Vetlanda Mullsjö Aneby Eksjö Jönköping Gislaved Nässjö Källa: LFK/foretagsklimat.se. 6 Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse slutsatser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen

10 3.2 Attityder till företagande Allmänhetens attityder till företagande Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Den här parametern beskriver hur företagen upplever allmänhetens attityder till företagande. Betyget från företagarna i Jönköpings läns 13 kommuner redovisas i tabellen nedan. Dåligt 1 poäng Gult = 4 poäng eller mer Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 2 poäng 3 poäng 4 poäng 5 poäng 6 poäng Tabell 3 Allmänhetens attityder till företagande Kommun Aneby 3,98 3,82 4,09 3,85 4,19 Eksjö 3,86 3,87 4,16 4,02 4,14 Gislaved 4,22 4,12 4,47 4,23 4,24 Gnosjö 4,57 4,43 4,62 4,69 4,58 Habo 4,50 4,46 4,62 4,54 4,64 Jönköping 4,09 4,08 4,38 4,24 4,09 Mullsjö 4,14 4,35 4,33 4,19 4,23 Nässjö 4,06 3,78 3,92 3,84 3,89 Sävsjö 4,08 3,82 3,97 4,07 4,13 Tranås 4,27 4,48 4,35 4,37 4,31 Vaggeryd 4,19 4,02 4,32 4,19 4,20 Vetlanda 3,89 3,91 3,98 4,01 3,97 Värnamo 4,48 4,32 4,57 4,38 4,40 Kommunsnitt i Sverige 3,76 3,77 3,84 3,81 3,80 Källa: LFK/foretagsklimat.se. Företagen i Jönköpings län upplever i större grad än företagen i övriga landet att allmänhetens attityder till företagande är positivt. Kommunpolitikernas attityder till företagande Politikernas syn på och samarbete med näringslivet är en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna i Jönköpings län upplever kommunpolitikernas attityder till företagande. 9

11 Tabell 4 Kommunpolitikernas attityder till företagande Kommun Aneby 4,02 3,95 4,16 3,74 3,85 Eksjö 3,76 3,64 4,11 4,02 4,15 Gislaved 4,15 3,92 4,07 3,93 3,95 Gnosjö 4,57 4,31 4,51 4,6 4,36 Habo 4,82 4,60 4,83 4,74 4,73 Jönköping 3,87 3,91 4,02 3,83 3,67 Mullsjö 3,82 4,26 4,23 4,03 3,79 Nässjö 4,00 3,63 3,76 3,62 3,72 Sävsjö 4,10 3,91 4,06 4,15 4,09 Tranås 4,45 4,66 4,48 4,34 4,34 Vaggeryd 3,96 4,08 4,23 4,21 4,17 Vetlanda 3,85 3,86 3,93 3,82 3,95 Värnamo 4,53 4,27 4,38 4,22 4,25 Kommunsnitt i Sverige 3,59 3,59 3,65 3,56 3,55 Källa: LFK/foretagsklimat.se I den här mätningen når sju kommuner i länet upp till betyget bra. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Tjänstemännens syn på och samarbete med näringslivet är även den en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna upplever kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Tabell 5 Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Kommun Aneby 3,88 3,78 3,91 3,51 3,59 Eksjö 3,58 3,50 3,56 3,78 3,96 Gislaved 3,71 3,54 3,71 3,46 3,63 Gnosjö 4,38 4,22 4,37 4,35 4,34 Habo 4,47 4,34 4,44 4,34 4,45 Jönköping 3,67 3,70 3,73 3,64 3,47 Mullsjö 3,62 3,96 4,00 3,86 3,69 Nässjö 4,00 3,45 3,76 3,53 3,52 Sävsjö 4,04 3,83 4,02 3,98 3,84 Tranås 4,06 4,27 4,19 4,12 4,03 Vaggeryd 3,89 3,79 3,85 4,00 4,09 Vetlanda 3,77 3,76 3,73 3,61 3,88 Värnamo 4,15 4,00 4,09 3,99 3,96 Kommunsnitt i Sverige 3,42 3,42 3,48 3,40 3,40 Källa: LFK/foretagsklimat.se 10

12 Även den här attitydsmätningen är positiv för Jönköpings län. Man kan konstatera att Jönköpings län är starkt, jämfört med övriga Sverige, när det kommer till attityder till företagande. Det ska dock påpekas att tre poäng betyder godtagbart och fyra poäng betyder bra och en hel del kommuner får betyg mellan tre och fyra. Det betyder att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. 3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från kommunen och det kan bidra till att privata företagare inte vill starta företag där man vet att man inte kan konkurrera på lika villkor. Osund konkurrens hämmar därmed företags- och sysselsättningstillväxten genom att färre företag startas och att fler trängs undan 7. Tabellen nedan visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunernas verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet. Tabell 6 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Kommun Aneby 4,17 3,81 3,96 4,10 4,31 Eksjö 3,77 3,66 3,69 4,00 4,10 Gislaved 3,64 3,25 3,65 4,02 3,85 Gnosjö 4,69 4,40 4,48 4,75 4,85 Habo 4,51 4,27 4,49 4,83 4,77 Jönköping 3,57 3,40 3,59 3,75 3,62 Mullsjö 4,12 4,28 3,79 4,49 4,23 Nässjö 3,75 3,51 3,48 3,79 3,77 Sävsjö 4,28 3,94 3,98 4,37 4,10 Tranås 3,90 3,89 3,61 4,09 4,02 Vaggeryd 3,68 3,76 4,06 4,23 4,19 Vetlanda 3,47 3,44 3,58 3,93 4,29 Värnamo 3,86 3,76 4,04 4,11 4,51 Kommunsnitt i Sverige 3,56 3,50 3,48 3,81 3,80 Källa: LFK/foretagsklimat.se Frågans formulering ändrades 2011 från Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen till I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Det kan förklara hoppet i betyg från 2010 till Många kommuner i länet får bra betyg av företagarna på den här punkten. 3.4 Marknadsförsörjning Hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, t.ex. lön från privata företag, föreningar och stiftelser beskrivs genom marknadsförsörjningsmåttet. Marknadsförsörjningens storlek och utveckling är ett bra mått på hur företagsamt en region är. 8 Man kan också se marknadsförsörjningen som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning. I tabellen nedan visas marknadsförsörjningsandelen i de olika kommunerna i Jönköpings län. 7 Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens kommunalt företagande för miljarder, Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor,

13 Tabell 7 Marknadsförsörjning Kommun Aneby 54,59 52,94 53,08 53,52 52,64 Eksjö 40,75 39,23 40,20 40,56 39,70 Gislaved 63,11 59,02 59,71 60,99 60,38 Gnosjö 66,13 61,50 62,85 63,84 63,04 Habo 58,16 56,39 56,40 57,09 56,96 Jönköping 53,12 51,23 52,02 53,12 52,83 Mullsjö 56,38 53,55 54,91 55,73 55,11 Nässjö 50,84 48,66 50,06 51,15 50,62 Sävsjö 52,74 49,51 51,41 53,20 51,72 Tranås 54,32 51,99 52,63 54,08 53,36 Vaggeryd 58,89 55,25 56,80 59,05 58,53 Vetlanda 56,40 53,06 54,59 56,05 55,16 Värnamo 56,47 52,81 53,70 55,22 55,37 Kommunsnitt i Sverige 51,43 49,75 50,58 51,66 51,22 Källa: LFK/foretagsklimat.se och SCB Nästan alla kommuner i länet ligger över Sverigesnittet. Eksjö kommuns låga marknadsförsörjning kan förklaras med att man har stora offentliga arbetsgivare såsom ett stort poliskontor, en garnison och ett stort sjukhus som är kommunens största arbetsplats. 3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler Den här parametern beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns. Tabell 8 Kommunens tillämpningar av lagar och regler Kommun Aneby 3,80 3,78 3,73 3,33 3,45 Eksjö 3,52 3,58 3,47 3,85 3,74 Gislaved 3,67 3,42 3,69 3,61 3,37 Gnosjö 4,00 4,06 4,27 4,12 4,03 Habo 4,19 4,11 4,16 4,01 3,92 Jönköping 3,60 3,44 3,60 3,49 3,30 Mullsjö 3,74 4,07 3,83 3,74 3,69 Nässjö 3,81 3,59 3,49 3,35 3,46 Sävsjö 3,89 3,55 3,78 3,89 3,75 Tranås 3,70 3,74 3,83 3,94 3,84 Vaggeryd 3,72 3,68 3,80 3,90 3,69 Vetlanda 3,56 3,41 3,52 3,32 3,65 Värnamo 3,93 3,99 3,83 3,70 3,67 Kommunsnitt i Sverige 3,32 3,32 3,34 3,28 3,26 Källa: LFK/foretagsklimat.se Även här syns den goda attityden till företagande i länet. Alla kommuner ligger över snittet. Dock är snittet för landet lågt, knappt godtagbart. Det är endast en kommun i Jönköpings län som får betyget bra, vilket innebär att det finns stora utrymmen för kommunerna att förbättras. 12

14

15

16 4. Arbetsmarknad Mullsjö Några hundra meter från stationen i Mullsjö står Kongsbergs nya utvecklingscenter. Sveriges mest attraktiva arbetsplats. I alla fall bland nyutexaminerade ingenjörer. Här trängs ingenjörer från hela Sverige, ja faktiskt finns här ingenjörer från hela världen. Sedan det världsomspännande fria rörlighetsavtalet slöts 2025, kan människor flytta och jobba var de vill. Men vad är det Kongsberg gör så bra? Varför vill alla hit? En anledning är de investeringar som Kongsberg har gjort för att locka kompetent personal till företaget. Här finns allt. Från idrottshallar och gym, till dagis och sjukförsäkringar. Men Kongsberg kan inte ta åt sig hela äran själva. Det har gjorts stora investeringar I infrastrukturen. Numera kan man ta sig från både Borås och Jönköping med tåg till Mullsjö på mindre än en kvart. Veckomötet är just avslutat när ingenjören Stina Petersson kommer till entrén, eller spelhallen som den kallas hos de anställda. Här finns både gamla arkadspel och pingisbord, allt för att de anställda ska trivas och för att skapa en välkomnande och avslappnad stämning. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt ifall möjligheter ska skapas och om samhället ska utvecklas. För Mullsjö kommun och Kongsberg är scenariot ovan något man jobbar efter. Stina Petersson, 27 år, jobbar som mekanikkonstruktör på Kongsberg Automotive i Mullsjö. Hon har jobbat där i två och ett halvt år. Innan det utbildade hon sig till civilingenjör inom maskinteknik på Lunds tekniska högskola. Vad tror du krävs för att företag på lite mindre orter ska kunna locka till sig kompetent personal? Ifall man blir erbjuden samma jobb med samma lön i en storstad och i en lite mindre ort så väljer de flesta jobbet i storstaden. Företagen på mindre orter måste erbjuda något extra för att locka till sig kompetent personal. Exempel på sådant kan vara att man har goda möjligheter att göra karriär eller att man får möjlighet att utvecklas genom olika interna utbildningar. Flexibla arbetstider är viktigt så att kommunikationen till och från jobbet fungerar. Det är också viktigt att kommunikationen fungerar med många avgångstider för buss och tåg och välplanerade hållplatser. Många som jobbar här pendlar från Jönköping eller Borås. Vad kan politikerna göra för att underlätta för företagen på mindre orter? Framförallt måste kommunikationerna från andra städer fungera och vara smidig så att man kan pendla. Sedan kan kommunen göra mycket för att locka folk att flytta till Mullsjö. Lyft fram det positiva med orten, till exempel att det är nära till naturen. Hög kvalitet på skolan, lägre bostadspriser och ett levande föreningsliv är andra exempel på områden som kommunen kan jobba med och marknadsföra. 15

17 Den abstrakta plats där arbetstagare och arbetsgivare möts kallas för arbetsmarknad. Här erbjuds anställning eller arbetskraft. Hur denna matchning fungerar mäts genom arbetslöshetsstatistiken. Innan finanskrisen tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och har sedan dess legat på en historiskt sett hög nivå Arbetslöshet I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Ibland kan både arbetslöshet och sysselsättning öka, eller minska och det kan vara lätt att förvirras av begreppen. Men, om arbetskraften växer så kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt. 10 Jönköpings län har länge haft en lägre arbetslöshet än Sverige som helhet. Så är det fortfarande. Under det tredje kvartalet 2013 uppgick arbetslösheten till 6,3 % i Jönköpings län medan motsvarande siffra för Sverige var 7,4 %. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Diagram 2. Arbetslöshet. Jönköpings län Sverige 2% 1% 0% Källa: SCB, AKU Ungdomsarbetslösheten Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer och att detta inte enbart är ett konjunkturproblem. 11 Vid årsskiftet 2012/2013 hade Jönköpings län landets lägsta ungdomsarbetslöshet. 9 Ekonomifakta, Arbetslöshet, ekonomifakta.se 10 Ekonomifakta, Definitioner på arbetsmarknaden, ekonomifakta.se 11 Ekonomifakta, Ungdomsarbetslöshet, ekonomifakta.se 16

18 35% Diagram 3. Ungdomsarbetslöshetsstatistik Andel år arbetslösa av antalet personer i arbetskraften 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Blekinge Västernorrland Östergötland Gävleborg Skåne Västerbotten Södermanland Västmanland Kalmar Källa: SCB, AKU Dalarna Kronoberg Örebro Värmland Västra Götalands län Sverige Jämtland Gotland Norrbotten Stockholm Uppsala Halland Jönköping 4.3 Kommande sex månader I Svenskt Näringslivs företagarpanel, som sammanställdes i september 2013, bedömde 20 % av företagen i Jönköpings län att man kommer öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. 10 % av företagen bedömde att man kommer att minska antalet anställda under samma period. Diagram 4. Antalet anställda om 6 mån Högre lägre netto. Gävleborg Gotland Kalmar Skåne Västernorrland Halland Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Sverige Uppsala Västmanland Norrbotten Jämtland Jönköping Södermanland Örebro Västerbotten Stockholm Kronoberg Östergötland Källa: Demoskop/företagarpanelen 2013 Q3 Medelvärde Sverige Medelvärde Jönköping 17

19 4.4 Löneläge I rapporten Fakta om löner och arbetstider 2013, sammanställd av Svenskt Näringsliv, som kom ut i maj 2013, jämförs det relativa löneläget mellan länen. Jönköpings län placerar sig på nedre halvan av tabellen men är bara något under snittet för landet. Relativt löneläge per län, arbetare och tjänstemän 106 till till till till

20

21

22 5. Utbildning Eksjö år För några år sedan, i mitten på 2020-talet, var det nog ingen som trodde att det skulle gå att starta ett framgångsrikt industriföretag i Sverige. Alla sa att det var media som gällde. Sverige svämmades över av produktionsbolag. Allt som hade med industri att göra fanns i Asien och framförallt i Afrika. Men där har de nu lutat sig tillbaka och blivit lite bekväma i sin framgång. De mest kunniga och kompetenta ingenjörerna finns idag i Europa. Industrin ser en pånyttfödelse i västvärlden. I Eksjö står en ny kontorsanläggning och skiner ikapp med solen. Inflyttningen pågår för fullt. Det är företaget SafeCut s nya huvudkontor. På lite drygt 20 år har man gått från att vara ett litet UF-företag till att idag ha 250 anställda och omsätta 350 miljoner kronor. Alla hushåll i Sverige har idag minst en produkt från SafeCut. Nu flyttar man hem från Shanghai. Det finns inga anledningar att vara kvar där längre. Tillverkningen sker mer och mer i Europa. Enligt VD Freja Wester är tekniken så pass utvecklad att det inte blir något hinder att placera ett huvudkontor lite avsides, eller hemma, som det är för de tre grundarna. Dagens virtuella kontor gör att man kan arbeta överallt. Där man trivs bäst. Och för de tre grundarna av SafeCut är mottot borta bra men hemma bäst fortfarande gångbart. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt ifall möjligheter ska skapas och om samhället ska utvecklas. För Freja Wester och SafeCut är scenariot ovan en morot till att fortsätta driva företag. SafeCut är ett UF-företag (ung företagsamhet) från Eksjö som år 2013 vann pris för bästa vara på den nationella UF-galan. Produkten man har utvecklat är ett fingerskydd som används när man hackar frukt och grönt i köket. Nu är man i full gång med att starta upp verksamheten som ett aktiebolag. Hur tycker du att förutsättningarna är för ungdomar att starta och driva företag? Jag tycker att skolan har lagt en bra grund för oss. Lärarna på vår skola har hjälpt oss och stöttat oss hela vägen med vårt UF-företag. Vi har verkligen lärt oss massor genom att driva företag. Även om vi inte lyckas i framtiden med vårt nuvarande projekt så har vi utvecklat oss själva och lärt oss mycket som vi kan ha nytta av i livet. Men man kanske skulle börja prata tidigare, redan på högstadiet, om företagande. Då skulle man nå ut till fler och intresset skulle då öka för att starta företag. Vad krävs av er och från omgivningen för att ni ska uppnå visionen ovan och bli ett globalt företag? Det krävs att vi strukturerar och planerar vårt arbete väl. Det kommer att vara hårt jobb och det gäller att vi gör rätt saker på ett effektivt sätt. Vi behöver även investeringar utifrån för att vi ska kunna växa. Det hade varit kul om kommunen var med och stöttade oss på något sätt och att de ser oss som potentiella jobbskapare som kan bidra till ökade skatteintäkter. En av de allra viktigaste resurserna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är därför viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen 21

23 behöver. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer, som Freja Wester, ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft. 12 Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, som är ett kunskapstest från OECD, har Sverige tappat flera placeringar i de senaste undersökningarna I den senaste undersökningen, som offentliggjordes 2013, har Sverige den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och kunskaperna har försämrats i alla de tre områden som undersöks; matematik, läsförståelse och naturvetenskap Utbildningsnivå Befolkningen i Jönköpings län har en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Endast 18 % av befolkningen mellan år i Jönköpings län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för Sverige är 24 %. Det är dock viktigt att notera att Stockholm, och i viss mån även Uppsala, drar upp snittet då man har en klart högre utbildningsnivå än övriga Sverige. 35% Diagram 5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholm Uppsala Västerbotten Källa: SCB Skåne Sverige Västra Götaland Östergötland Hallands län Blekinge län Kronoberg Jämtland Örebro Västmanland Norrbotten Gotland Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg 5.2 Högskolekvalitet I Svenskt Näringslivs rapport Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb, som kom i juni 2013, undersöktes bland annat vilken huvudsysselsättning de examinerade har cirka ett år efter examen. Dessa frågor har ställts årligen mellan Resultaten är uppdelade per skola och per ämnesområde. I diagrammet nedan redovisas hur många som är arbetssökande ett år efter examen från högskolan i Jönköping under perioden Resultatet jämförs med snittet för Sveriges alla högskolor. De ämnesområden som är medtagna i den här rapporten är de med flest antal studerande på Högskolan i Jönköping. Inom juridik och samhällsvetenskap är andelen arbetssökande mycket lägre än i övriga Sverige. Bland de som har utbildat sig inom teknik är andelen också lägre medan humaniora- och teologistudenterna har något högre andel arbetssökande än övriga Sverige. 12 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet Skolverket, Kraftig försämring i PISA, skolverkets hemsida. 22

24 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Diagram 6. Andel arbetssökande per ämnesområde ett år efter examen. 10,7% 9,7% Humanoria och teologi 2,5% 5,6% Juridik och samhällsvetenskap Högskolan i Jönköping Sverige totalt 3,6% Teknik 4,1% Källa: Svenskt Näringsliv/Högskolekvalitet 90% 80% 70% Diagram 7. Andel som har jobb ett år efter examen (tillsvidare + visstid + egen företagare) 75,0% 66,5% 80,9% 78,7% 81,9% 82,0% Högskolan i Jönköping Totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Humanoria och teologi Juridik och samhällsvetenskap Teknik Källa: Svenskt Näringsliv/Högskolekvalitet Andelen som har jobb ett år efter examen är ungefär densamma som snittet för alla Sveriges högskolor när det gäller de som har studerat teknik, juridik och samhällvetenskap på högskolan i Jönköping. För humaniora- och teologistudenter är andelen som har jobb ett år efter examen högre än snittet för Sverige. Bland de personer som väljer att läsa vidare finns det de som gör det på grund av att de inte får något jobb. Studerar man vidare resulterar det i en högre examensålder och eftersom vi i Sverige börjar studera sent internationellt sett, så är genomsnittsåldern för etablering på arbets marknaden i Sverige en av de högsta i OECD 30 år. 14 För de som vill läsa in en magister- eller masterexamen så är det naturligt att studietiden förlängs. I rapporten undersöktes även hur många som anser sig vara överkvalificerade för det arbete man har ett år efter examen. Överutbildning är ett symptom av och en del av den matchningsproblematik som innebär att företagen har svårt att hitta rätt kompetens samtidigt som många högutbildade har svårt att hitta jobb. Att akademiker tar jobb som under stiger deras kvalifikationer innebär att de tränger undan personer med lägre utbildningsnivåer. Bland de som är utexaminerade från högskolan i Jönköping är andelen som anser sig vara överkvalificerade för sitt jobb ett år efter examen lite högre än rikssnittet för både teknikutbildade och humaniora- och teologiutbildade. För juridik- och samhällsvetenskapsutbildade är andelen ungefär detsamma som rikssnittet. 14 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet 2012: Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter,

25 25% 20% Diagram 8. Andel som anser att man är överkvalificerad för det jobb man har ett år efter examen. 21,4% 18,7% 18,9% 19,1% Högskolan i Jönköping Sverige totalt 15% 10% 5% 0% Humanoria och teologi Juridik och samhällsvetenskap 14,5% Teknik 12,2% Källa: Svenskt Näringsliv/Högskolekvalitet 5.3 Matchning Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Ett tecken på det är att vart femte rekryteringsförsök som företagen i Sverige gör misslyckas. Att rekrytera är många gånger ett angenämt problem. Rekryteringsbehovet tyder ofta på att företagets produkter eller tjänster är efterfrågade. Men idag är det svårt för många att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet. Det kan leda till att konkurrenskraften och tillväxten för företagen hämmas. Hur många rekryteringsförsök som lyckas respektive misslyckas undersöks i rapporten rekryteringsenkäten som utförs av Svenskt Näringsliv. Rapporten uppdateras ungefär vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden. När rekryteringsenkäten senast uppdaterades år 2012 uppgav ungefär hälften av de svarande företagen i Jönköpings län att de har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. 62 % av dessa företag svarade att de upplevde att det var svårt att rekrytera. 80% Diagram 9. Andel företag som upplevt det svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Västerbotten Jönköping Örebro Gotland Norrbotten Uppsala Kronoberg Blekinge Källa: Demoskop/Rekryteringsenkäten Jämtland Kalmar Skåne Västmanland Sverige Dalarna Östergötland Södermanland Stockholm Värmland Halland Västra Götaland Gävleborg Västernorrland 24

26 Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. Tre av fyra företag i Jönköping svarade att det var brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Ifall personer med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en annan arbetsgivare skulle matchningen stärkas genom att företagen ökar sina chanser att hitta rätt medarbetare och antalet jobböppningar skulle öka. Drygt hälften av företagen anser att bristen på personer med rätt utbildning är en av de viktigaste orsakerna till att det är svårt att rekrytera. Att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar är därmed viktigt för att förbättra matchningen. För att stärka elevernas och studenternas chanser att få jobb efter studierna är det viktigt komma i kontakt med näringslivet under studietiden då många företag kräver yrkesoch arbetslivserfarenhet hos dem de ska anställa. Det är viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden och skaffar sig erfarenhet inför framtiden. Konsekvensen av svårigheterna att rekrytera blir ofta att företagen hyr in personal eller att befintlig personal arbetar mer övertid. Företagens svårigheter att rekrytera kan också leda till att man tackar nej till ordrar eller uppdrag, att planerad expansion förhindras eller att produktionen dras ned vilket innebär att tillväxten bromsas. Diagram 10. Orsaker till rekryteringssvårigheter. Svartjobb, som minskar intresset att ta vitt jobb Brist på kommunikation och bostäder Sverige Jönköping Brister hos arbetsförmedlingen A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb Bristande kunskaper i svenska För höga lönekrav Svårt att hitta arbete på orten för medföljande Annat Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Brist på personer med arbetslivserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet Källa: Demoskop/Rekryteringsenkäten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 25

27 5.4 Skolans attityder till företagande Eftersom dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Data är från Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6. Dåligt 1 poäng Gult = 4 poäng eller mer Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 2 poäng 3 poäng 4 poäng 5 poäng 6 poäng Tabell 9 Skolans attityder till företagande Kommun Aneby 3,96 3,90 3,88 3,67 3,89 Eksjö 3,97 3,89 3,93 4,11 4,12 Gislaved 3,99 3,92 4,09 3,92 4,07 Gnosjö 4,18 4,20 4,29 4,13 4,03 Habo 4,40 4,48 4,56 4,50 4,52 Jönköping 4,03 3,96 4,11 4,00 3,85 Mullsjö 3,97 4,24 3,92 3,97 4,36 Nässjö 4,12 3,91 4,18 3,94 3,97 Sävsjö 3,98 3,77 4,05 4,12 4,07 Tranås 4,33 4,57 4,22 4,21 4,31 Vaggeryd 3,99 4,02 4,08 3,86 3,96 Vetlanda 3,97 4,03 3,95 3,83 4,03 Värnamo 4,34 4,06 4,22 4,24 3,91 Kommunsnitt i Sverige 3,80 3,83 3,85 3,81 3,82 Källa: LFK/foretagsklimat.se Skolans attityder till företagande är överlag bättre i Jönköpings län än vad snittet för övriga Sverige är. Det är positivt att bedömningen i många kommuner är över fyra poäng vilket är gränsen för bra men det finns utrymme för förbättring. 26

28

29

30 6. Företagsamhet Jönköping år Oj, vad mycket folk det är på stan! Under de senaste 20 åren har befolkningsmängden ökat kraftigt i Jönköping. Inte minst bland de äldre. Andelen över 65 år är numera rekordstor. Även om den genomsnittliga pensionsåldern har stigit till 68 år och att de äldre är piggare än förr är efterfrågan på äldreboenden stor. Eller Livskvalitethus som det heter nuförtiden. Det var Jönköpingsföretaget Stormtrivs som började med det begreppet. Idag är Stormtrivs mer än ett Jönköpingsföretag. Man har verksamhet i alla större städer i södra Sverige. Expansionsplanerna är stora och tillväxten är hög för Stormtrivs. Den här utvecklingen var otänkbar för år sedan. Idag är det ingen diskussion om att privata företag får driva verksamhet inom vård, skola och omsorg. Det är en självklarhet. Det är också en självklarhet att de äldre själva får bestämma när och till vilket Livskvalitethus de ska flytta. Och RUT-avdraget är permanentat sedan valet Stormtrivs VD Åsa Storm har varit med på hela resan, från starten 1999 tills idag. Hon har varit med och sett hur många städjobb som har skapats tack vare RUT-avdraget. Hon har sett vilken stor betydelse sådana här jobb har för integrationen i samhället. Hon har sett hur städarna har fått höjd status. Hon har sett hur allt fler kvinnor driver företag. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för vissa. Men en vision att sträva efter är viktigt ifall möjligheter ska skapas och om samhället ska utvecklas. För Stormtrivs och VD Åsa Storm är scenariot ovan något man jobbar efter. Stormtrivs grundades år 1999 av Åsa Storm. Företaget erbjuder bland annat hushållsnära tjänster, kontorsstädning och sedan 2010 även hemtjänst. Idag är man etablerad på flera orter i södra Sverige och sammanlagt är man 170 anställda. Vad krävs för att Stormtrivs ska nå visionen ovan? Det viktigaste är att kommunen och företagen har ett fungerande samarbete och att politiker förstår vilka plusvärden som genereras av att privata företag konkurrerar med kommunen. Idag har kommunen och även allmänheten för dålig kunskap om privatisering och upphandling. Hur vill du att politikerna ser på privatisering inom välfärden? LOV (lagen om valfrihetssystem) och kundval måste bli obligatorisk hos alla kommuner. Det är viktigt att privata alternativ finns och att det är en självklar del av utbudet. När allmänheten får välja så väljer man de som utför tjänsten bäst. På sätt ökar konkurrensen och även kommunen måste prestera bättre för att behålla sina kunder. Det kommer i slutändan att gynna kunden och samhället i stort. Det är också viktigt att politiker förstår RUT-avdragets betydelse för samhället. Det är viktigt att de ser att RUT-avdraget skapar många jobb. Jobb som är viktiga för samhället. Genom att mäta företagsamheten kan man få en bra bild av hur klimatet och förutsättningarna för att driva företag är. Att människor, som Åsa Storm, driver företag är ett måste för att en region ska vara välmående och konkurrenskraftig. 29

31 6.1 Företagsamheten 2013 undersökning av Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv mäter den svenska företagsamheten en gång om året. Syftet med mätningen är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Studien presenteras på regional nivå. Som företagsam räknas individer som har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning. De data som använts i den senaste mätningen avser företagsamheten för år I Jönköpings län var 10,9 % av den arbetsföra befolkningen (16 74 år) aktivt företagsamma vid årsskiftet 2012/13. I Sverige som helhet var siffran 12 %. 18% Diagram 11. Andel företagsamma personer av den arbetsföra befolkningen. 16% 14% 12% 12,0% 10,9% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Gotland Stockholm Jämtland Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv Halland Kronoberg Sverige Skåne Uppsala Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västernorrland Värmland Västerbotten Södermanland Östergötland Norrbotten Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning: ungdomar och kvinnor. För ungdomar är ett tidigt inträde i ett företagande en viktig erfarenhet. Ifall man bryter ned siffrorna och jämför andelen unga (16 34 år) som är företagsamma i Jönköpings län (4,8 %) med övriga Sverige (5,6 %) så ligger man under snittet även här. I den här mätningen drar Stockholm upp snittet rejält vilket gör att det inte ger en helt rättvis bild att jämföra övriga län med Sverigesnittet. Diagram 12. Unga människors företagsamhet i andel av unga i arbetsför ålder (16 34 år). 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,6% 4,8% Stockholm Gotland Jämtland Sverige Skåne Västra Götaland Halland Kronoberg Uppsala Jönköping Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv Dalarna Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Västernorrland Värmland Örebro Västerbotten Gävleborg Södermanland Västmanland 30

32 Av Jönköpings läns aktivt företagsamma personer är drygt kvinnor. Det motsvarar en företagsamhetsandel på 5,5 % av Jönköpings läns kvinnor i arbetsför ålder. 12% Diagram 13. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16-74 år). 10% 8% 7,2% 6% 4% 2% 0% 5,5% Stockholm Gotland Jämtland Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv Halland Skåne Uppsala Sverige Kronoberg Västra Götaland Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Gävleborg Västernorrland Jönköping Östergötland Norrbotten Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Att andelen företagsamma kvinnor är klart lägre än andelen företagsamma män är inte unikt för Jönköpings län, det ser likadant ut i alla Sveriges län. Däremot är skillnaderna mellan män och kvinnor ovanligt stor i Jönköpings län. I Sverige som helhet är 7,2 % av den kvinnliga befolkningen företagsamma. Det betyder att om Jönköpings län ska nå upp till riksgenomsnittet krävs ett tillskott på cirka företagsamma kvinnor i länet. En liten ljuspunkt finns dock i årets mätning: Kvinnornas företagsamhet växer snabbare än länets kvinnliga befolkning. Jämfört med föregående mätning har andelen företagsamma kvinnor stigit med 0,1 procentenheter. Under år 2012 ökade antalet företagsamma i Jönköpings län med 103 personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 0,4 %. Precis som i övriga län har tillväxttakten kraftigt saktat ned sedan föregående år. Tillväxttakten för Sverige är för närvarande 0,6 %. Vid föregående mätning låg tillväxttakten på 1,8 % för Jönköpings län och 2,7 % för Sverige. 1,4% Diagram 14. Tillväxt av antal företagsamma personer. 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2% -0,4% 0,6% 0,4% Kronoberg Västerbotten Norrbotten Södermanland Värmland Stockholm Gotland Halland Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv Örebro Sverige Skåne Västernorrland Jönköping Västmanland Västra Götaland Dalarna Östergötland Kalmar Blekinge Gävleborg Uppsala Jämtland 31

33 När det gäller tillväxttakten för företagsamma kvinnor så är den klart högre i Jönköpings län jämfört med Sverige som helhet. I en majoritet av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under 2012 än vad den generella företagsamheten gjort. Den långsiktiga tillväxten (år ) för företagsamma individer är lägre i Jönköpings län än i Sverige som helhet. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% Diagram 15. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 2,6% 1,4% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Kronoberg Jönköping Västerbotten Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv Värmland Västmanland Stockholm Skåne Södermanland Sverige Gävleborg Örebro Östergötland Halland Dalarna Västernorrland Gotland Norrbotten Kalmar Blekinge Västra Götaland Uppsala Jämtland 45% 40% 35% Diagram 16. Tillväxt per grupp år % Jönköping Sverige 30% 25% 24% 27% 22% 20% 15% 10% 5% 0% 14% 15% Totalt Kvinnor Unga Källa: UC AB/Svenskt Näringsliv 32

34

35

36 7. Befolkningsutveckling Habo Lasse, 71, kör traktor i centrum. Snöröjningen är i full gång. Ur högtalarna hörs ungdomsidolerna Ebba Grön. Nog för att man längtar till värmen, men 800 grader är kanske lite för varmt säger Lasse och skrattar. Lasse trivs med sitt liv. Tillsammans med sina kollegor i veteranserviceföretaget sköter de snöröjningen på vintern och ser till att rabatterna är snygga på sommaren. I skolan har ett mentorsprogram startats tillsammans med Lasse och hans arbetskamrater. Alla elever har en mentor från veteranserviceföretaget. Lasse och hans kollegor älskar att komma till skolan och samtala med ungdomar. Och ungdomarna älskar att höra historier från det glada 80-talet. Att vara aktiva samhällsmedborgare är idag viktigt för pensionärerna. Genom att se de äldre som en resurs i samhället har Habo klarat den ökade försörjningsbördan på ett bra sätt. Men det är inte bara pensionärerna som driver företag i Habo idag. Hela Habo genomsyras av entreprenörsanda. Här får människor möjligheter och förutsättningar att förverkliga sina idéer och starta företag. Den här entreprenörsandan, eller Haboandan som den kallas, är känd över hela Sverige. Habos framgångar får politiker i andra kommuner att bli gröna av avund. Politikerna i Habo får ofta besök av politiker från andra kommuner. Alla vill ta reda på ingredienserna i Habos framgångsrecept. En som vet är kommunstyrelsens ordförande Thomas Werthén. Han vet hur man gör en kommun framgångsrik. Tillbaka till nutid. En vision att sträva efter är viktigt ifall möjligheter ska skapas och om samhället ska utvecklas. För Habo kommun är scenariot ovan något man jobbar efter. Habo kommun är beläget i Västergötland, strax nordväst om Jönköping. Habo har i flera år placerat sig långt upp i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i Sveriges olika kommuner. Thomas Werthén (M), på bilden, är för närvarande kommunstyrelsens ordförande. Hur ska ni lyckas med att uppnå visionen ovan? Vi måste arbeta på ett ödmjukt sätt och ha kvar fötterna på jorden. Vi har redan idag bra förutsättningar i Habo men vi kan aldrig slå oss till ro och känna oss nöjda, vi måste hela tiden jobba för att bli bättre. Det gäller att vi jobbar gemensamt och låter människor som har idéer få chansen att förverkliga dem. Vi står inför en stor utmaning i framtiden med en allt äldre befolkning och det gäller att vi tänker i nya banor och ser det som en möjlighet istället för ett hot. Vilka saker är viktiga att jobba med ifall Jönköpings län ska vara den ledande regionen när det gäller företagande i framtiden? Tre saker är viktiga: kompetensförsörjning, infrastruktur och att politiker tillsammans med samhället i övrigt har förståelse för företagen och dess betydelse. 35

37 Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för en region. Ifall befolkningen ökar kommer skatteunderlaget att bli större vilket potentiellt kan leda till en större budget som kan användas inom olika områden, till exempel äldreomsorg och skola. En växande befolkningsmängd skapar möjligheter för regionen i fråga. Nya industrier, nya butiker och andra nyetableringar är exempel på dessa möjligheter. 7.1 Befolkningsutveckling under 2000-talet Befolkningsökningen har varit lägre i Jönköpings län än den har varit i Sverige som helhet under 2000-talet. Som diagrammet ovan visar är befolkningsutvecklingen i Stockholm långt över snittet för Sverige. Åldersfördelningen i en region är viktig. I Jönköpings län har antalet personer över 65 år ökat i en snabbare takt än antalet personer mellan år under 2000-talet. På senare år har antalet personer som är år minskat i Jönköpings län Diagram 17. Befolkningsutveckling Index 2000 = 100. Sverige Jönköpings län Stockholms län Källa: SCB Diagram 18. Förändring i befolkningsstrukturen Index 2005 = 100. Antal personer år Antal personer Källa: SCB 36