Förord. Leif Lundin, Atkins Sverige AB, har varit projektledare.

Transkript

1

2 Förord Avfallshanteringen har under senare tid genomgått ett systemskifte. Fokus har växlat från att dumpa sopor på tippar till att arbeta för en god miljö och hushållning med naturresurser. Avfallet hanteras idag mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än för tio år sedan. Källsortering, återanvändning, materialåtervinning, biologisk behandling och energiutvinning har ökat medan allt mindre avfall läggs på deponi. Trots effektiviseringen ökar hushållens avfall med 2-3 procent årligen, som en följd av att produktions- och konsumtionsmönster har förändrats. Därför behöver vi hitta sätt att påverka trenden med ökande mängd avfall. Vi behöver också utveckla våra sätt att hantera det avfall som uppkommer på bästa sätt, särskilt det farliga avfallet. Med en mer hållbar avfallshantering används naturresurser mer effektivt och miljöpåverkan minskar både i och utanför Sverige. Kostnaderna för att kunna uppnå en god avfallshantering måste också vara rimliga. Alla kommuner är enligt miljöbalken skyldiga att upprätta en avfallsplan. Syftet är att ge en samlad bild av dagens avfallshantering och sätta upp mål - mål som styr våra egna verksamheter, våra entreprenörer, kommunens invånare och andra aktörer inom avfallshanteringen mot ett hållbart samhälle. Denna avfallsplan för Älmhults kommun har tagits fram av en arbetsgrupp under 2009 på uppdrag av Kommunstyrelsen i Älmhults kommun. För uppdraget har även en extern konsult anlitats. Följande personer har drivit projektet: Anders Westerberg Tekniska förvaltningen Bengt Bengtsson Tekniska förvaltningen Bengt Pettersson Tekniska förvaltningen Mathias Karlsson Miljö- och byggförvaltningen Leif Lundin, Atkins Sverige AB, har varit projektledare. En intern referensgrupp bestående av följande personer har ytterligare bidragit med synpunkter: Arne Johansson Fastighetsingenjör Malena Johansson Planarkitekt Roland Eiman Socialchef Anne Hallberg Utbildningschef 2 (37)

3 Sammanfattning Älmhults avfallsplan bygger på EU:s avfallshierarki, den så kallade avfallstrappan, som sedan länge är en allmänt accepterad och frekvent strategi för avfallshantering i såväl Sverige som Europa. Avfallshierarkin är även helt i linje med miljöbalkens resurshushållningsprincip. Avfallsplanen innehåller åtta strategiska målområden som är i linje med EU:s avfallshierarki. Figur 1 EU:s avfallshierarki 1. Avfallsmängder. Avfallsmängderna ska minska i Älmhult, bland annat genom en ökad återanvändning. Det ska finnas möjligheter att lämna begagnade föremål, varor och produkter till återanvändning. Hushåll och företag ska känna till var och hur det ska ske. 2. Farligt avfall. Uppkomsten av farligt avfall ska minska. Allt farligt avfall som uppkommer i kommunen ska samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. 3. Avfall till materialåtervinning. Avfall som går att återvinna är sorterat vid källan och sorterat material lämnas till återvinning. Andelen av avfallet som går till materialåtervinning ska öka. 4. Avfall till biologisk behandling. Andelen avfall till biologisk behandling ska öka. Näring och mullbildande ämnen ska återföras i kretsloppet. 5. Avfall till energiutvinning. Avfall till energiutvinning ska vara väl sorterat och kontrollerat. De resurser som finns i avfallet i form av energi tas tillvara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik. 6. Avfall till deponering. Avfall till deponering ska minska och avfallet ska vara väl sorterat, karakteriserat och kontrollerat. Vi ska ha god kännedom om nedlagda deponiers lägen i kommunen. 7. Kommunikation och trovärdighet. Avfallshanteringen i Älmhults kommun ska ge en god service och vara användarvänlig. Hushåll och verksamheter i Älmhult ska ha kunskap om och känna förtroende för avfallshanteringen. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, tydlighet, trovärdighet och ha hög kvalitet. 8. Transporter, logistik och arbetsmiljö. Älmhults kommun ska aktivt driva ett systematiskt arbete kring arbetsmiljöfrågor inom avfallshanteringen. De behandlingsanläggningar som nyttjas ska klara högt ställda miljökrav och transporterna ska miljöanpassas i största möjliga utsträckning. Vi ska sträva efter att optimera det totala transportarbetet, inkluderat både de som lämnar och de som transporterar avfallet. 3 (37)

4 För varje strategiska målområde finns ett antal delmål och åtgärder. Totalt är det 30 delmål och 55 åtgärder. Revidering och uppföljning Uppföljning av avfallsplanen är en viktig aspekt. Planen kommer att revideras löpande, minst varje mandatperiod. Revideringen ska ta hänsyn till ny lagstiftning, kunskap, teknik och andra förändrade förhållanden som innebär att planen kan behöva omvärderas. Uppföljning och utvärdering kommer att samordnas av Tekniska förvaltningen och utföras av projektgruppen som utarbetat avfallsplanen. Beslut om huvuddokumentet (denna avfallsplan) tas vid behov av kommunfullmäktige medan samtliga bilagor kan ändras utan att beslut behöver tas av kommunfullmäktige. En mindre omfattande redovisning och uppföljning görs årligen och en mer utförlig avstämning av delmålen görs år Dessutom ska en slutuppföljning göras vid planperiodens slut. Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar: Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av planen beskrivs i kapitel 1. Här beskrivs även hur denna avfallsplan och tidigare avfallsplan följs upp. I detta kapitel beskrivs även hur samråd enligt 15 kapitlet 13 miljöbalken har genomförts. Mål, strategi och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen från 2010 fram till 2020 presenteras i kapitel 2. Genomförd miljöbedömning beskrivs i kapitel 3. En fullständig miljöbedömning redovisas i bilaga 8. I detta kapitel beskrivs hur målen i planen kan bidra till att de nationella miljömålen respektive de regionala målen nås. I miljöbedömningen redovisas även vilken eventuell negativ miljöpåverkan planen skulle kunna ge upphov till, samt hur denna negativa påverkan kan minimeras/avhjälpas. Ytterligare presenteras ett så kallat nollalternativ, det vill säga hur utvecklingen skulle kunna se ut om avfallsplanen inte genomförs. I kapitel 4 presenteras ekonomiska konsekvenser för olika aktörer av mål och åtgärder i avfallsplanen. Där beskrivs också utvecklingen av taxan och ekonomin för renhållningsverksamheten i kommunen. Information, kommunikation och tillsyn är verktyg, som tillsammans med de åtgärder som anges i kapitel 2 hjälper oss att nå målen i planen. Hur kommunen arbetar med detta presenteras i kapitel 5. Kommunens organisation för avfallshanteringen och uppföljning av avfallsplanen samt väntade konsekvenser för avfallsorganisationen beskrivs i kapitel 6. I avfallsplanens bilagor beskrivs nuläge och omvärld. Dessa beskrivningar omfattar bland annat uppgifter om Älmhults kommun, avfallsmängder och avfallshantering, uppföljning av mål i tidigare avfallsplan samt miljömål, strategier och lagstiftning. Den framtida avfallshanteringen i Älmhults kommun beskrivs i bilaga 7. I bilagorna finns även uppgifter om producentansvar för förpackningar, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall samt nedlagda deponier samt en miljöbedömning av avfallsplanen. Basår i denna del är Dessutom finns en speciell bilaga med begreppsförklaringar. I bilaga 11 presenteras den utredning om organiskt avfall som pågått parallellt med arbetet med avfallsplanen. 4 (37)

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Avfallsplanering Metod, avgränsningar Samråd Revidering och uppföljning Tidigare avfallsplan Förbättringsområden Omvärldsförändringar Mål för avfallshanteringen i Älmhults kommun Avfallsmängder Farligt avfall Avfall till materialåtervinning Avfall till biologisk behandling Avfall till energiutvinning Avfall till deponering Kommunikation och trovärdighet Transporter, logistik och arbetsmiljö Miljökonsekvenser Ekonomi Ekonomiska styrmedel Finansiering Taxeutveckling Ekonomiska konsekvenser ökade kostnader och tidsåtgång för alla Information, kommunikation och tillsyn Tillsyn Organisation Nuvarande organisation Samarbete Fortsatt avfallsplanering Referenser Bilagor Uppföljning av Avfallsplan Nulägesbeskrivning Avfallsanläggningar inom Älmhults kommun Nedlagda avfallsupplag Mål och lagstiftning inom avfallsområdet Lokala miljömål Framtida avfallshantering i Älmhults kommun Miljöbedömning av avfallsplanen Begreppsförklaringar Samrådsredogörelse Utredning om organiskt avfall (37)

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den första avfallsplanen för Älmhults kommun antogs av kommunfullmäktige Aktuell version av renhållningsordning för Älmhults kommun innehållande föreskrifter om avfallshantering och avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige Under planperioden har flera ändringar införts i lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen. Det gäller bland annat skattehöjning för avfall som deponeras, införande av skatt på utsorterat avfall som förbränns, nytt producentansvar för elektriska och elektroniska produkter och förbud mot att deponera brännbart och organiskt avfall. Denna avfallsplan är en revidering och delvis omarbetning av tidigare avfallsplan med anpassning till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. 1.2 Avfallsplanering Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ansvara för en heltäckande avfallsplanering. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i den kommunala avfallsplanen. Med tanke på de skilda förutsättningar som råder i landets kommuner, måste varje kommun själv och med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska planeringsarbetet ska genomföras. Syftet med Älmhults kommuns avfallsplanering är att ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen så att förutsättningarna kan klargöras för hantering av alla material som förekommer i samhället i tekniska eller naturliga kretslopp ange mål och åtgärder för kretsloppsanpassning och minskning av mängden avfall långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktionsoch konsumtionsmönster. Avfallsplanen löser inte alla problem, men är ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla kommunens mål om materialhantering. De övergripande målen med att revidera avfallsplanen är att anpassa planen med utgångspunkt i bland annat nationella, regionala och lokala mål, samt gällande lagstiftning göra avfallsplanen till ett planeringsinstrument som används aktivt i kommunens avfallshantering formulera nya mål och förslag till åtgärder för avfallshanteringen. 1.3 Metod, avgränsningar Denna avfallsplan med bilagor har utformats efter Avfall Sveriges handbok i kommunal avfallsplanering (RVF, rapport 2006:13) och i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. 6 (37)

7 För att få med flera olika perspektiv i avfallsplanearbetet tillsattes en arbetsgrupp med representanter från både Tekniska förvaltningen och Miljö- och byggförvaltningen. Atkins Sverige AB har fungerat som konsult och bevakat utvecklingen i andra kommuner och i omvärlden. Under arbetets gång har arbetsgruppen konsulterat andra enheter inom kommunen såsom upphandling, fastighet och planavdelning. Efter att avfallsplanen skickats på internremiss görs en signifikansbedömning av mål och åtgärder, där ett antal av dessa prioriteras bort beroende på hur viktiga de är utifrån följande aspekter: miljönytta nationellt och/eller regionalt prioriterat ekonomi pedagogiskt värde genomförbarhet. 1.4 Samråd Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) anger följande: 11 Planen skall innehålla en beskrivning av hur det samråd angående förslag till renhållningsordning som krävs enligt 15 kap. 13 miljöbalken har genomförts. 12 Planen skall innehålla en beskrivning av hur den miljöbedömning av planer och program som krävs enligt 6 kap miljöbalken har genomförts. Efter att kommunstyrelsen så beslutat, ska avfallsplanen ställas ut under minst fyra veckor. Därefter är det upp till kommunfullmäktige att ta beslut om avfallsplanen. Bilaga 10 innehåller en redogörelse av samrådet. 1.5 Revidering och uppföljning En viktig fråga är hur avfallsplanen kan hållas uppdaterad utan att ett nytt beslut i kommunfullmäktige krävs. Beskrivande texter som inte påverkar angivna mål, åtgärder och konsekvensbeskrivning bör kunna ändras utan att det krävs nytt beslut. Exempel på sådana texter är beskrivning av avfallsmängder och hur dessa hanteras. I avfallsplanens inledning bör tydligt anges vilka delar som får uppdateras utan att kommunfullmäktige behöver fatta ett nytt beslut. Ett sätt skulle kunna vara att arbeta webbaserat med verktyg som gör det enkelt att mata in nya uppgifter om till exempel mängder. Uppgifterna placeras sedan på rätt plats i planen när användaren hämtar information från kommunens hemsida. Ett annat sätt kan vara att i en bilaga till avfallsplanen samla statistik och nyckeltal tillsammans med kommentarer om planens aktualitet och om någon hantering väsentligt förändrats. Bilagan kan uppdateras varje år och publiceras på kommunens hemsida tillsammans med övriga avfallsplanen. Detta kan samordnas med redovisning av uppföljning av avfallsplanen och i vissa fall kan redovisningen publiceras tillsammans med avfallsplanen. Hur Älmhults kommun ska arbeta vidare med revidering och uppföljning av avfallsplanen beskrivs i kapitel (37)

8 1.6 Tidigare avfallsplan I Älmhults kommuns föregående avfallsplan, Avfallsplan 2000, har kommunen presenterat ett handlingsprogram m ed 13 delmål samt angett åtgärder inom 22 olika områden för att uppnå handlingsprogrammets mål. 7 av 13 delmål (54 %) har under planens giltighetstid uppnåtts. Endast 4 av målen är ej uppnådda och 2 av dem har delvis uppnåtts. I tabell 1 nedan redovisas samtliga mål i handlingsprogrammet med följande symboler: Målet är uppnått! Målet är delvis uppnått. Målet är ej uppnått. Eventuella förslag till reviderade mål och åtgärder redovisas i kapitel 3, Mål för avfallshanteringen i Älmhults kommun. För utförligare redovisning, se bilaga 1, Uppföljning av Avfallsplan Tabell 1. Sammanfattning av delmål för Älmhults kommuns avfallsplanering för år Nr Mål 1 De vidtagna åtgärderna ska utmärkas av långt gående källsortering och leda till att minska avfallsmängderna, öka återanvändningen/återvinningen och underlätta behandlingen av avfallet. 2 Hela verksamheten ska syfta till att skydda miljön från störningar och miljöfarliga ämnen. 3 Verksamheten ska präglas av god och prisvärd service till företag, institutioner och enskilda kommuninvånare. 4 Samtliga verksamma inom avfallshantering och återvinning skall tillförsäkras en bra arbetsmiljö. 5 Industrins och hushållens sortering av material till återvinning skall öka. 6 Total deponerad mängd per år skall under perioden minska med 30 % i förhållande till 1999 års mängd, från till ton. 7 Farligt avfall ska undvikas att köpas hem. 8 Hämtning av hushållssopor ska ske med stor flexibilitet. Möjlighet till varierande hämtningsintervall för olika fastigheter ska finnas. 9 Organiskt avfall i kommunen ska rötas och komposteras. 10 Brännbart avfall skall sorteras ut och brännas i lämplig anläggning. 11 Separat hantering av parkavfall för kompostering. 12 Slammet från kommunala och privata avloppsanläggningar bör användas som jordförbättringsmedel. 13 Samarbete med kommuner i regionen om nya avfallshanteringsmetoder. 8 (37)

9 1.7 Förbättringsområden I inledningsskedet av arbetet med denna avfallsplan konstaterades följande: En åtgärdsplan arbetas fram utifrån de nationella och regionala miljömålen. De åtgärder som berör avfallshanteringen arbetas in i avfallsplanen. Det skulle vara bra med ett Sorterings-kit för villor. Det behövs mer information om den enskildes ansvar för avfallshanteringen. Bör slammet från kommunens avloppsreningsverk certifieras och vad krävs i så fall? Kommunen har inte gjort någon kundenkät för att mäta kvalitén i verksamheten eller för att få veta mera om vad kommuninnevånarna efterfrågar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Statistiska centralbyrån (SCB) genomför regelbundet sådana undersökningar för många av Sveriges kommuner och Älmhults kommun kan eventuellt vara med vid nästa tillfälle. Kommunen har speciellt behov av att klarlägga och ge förslag på hur det organiska avfallet ska hanteras i framtiden. Konsekvenserna för befintlig ej fungerande anläggning på reningsverket behöver klarläggas. 1. Hur ska sortering och insamling av organiskt avfall hos hushåll, storkök och restauranger ske framöver? 2. Hur behandla det insamlade organiska avfallet? Förbränning, rötning, tipptäckning, skogsgödsling, åkergödsling o.s.v. När det gäller åkergödsling är frågan hur bönderna och konsumenterna ställer sig. Här måste kravböndernas syn vara med. För och nackdelar samt kostnadsjämförelse 3. Vad finns idag inom närområdet, räknat från Älmhult, vad avser omhändertagande av organiskt avfall? 4. Vad är på gång inom kort respektive längre sikt inom närområdet vad avser organiskt avfallsomhändertagande? 5. Hur ser man på transporter i miljöjämförelse när det organiska avfallet ska tas om hand? 6. Kommunen har idag en anläggning för omhändertagande av organiskt avfall med rötning för framställning av gas. 7. Vad ska man göra med det organiska slammet efter rötning då vassbäddarna ej räcker till om man ska fortsätta med mottagning av organiskt avfall på reningsverket? 8. Vad kan man säga om näringsproblematiken vad avser organiskt avfall? Punkterna 1 till 8 ovan klargörs i en utredning som pågår parallellt med arbetet med avfallsplanen. 9 (37)

10 1.8 Omvärldsförändringar Den nulägesbeskrivning som presenteras i bilaga 2 baseras i huvudsak på statistik och fakta för I övrigt baseras avfallsplanen på vad som gäller under år 2009, när förslaget till avfallsplan färdigställs. Vi vet dock att omvärlden fortsätter att förändras och att vissa av dessa förändringar påverkar avfallsplaneringen i Älmhult. I det följande presenteras några skeenden som kan komma att påverka Älmhults avfallshantering. Behandlingstrender Diagrammet nedan visar hur behandlingen av avfallet har förändrats i Sverige åren Figur 2 Avfallstrend (källa: Svensk Avfallshantering 2008; Avfall Sverige) Insamlingstrender Fortfarande dominerar den traditionella baklastande sopbilen insamlingsarbetet. Andelen flerfacksfordon ökar och teknikutvecklas, medan sidlastare har en mer konstant andel av fordonsparken. Lundamodellen 1 har spridits till flera kommuner, framförallt i södra Sverige. Allt fler fordon kör på biogas, vilket ofta styrs av kommunens krav i upphandlingen. Andra insamlingssystem är sopsug och underjordsbehållare. Båda systemen ökar, främst i storstäderna. Teknikutveckling Det finns fortfarande stora möjligheter att förbättra behandlingen av matavfall. Gårdsanläggningar för biogas har en stor potential. Teknikutvecklingen vad gäller kryoteknik, flytande biogas, dual fuelteknik m.m. är mycket intressant och kan ge betydligt bättre förutsättningar för förnybart bränsle till avfallstransporterna även i glesbygd. Försök med torrkonservering av matavfall har visat mycket 1 I Lundamodellen används två stora plastkärl med fyra sorteringsfack i varje. Facken är märkta med vilken typ av avfall som ska placeras i respektive fack. 10 (37)

11 intressanta resultat, men finns ännu inte på marknaden. Insamling av farligt avfall med hjälp av Samlaren, Ella miljöbil, röda och grå boxar m.m. utvecklas också. Definition av hushållsavfall Naturvårdsverket publicerade i januari 2008 Vägledning till definitionen av hushållsavfall, med syfte att ge vägledning kring begreppet hushållsavfall och dess omfattning. På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket gjort en konsekvensbedömning av vad en eventuell begränsning av kommunernas ansvar för hushållsavfall skulle ge för effekter för miljö, hälsa, marknad och samhällsekonomi. EUs ramdirektiv Det nya ramdirektivet för avfall har publicerats i Official Journal. Medlemsstaterna har till den 12 december 2010 på sig att implementera det i svensk lagstiftning. Det nya direktivet kommer att ersätta tre nu gällande direktiv; ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja. Förenklat innehåller det nya ramdirektivet följande delar: definitioner och omfattning av direktivet avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den hantering av avfall inklusive tillstånd planering av avfallshanteringen administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översyn De största förändringarna jämfört med nuvarande ramdirektiv finns i de två första delarna. Det nya direktivet innehåller en mängd nya definitioner. Bland annat blir definitionen på återvinning mer allmän och de så kallade R-koderna blir enbart exempel på återvinningsåtgärder. Gränsen mellan vad som är återvinning och vad som är bortskaffande vid förbränning av hushållsavfall har varit oklar. Den blir tydligare genom att man inför ett tröskelvärde för energieffektiviteten. Avfallsdefinitionen lämnas oförändrad. Däremot införs ett indirekt förtydligande av avfallsbegreppet genom en ny artikel om vad som krävs för att en restprodukt ska kunna anses vara en biprodukt och inte avfall. De villkor som måste vara uppfyllda bygger på domar från EGdomstolen som rör avfallsbegreppet. Miljödepartementet föreslår nya avfallsregler med "frival" för verksamheter Miljödepartementet föreslår ändringar i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063). Bestämmelsen som innefattar möjligheten att anlita annan än kommunen för hanteringen av med hushållsavfall jämförligt avfall föreslås få följande lydelse: 18 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet och innehar hushållsavfall som har uppkommit i samband med den verksamheten får låta hushållsavfallet transporteras bort och i övrigt tas om hand av någon annan än kommunen eller den som kommunen har anlitat, om den som tar om hand avfallet kan visa att avfallet kommer att hanteras på det sätt som är mest lämpligt enligt 15 kap. 1 miljöbalken. Departementspromemorian har skickats på remiss och synpunkter till remissen ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 26 oktober Offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling ändrades från årsskiftet 2007/2008 och för närvarande pågår en intensiv diskussion kring upphandling av avfallshämtning, avfallsbehandling med mera. Konkurrensverket genomför olika tillsynsprojekt och marknadsanalyser, vilka kan påverka förutsättningarna för kommunens organisation för avfallshanteringen. 11 (37)

12 Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp Parallellt med miljömålsarbetet samordnas arbetet kring giftfria och resurssnåla kretslopp bl.a. med avseende på avfall. Rapporten (NV 5798) är publicerad och överlämnad till Miljömålsrådet i januari Miljömålsrådets samlade rapport presenterades för miljöministern den 31 mars Regeringen har fått i uppdrag att uppdatera förslagen till åtgärder i Miljömålen nu är det bråttom senast den 31 augusti En samlad miljömålsproposition planeras till våren Batterier Från och med den 1 januari 2009 är det producentansvar på ALLA batterier. Producentansvaret på batterier innebär att den som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden bland annat ska se till att batterierna samlas in, tas om hand och återvinns. Dessutom påbörjades nyligen arbete med att ta fram föreskrifter kopplat till nya reglerna. Föreskrifterna beräknas omfatta informationsansvar, kriterier för lämpliga insamlingssystem samt anmälan och redovisning av sålda batterimängder. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på vad pengarna som finns i Batterifonden ska användas till. Läkemedel Producentansvar för läkemedel har föreslagits. Regeringen har föreslagit att samtliga öppenvårdsapotek, d.v.s. aktörer som har tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel, ska omfattas av producentansvar för kasserade läkemedel. Förslaget fanns med i lagrådsremissen om en omreglering av apoteksmarknaden och föreslogs träda ikraft den 1 juli Kvicksilver Regeringen har beslutat att införa ett generellt förbud mot kvicksilver från den 1 juni Förbudet innebär att tandfyllningar med amalgam upphör och att varor som innehåller kvicksilver inte längre får släppas ut på den svenska marknaden. Förbudet omfattar dock inte batterier, lysrör och lågenergilampor. Avfallsprevention Arbete med avfallsprevention har påbörjats. Ett nationellt program för förebyggande ska tas fram senast Deponier Naturvårdsverket inledde under mars 2009 arbetet med vägledning avseende inventering av nedlagda deponier. I nationella avfallsplanen framhålls att äldre deponier utan nämnvärda skyddsåtgärder kan innebära betydande miljöpåverkan och att sådana områden därför bör identifieras och efterbehandlas för att utsläppen ska vara acceptabla. Projektet ska resultera i en utveckling av den inventeringsmetodik som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918 med metodik för inventering av förorenade områden. En utvecklad vägledning behövs då deponier skiljer sig från andra förorenade områden. För arbetet har en överenskommelse gjorts med SGI 2. Överenskommelse om insamling av förpackningar och tidningar Producenterna för förpackningar och returpapper och kommunerna nådde i januari 2009 en ömsesidig överenskommelse, där det gemensamma målet är ökad återvinning. Producenterna är företrädda genom Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och Svensk Glasåtervinning, kommunerna genom Sveriges Kommuner och Landsting och Avfall Sverige. Överenskommelsen innehåller följande punkter: Syftet är att insamlingssystemet genom ständig utveckling ska säkerställa att 100 % av de förpackningar som hushållen väljer att sortera ut omhändertas. 2 Statens geotekniska institut 12 (37)

13 Arbeta för att etablera 200 nya återvinningsstationer där vi ser behov, framförallt i större tätorter. Därefter är vi beredda att etablera ytterligare 200 stationer om det behövs. Fler återvinningsstationer ska etableras i områden med hög säsongsbelastning. Orter med året runt öppen livsmedelsbutik bör alltid ha en återvinningsstation. Samlokalisera återvinningsstationer och återvinningscentraler. Där ska större förpackningar kunna lämnas, och handikappanpassning och materialinsamling utvecklas. Välkomna lokala lösningar utifrån gemensamt definierade förutsättningar. Löpande utvärdera servicenivån. Där källsorteringsgraden är låg ska ökad information och fler eller bättre belägna återvinningsstationer övervägas. Nedskräpningen vid återvinningsstationer ska motverkas och särskilda insatser ska sättas in vid hårt drabbade stationer. En särskild informationsinsats genomförs med fokus på goda exempel gällande hantering av grovavfall. Rekommendationer tas fram för hur hanteringen av kan utvecklas. Satsa på forskning och teknikutveckling. Stärka informationsarbetet och satsa på en sammanhållen kommunikation med medborgarna. Etablera Återvinningsforum, en samverkansorganisation. Insamling av hushållsavfall i materialströmmar Naturvårdsverket har förordat att insamling och återvinning av hushållens avfall breddas till att omfatta allt avfall av metall och plast som går att materialåtervinna, dvs inte bara förpackningar. De bedömer att en frivillig överenskommelse mellan kommuner och producenter är den samhällsekonomiskt mest effektiva lösningen. I detta scenario tar förpackningsproducenter emot smått avfall, i den befintliga insamlingsstrukturen för förpackningsavfall, och kommunerna tar emot stort avfall på återvinningscentraler. Förbränningsskatten Regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av hushållsavfall ska slopas från den 1 september Lagförslaget som ligger till grund för att formellt avskaffa förbränningsskatten läggs i budgetpropositionen, som presenteras för riksdagen i september Skatten infördes den 1 juli 2006, men har enligt statens utredare visat sig ha en obetydlig styreffekt och endast leda till onödiga transporter av hushållsavfallet. Finansieringen kommer att ske genom att den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid från den 1 januari Ekodesign En ny lag om ekodesign trädde i kraft 1 maj I och med detta införlivas EG:s direktiv (2005/32/EG) om krav på ekodesign. Under år 2009 följer en rad genomförandeåtgärder på respektive produktgrupp/område (t.ex. hembelysning, kyl/frys). Ekodesigndirektivet ställer krav på energieffektivitet och miljöpåverkan på energianvändande produkter. 13 (37)

14 2. Mål för avfallshanteringen i Älmhults kommun Utgångspunkter för arbetet med målen och handlingsprogrammet är de sexton nationella miljömålen samt kommunens lokala mål för hållbar utveckling. Vidare är en utgångspunkt att kommunen ska ha rådighet över målen, det vill säga kunna påverka situationen i riktning mot målet. Kommunen saknar generellt rådighet över många avfallsslag genom att dessa inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Sådana avfallsslag är till exempel olika typer av industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar. Genom dialog med olika aktörer har kommunen ändå möjlighet att påverka mängd och hantering av dessa avfallsslag. Mål och handlingsprogram ansluter till de tidshorisonter som används i nationella och lokala miljömål med långsiktigt mål som sträcker sig till år 2020 och delmål som i de flesta fall ska vara uppfyllda år Statistik och nulägesbeskrivning utgår från år 2008 och avfallsplanen siktar mot år Flera åtgärder och delmål har dock andra år som slutår. Avfallsplanens mål ska i fortsättningen vara en del av kommunens strategiska miljöarbete. Figur 3 EU:s avfallshierarki Avfallsplanens förslag till mål och åtgärder består av strategiska områdesmål, delmål och åtgärder och delas utifrån EU:s avfallshierarki, den så kallade avfallstrappan, in i följande strategiska områden: 1. Avfallsmängder 2. Farligt avfall 3. Avfall till materialåtervinning 4. Avfall till biologisk behandling 5. Avfall till energiutvinning 6. Avfall till deponering 7. Kommunikation och trovärdighet 8. Transporter, logistik och arbetsmiljö För åtgärderna anges ansvarig förvaltning/enhet inom kommunen, samt resursbehovet för att genomföra åtgärden. Låg kostnad innebär mindre än kr, måttlig kostnad är mellan kr och kr och hög kostnad innebär kostnader över kr. Efter att ett stort antal förslag till mål och åtgärder formulerats gjordes en så kallad signifikansbedömning. Denna bearbetades systematiskt av arbetsgruppen för avfallsplanen för att avgöra huruvida mål och åtgärder uppfyller SMART-kraven 3 samt hur väl de uppfyller kriterier om miljönytta, nationellt och/eller regionalt prioriterat, ekonomi, pedagogiskt värde och genomförbarhet. 3 Målen skall vara Specifika, Mätbara, Ambitiösa, Realistiska och Tidsbestämda 14 (37)

15 Signifikansbedömningen ledde till att antalet mål och åtgärder förändrades enligt följande: Före signifikansbedömning Efter signifikansbedömning Antal strategiska områdesmål 8 8 Antal delmål Antal åtgärder De bortprioriterade delmålen och åtgärderna har sparats för framtida revideringar av avfallsplanen. 2.1 Avfallsmängder Avfallsmängderna ska minska i Älmhult, bland annat genom en ökad återanvändning. Det ska finnas möjligheter att lämna begagnade föremål, varor och produkter till återanvändning. Hushåll och företag ska känna till var och hur det ska ske. Delmål 1 Kommunen ska arbeta aktivt för att återanvändningen ska öka. Senast år 2012 ska omhändertagande av begagnat material, t.ex. i en återbruksstation, vara etablerad. Kommunen ska på återvinningscentralerna muntligen och med hjälp av informationstavlor kontinuerligt informera om möjlighet att lämna begagnat till andra organisationer för återanvändning. Bakgrund till målet/åtgärderna Det finns utrymme för återanvändningsverksamhet i både kommunal och privat regi. Delmål 2 Älmhults kommun ska i sina informationsinsatser gällande avfall belysa konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och möjligheterna till avfallsminimering och återanvändning. Hushåll och företag ska känna till avfallsminimerande alternativ. Kommunen ska kontinuerligt informera om avfallsminimering och konsumtion i skriftligt material. Etablera nätverk och samarbete med lämpliga organisationer, till exempel miljöorganisationer samt byggföretag, vilka arbetar med avfallsminimering. Bakgrund till målet/åtgärderna Minskning av avfallsmängderna är högt prioriterat inom EU under de närmaste åren. 15 (37)

16 2.2 Farligt avfall Uppkomsten av farligt avfall ska minska. Allt farligt avfall som uppkommer i kommunen ska samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Delmål 1 Senast år 2010 ska minst 55 % av invånarna vara nöjda eller mycket nöjda med hur det fungerar att bli av med det farliga avfallet. Senast år 2010 ska kommunen genomföra informationskampanj om farligt avfall. Delmål 2 Senast år 2010 ska minst 55 % av invånarna vara nöjda eller mycket nöjda med hur det fungerar att bli av med el-avfallet. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. Delmål 3 Senast år 2015 ska Älmhults kommun ha infört ett nytt insamlingssystem som ökar hushållens möjligheter att lämna sitt farliga avfall. Senast 2010 ska en utredning genomföras om utveckling av insamlingssystemet för farligt avfall (inklusive el-avfall), innefattande uppföljning av nationella erfarenheter av fastighetsnära insamling av farligt avfall. Bakgrund till målet/åtgärderna: De senaste åren har nya metoder att samla in farligt avfall och el-avfall kommit fram. 16 (37)

17 Delmål 4 Senast år 2010 ska minst 90 % av invånarna ha kunskap om vad som är farligt avfall och var man ska/kan lämna sitt farliga avfall. Kommunen ska påverka brukare av bekämpningsmedel i trädgårdar och anläggningar att använda mindre giftiga kemikalier. Ansvar: Miljö- och byggförvaltningen Ge information och rådgivning om farligt avfall till hushåll och företag genom att bland annat delta i nationella och regionala kampanjer om farligt avfall och ta fram målgruppsanpassat informationsmaterial. I samarbete med insamlingsentreprenörer verka för en dialog med återförsäljare av presumtivt farligt avfall, till exempel färghandlare och båttillbehörsförsäljare, samt större fastighetsägare. Säkerställa hög kompetens inom området farligt avfall genom att bland annat genomföra återkommande utbildning av personalen inom renhållningsorganisationen samt rekrytera kompetent personal. Bakgrund till målet/åtgärderna: Om farligt avfall kan hållas borta från andra avfallsströmmar kan många problem lösas. Delmål 5 Ett livscykelperspektiv ska integreras i informationsarbetet, bland annat i syfte att välja miljöanpassade produkter och kemikalier och därigenom minska uppkomsten av farligt avfall. Informera om miljöanpassade alternativ till miljöfarliga produkter och kemikalier i bland annat informationsbroschyr. Delmål 6 Kommunen ska ha en hög ambitionsnivå gällande farligt avfall från sina egna verksamheter. Kommunens egen användning av kemikalier i arbetsmiljö och kontorsmiljö samt skolor ska inventeras senast år 2012 Ansvar: Samtliga förvaltningar 17 (37)

18 Senast 2011 ska kommunen införa rutiner i syfte att säkerställa att farligt avfall från kommunens verksamheter omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Ansvar Samtliga förvaltningar Delmål 7 Kommunen ska ha en hög ambitionsnivå gällande farligt avfall från externa verksamheter. Säkerställa hög kompetens hos miljötillsynen avseende farligt avfall. Ansvar: Miljö- och byggförvaltningen 2.3 Avfall till materialåtervinning Avfall som går att återvinna är sorterat vid källan och sorterat material lämnas till återvinning. Andelen av avfallet som går till materialåtervinning ska öka. De stora mängderna avfall som tidigare deponerats ska enligt principerna i avfallshierarkin istället energiutvinnas eller materialåtervinnas. Fokus ska ligga på materialåtervinning. Idag görs insamling av grovavfall främst genom att invånarna lämnar avfallet till återvinningscentralerna. Insamling av tidningar och förpackningar, vilka omfattas av producentansvar, görs främst på återvinningsstationerna som är finansierade av producenterna. Delmål 1 Älmhults kommun ska stödja en ökad insamling av förpackningar i hela kommunen ska minst 75 % av kommuninnevånarna svara att de sorterar ut förpackningar till återvinning. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. Delmål 2 Älmhults kommun ska stödja en ökad insamling av tidningar i hela kommunen ska minst 85 % av kommuninnevånarna svara att de sorterar ut tidningar till återvinning. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. Delmål 3 Senast år 2010 ska minst 55 % av invånarna vara nöjda eller mycket nöjda med hur det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar. Verka för att antalet återvinningsstationer i kommunen ej minskar från nuvarande 16 st. Olika åtgärder vidtas för att påverka utvecklingen för mer fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar i samarbete med fastighetsägare, producenter och entreprenörer. 18 (37)

19 Kommunen ska kontinuerligt informera hushåll och företag om utsortering av förpackningar och tidningar. Kommunen ska senast år 2011 ordna med informatörer som står en gång på våren och en gång på hösten och informerar vid återvinningsstationer. Årligen följa upp mängden förpackningsavfall inom kommunen samt regelbundet följa upp hur uppställda mål uppnås. Senast år 2010 ska ett Sorterings-kit för villor ha utretts Delmål 4 I kommunens fysiska planering ska det finnas väl underbyggda förslag till platser för avfallshantering. Kommunen ska ta fram förslag på platser för återvinningsstationer och andra anläggningar för avfallshantering. och Miljö- och byggförvaltningen Platser för avfallshantering ska finnas med i kommande planering. och Miljö- och byggförvaltningen 19 (37)

20 2.4 Avfall till biologisk behandling Andelen avfall till biologisk behandling ska öka. Näring och mullbildande ämnen ska återföras i kretsloppet. Det finns ett nationellt mål som anger att senast 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Det finns ett regionalt behov av fordonsgas både för bilar, bussar och båtar. Etablering av rötningsanläggning/ kompostering bör därför av ekonomiska investeringsskäl betraktas ur ett regionalt perspektiv. Delmål 1 Senast 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i Älmhults kommun återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Utredning om organiskt avfall ska vara klar år Senast år 2010, där så är motiverat, ska hanteringssystem med möjlighet till utsortering av matavfall från restauranger och storkök införas i kommunens egna verksamheter. Bakgrund till målet/åtgärderna: Detta delmål ingår både i de nationella och regionala miljömålen. Delmål 2 Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. Bakgrund till målet/åtgärderna: Detta delmål ingår både i de nationella och regionala miljömålen. Delmål 3 Senast år 2015 ska minst 50 % av hushållen utanför tätorterna nyttja hemkompostering för den organiska delen av hushållsavfallet. Senast år 2012 ska informations- och tillsynskampanjer genomföras för att förbättra och utöka komposteringen av organiskt avfall på fastigheter utanför tät bebyggelse. 20 (37)

21 Bakgrund till målet/åtgärderna: Hemkompostering räknas in i mängderna enligt delmål 1. Delmål 4 Senast 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Kommunen ska senast år 2012 påbörja planering för att återföra fosforföreningar till kretsloppet. Senast år 2010 ska det fattas beslut om slammet från kommunens avloppsreningsverk ska certifieras eller inte. Slammet från vassbäddarna vid Älmhults reningsverk, liksom övrigt avloppsslam, ska senast år 2015 hålla en sådan kvalitet att det kan återföras i kretsloppet för livsmedelsproduktion. Senast år 2011 ska inventeringen av belastningen på reningsverken från industrier ha reviderats för förbättrad slamkvalitet och reningseffekt. Kommunen ska regelbundet informera hushåll och företag om att skadliga ämnen som släpps ut i avloppet belastar slammet från reningsverket så det inte kan återföras i kretsloppet. Bakgrund till målet/åtgärderna: Detta delmål finns med bland de nationella miljömålen. Delmål 5 Senast år 2015 ska allt fett från restauranger, grillbarer m.m. behandlas biologiskt. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. 21 (37)

22 2.5 Avfall till energiutvinning Avfall till energiutvinning ska vara väl sorterat och kontrollerat. De resurser som finns i avfallet i form av energi tas tillvara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik. Energiutvinning ska användas som behandlingsmetod för den typ av avfall som inte kan nyttiggöras på annat sätt högre upp i avfallshierarkin. Andelen avfall som nyttiggörs genom energiutvinning har ökat kraftigt sedan införandet av förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall och skatt på avfall som deponeras. Delmål 1 Senast 2015 ska ett kvalitetssäkringssystem för hushållsavfall till energiutvinning införas för att säkerställa kraven på sortering och kontroll. Vid nästa upphandling av behandling av hushållsavfall (avtalet ska gälla från ) ska mängderna till förbränning ha minskat och kvalitén på avfallet ska ha ökat jämfört med år Avfall till deponering Avfall till deponering ska minska och avfallet ska vara väl sorterat, karakteriserat och kontrollerat. Vi ska ha god kännedom om nedlagda deponiers lägen i kommunen. År 2002 infördes ett förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall, år 2005 infördes ett förbud mot deponering av organiskt avfall och år 2008 infördes mycket höga miljökrav på deponeringsanläggningar. I Älmhults kommun strävar vi efter att minimera andelen avfall till deponering. Delmål 1 Äskya avfallsanläggning ska fungera som ett centrum för kommunens kretsloppsarbete under överskådlig tid. Lokal lakvattenhantering med dammar/våtmarker ska införas vid Äskya senast år Resursbehov: Hög kostnad Deponigas ska även fortsättningsvis utvinnas i Äskya för förbränning i värmeverket. Delmål 2 Senast 2010 ska kommunen ha skaffat sig tillräcklig kunskap om nedlagda deponier. Senast år 2010 ska samtliga nedlagda deponier vara inmätta och deras lägen ska vara dokumenterade. 22 (37)

23 Senast år 2013 ska lämpliga lägen för snödeponier ha identifierats. 2.7 Kommunikation och trovärdighet Avfallshanteringen i Älmhults kommun ska ge en god service och vara användarvänlig. Hushåll och verksamheter i Älmhult ska ha kunskap om och känna förtroende för avfallshanteringen. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, tydlighet, trovärdighet och ha hög kvalitet. För att avfallshanteringssystemet ska fungera krävs trovärdiga system och medvetna människor. Kretsloppspropositionen fokuserar mycket på behovet av att skapa förutsättningar för att avfallsfrågan uppgraderas till en miljö- och infrastrukturell fråga. Ett av medlen att nå dit är att arbeta mycket med kommunikation och öka trovärdigheten i branschen bland annat genom att skapa plattformar för ett utökat samarbete med övriga aktörer i samhället. Delmål 1 År 2013 ska minst 80 % av invånarna ha kunskap om hur de ska sortera sitt avfall, var det ska lämnas och varför avfallet ska sorteras. Kommunen ska återkommande sprida lättillgänglig information till allmänheten om avfallshantering/-sortering. Kommunen ska informera allmänheten om farligt avfall, elektronikavfall, överblivna läkemedel etc. Kommunen ska informera om den enskildes ansvar för avfallshanteringen. Kommunen ska genomföra återkommande informationsträffar med lokala organisationer/branscher där avfallsfrågor är ett tema. Delmål 2 År 2010 ska NMI (Nöjd-Medborgar-Index) för kommunens renhållningsverksamhet vara minst 63. Arbeta aktivt med avfallsrelaterad miljökommunikation (inkl. avfallshanteringens miljöpåverkan) genom att bland annat förbättra befintliga informationskanaler såsom 23 (37)

24 informationsbroschyr och webbplatsen och utveckla nya, såsom skolinformation till barn och ungdomar samt information via media, såsom lokalpress, radio och TV. Resursbehov: Hög kostnad Kommunen ska, med start senast år 2010, regelbundet genomföra kundenkäter. Resursbehov: Hög kostnad I samarbete med förskolor och skolor informera om avfallet i ett kretsloppsperspektiv. Studiebesök ska utformas och marknadsföras gentemot skolor och förskolor. och Utbildningsförvaltningen Bakgrund till målet/åtgärderna: Kommunen har inte gjort någon kundenkät för att mäta kvalitén i verksamheten eller för att få veta mera om vad kommuninnevånarna efterfrågar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Statistiska centralbyrån (SCB) genomför regelbundet sådana undersökningar för många av Sveriges kommuner och Älmhults kommun har möjlighet att vara med vid nästa tillfälle. SKL: nästa enkätundersökning, "Kritik på teknik", genomförs under våren Inbjudan går ut under hösten Delmål 3 Hushåll, verksamheter och besökare i Älmhults kommun ska veta vart de kan vända sig för att få information om avfallshantering. Med hjälp av olika metoder säkerställa att informationen är enkel och lättillgänglig. Exempel på sådan information är informationsbroschyr samt information på flera språk. Resursbehov: Hög kostnad Delmål 4 Älmhults kommun ska aktivt söka samarbete med andra aktörer i till exempel informationsfrågor. Kommunen ska delta i regionala/nationella informationsprojekt genom till exempel Avfall Sverige. (Se avsnitt 5 Information, kommunikation och tillsyn.) Kommunen ska senast 2012 skapa en eller flera permanenta referensgrupper för en utveckling av avfallshanteringen. Kommunen ska samarbeta med förpacknings- och tidningsinsamlingen och tillsammans med dessa utveckla den lokalt anpassade informationen om insamling av förpackningar och tidningar. 24 (37)

25 Delmål 5 Kommunen ska arbeta aktivt för att nedskräpningen ska minska. Senast år 2011 ska ett åtgärdsprogram för att minska nedskräpningen tas fram. Delmål 6 Kommunen ska ha höga ambitioner för den egna interna avfallshanteringen. Inom ramen för kommunens miljöarbete ska rutiner för avfallshantering i kommunens egna verksamheter införas senast år och Miljö- och byggförvaltningen Förbättra möjligheterna för källsortering i kommunhuset senast år och Kommunledningsförvaltningen Varje kommunal förvaltning ska utse miljökontakter, med klara arbetsuppgifter och extra tid till detta, senast år Ansvar: Samtliga förvaltningar Några av kommunens skolor och förskolor ska arbeta för att införa grön flagg senast år Ansvar: Utbildningsförvaltningen Kommunen ska senast år 2010 projektanställa en informatör under en tvåårsperiod. Resursbehov: Hög kostnad Bakgrund till målet/åtgärderna: Stort pedagogiskt värde i att kommunen engagerar sig i miljö- och avfallsfrågorna och sopar framför egen dörr. Detta är också viktigt för kommunens trovärdighet. Eftersom många av åtgärderna i avfallsplanen gäller information och kommunikation behöver kommunen tillsätta extra resurser för detta. 25 (37)

26 2.8 Transporter, logistik och arbetsmiljö Älmhults kommun ska aktivt driva ett systematiskt arbete kring arbetsmiljöfrågor inom avfallshanteringen. De behandlingsanläggningar som nyttjas ska klara högt ställda miljökrav och transporterna ska miljöanpassas i största möjliga utsträckning. Vi ska sträva efter att optimera det totala transportarbetet, inkluderat både de som lämnar och de som transporterar avfallet. Delmål 1 Insamling och transporter av avfall ska optimeras med avseende på miljö, arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi senast år Utredning om nytt insamlingssystem ska vara klar senast år Vid inköp eller leasing av fordon och arbetsredskap samt vid upphandling för renhållningen skall kommunens styrdokument för trafiksäkerhet och miljöagerande för fordon i Älmhults kommun 4 följas. Hur avfallshanteringen fungerar för rörelsehindrade i kommunen ska utredas senast år Bakgrund till målet/åtgärderna: Ur Tips och rekommendationer - Enkelt avhjälpta hinder enligt BFS 2003:19 HIN1: Vid återvinningsstationerna runtom i kommunen är underlaget generellt ganska ojämnt. Det förekommer ofta hål och grov grus grästuvor o.s.v. och ofta är det svårframkomligt. Kanske borde containrarna vara utformade och utställda på annat sätt. De står på något ställe ganska tätt så det är svårt att komma emellan dem. Tänk på att 90cm är det minsta för att komma emellan och då kan du inte vända. Ofta är öppningarna även placerade för högt för rullstolsbundna, de når helt enkelt inte upp. Delmål 2 Senast år 2013 ska minst 55 % av invånarna vara nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av hushållsavfall. För närvarande planeras inga nya specifika åtgärder för att uppnå detta delmål. Delmål 3 Senast år 2013 ska minst 55 % av invånarna vara nöjda eller mycket nöjda med hur det fungerar att bli av med grovavfallet. 4 Policy och arbetsplan för trafiksäkerhet och miljöagerande för fordon i Älmhults kommun färdigställs under hösten (37)