Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner"

Transkript

1 Renhållningsordning för Nyköpings och Oxelösunds kommuner Avfallsplan Antagen av kommunfullmäktige i Nyköping den 11december 2012, 295 Dnr: KK 10/498, BTN 12/15 Antagen av kommunfullmäktige i Oxelösund den 19 december 2012, 188 Dnr: KS

2 FÖRORD Föreliggande avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner har tagits fram under Arbetet har genomförts med stöd av Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB på uppdrag av Nyköpings kommun och Oxelö Energi AB. En projektgrupp bestående av följande personer från kommunerna har drivit projektet: Malin Berglund, projektledare, Nyköpings kommun Åsa Valdemardotter, vik. projektledare, Nyköpings kommun Emelie Wårdemark, renhållningsansvarig, Nyköpings kommun Ulf Karlsson, renhållningsansvarig, Oxelö Energi AB Kajsa Nilsson, nämndansvarig tjänsteman, Nyköpings kommun Gunilla Marklund, mark- och exploatering, Oxelösunds kommun Camilla Hjalmarson, miljöstrateg, Nyköpings kommun Kristina Ajaxon, miljöinspektör, Nyköpings kommun Therese Hamilton, miljöinspektör, Oxelösunds kommun Jörgen Leander, konsult, Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Styrgrupp för projektet har utgjorts av följande personer: Johannes Krunegård (MP, Nyköping) ordförande Carl-Åke Andersson (S, Nyköping) Catharina Fredriksson (S, Oxelösund) Thord Revestam (M, Nyköping) Dag Bergentoft (M, Oxelösund) Jeanette Zetterström-Österberg (V, Nyköping) Eva Andersson (C, Nyköping) Sören Carlsson (S, Oxelösund) Helené From, chef Tekniska divisionen, Nyköpings kommun Per Alm, VD Oxelö Energi AB, Oxelösunds kommun Kenneth Hagström, chef Samhällsbyggnad, Nyköpings kommun Bo Peterson, chef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Oxelösunds kommun 2(30)

3 SAMMANFATTNING Nya miljökrav och samhälleliga krav förutsätter nya lösningar för avfallshanteringen. Avfallshanteringen i Nyköpings och Oxelösunds kommuner har utvecklats påtagligt genom tidigare avfallsplaner och genom samarbetet mellan kommunerna har avfallsfrågorna prioriterats högre i kommunernas miljöarbete. Genom den nya avfallsplanen vill kommunerna lägga grunden för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och en tydligare inriktning mot en hållbar utveckling. Utifrån bl.a. nationella miljömål, den nationella avfallsplanen och aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har målområden för avfallshanteringen identifierats. En viktig del i arbetet med framtagande av målen har varit dialogen med olika intressenter och aktörer i den förankringsprocess som pågått. Inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden: 1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Minskad miljöbelastning 3. Ökad återvinning 4. Människan i fokus Uppföljning och ajourhållning av avfallsplanen kommer att ske regelbundet och under ledning av representanter från respektive kommun. Genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå avfallsplanens mål förutsätter ökade resurser för bl.a. information, utökad service på återvinningscentralerna och kvalitetssäkring av matavfallsinsamlingen. Utökad samverkan mellan kommunerna i avfallsfrågor bedöms underlätta genomförandet av avfallsplanen. Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar: Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen beskrivs i kapitel 1. Mål, strategi och åtgärder för avfallshanteringen och hur avfallsplanen ska följas upp i kommunerna presenteras i kapitel 2. Konsekvenser på avfallsflöden samt genomförd miljöbedömning beskrivs i kapitel 3 och 4. En fullständig miljökonsekvensbeskrivning redovisas i en särskild bilaga. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser beskrivs i kapitel 5 och 7. I kapitel 6 presenteras medel och verktyg för att uppnå målen. Nuläge innefattande bl.a. uppgifter om kommunerna, avfallsmängder och avfallshantering, uppföljning av mål i tidigare avfallsplan samt miljömål och lagstiftning beskrivs i bilagor till denna avfallsplan. 3(30)

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN GENOMFÖRT SAMRÅD MÅL, STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN STRATEGI FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Minskad miljöbelastning Ökad återvinning Människan i fokus ÅTGÄRDER FORTSATT PLANERINGSPROCESS OCH UPPFÖLJNING FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER OCH BEHANDLINGSBEHOV MÖJLIGT FRAMTIDA OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL UTVECKLINGSTENDENSER PROGNOS FÖR FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER AVFALLSHANTERINGENS MILJÖPÅVERKAN EKONOMI FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM KOMMUNALA STYRMEDEL LOKALA FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING INFORMATION OCH KOMMUNIKATION TAXA TILLSYN ORGANISATION NUVARANDE ORGANISATION SAMVERKAN MELLAN NYKÖPINGS OCH OXELÖSUNDS KOMMUNER KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDSPROGRAM...30 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Nulägesbeskrivning Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Nedlagda deponier Mål, strategier och lagstiftning Uppföljning av mål och åtgärder i tidigare avfallsplan MKB-dokument Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 4(30)

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner, vilket idag är inskrivet i Miljöbalken. Avfallsplanen utgör tillsammans med föreskrifterna för avfallshanteringen kommunens s.k. renhållningsordning. Erfarenheterna från arbetet med avfallsplaner varierar från kommun till kommun. Sammantaget kan sägas att i de fall avfallsplanen använts som ett verktyg i en förändrings- och utvecklingsprocess är erfarenheterna mycket goda. Under senare delen av 1990-talet och 2000-talets första decennium har det skett stora förändringar inom avfallshanteringen genom bland annat statliga styrmedel som producentansvar, deponeringsförbud för vissa avfallsslag och skatt på deponering samt högre krav på deponerings- och förbränningsanläggningar. Allt fler kommuner har infört, eller håller på att införa, separat insamling av matavfall och biologisk behandling med produktion av biogas. Ett led i strävan mot ökad källsortering och resurshushållning och förbättrad service är också att den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och kommunernas återvinningscentraler har utvecklats vidare. Kopplingen till utvecklingen inom EU har under denna period blivit tydligare än tidigare. Fokus i diskussionerna kring avfall ligger nu i större utsträckning på att minska avfallets farlighet, att minska avfallsmängderna och att underlätta för människor att sortera och lämna avfall. Detta understryks även av den nya nationella avfallsplanen och förändringarna av avfallslagstiftningen som genomförts till följd av EU:s nya ramdirektiv för avfall. Föregående avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige i respektive kommun våren Under planperioden har ändringar genomförts av insamlingen av hushållsavfall i kommunerna, såsom införande och vidareutveckling av insamlingssystem för matavfall. Lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen har också ändrats i vissa delar, nya etappmål i miljömålssystemet har beslutats våren 2012 och en ny nationell avfallsplan. Förändringarna av lagstiftningen gäller bland annat krav på innehåll i kommunal avfallsplan, producentansvar för fler typer av avfall och krav på att avfallsplanen ska uppdateras minst vart fjärde år. Denna avfallsplan är en revidering och omarbetning av tidigare avfallsplan med anpassning till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. Syftet med avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallsmängden och ökad återvinning Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de år som denna avfallsplan gäller. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål. 1.2 INNEHÅLL I EN KOMMUNAL AVFALLSPLAN Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Syftet med föreslagna åtgärder är bl.a. att flytta 5(30)

6 avfallet uppåt i EU:s så kallade avfallshierarki för att minska mängden avfall som uppstår och att omhändertagandet av det avfall som uppstår ska förbättras ur miljö- och resurshushållningssynpunkt. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Inriktningsmål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärder i första hand avser de avfallsslag kommunerna råder över. Kommunerna har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom industriavfall och producentansvarsmaterial vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål. 1.3 GENOMFÖRT SAMRÅD En viktig del i arbetet med att ta fram en ny avfallsplan och reviderade föreskrifter har varit att samråda om mål och åtgärder med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Ett brett samråd, innefattande det lagstadgade samråd som enligt Miljöbalken ska ske med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken, har skett genom bl.a. interna diskussioner i projektgruppen, politisk förankring i kommunerna samt seminarier med externa aktörer såsom fastighetsinnehavare och olika organisationer. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål och åtgärder och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas. Perspektiv som har fångats upp är bl.a.: Politiskt perspektiv: Representanter för politiska partier, styrelser och nämnder Kommunalt verksamhetsperspektiv: Kommunala funktioner inom bl.a. VA, fastighetsförvaltning, samhällsbyggnad, vård och omsorg, skola samt inköp Myndighetsperspektiv: I första hand kommunernas miljötillsynsorganisationer samt Länsstyrelsen Entreprenörsperspektiv: Aktörer inom avfallshanteringen såsom insamlingsentreprenörer samt inom måltidsproduktionen såsom måltidsleverantörer Fastighetsinnehavare/boendeperspektiv: Villaägare, ägare av flerfamiljshus samt hyresgästföreningen Övrig omvärld: Intresseorganisationer såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, hamnverksamheter, båtklubbar, företagare och konsumentföreningar Vid genomförda seminarier under september/oktober 2011 och i samband med övrig kommunikation och förankring har en del synpunkter framförts. Dessa har sedan diskuterats vidare och bidragit till framtagande av mål och åtgärder. Genomfört samråd innefattade även en lagstadgad utställning. Utställningen inleddes med annonsering i lokalpress och som nyhet på respektive kommuns hemsida. Materialet fanns tillgängligt på kommunhus respektive stadshus, på kommunernas bibliotek och på kommunernas hemsidor. Utställningen innefattade även utskick till vissa berörda parter såsom berörda delar av kommunernas egen verksamhet, berörda politiska nämnder och styrelser samt politiska partier, närliggande kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget, mottagare av avfall från kommunerna, företag med större avfallsmängder, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, flera intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer samt större fastighetsägare och livsmedelsbutiker. 6(30)

7 2 MÅL, STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER I följande kapitel beskrivs de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för utvecklingen av avfallshanteringen i Nyköpings och Oxelösunds kommuner under perioden med sikte på Beskrivningen baseras på diskussioner som förts under arbetet med avfallsplanen samt de bakgrundsfakta som presenteras i bilagor till avfallsplanen. 2.1 BEHOV OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ett antal behov och förbättringsområden har identifierats utifrån bl.a. nulägesanalys, samråd och diskussioner i kommunernas styr- och projektgrupp. Förbättringsområdena berörs på olika sätt av framtagna mål och åtgärder. Strategiskt viktiga områden där behovet av åtgärder bedömts vara särskilt stort är: Insamling och biologisk behandling av matavfall Insamling av grovavfall Insamling av förpackningar och tidningar Information och kommunikation 2.2 STRATEGI FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KOMMUNERNA Avfallsplanen anger Nyköpings och Oxelösunds kommuners mål och åtgärder för att bl.a. minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt. Kommunernas strategi för att nå uppställda mål är att utifrån de prioriteringar som anges i EU:s avfallshierarki och som lyfts fram i den nationella avfallsplanen, genomföra åtgärder i samverkan mellan kommunerna och med olika organisationer och med lokala föreskrifter, kommunikation, miljöstyrande taxor och tillsyn som verktyg. Genom att underlätta för hushåll och verksamheter att sortera och lämna sitt avfall på ett miljöriktigt sätt ( Det ska vara lätt att göra rätt ) och att föregå med gott exempel avseende avfallshanteringen i egna verksamheter kan kommunerna förbättra förutsättningarna för att målen ska kunna nås. 2.3 MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN De mål som presenteras har av Nyköpings och Oxelösunds kommuner identifierats som högst prioriterade och ansluter till: Den nationella avfallsplanen De nationella miljökvalitetsmålen 1 Sveriges ekokommuners fyra hållbarhetsprinciper Lokala mål i Nyköpings och Oxelösunds kommuner Den tidigare avfallsplanen för Nyköpings och Oxelösunds kommuner Identifierade behov och förbättringsområden De åtgärder från tidigare avfallsplan som fortfarande bedömts vara aktuella har lyfts in i ett nytt åtgärdsprogram utifrån uppställda mål. Sedan mål och åtgärder i denna avfallsplan togs fram har regeringen presenterat en utredning om ansvarsförhållanden inom avfallsområdet i Sverige. Om de förändringar som utredningen föreslår realiseras behöver Nyköpings och Oxelösunds kommuner ta ställning i ett flertal frågor. Detta gäller bland annat frågor om organisation, insamlingssystem samt 1 Inklusive nya etappmål som beslutats våren (30)

8 avfallshanteringens ekonomi och finansiering. Genomförandet av flera av avfallsplanens åtgärder kan därmed komma att påverkas och avfallsplanen behöva kompletteras med nya åtgärder. Utredningens förslag beskrivs kortfattat i Bilaga 4. Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen i kommunerna är: Kommunerna ska ha rådighet över målen Målen ska vara en del av det strategiska miljöarbetet i kommunerna Genom dialog med olika aktörer har kommunerna även möjlighet att påverka avfallsslag som man själv inte råder över - såsom industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar - vilket kan bidra till uppfyllelsen av avfallsplanens mål. Målstrukturen innefattar fyra prioriterade områden: 1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Minskad miljöbelastning 3. Ökad återvinning 4. Människan i fokus Inriktningsmål har formulerats till respektive prioriterat område och till varje inriktningsmål hör ett antal mätbara mål. Till de mätbara målen hör övergripande åtgärder. Målstrukturen kan beskrivas enligt följande: Inriktningsmål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunerna. Detta mål har sikte på 2020 och ska vara vägledande för såväl kommunerna som invånare och företag som producerar avfall. Mätbart mål. Anger på en mer konkret nivå vad som ska uppnås. Målet ska vara direkt mätbart eller i annat fall kan genomförande av de åtgärder som föreslagits med koppling till målet vara ett mått på när målet har uppnåtts. Genom de mätbara målen kan de kommunala organisationerna och närmast berörda förvaltningar eller kommunala bolag följa upp att arbetet med utveckling av avfallshanteringen i kommunerna ligger i linje med avfallsplanens inriktning. De mätbara målen ska av kommunstyrelsen och ansvariga nämnder lyftas upp och arbetas in i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. Därefter bryts målen ned i internöverenskommelser och planer för respektive förvaltning eller bolag. Åtgärder. Åtgärderna, som är formulerade på ett övergripande sätt, ska arbetas in och konkretiseras i ansvarig förvaltnings eller bolags plan och budget genom detaljerade aktiviteter. Ansvaret för genomförande av åtgärderna framgår av åtgärdsprogrammet. Utvärdering av mål- och åtgärdsuppfyllanden ska stämmas av årligen på ett strukturerat sätt. Organisation för uppföljning och utvärdering beskrivs i kapitel 2.5. Åtgärderna ska genomföras i den takt som är nödvändig för att uppställda mål ska kunna nås. I det följande presenteras mål för de fyra prioriterade områdena Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Inriktningsmål 1 Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. Förhållandet mellan konsumtion och avfallsmängder förändras genom miljömedvetna val. 8(30)

9 Mätbara mål 1.1 År 2015 ska mängden matsvinn från kommunernas egna eller upphandlade kök ha minskat med 20% jämfört med år Medvetenheten om sambandet konsumtion - avfallshantering miljöpåverkan ska öka. År 2016 ska andelen invånare som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre mängd avfall ha ökat med minst 10% jämfört med År 2015 ska mängden avfall till återanvändning via återvinningscentralerna ha ökat med 20% jämfört med år År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med 10% jämfört med år Minskad miljöbelastning Inriktningsmål 2 Avfallets farlighet minskar och hanteringen av farligt avfall 6 säkras. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Miljöbelastningen från avfallshanteringssystemet minskar. Mätbara mål 2.1 År 2016 ska hushållens möjligheter att lämna sitt farliga avfall ha förbättrats så att minst 90% av hushållen anser sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som hushållen slänger ha minskat jämfört med år År 2015 ska 100% av verksamheter med regelbunden kommunal tillsyn enligt miljöbalken ha haft tillsyn Senast år 2013 ska riskklassningen av nedlagda deponier ha utförts och senast år 2014 ska tillhörande åtgärds- och kontrollprogram tas fram År 2015 ska den årliga förbrukningen av fossila bränslen från de avfallsfordon som hämtar kärl- och säckavfall ha minskat jämfört med år Mäts genom plockanalyser av insamlat avfall eller stickprovsundersökningar i utvalda verksamheter. I målet ingår tallriksvinn och produktionssvinn från både produktions- och mottagningskök inom skolor/förskolor och äldreomsorg exkl. hemtjänst och privata äldreboenden. 3 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik, och genom att följa trenden mängden avfall (kg)/invånare, t.ex. via Kommuners kvalitet i korthet 4 Det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter för återanvändning. Idag finns möjligheten enbart på ÅVC Lennings väg. 5 Mäts genom plockanalyser av kärl- och säckavfall och grovavfall 6 Inkluderar impregnerat trä, asbest, elavfall och småkemikalier från hushåll 7 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik 8 Förekomsten av batterier och elavfall ska minska och övrigt farligt avfall ska inte förekomma i kärloch säckavfall samt grovavfall. Mäts genom insamlingsstatistik och plockanalyser 9 Med ett tillsynsintervall på 4 år och med start 2012 har alla verksamheter fått besök t.o.m Riskklassning ska ske enligt MIFO 11 Mäts utifrån transportörernas uppgifter om förbrukning av olika typer av drivmedel vid insamling av kärl- och säckavfall (restavfall, matavfall) i kommunerna 9(30)

10 2.3.3 Ökad återvinning Inriktningsmål 3 Hushåll och verksamheter sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling 12. Återvinningen av material och näringsämnen ökar. Mätbara mål 3.1 År 2015 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara År 2015 ska hushållen sortera ut minst 80% av alla tidningar och förpackningar och lämna dessa till återvinning År 2015 ska minst 95% av grovavfallet som samlas in via återvinningscentraler och i övrig grovavfallshantering återvinnas Senast år 2015 ska kommunernas samtliga verksamheter och kommunala bolag källsortera matavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall År 2015 ska minst 20% av mängden icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshults avfallsanläggning återanvändas eller materialåtervinnas År 2015 ska minst 60% av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark Människan i fokus Inriktningsmål 4 Insamlingssystemet präglas av service, nytta för medborgaren och omtanke om människan. Estetiskt tilltalande lösningar med god tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar för att uppnå samhällets mål på avfallsområdet. Det ska vara lätt att göra rätt! Mätbara mål 4.1 År 2016 ska 85% av hushållen vara nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall År 2013 ska arbetsmiljön vid insamling av hushållsavfall ha kartlagts och prioriterade arbetsmiljöproblem åtgärdats genom kommunens eller fastighetsägarens försorg Återvinning för en hållbar utveckling innebär t.ex. att plastförpackningar materialåtervinns istället för energiåtervinning 13 Mäts utifrån teoretisk beräkning av total mängd matavfall, insamlingsstatistik och plockanalyser. Plockanalyserna kan indikera potential för ytterligare insamling av matavfall 14 Mäts genom plockanalyser och statistik från FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) 15 Avser andelen grovavfall till material- eller energiåtervinning i relation till den totala mängden grovavfall. Mäts genom vågstatistik och plockanalyser av grovavfall 16 Inbegriper t.ex. lunchrum, fastighetsskötsel, konferensrum, kontorsverksamhet. Mäts genom fråga till verksamhets- och divisionschefer. 17 Exempel på avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas är rena massor, betong, gips, skrot och hela byggnadsdelar. I målet ingår användning av avfall som fyllning vid återställande av mark eller landskapsuppbyggnad där andra material ersätts. Avfall som energiåtervinns ingår ej. En stor del av icke-farligt bygg- och rivningsavfall sorteras ut vid källan och nyttiggörs genom andra aktörer än kommunerna. Icke-farligt bygg- och rivningsavfall som lämnas till Björshult är i stor utsträckning sådant avfall som återstår efter källsortering. Målnivån i detta mål är därför lägre än den nationella. 18 Sker via spridning av kvalitetssäkrat slam från reningsverken 19 Mäts genom kundenkäter, t.ex. Kritik på teknik 20 Specifika arbetsmiljökrav finns som berör bl.a. slamtömning av enskilda avlopp 10(30)

11 4.3 År 2015 ska nedskräpningen i tätortsmiljön, i naturen och längs vägar samt på avlämningsplatser för avfall minskat jämfört med år Nedskräpning i tätortsmiljön kan mätas t.ex. med hjälp av den modell som SCB har tagit fram i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Nedskräpning på övriga platser kan följas upp utifrån antalet nedskräpningsärenden som anmälts till kommunernas tillsynsmyndigheter. Föreslaget nationellt mål om nedskräpning innefattar en procentsats, vilket inte bedöms vara relevant i detta fall då senast genomförda lokala mätning i stadsmiljön i Nyköping visar på mycket låga nivåer. 11(30)

12 2.4 ÅTGÄRDER I följande avsnitt presenteras övergripande åtgärder för att uppnå målen. För varje åtgärd anges vilken eller vilka divisioner, verksamheter, förvaltningar eller bolag som ansvarar för genomförande av åtgärden. För varje åtgärd anges även ansvarig politisk organisation. Följande förkortningar används i åtgärdsprogrammet (Tabell 1): Nyköpings kommun: BTN Bygg- och tekniknämnden EA Ekonomiavdelningen MN Miljönämnden ME Miljöenheten KFN Kultur- och fritidsnämnden KS Kommunstyrelsen SB Samhällsbyggnad TD Tekniska divisionen Oxelösunds kommun: OEAB Oxelö Energi AB KBAB Kustbostäder AB MSF Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen MSN Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden UN Utbildningsnämnden UF Utbildningsförvaltningen VON Vård- och omsorgsnämnden KS Kommunstyrelsen KSF Kommunstyrelseförvaltningen Åtgärderna är tematiskt grupperade efter åtgärdsområden. Resursbehovet för genomförande av åtgärderna uttrycks som låg, måttlig eller hög kostnad och kommenteras vid behov, se Tabell 1. Med låga kostnader avses i huvudsak kostnader som normalt ryms inom ramen för normal budgetnivå hos aktuell division, verksamhet, förvaltning eller bolag. Med måttliga till höga kostnader avses kostnader till följd av investeringar, personalförstärkningar eller andra verksamhetsförändringar som innebär att ansvarig organisation måste få förstärkning alternativt genomföra omprioriteringar. Kostnaderna för planerade åtgärder beräknas inom ramen för den årliga budgetprocessen. 12(30)

13 Tabell 1 Åtgärdsprogram Åtgärd År Ansvarig avd. Upphandling Vid kommunala inköp/upphandlingar sträva efter minskade avfallsmängder genom att beakta möjligheter till källsortering och avfallsminimerande lösningar Renhållningstaxa Revidera renhållningstaxan mot en mer miljöstyrande taxa så att avfallsminimering, källsortering, insamling av matavfall premieras Fysisk planering Vid planering för ny bebyggelse utforma avfallshantering i samråd med den kommunala avfallsorganisationen. 22 Matsvinn Mäta matsvinn i både produktions- och mottagningskök 2 ggr/år på bestämda veckor. 23 Mätningar ska göras i alla produktions- och mottagningskök, både de som drivs i egen regi och av entreprenör Genomföra aktiviteter i förskola, skola och äldreomsorg för att öka medvetenheten om matsvinn 24. Återanvändning Samarbeta med organisationer för att ge möjligheten att lämna avfall t.ex. prylar och textilier till återanvändning på ÅVC 25 Nyköping Ansvarig politisk org. Nyköping Ansvarig avd. Oxelösund Ansvarig politisk org. Oxelösund Kostnad Mål Löpande EA KS KSF KS Låg TD BTN OEAB KS Låg 3.1 Löpande SB BTN MSF MSN Låg 3.2, 4.1 Löpande Social omsorg KS MSF UF Vård och omsorg 2013 Respektive verksamhet Lågmåttlig KS Respektive verksamhet KS UN VON KS Låg 1.1 TD BTN OEAB KS Låg 1.3, 1.4, Enligt nya Plan- och Bygglagen (PBL) har avfallshantering getts en mer framträdande roll. För att kunna svara upp mot gällande krav kan olika typer av utredningar behöva göras där avfallsorganisationens kunskaper och perspektiv kan vara av avgörande betydelse. 23 Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning (inkl. måltidsleverantörer). Rektorer/enhetschefer (förskola, skola, äldreomsorg) för verksamheter med kök/mathantering i egen regi bör delta i arbetet 24 T.ex. avfallsminimeringstävlingar, förslagslåda om matsvinn, matlagningsövningar och projektarbeten. Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning 13(30)

14 Åtgärd År Ansvarig avd. Ansvarig Ansvarig avd. Ansvarig Kostnad Mål Nyköping politisk org. Nyköping Oxelösund politisk org. Oxelösund Utreda möjligheten till återbruk/kretsloppspark TD BTN OEAB KS Låg 1.3 Hantering av kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar Tillsyn av återvinningsstationer för förpackningar och tidningar rörande t.ex. nedskräpning Se över tillgängligheten av ÅVS, innefattande lokalisering samt kommunikation med FTI rörande tömningsbehov, städning och teknisk standard 2013 Löpande SB MN MSF MSN Låg 3.2, TD BTN MSF KS Låg 3.2, KBAB MSN 4.1 Förbättra möjligheten till sortering i skärgårdar, OEAB KS Låg 3.2, hamnar, badplatser, större evenemang etc TD BTN KS 4.1 Ta fram ett koncept för källsortering för kommunala verksamheter och bolag TD BTN OEAB KS Låg 3.4 Utreda möjligheten till och behovet av fastighetsnära insamling av förpackningar och kommunernas eventuella roll i hanteringen. 29 Samtliga kommunala verksamheter och bolag inför källsortering enligt framtaget koncept 2013 TD BTN MSF OEAB 2015 Samtliga kommunala verksamheter och bolag KS Samtliga kommunala verksamheter och bolag KS Låg 3.2 KS Måttlig 3.4 Inventera hämtställen med dålig arbetsmiljö och TD BTN OEAB KS Låg 4.2 informera fastighetsägarna om gällande krav Åtgärda prioriterade arbetsmiljöproblem genom kommunens eller fastighetsägarens försorg TD KS OEAB KS Måttlig Samarbetet kan exempelvis bestå i att upplåta plats för containrar för återanvändbart avfall, gemensamma informationskampanjer, erfarenhetsutbyte eller genomförande av gemensamma projekt 26 Av liknande modell som i Göteborg, med reparation av trasiga produkter och försäljning av återanvänt avfall 27 Exempel på förbättringar kan vara fler avlämningsplatser, behållare för fler avfallsslag, bättre städning eller tydligare skyltning 28 Konceptet ska kunna tillämpas av olika funktioner inom kommunerna och innefatta t.ex. sorteringsanvisningar, typ av fraktioner, förslag på lämpliga behållare och förslag på skyltning. Konceptet innefattar framtagande av ett skriftligt material samt muntlig rådgivning 29 Åtgärden ansluter till avfallsplanens strategi Det ska vara lätt att göra rätt med syfte att öka utsorteringen av återvinningsbart avfall. 30 Inventeringen innefattar arbetsmiljöaspekter på samtliga hämtställen i hushåll och verksamheter där kommunerna ansvarar för insamlingen. Inventeringen ska utmynna i ett åtgärdsprogram med prioriteringar och utpekade ansvar 14(30)

15 Åtgärd År Ansvarig avd. Nyköping Ansvarig politisk org. Nyköping Ansvarig avd. Oxelösund Ansvarig politisk org. Oxelösund Kostnad Mål Hantering av farligt avfall Förbättra möjligheterna till att lämna farligt avfall 2014 TD BTN OEAB KS Måttlig 2.1, 2.2, (FA) Vid upprättande av tillsynsplan särskilt beakta Löpande SB MN MSF MSN Låg 2.3 hantering av FA Avfallsanläggningar Riskklassa nedlagda deponier enligt MIFO TD KS KS KS Måttlig -hög 2.4 Upprätta åtgärds- och kontrollprogram för nedlagda deponier Ta fram en avslutningsplan för befintlig deponi på Björshults avfallsanläggning Utveckla och förbättra sorteringen av inkommande bygg- och rivningsavfall på Björshults avfallsanläggning Transporter Ställa krav i upphandling på icke-fossila bränslen vid insamling och transport av avfall 2014 TD KS KS KS Måttlig TD BTN - - Måttlig 2.4 Löpande TD BTN KS - - Måttlig 3.5 Löpande EA KS KSF KS Måttlig 2.5 Införa nytt ruttplaneringssystem i Nyköping 2014 TD KS - - Hög 2.5, 4.1 Uppföljning av sparsam körning avseende både Löpande TD BTN OEAB KS Låg 2.5 egna och entreprenörers chaufförer 34 KS Hantering av grovavfall Utreda och införa alternativ till obemannade grovavfallsflak i Nyköping TD BTN KS - - Hög 3.3 Förbättra servicen vid ÅVC 35 Löpande TD BTN OEAB KS Måttlighög 1.3, 3.3, Exempel på åtgärder kan vara utbyte av behållare, flytt av behållare, komplettering med lyfthjälpmedel, åtgärder avseende mark-/golvbeläggning eller ombyggnation. Kommunen är en fastighetsägare. 32 Exempel på förbättringar kan vara fler avlämningsplatser för vissa typer av farligt avfall, ökade öppettider på ÅVC eller införande av fastighetsnära insamling 33 Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO 34 Uppföljning kan t.ex. göras med hjälp av enkäter till chaufförer eller utifrån bränsleförbrukning (liter/mil) med beaktande av hämtningsförhållanden 35 T.ex. genom utökade öppettider, ökad bemanning, utbildning av personal, tekniska åtgärder, förbättrad kvalitetskänsla 15(30)

16 Åtgärd År Ansvarig avd. Slam och latrin Verka för nyttiggörande av slam på åkermark genom REVAQ-certifiering Förbättra möjligheten till latrintömning för fritidsbåtar och campinggäster, i samarbete med andra aktörer, genom fler tömningsplatser för latrinbehållare Nedskräpning Föra statistik på antalet städinsatser på nedskräpning av t.ex. grovavfall i naturen Genomföra den årliga kampanjen Skräpplockardagen som anordnas av Håll Sverige Rent Nyköping Ansvarig politisk org. Nyköping Ansvarig avd. Oxelösund Ansvarig politisk org. Oxelösund Kostnad Mål TD BTN OEAB KS Måttlig TD BTN KFN OEAB KS Måttlig 3.6 Löpande TD BTN KBAB MSN Låg 4.3 Årligen TD BTN KBAB MSN Låg 4.3 Vidta åtgärder mot nedskräpning 37 Löpande TD BTN KBAB MSN Låg 4.3 Genomföra undersökning om nedskräpning i Årligen, TD BTN KBAB MSN Måttlig 4.3 tätortsmiljön enligt SCB s modell initialt Kvalitet och uppföljning Förbättra rutiner för kvalitetssäkring av matavfall i insamlingsledet 38 Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.1 Genomföra kundenkäter avseende t.ex. kunskap om källsortering, beteenden och kundnöjdhet Genomföra plockanalyser av t.ex. matavfall och brännbart kärl- och säckavfall från hushåll och verksamheter samt olika fraktioner av grovavfall från ÅVC 2013, , 2015 TD BTN OEAB KS Måttlig 1.2, 2.1, 4.1 TD BTN OEAB KS Måttlig 1.1,1.4, 2.2,3.1, 3.2, 3.3 Information Bevaka och delta i nationella/regionala informationskampanjer Löpande TD BTN OEAB KS Lågmåttlig 39 Samtlig a 36 Avser aktivt förberedande för certifiering 37 T.ex. fler askkoppar, papperskorgar och hundlatrinbehållare på offentliga platser 38 Exempel på rutiner kan vara okulär-besiktning av avfall i matavfallsbehållare, återkoppling till fastighetsägare, kontroll av leveranser på Björshult och plockanalyser 39 Exempelvis via Avfall Sveriges kampanjer samt genom samarbete med andra verksamheter/aktörer 16(30)

17 Åtgärd År Ansvarig avd. Framtagande av en målgruppsanpassad kommunikationsplan för avfallsplanens genomförande 40 Ansvarig politisk org. Nyköping Ansvarig avd. Ansvarig politisk org. Oxelösund Kostnad Mål Nyköping Oxelösund 2012 TD BTN OEAB KS Låg Samtlig a TD BTN OEAB KS Låg Samtlig a KS Mat- och KS Låg 1.1 städservice Informera hushållen om sambandet konsumtion Löpande TD BTN OEAB KS Låg 1.2 avfall miljö Informera om återanvändning av textil Löpande TD BTN OEAB KS Låg 1.4 Informera om FA och hur det ska hanteras Löpande TD BTN OEAB KS MSN Låg 2.1, 2.2, Framtagande av en populärversion av avfallsplanen Informera måltidsleverantörer samt kockar och Löpande Specialistfunktionen/Social mottagningspersonal i kommunal regi om matsvinn 41 omsorg 4.1 Målgruppsanpassad information om hantering av FA, baserad på erfarenheter från utförd tillsyn Löpande ME MN MSF MSN Låg 2.3, 4.1 Information till hushåll/ fastighetsägare och verksamheter rörande praktiska råd och nyttan med insamling av matavfall, förpackningar och tidningar Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.1, 3.2, 4.1 Information till anställda inom kommunen och dess TD BTN OEAB KS Låg 3.4 bolag rörande hur man källsorterar 2015 Informera företag/verksamheter om sortering vid Löpande TD BTN OEAB KS Låg 3.5 källan Utbilda personal i kundbemötande 42 Löpande TD KS OEAB KS Låg 4.1 Information rörande nedskräpning till hushåll/ fastighetsägare, medborgare, skolor och andra verksamheter Löpande Gata/park/ham n BTN Gata/park, KBAB MSN Låg Kommunikationsplanen ska innefatta information om själva planen, de informationsinsatser som ingår i planens genomförande samt återkoppling om resultatet av genomförda åtgärder. I informationen ska hänsyn tas till förutsättningarna i respektive kommun. Exempel på målgrupper kan vara hushåll i olika boendeformer, nyinflyttade, olika språkgrupper och olika typer av verksamheter 41 Bl.a. informera om konkreta åtgärder som kan vidtas för att minska matsvinnet och resultatet av mätningarna. Med mottagningspersonal avses kommunalanställd personal som tar emot mat från måltidsleverantör och kök i kommunal regi. Kostansvarig i respektive kommun ansvarar för samordning och uppföljning (inkl. måltidsleverantörer). 42 Utbildningen ska innefatta personal med kundkontakter, t.ex. kundtjänst, ÅVC-personal, driftpersonal vid Björshult och chaufförer 17(30)

18 2.5 FORTSATT PLANERINGSPROCESS OCH UPPFÖLJNING Denna avfallsplan är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet. Avfallsplanen fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun. Uppföljning, och vid behov revidering, av avfallsplanens mål och åtgärder ska ske regelbundet i respektive kommun. Uppföljning och utvärdering sker årligen och revidering av hela avfallsplanen påbörjas senast Vid sidan av avfallsplanen finns även andra styrdokument, som ska beaktas i avfallsplanearbetet. I det fortlöpande avfallsplanearbetet kommer representanter från olika verksamheter inom kommunerna att vara delaktiga. Dialog kan även ske med olika externa intressentgrupper vid behov. Avfallsplanen blir därmed ett levande dokument och avfallsplaneringen sker som en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning, och vid behov revidering, inför den årliga budgetprocessen. Avfallsplanen utformas på ett sätt som förenklar ajourhållning och finns tillgänglig i en form som underlättar allmänhetens deltagande i processen. Ett exempel på detta är att mål och åtgärder har fått en mer framskjuten plats i dokumentet medan bakgrundsmaterial och fakta har samlats i bilagor. Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig för företag och allmänheten på kommunernas hemsidor. Uppdaterade faktaunderlag, såsom uppgifter om avfallsmängder inom kommunalt renhållningsansvar och producentansvar samt eventuella förändringar av avfallshanteringen i kommunerna, kommer att sammanställas årligen i samband med uppföljning av mål och åtgärder. En arbetsgrupp i respektive kommun med tjänstemän från de förvaltningar och bolag som ansvarar för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram ska genomföra den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Renhållningen i Nyköping respektive Oxelö Energi AB i Oxelösund är sammankallande i arbetet. Uppföljningen ska dokumenteras i en uppföljningsrapport som presenteras för kommunstyrelsen i båda kommunerna och distribueras till ansvariga för olika åtgärder enligt avfallsplanens åtgärdsprogram. 18(30)

19 3 FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER OCH BEHANDLINGSBEHOV I följande kapitel presenteras en bedömning av framtida behov av och möjligheter till avfallsbehandling, viktiga utvecklingstendenser samt en prognos för omhändertagande av avfall från Nyköpings och Oxelösunds kommuner fram till avstämningsåret 2016 baserat på avfallsplanens mål och åtgärder 43. Prognosen fokuserar på avfall som omfattas av kommunalt ansvar samt i relevanta delar även avfall som omfattas av producentansvar. Resonemang förs även om industrins avfall. 3.1 MÖJLIGT FRAMTIDA OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Som framgår av nulägesbeskrivningen i Bilaga 1 omhändertas i dagsläget ca 54% av hushållsavfallet (exkl. slam) genom förbränning med energiutvinning. Enligt EU s avfallshierarki bör materialåtervinning eller biologisk återvinning prioriteras framför annat omhändertagande. Delar av det avfall som kan förbrännas och i viss mån även det avfall som deponeras bedöms kunna nyttiggöras genom materialåtervinning eller biologisk återvinning. Detta förutsätter ökad sortering vid källan, vid återvinningscentraler eller central sortering av främst papper, kartong och metaller. Generellt gäller att hushållens och företagens agerande är avgörande för hur väl sorteringen fungerar och i vilken utsträckning avfall kan omhändertas på annat sätt än genom förbränning eller deponering. Kommunikation med hushåll och företag är mycket viktig för att nå önskat resultat. Utsorteringen av fraktioner för biologisk återvinning, material- och i viss mån energiåtervinning samt insamling av farligt avfall förväntas kunna utvecklas. Nedan följer några exempel: Mängden grovavfall till energiutvinning och deponering kan komma att minska till förmån för materialåtervinning och kompostering. Omfattningen av återvinningen av grovavfall beror bl.a. på hur väl hushållen sorterar vid återvinningscentralerna, avvecklingen av obemannad mottagning av grovavfall samt hur stora mängder som sorteras ut genom central sortering på Björshult. Erfarenheter från plockanalyser i svenska kommuner visar att det brännbara kärl- och säckavfallet innehåller stora mängder förpackningar och tidningar. Ingen analys har dock gjorts av sammansättningen på kärl- och säckavfall från Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det kan konstateras att de insamlade mängderna förpackningar och tidningar ligger något över nationella genomsnitt men det bedöms finnas en potential till ökad utsortering och återvinning av dessa fraktioner. Plockanalyser visar även att det brännbara kärl- och säckavfallet innehåller små mängder elavfall och annat farligt avfall, vilket kan förväntas komma att sorteras ut och samlas in separat till följd av förbättrad kommunikation samt förbättrade möjligheter att lämna denna typ av avfall. Potential bedöms finnas att öka de insamlade mängderna matavfall. De separat insamlade mängderna matavfall per invånare i Nyköping och Oxelösund ligger visserligen över det nationella genomsnittet men med tanke på att kommunerna har fullt utbyggda insamlingssystem för matavfall så bedöms de insamlade mängderna komma att öka till följd av avfallsplanens åtgärdsprogram. 43 Avstämningen görs baserat på avfallsstatistik för (30)

20 3.2 UTVECKLINGSTENDENSER Folkmängden i kommunerna visar en uppåtgående trend. Enligt kommunernas prognoser för befolkningsutveckling väntas antalet invånare öka med ca 740 personer/år. Fram till år 2015 skulle detta betyda en befolkningstillväxt från dagens ca invånare till ca invånare eller närmare 6% och till ca eller en ökning med 11% till år Befolkningsutvecklingen i Nyköping och Oxelösund kan antas medföra en ökande avfallsmängd under de närmaste åren och i viss mån behov av förbättrade möjligheter att lämna och sortera avfall vid bl.a. återvinningscentralerna. Under ett antal år och fram till för några år sedan har avfallsmängden nationellt ökat med i storleksordningen 2% per år och på senare år har särskilt grovavfallsmängderna ökat påtagligt, vilket har märkts genom ett ökat tryck på kommunernas återvinningscentraler. Nationellt har dock avfallsmängden per invånare sjunkit de senaste två åren. Exempelvis sjönk avfallsmängden per invånare med 2,7% mellan år 2009 och Det är dock för tidigt att säga om detta är en bestående trend eller en tillfällig variation. Starka ekonomiska intressen på marknaden och fokus på konsumtion av varor och tillväxt i ekonomin riskerar att medföra fortsatt ökande avfallsmängder per invånare. Med tanke på samhällets tydligare fokus på förebyggande åtgärder för att istället minska avfallsmängderna kan ett rimligt antagande vara att den årliga avfallsmängden per invånare åtminstone inte ökar fram till Detta kan vara ett rimligt antagande även fram till Avfallsplanens åtgärder för minskat matsvinn och information om möjligheter till minskade avfallsmängder är viktiga i detta sammanhang liksom Naturvårdsverkets kommande program för förebyggande av avfall och de åtgärder som detta kan förväntas medföra lokalt. I takt med ökande befolkning kan även näringslivet förväntas utvecklas med bl.a. fler arbetstillfällen. Detta kan också antas medföra ökande avfallsmängder från industrier och andra verksamheter. En stor del av detta avfall omfattas inte av kommunalt renhållningsansvar men genom att företag kan lämna avfall till Björshults avfallsanläggning kan tillförseln av avfall från industrier och verksamheter till kommunernas anläggningar väntas öka fram till 2015 och även fortsättningsvis. Samtidigt finns en tydlig trend mot en växande tjänstesektor, vilket innebär att mängden avfall från tillverkningsindustrin kan förväntas vara någorlunda stabil under planperioden. Kommunen som fastighetsägare och verksamhetsutövare i olika typer av verksamheter kan på olika sätt föregå med gott exempel och inspirera andra verksamheter att utveckla sin källsortering och arbeta för minskade avfallsmängder. Det kan konstateras att mängden industriavfall, bygg- och rivningsavfall etc. i hög grad är beroende av konjunkturen. Till följd av ökad sortering av såväl industriavfall som bygg- och rivningsavfall kan andelen utsorterat avfall från dessa kategorier förväntas öka. De avfallsflöden som i dagsläget omhändertas på annat sätt än genom kommunernas hantering förutsätts även fortsättningsvis hanteras vid sidan av de kommunala systemen, då det för dessa flöden bedöms finnas ett etablerat omhändertagande. Detta gäller exempelvis SSAB i Oxelösund, vars avfallsmängder i hög grad är beroende av den globala efterfrågan på stål. Kommunerna bör dock ha kunskap om aktuella flöden och tillgänglig behandlingskapacitet samt en beredskap för ökande mängder och förändrat omhändertagande av de avfallsslag som inte omfattas av kommunalt ansvar. Mängden farligt avfall från industrier och bygg- och anläggningsverksamhet m.m. kan komma att öka. Skälen till detta är främst att trenden är att allt mer avfall definieras som farligt avfall och att byggnation kan kräva sanering av förorenade områden som 20(30)

21 genererar förorenade massor som måste behandlas. Ökningen av mängden farligt avfall från industrier kan motverkas av företagens interna miljöarbete som bidrar till miljöanpassning av produktionen. 3.3 PROGNOS FÖR FRAMTIDA AVFALLSMÄNGDER I det följande redovisas översiktligt en prognos för utvecklingen av avfallets mängd och fördelning på fraktioner fram till avstämningsåret Prognosen baseras på nuvarande avfallsmängder (2010), förväntad befolknings- och näringslivsutveckling samt en bedömning av hur avfallet kommer att fördelas på fraktioner till följd av genomförande av åtgärder enligt denna avfallsplan. Prognosen fokuserar på det avfall som hanteras genom kommunerna samt producentansvarsmaterial. Med utgångspunkt från kommunernas bedömning av utvecklingen av befolkning och näringsliv samt nationella erfarenheter angående förändringar av avfallsmängden per invånare kan de totala hushållsavfallsmängderna inklusive producentansvarsavfall men exkl. slam i kommunerna förväntas öka med drygt 5% fram till 2015 (ca ton) jämfört med 2010 (ca ton). Den bedömda ökningen är något osäker utifrån bl.a. hur avfallsproduktionen per invånare i praktiken kommer att utvecklas och hur stor effekt avfallsminimerande åtgärder kommer att ge. Hur avfallsmängderna kommer att utvecklas efter 2015 kan bedömas först efter att mål och åtgärder i avfallsplanen stämts av och eventuella nya målnivåer fastställts. Insamlad mängd, ton År 2010 År Materialåtervinning Biologisk återvinning Förbränning Deponering Annan behandling Figur 1 Hushållsavfallsmängder från Nyköping och Oxelösund. Insamlat 2010 och prognos för 2015 ungefärligen fördelat på olika behandlingsmetoder, ton. Annan behandling avser elavfall. Den totala ökningen av avfallsmängden i kombination med genomförande av åtgärder enligt kapitel 2.4 i denna avfallsplan bedöms kunna resultera i ett omhändertagande av avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar enligt Tabell 2. Avfall som omfattas av producentansvar tillkommer enligt Tabell 3. 21(30)

22 Tabell 2 Översiktlig prognos för avfallsmängder (ton) som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och som hanteras genom Nyköpings och Oxelösunds kommuner år Inom parentes redovisas mängderna 2010 enligt Bilaga 1. Material återvinning Biologisk återvinning Förbränning med energiutvinning Deponering Totalt Kärl- och säckavfall 3300 (1990) (11990) (13980) Grovavfall (1370) Trädgårdsavfall 2600 (2100) 6000 (4990) 700 (2230) 8400 (8590) 2200 (1770) 4800 (3870) Latrinavfall 17 (16) 17 (16) Slam 45 - (-) - (-) Farligt avfall 400 (380) 5 (5) 400 (386) Summa: 1700 (1370) 6000 (4110) (19130) 700 (2230) (26840) Förändring % + 43 % - 3 % - 70 % ca 0% Kommentarer Biologisk återvinning avser storskalig behandling av matavfall från hushåll, restauranger och andra verksamheter. Avfall som hemkomposteras ingår således inte i redovisade uppgifter. Mängden slam från enskilda avlopp bedöms minska under perioden från dagens ton, beroende på att Nyköping ska bygga ny vatten- och avloppsledning vid kusten Sjösa-Vålarö. Mängden avfall till förbränning bedöms minska trots ökande befolkning. Detta förklaras till stor del av ökad utsortering av matavfall enligt Tabell 2 samt förpackningar och tidningar enligt Tabell 3. Deponerad mängd grovavfall skulle kunna minska med ca ton, till förmån för bl.a. materialåtervinning. Mängden kärl- och säckavfall samt grovavfall som idag går till förbränning skulle kunna minska med ca 500 ton. Av Tabell 2 framgår att mängden avfall till biologisk återvinning och materialåtervinning till följd av ökad källsortering ökar mest. Ökningarna förklaras av ökad insamling av matavfall och förbättrad sortering på återvinningscentralerna. 44 Grovavfall i form av trädgårdsavfall som lämnas vid ÅVC eller tas emot vid särskilda insamlingsplatser för trädgårdsavfall på landsbygden redovisas på en egen rad 45 Uppgift saknas. 22(30)

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan LUDVIKA KOMMUN Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram UTSTÄLLNINGS- OCH REMISSVERSION

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Vansbro Kommun FÖRORD För varje kommun ska det

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan 2016-2020 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora och mål 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-10-24 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Ludvika kommun Antagen i kommunfullmäktige

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Åtgärdsprogram. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Åtgärdsprogram. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora Åtgärdsprogram 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan SMEDJEBACKENS Kommun Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram 2013-2017 FÖRORD För varje

Läs mer

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022

Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Om Uppsala... 3 1.2 Avfallshantering i Uppsala idag... 4 1.3 Avfallshantering i Uppsala i framtiden... 4 2 Övergripande målbild...

Läs mer

Renhållningsordning. Uppsala kommun

Renhållningsordning. Uppsala kommun Renhållningsordning Uppsala kommun 1 Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Om Uppsala... 3 1.2 Avfallshantering i Uppsala idag... 4 1.3 Avfallshantering i Uppsala

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun Förslag till REMISSUTGÅVA Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun LÄSANVISNING Föreliggande avfallsplan har delats in i fem kapitel: Kapitel A är ett inledande kapitel som redogör för bakgrund, syfte

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

Sammanställning av samråd och utställning Renhållningsordning för Vimmerby kommun

Sammanställning av samråd och utställning Renhållningsordning för Vimmerby kommun 1 (10) Sammanställning av samråd och utställning Renhållningsordning för Vimmerby kommun Allmänt Vimmerby Energi & Miljö AB (VEMAB) och Vimmerby kommun har under 2012-2014 tagit fram förslag till ny renhållningsordning.

Läs mer

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 Arbetsdokument 2013-03-01 Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 2(32) Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 2. MÅL 2020 3 3. DELMÅL 2009-2012.. 4 3.1. Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna 4 3.2. Danderyds

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige HUTs nätverksträff för förebyggande Åsa Lindskog, Avfall Sverige Avfall Sveriges nätverksträff 25/9, 2014 Avfall Sveriges arbete med förebyggande EMA Kampanjen Extra satsning (resursförstärkning, samarbete

Läs mer

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014 10 september 2014 Sammanfattning Avfallsplan 2010 2015 Arbetet med Örnsköldsviks kommuns renhållningsordning där avfallsplanen är en del har ett brett angreppssätt. Syftet är att främja en resurshushållning

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106

2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 2 (14) Inledning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning.

Läs mer

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Måluppföljning... 4 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 10 4.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare

Läs mer

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52 AVFALLSPLAN 2008 2013 ALINGSÅS KOMMUN Beslutad av KF 2009 02 25 52 1 INLEDNING... 3 1.1 RENHÅLLNINGSORDNING... 3 1.2 AVFALLSPLAN... 3 1.3 ALINGSÅS KOMMUN... 4 1.3.1 Beskrivning av kommunen... 4 1.3.2 Kommunal

Läs mer

Förslag till. Avfallsplan

Förslag till. Avfallsplan Förslag till Avfallsplan Avfallsplan Knivsta kommun 1 Inledning Avfall är kopplat till vad och hur mycket som konsumeras. Med en ökad konsumtion i samhället kan man förvänta sig att även mängden avfall

Läs mer

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike?

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike? Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike? En jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska länder Jörgen Leander, Miljö- och projekteringsbyrån AB 1 Miljö-

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Styrdokument: Kommunal avfallsplan Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Gäller för: samtliga nämnder Dokumentansvarig: Teknisk chef Reviderad:- Dnr : SBN2015/312 Förslag till Bollebygds kommuns

Läs mer

Avfallsplan för Stockholm 2013 2016

Avfallsplan för Stockholm 2013 2016 renhållningsordning för Stockholms kommun Avfallsplan för Stockholm 2013 2016 på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/avfallsplan Antagen den 18 februari 2013 2 förord Stockholm växer som

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret. Avfallsplan. Södertälje kommun 2015 2020. Samrådshandling 2013-11-28

Samhällsbyggnadskontoret. Avfallsplan. Södertälje kommun 2015 2020. Samrådshandling 2013-11-28 Samhällsbyggnadskontoret Avfallsplan Södertälje kommun 2015 2020 Samrådshandling 2013-11-28 INNEHÅLL Inledning... 3 Avfallstrappan... 4 Förutsättningar för Södertälje kommun... 4 Avfallshantering i Södertälje

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun 1(10) TJÄNSTEMANNAUTLÅTANDE 2016-04-15 Handläggare: Mattias Andersson Telefon: 0176-713 55 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till: Teknik- och klimatnämndens arbetsutskott Insamlingssystem

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:15 Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN 1103-4092 Förord I denna rapport presenteras resultatet av en jämförande studie av avfallshanteringen i några europeiska

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Regional kretsloppsplan

Regional kretsloppsplan Regional kretsloppsplan FÖRORD 4 INLEDNING 5 Varför en regional kretsloppsplan? 5 Vad tycker regionen är viktigt? 6 Regional enkätundersökning 6 Kommunala workshopar 8 Sysavs strategiska agenda 9 Barnperspektivet

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen

Läs mer

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Vårt datum 2008-05-14 Vår referens Boden, Charlotta Lindberg Plockanalys Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Grontmij AB Besöksadress Norrbottensvägen 2 E-post charlotta.lindberg@grontmij.se Norrbottensvägen

Läs mer

Datum Ärende 2014-04-28 VA-2014-211. Avfallsplan 2013. 85 reviderad avfallsplan 2013-2016. Diarienummer: KS 2014/0180

Datum Ärende 2014-04-28 VA-2014-211. Avfallsplan 2013. 85 reviderad avfallsplan 2013-2016. Diarienummer: KS 2014/0180 Datum Ärende 2014-04-28 VA-2014-211 Avfallsplan 2013 85 reviderad avfallsplan 2013-2016 Diarienummer: KS 2014/0180 2 Avfallsplanen består av följande delar: Plandel Mål, strategier & åtgärder Bilagor till

Läs mer

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-11-14 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Kävlinge kommun. En renhållningsordning

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Huvuddokument. Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Huvuddokument. Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17 Avfallsplan för Piteå Kommun 2010 2020 Huvuddokument Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17 Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument som utgörs av föreliggande dokument. Detta dokument beskriver

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun

Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Styrdokument, föreskrifter 2015-06-08 Dnr KS72015:106 Avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige den 14 september 2015 134 Reviderad:

Läs mer

n o r r t a l j e. s e r e n h å l l n i n g s a v d e l n i n g e n

n o r r t a l j e. s e r e n h å l l n i n g s a v d e l n i n g e n Norrtälje kommun Avfallsplan 2012 2015 norrtalje.se renhållningsavdelningen Förord Arbetet med att ta fram avfallsplanen inleddes under hösten 2010. Mål och strategier har tagits fram en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information

Läs mer

Checklista bygg- och rivningsavfall

Checklista bygg- och rivningsavfall BILAGA 4 Checklista vid inspektion av bygg- och rivningsavfall Checklista bygg- och rivningsavfall A. Allmänna uppgifter Kommun Datum 1. Ärendet avser: Rivning Ombyggnation 2. Fastighetsbeteckning 3. BN:s

Läs mer

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING Kommunfullmäktige 2015-xx-xx, x/2015 FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Förord. Leif Lundin, Atkins Sverige AB, har varit projektledare.

Förord. Leif Lundin, Atkins Sverige AB, har varit projektledare. Förord Avfallshanteringen har under senare tid genomgått ett systemskifte. Fokus har växlat från att dumpa sopor på tippar till att arbeta för en god miljö och hushållning med naturresurser. Avfallet hanteras

Läs mer

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken 2014-11-24 Reviderad: 2014-12-02 Erik Moelv Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Krav på tillsynsplan... 3 Grund för prioritering av tillsynsarbete 2015... 4 Budget... 5 Personal och tid för miljöbalkstillsyn...

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Renhållningsordning för Västerviks kommun

Renhållningsordning för Västerviks kommun Renhållningsordning för Västerviks kommun Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering 2015-2020 REMISSVERSION20150316 Sammanfattning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning

Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning Styrprocessen 2017 2016-03-17 Tyresö kommun / 2016-01-27 2 (9) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde renhållning... 3 1.1 Slutsatser

Läs mer

Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN

Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Augusti 2015 FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt 15

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18

från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18 1 Avfallstaxa från och med 2014-03-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-18 2 Innehåll... 1 1 Allmänt... 3 1.1 Principer... 3 1.2 Ansvar... 3 1.3 Avgiftsskyldighet... 3 1.4 Betalning och fakturering...

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV. Leksands kommun HUSHÅLLSAVFALL. Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV. Leksands kommun HUSHÅLLSAVFALL. Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL. Avesta kommun 2015-07-01--

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL. Avesta kommun 2015-07-01-- FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL Avesta kommun 2015-07-01-- FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-21 Dokumentansvarig Fastställd Version 0 Dokumentnamn RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 (10) Innehåll Inledande

Läs mer

Avfallsplan Trelleborgs kommun

Avfallsplan Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen, Trelleborgs kommun. Avfallsplan Trelleborgs kommun Avfallsplan 2011-2015 för Trelleborgs kommun Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,

Läs mer

Avfallsplan 2020 HELSINGBORGS STAD

Avfallsplan 2020 HELSINGBORGS STAD REMISSVERSION Avfallsplan HELSINGBORGS STAD Beslutad av Helsingborgs Kommunfullmäktige 2016-04-xx Gäller från och med 2016-05-xx Sammanfattning Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram 2014-10-13 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle

Läs mer

Föreskrifter om hantering av hushållsavfall

Föreskrifter om hantering av hushållsavfall Kommunala avfallsföreskrifter. Föreskrifter om hantering av hushållsavfall Falu kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-11 11 FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt

Läs mer

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-10-16 Ersätter: 2005-02-17 Gäller fr o m: 2014-11-01 Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun Renhållningsföreskrifterna

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025 YDRE KOMMUN YDRE KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN 2014-2025 A. AVFALLSPLAN UTKAST INFÖR SAMRÅD (BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-06-22) Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND...

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Regionplane- och trafiknämnden

Regionplane- och trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionplane- och trafikkontoret Michael Viehhauser Regionplane- och trafiknämnden Yttrande över Gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg,

Läs mer

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Dnr 2014-265 Version 2014-05-16 Kommunstyrelsen 160315 53 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning. Åtgärdsprogram. Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och Länsstyrelsen Dalarna 2012-10-12

Plan för ökad återvinning och resurshushållning. Åtgärdsprogram. Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och Länsstyrelsen Dalarna 2012-10-12 Plan för ökad återvinning och resurshushållning Åtgärdsprogram Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och Länsstyrelsen Dalarna 2012-10-12 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning Avfallsplan för Årjängs kommun 2007-2011 Sammanfattning Avfallsplanen beskriver hur den framtida avfallshanteringen inom kommunen planeras. Kommunen har under åren 2007 till 2011 fem övergripande mål som

Läs mer

Avfallsplan SÖRAB Kommunikationsplan

Avfallsplan SÖRAB Kommunikationsplan Vårt datum 2007-10-22 Vår referens Leif Lundin Avfallsplan SÖRAB Kommunikationsplan 1. Inledning... 2 2. Varför? Syftet med kommunikationen... 2 3. Vem? Aktörsanalys och samrådsgrupper... 2 Regionala interna

Läs mer