PROJEKTHELHET FÖR UTVECKLING AV FARLEDSINFRASTRUKTUR OCH BESÖKSHAMNARNAS TILLGÄNGLIGHET I KVARKENREGIONEN

Transkript

1 Maxmo Skärgårds Samfällighet STATUSRAPPORT PROJEKTHELHET FÖR UTVECKLING AV FARLEDSINFRASTRUKTUR OCH BESÖKSHAMNARNAS TILLGÄNGLIGHET I KVARKENREGIONEN SYFTE På initiativ av Maxmo Skärgårds samfällighet år 2008 driver Wasa Segelförening och Bergö Fiskargille koordinering av en projekthelhet, i praktiken bestående av ett flertal enskilda delprojekt, vars syfte är att utveckla den österbottniska skärgårdens infrastruktur för långfärdsbåtfarare. Aktörerna har som mål att undersöka, planera och verka för att fastställa planerade farleder och även färdigställa farleder. Projekthelheten syftar till att dels ge samtliga berörda aktörer i Österbotten en gemensam handlingsram för farledsinfrastrukturen och för besökshamnarna och till att även skapa en bestående plattform för gemensamma engagemang. UTMANINGARNA Den österbottningska kusten och den finländska delen av Kvarken är i dagens läge inte tillgänglig för långfärdsbåtar. Behövlig infrastruktur saknas i form av officiellt säkrade allmänna lokala farleder som skulle leda fram till allmänna besöksbryggor vid våra besöksplatser. På den här punkten skiljer sig regionen markant från landets övriga kustregioner. Även fiskeflottans möjligheter begränsas på ett flertal platser på grund av bristande infrastruktur. I Österbottens kustområde är endast Kaskö gästhamn, Mässkär utanför Jakobstad, Tankar och Karleby gästhamn seglingsbara för långfärdsbåtar. Övriga platser saknar allmänna lokala säkrade farleder med tillräckligt seglationsdjup för långfärdsbåtar fram till en allmän gästbrygga till vilken båtfarare anvisas i den officiella gästhamnsboken. Utöver ovan nämnda platser finns endast några få servicehamnar tillgängliga. De båtlag som rör sig interregionalt och mellan Östersjöländerna utgörs till omkring 70 % av segelbåtar och andelen är ökande samtidigt som långfärds-båtflottan stadigt vuxit. De normalstora segelbåtarna byggs idag med fen- och vingkölar, vilket gör att de normalt kräver seglationsdjup på 2,0 2,3 meter i genomsnitt.

2 2 Långfärdsmotorbåtarnas antal har varit minskande p.g.a. de ökade kostnader det inneburit att äga en motorbåt för inter-regionala färder. MÅL Tillgängligheten till skärgårdens besökshamnar bör säkras genom att utveckla ett nätverk av djupsäkrade farleder med officiellt fastställt seglationsdjup på minst 2,4 meter. Erfarenheten har visat att det inte varit idé att marknadsföra Österbottens kust för båtfarare innan strukturen åtgärdats. För att regionen totalt sett skall vara attraktiv för långväga båtfarare krävs förmodligen att ca besöksmål finns tillgängliga för djupgående långfärdsbåtar och för kryssningsbåtar. Det är svårt att tro att en tunnare besökshelhet skulle attrahera långväga gästande att tillbringa en semester i vår region. Därutöver måste de hamnar som betjänar tillfarterna över Kvarken och även från söder och norr göras tillgängliga och trygga. Målet bör av ovanstående orsaker läggas på att utöka infrastrukturen att omfatta ett ändamålsenligt nätverk av säkrade 2,4 meters farleder i farledsklass fem, som leder fram till bryggorna till ett tillräckligt antal besökshamnar, med kompletterande servicehamnar, för att uppnå den kritiska massa av mål och rutter som behövs för att båtlag från andra regioner skall känna för att tillbringa en semester i Kvarken. Normseglationsdjupet är därför satt vid 2,4 meter. Det här betyder att djupen skall vara säkrade med ramstång till 3,2 meter och i skyddade hamnbassänger och kanaler till 3,0 meter för att uppfylla de sk. NAVI-reglerna innefattande förutom seglationsdjupet även centimeters säkerhetsmarginal för allmänna lokala farleder i klass 5. Farlederna skall vara utrustade med den säkerhetsutrustning som krävs enligt reglerna. Det här innebär vanligen 100 millimeters remmare i skyddade vatten och 160 millimeters i öppnare vatten. Det finns även en del populära sammanbindande rutter som bör djupsäkras och ges höjd farledklass. För att emotse kryssningstrafikens, kustfiskeflottans, de något större segelbåtarnas behov och för den ökande flottan segelfartyg, behövs även en sammanbindande djupare nord-sydgående basfarled i den yttre delen av arkipelagen, gärna i klass fyra, med ett seglationsdjup på 3,5 meter De viktigaste överfartshamnarnas tillgänglighet bör tryggas så snart det bara är möjligt. Framförallt gäller detta de besökshamnar som ligger i yttersta havsbandet närmast Sverige. Nämnas bör framförallt Norrskär och Valsörarna, men även Fäliskär och Strömmingsbådan i Rönnskärsarkipelagen. Viktiga överfartshamnar, som ger skydd och trygghet då båtfarare önskar ta sig över längre öppna sträckor, utgörs av de uthamnar som binder samman skärgårdsområden såsom Yttergrunds fyrhamn och Kilhamn i Sideby, Gåshällans naturstation i Närpes, Molpe Hällars naturstation i Korsnäs och Stubbens fyrhamn i Nykarleby. Även dessa bör tryggas och utvecklas för båtfararnas behov i syfte att trygga överfarterna och sänka tröskeln för att ta sig mellan regionerna. ÖVERSIKTSKARTA ÖVER DEN NUVARANDE INFRASTRUKTUREN Nedan presenteras en översiktskarta över den nuvarande farleds- och besökshamnsstrukturen. Kriteriet har ställts så att farleden skall vara av minst klass fem allmän lokal farled med ett officiellt seglationsdjup på

3 mist 2,2 meter och den skall nå ända till bryggan. Alternativt kan bryggdjupet vara trovärdigt definierat till 3,0 m seglationsdjup för båtrutt i klass sex. Både farled och bryggområde skall således vara säkrade med ramstång till minst 3,0 meter (HS=3,0m) vid medelvattenstånd (MW).Även servicehamnar som kan vara av intresse för båtsport har tagits med. Fiskehamnar som fyller djupkraven finns även i bilden. 3

4 4 FÖRBEREDANDEN UNDERSÖKNING, KARTLÄGGNING OCH PLANERINGSARBETE Wasa Segelförening rf. (WSF) har under perioden låtit undersöka, kartlägga och fastställa djupförhållandena i de viktigaste båtrutterna längs Österbottens kust från Sideby till Öja. Projektet har även omfattat farledsplanering och planering av en del åtgärder i farleder och hamnar. Det här projektet har kunnat verkställas med medel från EU, Finska staten, de berörda elva kustkommunerna och med bidrag från ett trettiotal båtklubbar, samfälligheter och turistföretagare. Projektet har totalt kostat euro och projektet har slutförts Det ankommer nu på kommuner och myndigheter att verkställa framställda förslag till beslut för den föreslagna strukturen och för berörda lokala aktörer att delta i verkställigheten. Utöver detta har Trafikverkets farledsenhet i Vasa beslutat delta parallellt i projektet och de har med egna resurser utfört sjömätningar längs en del för fiske och mindre yrkestrafik och båtsport viktiga farleder. Man har även undersökt en del nya rutter som också myndigheter behöver och som sammanfaller med båtsportens och fiskets behov. Även behovet av säkrade rutter till en del viktiga skyddshamnar har motiverat Trafikverkets insatser. På så sätt har projektet som helhet kunnat ges ytterligare bredd. Totalt har ca 380 km båtrutter undersökts, seglationsdjupen säkrats och farledsplaner uppgjorts. INVESTERINGAR I FARLEDSUPPGRADERINGAR Bergö Fiskargille rf. koordinerar sedan 2011 ett investeringsprojekt med en budget på (plus moms) vars syfte är att förverkliga farlederna i samarbete med de lokala aktörerna då de uppgjorda farledsplanerna fått sina slutliga myndighetsgodkännanden. De tillsvidare deltagande kommunernas finansieringsbeslut finns (Kristinestad-Larsmo) och ELY-centralens slutliga finansieringsbeslut har erhållits Projektet måste enligt EU-reglerna vara slutfört De privata medlens andel är ca ,- och för att bidragen för att investeringarna i uppgraderingar skall kunna erhållas har fiskargillet påbörjat insamling av medlen. En stor del av den privata insatsen beräknas kunna utgöras av frivilliga arbetstimmar, vilket begränsar behovet av insamlade kassamedel till Standarden på utremningen skall från Kristinestad till och med Larsmo höjas till den nivå myndigheterna kräver för att de båtrutterna som godkänts i kommunerna och fått tillstånd av myndigheterna skall kunna få status som allmänna farleder i klass fem. Investeringsprojektet omfattar anskaffning av remmare, tyngder, sprängning av en del sten och utjämning av farledsbottnar. Muddring ingår inte. INVESTERING I ARBETSBÅT Då underhållet visade sig kräva en arbetsbåt med stor lyft- och transportkapacitet blev man tvungen att avdela en del projektmedel för anskaffning av en arbetsbåt som skulle klara kraven. Att beställa arbetet såsom köptjänst, vilket först projekterades, visade sig vara betydligt dyrare och inte alls långsiktigt. Farledsbåten skall vara arbetsbåtsklassad för skärgårds- och havsvattenområden. Bergö Fiskargilles del av projekthelheten omfattar således även anskaffandet av en arbetsbåt med bärkraft kring kg som även förses med lyftanordning avsedd att kunna hantera de ifrågavarande 100 mm:s och 160 mm:s remmarnas 300 kg:s och 1200 kg:s tyngder till sjöss.

5 ÖVERSIKTSKARTA ÖVER DE UNDERSÖKTA NAVIGATIONSLINJERNA I VILKEN SAMTLIGA POTENTIELLA BESÖKSMÅL SOM KUNDE GÖRAS TILLGÄNGLIGA GENOM ETT VÄL GENOMFÖRT PROJEKT MÄRKTS UT 5

6 6 TILLFARTSHAMNAR Ålänningar och svenskar har benämnt de besökshamnar som är viktiga för överfarterna över större avstånd som tillfartshamnar. Man har konstaterats att ju mer man kan förkorta det psykiska avståndet över öppna hav desto mer lockande är det att ta sig över till en angränsande skärgård. Det är givetvis helt naturligt. Tillfartshamnarna är i sig attraktioner då de vanligen ligger längst ut i havsbandens yttersta vildmark men de fyller även en viktig funktion då man vill invänta lämpligt väder för de vanligen rätt krävande överfarterna. Nedan presenteras också en skiss över våra viktigaste tillfartshamnar på båda sidor av Kvarken. Om inte dessa fungerar bra och är åtkomliga för båtsport så uteblir också förmodligen större delen av båtfararna från andra regioner.

7 7 PROJEKTETS FÖRANKRING I ALLMÄNNA MÅL OCH VÄRDEN I samband med att Kvarkens världsarvsdelegation utarbetade en utvecklingsplan för Kvarkens världsnaturarv väcktes tanken att undersöka möjligheterna att förbättra tillgängligheten till världsarvsområdets besöksmål. I Kvarkens Världsarvsdelegations förvaltnings- och utvecklingsplans åtgärdsprogrampunkter nr 82 och 83 berörs projekthelhetens utvecklingsområden: Världsarvsdelegationens utvecklingsplan pkt. 82. De statsägda hamnarna och fastigheterna (läs Forststyrelsens) i Molpehällorna, Rönnskär, Norrskär, Valsörarna, Ritgrund och Mickelsörarna utvecklas för att motsvara båtlivets, naturturismens, uteundervisningens och naturforskningens behov [82 (utvecklingsarbetet kontinuerligt)]. Ansvariga instanser: Forststyrelsen, Västra Finlands sjöbevakningssektion, Sjöfartsverket Världsarvsdelegationens utvecklingsplan pkt. 83. En utvecklingsplan utarbetas för hamnarnas serviceutrustning och farlederna [83 (Plan att göras till år )]. Ansvarig instans: Österbottens förbund. I Österbottens landskapsprogram togs ärendet upp som angeläget (landskapets samarbetsgrupp ) under tyngdpunktsområdet främja användningen av naturen för rekreation gällande hela landskapets kust och skärgårdar. Österbottens landskapsprogram. Prioriterat område 5, tyngdpunkt 4. En utvecklingsplan för småbåtsfarleder och båthamnar görs upp. Världsarvsdelegationen inbjöd år 2008 till ett öppet grupparbete kring infrastrukturen på vattenområdena och gruppen sammanträdde under ledning av Maxmo Skärgårds samfällighet några gånger huvudsakligen i syfte att definiera infrastrukturproblematiken och diskutera riktlinjer för en projekthelhet med aktörer bestående av såväl myndigheter som samfund. Efter att arbetsgruppen sammanträtt vintern åtog sig Wasa Segelförening rf. (WSF) uppgiften att låta koordinera de omfattande undersökningarna i syfte att utreda och fastställa vilka möjligheter som finns att utveckla den behövliga infrastrukturen. TIDSPLANEN FÖNSTRET STÄNGS SENHÖSTEN 2014 Sjökortets nytryck (F-serien går i nytryck under våren 2015) utgör den deadline som effektivt stänger fönstret för minst tio-femton år framåt för vad som kommer båtfararen till kännedom då det gäller tillgängligheten. Projektmedel från nuvarande EU-projektperiod kan användas senast BESLUTSPROCESSEN OCH TILLSTÅNDSFRÅGORNA Wasa Segelförening rf., har överlåtit farledsplanerna och förslagen till åtgärdsplaner till myndigheter och deltagande kommuner och aktörer. Nu återstår för deltagande parter att ta ställning till planerna, fatta behövliga beslut, söka uppgraderingar och tillstånd och ordna finansiering för de åtgärder man anser att är motiverade.

8 8 Kommunerna bör ta beslut i att göra framställningar till Trafikverket då det gäller uppgradering av nuvarande båtrutter till allmänna lokala farleder i klass fem och till Regionförvaltningsverket (RFV) då det gäller inrättandet av helt nya farleder. Trafikverket agerar på egen hand gällande de farleder de själva är ansvariga för. Kommunerna blir farledshållare och i de flesta fall fortsätter de nuvarande underhållarna svara för de båtrutter de tillsvidare underhållit och som nu endast uppgraderas. Det här betyder i praktiken att underhållarna i fortsättningen sänder den årliga (första veckan i juni) underhållsrapporten till kommunen, som i sin tur vidarebefordrar rapporten till Trafikverket. Farledsansvaret ingår i kommunförsäkringen under ansvarspunkten för allmänna vägar. Då detta skrivs har Trafikverket, Kristinestads stad, Närpes stad, Malax kommun, Korsnäs kommun, Vasa stad, staden Jakobstad och Larsmo kommun gjort sina beslut. Besluten bereds som bäst i Korsholm, Vörå och Nykarelby. Tillsvidare har Närpes stad och Malax kommun sänt in sina respektive ansökningar om nya farleder och om fareldsuppgraderingar till RFV respektive Trafikverkets farledsenhet i Vasa. VI SKAPAR EN GEMENSAM PLATTFORM FÖR BÅTKLUBBAR, SAMFÄLLIGHETER, TURISTAKTÖRER, KOMMUNER OCH MYNDIGHETER ARBETSNAMN: UNDER BILDNING VARANDE ANDELSBOLAGET SOLRUTTEN I syfte att kunna administrera och kordinera underhållarnas och kommunernas användning av arbetsbåten har Intresseföreningen för en levande skärgård rf. Wasa Segelförening rf. och Bergö Fiskargille rf., tillsammans beslutat utgöra stiftande medlemmar för ett andelsbolag. Andelsbolagets syfte är att skapa en plattform för samarbete i praktiska frågor längs med kusten. Avsikten är att primärt i ett första skede koordinera utläggandet av det nästan tusentalet nya remmare som skall ut på vattnet sommaren Bolaget skall nu i ett inledningsskede koordinera användningen av den utrustning som behövs, framförallt fareldsbåten, för att lägga ut de tyngre remmarna. Därefter skall andelsbolaget kunna svara för en del besvärligare underhåll (i den yttersta skärgården), projektera och koordinera andra projekt såsom bryggor, hamnar och andra anläggningar. Det är tänkt att andelsbolaget skall upprätthålla en farledsoch besöksplatsportal och att man också skall kunna gemensamt uppbära hamnavgifter genom att inrätta ett mobilbetalningssystem. Som andelsägare inbjuds underhållarna, aktörerna som deltagit i projektet, kommunerna och myndigheterna. Andelslaget skall primärt leva på egna kassaströmmar från verksamheten. Iden med andelsbolaget är även att nu också skapa en fortsatt plattform och ett forum där samtliga berörda aktörer, som alltså förväntas utgöra andelsägare, i fortsättningen på årlig andelsstämma kan diskutera de praktiska frågorna för infrastrukturens utveckling och ta beslut om projekteringar, investeringar, finansieringsanskaffning, samt välja sina representanter. Till primär ekonom i inledningsskedet har valts Jan- Erik Ravals och stadgarna har utarbetats av Benita Öling. Andelslaget skall även ha en självtäckande fond för donerade medel.

9 9 PROJEKTETS PLANLÄGGNINGSLÄGE KOMMUNVIS: > BESLUTSFATTANDE > TILLSTÅNDSANSÖKNINGAR Det har visat sig ändamålsenligt att göra en kommunvis indelning av planeringsarbetet. KRISTINESTAD OCH KASKÖ Översikt över farledsplanerna uppgjorda för Kristinestad och Kaskö I officiella sjökortet återges varje erkänd besöksplats med en röd nummer och det eftersträvas att de återfinns i officiella besökshamnsboken (varje båtfarares bibel ) Kristinestads stadsstyrelse har tagit beslut om att vid Trafikverket ansöka om uppgradering av båtrutter och vid Regionförvaltningsverket om inrättande av nya farleder o Nuvarande båtruttenupp till fjärden utanför Yttergrund uppgraderas(2,4 m) o Ny farled inrättas från väster till fjärden utanför Yttergrund (1,8 m) o Ny farled inrättas från fjärdens ankringsplats in till fyrhamnen (1,0 m) o Nuvarande farleden till Kilen förlängs in till bryggan med ökat seglationsdjup (2,4 m)

10 10 Det här har gjorts möjligt genom att stora fördjupningsarbeten utförts under projektskedet åren i Kilhamn med anslutningsfarled. Projektet drevs av Sideby smf och Kilens Hembygdsförening. o Nuvarande båtrutt genom Idgrunds kanal uppgraderas (1,4 m) o På utsidan Idgrund vid kanalens inlopp inrättas ankringsplats (2,4 m) o Farled inrättasfram till Högklubbs lotsplats brygga (1,6 m) o Ny farled inrättas upp till stadens brygga vid Hotell Kristina i stadens mitt (1,8 m) o Ny farled inrättas till Kristinestads segelföreing vid Pavis (1,0 m) Trafikverket har för egen del beslutat att seglationsdjupet ökas för en del avsnitt o Farleden från norr till Kummegrunds brygga (2,4 m) o Farleden runt södra delen av Kristinestad (2,1 m) För Kaskö stads del gäller ärendet endast en mindre kaardinalremmare som skall sättas ut intill Sälgrunds brygga allderles intill Trafikverkets handelsfareldsområde, varför det för tillfället utreds om Trafikverket kunde sköta remmarens underhåll. Remmaren med tyungd som sådan levereras inom ramen för investeringsprojektet Planerade framtida projekt ( ) som gäller ovanstående farleder o Inom ramen för projektet har uppgjorts en åtgärdsplan som syftar till att bygga en nya djup hamn utanför Yttergrunds kanalmynning (2,4 m). Planen överlämnastill att projekteras av Andelslaget Solrutten i samarbete med Kristinestads Segelförening, och Kilens Hembygdsgård som idag upprätthåller hamen. Området ägs av Senaatti och det finns skäl för politiska aktörer att trygga Finlands näststörsta fyrs fyrplatoch gamla lotplatsområde för framtida besökare. Senaatti projekterar som bäst försäljning av området. o Inom ramen för projektet har uppgjorts en fördjupningsplan för Idgrunds kanal att projekteras av lokala aktörer i Skaftung o Högklubbs historiska lotsplats ägs av Senaatti och det finns skäl för politiska aktörer att trygga den kulturplatsen för framtida besökare. Senaatti har lagt området till försäljning. o Inom ramen för projektet djupundersöktes hela Skaftungleden och förslag finns på hur den kunde fördjupa. Skaftungleden är en av regionens attraktivaste rutter och spelar en stor roll som skyddad båtled.det är fråga om ett betydande men önskvärt projekt. o Farledsområdet upp till Hotell Kristinas brygga inne i staden är full av sjunkstock, som borde åtgärdas senast år 2014 i syfte att kunna ge den projekterade farelden ett bättre seglationsdjup.åtgärdsplan har uppgjorts inom ramen för projektet.

11 11 NÄRPES Översikt över de farledsplaner som uppgjorts för Närpes Närpes stadsstyrelse har tagit beslut att ansöka om tillstånden och uppgraderingarna Staden har den inlämnat tillståndsansökan till Regionförvaltningsverket (RFV) Staden har gjort upp underhållsavtal med samtliga underhållare som berörs o Upp till Tjärlax camping inrättas en farled (1,8 m)men fullföljande kräver att piren förlängsalternativt att en bryggponton kan anskaffas o Till Gåshällans fyrplats inrättas en ny farled från norr (0,8 m) o Båtrutten från Gåshällan till Fagerö-Ragnsby uppgraderas (1,0 m) med ett nytt farledsben även över Gloppet Planerade framtida projekt ( ) som gäller ovanstående farleder o Inom ramen för projektet har uppgjorts en åtgärdplan som syftar till att ge naturstationen vid Gåshällan en mer skyddad hamn intill den nuvarande ankringsplatsen (2,4 m). Planen överlämnas för Andelslaget Solruttens projektering. o Aktörer vid Ragnsby (Fagerö festplats) avser projektera att fördjupa farelden till Fagerö besökshamn. Inom ramen för projektet har en fördjupningsplan uppgjorts.

12 12 o Aktörer vid Blaxnäsfiskeläge avser projektera fördjupning av nuvarande inofficiella båtrutt o Åtgärdsplan har uppgjorts i syfte att fördjupa farleden till Öskata fiskeläge KORSNÄS OCH MALAX Översikt över de farledsplaner som uppgjorts för Korsnäs och Malax Korsnäs kommustyrelse har beslutat ansöka om farledstillstånden och uppgraderingarna o Skyddshamnen vid Harvungöns södra del förses med bryggponton i vilken kommunen beslutat delta till en del (seglationsdjup vid bryggan 2,4 m) o Båtrutten innanför Harvungön uppgraderas (1,2 m) o Båtrutten till Storkorshamn uppgraderas (2,4 m) o Inrättas en ny båtrutt till Harvungöns norra besöskplats (0,5 m) o Inrättas en ny båtrutt till Harrström (1,0 m) o Farleden till Molpe paviljong uppgraderas och kommunen ansöker om tillllstånd att fördjupa farleden (2,4 m) och deltar i fördjupningsprojektet ur 2014 budgetmedel o Farleden till Molpe Hällar uppgraderas(1,8 m)

13 13 o Kommunen beslöt ansöka om tillstånd att fördjupa farleden och besökshamnen vid Molpe Hällas naturstationr (2,4 m) o Skaglets hamn skall kunna anlöpas till båda sidor piren (2,4 m). Navigationslinje inrättas till västra sidan piren dit gästande båtar anvisats i Besöskhamnsboken. o Korsnäs kommun har gett sitt medgivande till de farleder Malax kommun ansökt att skall gå över kommunens förvaltningsområde (Montell farled och Strömmingsbådan farled) Malax kommunstyrelse har beslutat ansöka om farledstillstånden och uppgraderingarna Den har Malax kommun inlämnat ansökningarna till Regionförvatlningsverket och Trafikverket. Kommunen har gjort upp underhållsavtal med samtliga underhållare som berörs o Från Ytterbådans fiskehamn förlängs nuvarande navigationslinjen upp via Kallhuvudet till Rönnskärs handelsfarled i norr (3,6 m) o Samma farled förlängs även mot sydost till Bergö färjans navigationslinje (3,6 m) o Från Ytterbådans fiskehamn inrättas en ny navigationslinje ut mot Montell (3,6 m) och ansöks om åtgärdstillstånd att spränga några djupa stenar i farledsområdet. Bergö Fiskargille har erhållit projektmedel att åtgärda stenarna år o Från Bergö färjan inrättas en ny navigationslinje mot väster fram till Strömmingsbådans fyrplats(2,4 m) o Strömmingsbådans nuvarande navigationslinje uppgraderas in till fyrhamnen (2,0 m). Ansöks om tillstånd att åtgärda stenar i hamninloppet i syfte att ge navigationslinjen och hamnen seglationsdjupet 2,4 m. Bergö fiskargille har erhållit projektmedel att åtgärda stenarna år 2014 o Båtrutten från Fäliskärs naturstation (Rönnskären) till Utberget (vid Ytterbådans fareld) uppgraderas (2,4 m). Ansöks om tillstånd att spränga stenar i en port intill Fäliskärs naturstation. Bergö fiskargille har erhållit projektmedel att utföra sprängningarna år 2014 o En navigationslinje från ovanstående farled upp till Rönnskärs handelsfarled tas åter i bruk efter att ha varit borttaget några decenniers.k. Holmbergsgrunds farled (2,4 m) o Farleden upp tillperisgrund besökshamn från Bergöfjärden uppgraderas(2,4 m). o Båtrutten från Pereisgrund besökshamn mot nordväst genom Norrströmmen mot Utberget uppgraderas (1,0 m) o Båtrutten från perisgrund mot Sillgrund uppgraderas (1,2 m) o Inrättasny farled till en ankringsplats utanför Åminne festpltas (2,4 m) o Nuvarande navigationslinje från blivande ankringsplatsen in till Åminne båthamn uppgraderas (0,5 1,0 m (avgörs slutligt efter att mottagninsramning utförts) Trafikverkets beslut gällande statens farelder o Trafikverket uppgraderar farelden till Bergö gamla färjfäste (2,0 m) Planerade framtida projekt ( ) som gäller ovanstående farleder i Malax o Bergö båtklubb och Bergö smf har beviljats tillstånd vid Regionförvaltningsverket att förstora hamnen (år 2014) med förlängda hamnpirar vilket ger hamnen ett seglationsdjup på 2,4 m. Syftet är att utveckla en gästhamn djupare och närmare byns centrum än nuvarande besöksbrygga vid gamla färjfästet. Bergö båtklubb har påbörjat sökandet efter projektmedel för detta. o Bergö vattendelägarlag projekterar för tillfället möjligheterna att fördjupa hela ovanstående navigationslinje från Sillgrund genom Norrströmmen till Utberget (2,4 m). Åtgärdsplan har uppgjorts inom ramen för detta projekt.

14 14 o Malax skepparklubb avser projektera fördjupning av farelden in till hamn i Åminne (2,4 m). Åtgärdsplan har uppgjorts inom ramen för detta projekt. VASA STAD Översikt över farledplaner uppgjorda för Vasas farvatten Vasa stad stadsstyrelse har beslutat följande: o Staden ansöker om att farled inrättas till stadens officiella gästhamn vid Wasa Segelförening (2,4 m) och att seglationshöjden höjs från nuvarande 17 m till 27 m under kraftlinjen framför gästhamnen (se separat projekt som Wasa Segelförening projekterar med Etelä-Pohjanmaan Voimansiirto) o Staden ansöker om att ett ben från ovannämnda farled inrättas till gästhamnens septitömningsdepå (1,6 m) o Staden ansöker om att ett fareldsben inrättas även på södra sidan om kraftlinjens projekterade stolpe (2,1 m) o Staden ansöker om att en farledslinje inrättas till nuvarande bränsledepå invid Smulterö bro (2,1 m)

15 15 o Staden ansöker om att farled inrättas från Andören genom Granskärs sund och Kala- Janne upp till Kopparören. Farleden utgörför närvarande delvis båtrutt, till vilka delar farledsavsnitten uppgraderas. Farleden från Kalajanne skärgårdsrestaurang, där aktören för tillfället projekterar fullgod gästhamn, ut mot Harmi kan förmodligen utan åtgärder ges seglationsdjupet 2,4 m. Beslöts finansiera och beställa mottagningsramning omedelbart hösten o Beslöts även finansiera och beställa mottagningsramning hösten 2013 för ett ben från Kala-Janne mot sydväst i händelse inte djupen via Kopparfuruskär är tillräckliga för 2,4 m. o Beslöts undersöka möjligheterna att fördjupa Granskärssund i syfte att ge navigationslinjen mot Andören ett större djup o Beslöts utföra djupundersökning och mottagningsramning för Strömsöleden i syfte att fastställa navigationslinjens seglationsdjup och ansöka om uppgradering av denna en av landets mest attraktiva kulturleder och en av de mest trafikerade båtlederna i landet o Farleden till Långskärs fiskehamn uppgraderas KORSHOLM Översikt över farledsplaner uppgjorda för Korsholms farvatten

16 16 Projektägarnas tidsresurser har varit begränsade varför man tagit kommunerna i tur och ordning i den takt man hunnit projektera även med lokala aktörer. Turen har nu kommit till Korsholms kommun. Projektägarna har fört inledande förhandlingar med kommundirektören och kommunens tekniska ledning för vägar. Till nämndens möte överenskoms att bereda följande: o Kommunen äger den allmänna farleden till Replot hamn. Farleden slutar officiellt utanför porten, varför båtfarare varit försiktiga med att anlöpa besökshamnen. Föreslås att kommunen går med i ett projekt, med samfälligheten som projektägare, avsett att åtgärda en moränklack utanför hamnporten i syfte att farelden ett seglationsdjup på 2,4 m fram till besöksbryggans djupaste del. Åtgärdsplan har uppgjorts och uppskattningsvis åtgärdas ca 100 m3.efter utförd åtgärd utför Bergö Fiskagille, med redan beviljade projektmedel, mottagningsramning. Kommunen gör underhållsavtal med nuvarande underhållare. o Kommunen beslutar ansöka om inrättandet av allmän lokal farled ut från Svedjehamns besöksbrygga mot Vikarskat farled. Området har undersökts heltäckande och fareldsplan har uppgjorts (0,8 m). Från ovannämnda navigationslinje tilläggs en navigationslinje även mot Malskär. Navigationslinjen förbinder Malskär med Vikarskat (2,4m). Kommunen gör underhållsavtal med den lokala båtklubben som underhåller navigationslinjen (för närvarande inofficiella navigationslinjer) o Kommunen beslutar uppgradera rutten från Replot bro, via Lars Björkassärs besöksbrygga till Norra Vallgrunds hamns farled. Farledsdjupet har undersökts heltäckande. Mottagningsramning skall utföras med stångdjupet 3,2 m i syfte att erhålla seglationsdjup 2,4 m. Vid Lars Björkassärs besöksbrygga söks maximalt stångramningsdjup till bryggspetsen. Ramning utförs med Bergö Fiskargilles erhållna projektmedel. Kommunen gör underhållsavtal med nuvarande underhållare. o Kommunen beslutar ansöka att den nuvarande inofficiella båtrutt som leder vidare från Norra Vallgrunds hamns farled via Hålörens hamn vid Sommarö Forts naturparksområde, Vallgrunds sjöbevakningsstation, Bullerås besöksbrygga till Kalvholm besöksbrygga och fiskerimuseum. Farledsdjupen har undersökts heltäckande. Mottagningsramning skall utföras med stångdjupet 3,2 m i syfte att erhålla seglationsdjup 2,4 m. Till besöksbryggorna vid Hålören, Bullerås och Kalvholm söks maximalt ramningsdjup ut från bryggorna till ovannämnda farled. Inrättas även navigationslinje ut till handelsfarleden i dessa fall. Ramning utförs med Bergö Fiskargilles erhållna projektmedel. Kommunen gör underhållsavtal med nuvarande underhållare. Trafikverket ansvarar för följande av statens farleder för vilka Trafikverket för egen del beslutit följande: o Samtliga båtrutter vid Norrskär uppgraderas till allmänna lokala farelder till en ankringsplats utanför hamnens vågbrytare och en del stenar sprängs varefter utförs mottagninsramning. Målsättning är att åtminstone någon av navigationslinjerna skall få ett seglationsdjup på 2,4 m till ankringsplatsen. o En fareld från Klobbskat fiskehamn med ett seglationsdjup på 2,6 m inrättas upp till 2,6 meters farelden genom Malskär o En farled inrättas från Malskär till Valsörarnas tidigare sjöbevakningsstation med seglationsdjupet 1,4 meter.

17 17 o Utreds möjligheterna att inrätta en djupare fiskefarled från Vasa fyr upp öster om Malskärs (3,5 m) för att göra det möjjigt för fiskeflottan vid Klobbskat att gå till det norra fiskeområdet utan att behöva gå runt via svenskt fiskevatten. Det här skulle även betjäna bl.a. de högmastade segelfartyg som allt oftare söker sig upp längs basfarleden vid Bottniska Vikens kust Planerade framtida projekt ( ) som gäller ovanstående farleder och besöksplatser o Det finns en uppgjord plan för muddring av Norrskärs hamn till ett seglationsdjup på 2,4 m. Hamnen utgör en ytterst viktig skyddshamn och utgör Kvarkens mest betydande överfartshamn för båtfarare som rör sig mellan Sverige och Finlands skärgårdar. En tanke är att Andelslaget Solrutten kunde projektera detta tillsammans med berörda aktörer o Det har även skissats på en fördjupning av Ritgrunds besökshamn (1584) som hyser Finlands enda fyr i trä. Projektet är förhållandevis omfattande och kräver ytterligare planering innan steg framåt kan tas. o Sundet till Valsörarnas tidigare sjöbevakningsstation bör fördjupas syfte att ge ett seglationsdjup på 2,4 m. Projektet är mindre omfattande och kunde eventuellt utföras som ett Kvarken-korridor-projekt. Det här hör också till de projekt som föreslås att Andelslaget Solrutten kunde projektera i samarbete med andra berörda aktörer. o Det har uppgjorts en åtgärdsplan som syftar till utvidgning av Svedjehamns hamnområde norrut, vilket då skulle ge Svedjehamn ett seglationsdjup på 2,4 meter. Det här förutsätter även att den projekterade farleden fördjupas. Det här hör också till de projekt som föreslås att Andelslaget Solrutten kunde projektera i samarbete med andra berörda aktörer. o Aktören Hydrolink på Fjärdskär projekterar servicehamn och sjömätningar har utförts till den tilltänkta platsen. Planeringen är på gång.

18 18 VÖRÅ Översikt över farledsplaner för Vörås farvatten Projektägarnas har redan år 2012 fört diskussioner med Vörå kommun om uppgraderingar och inrättande av farleder. I förslaget har ingått att det om möjligt skulle inrättas en naturhamn i Storviken vid Söderskatan på Västerön. Av miljöskäl har projektägarna i början av juni 2013 beslutat att man i stället utreder möjligheterna att inrätta en rutt mellan Abborgundets hamn och Söderskatans nuvarande brygga. Av den här orsaken har beredningsförslaget för alla berörda farleder inom Vörå kommuns område fått vänta. Beredningsförslaget är nu utformat enligt följande: o En farled inrättas till Österö fiskhamn, vilket förutsätter att hamnområdet förbättras med förlängd pir och mindre fördjupningar i hamnområdet. Norrskat samfällighet har beslutat projektera insatsen på villkor att kommunen deltar i medfinansiering. Maxmo skärgårds samfällighet har för sin del beslutat stå för den privata finansieringsandelen. Målet är att arbetet utförs år Planerat seglationsdjup är 2,4 m. Åtgärdsplan har uppgjorts. Sanden (ca 400 m3) som tas upp skulle föras till Abborgrundets campingområdes strand. o Farled inrättas till Abborgrundets besökshamn och campingplats från vilken Varppis nuvarande turistfartyg utgår till Mickelsrörarna och Söderskatan. Farleden skulle ha en avstickare till Söderskatans besöksbrygga. o Båtrutten till Nabbens besöksplats uppgraderas (1,4 m)

19 19 Trafikverket ansvarar för följande av statens farleder för vilka Trafikverket för egen del beslutit följande: o Mickelsörarnas farleder. Båtrutten till Kummelskär uppgraderas till allmän farled åtminstone vad beträffar infarten från öster. Planerat seglationsdjup min 2,4 m. Utreds som bäst om samtliga nuvarande båtrutter i arkipelagen kunde uppgraderas på basen av det sjömätningsmaterial man har i registren. NYKARLEBY Översikt över farledsplaner för Nykarlebys farvatten Stadsstyrelsen i Nykarleby har den för en första diskussion kring följande beredningsförslag: o Föreslås att båtrutten i Andra Sjön ner till ss Ägirs besöksplats vid Loppan uppgraderas till allmän farled med seglationsdjup 2,4 m. Farleden skulle även leda till en ankringsplats utanför Andra Sjöns hamn från vilken skulle leda en grundare farled till hamnen med seglationsdjup 1,2 m.

20 20 o Föreslås att båtrutten in runt norra sidan av Hästskäret till farelden i Andra Sjön uppgraderas till allmän farled (0,8-1,0 m). o Föreslås att en farled inrättas till överfarts- och skyddshamnen vid Stubbens fyrplats och staden ansöker om fördjupning och pirens förstoring i samband med farledsansökan. Det här förutsätter mindre fördjupningsåtgärder i hamnen och att någon sten sprängs i inloppet till hamnen. Den nuvarande bryggpontonen hotar sjunka och borde tas bort innan så sker, varför det föreslås att en mer bestående lösning görs genom att man med sten från fördjupningen något ändrar pirens nuvarande form och förser den med ett brygglock på insidan. Planerat seglationsdjup är 2,4 m. Bergö fiskargille genom under bildning varande andelslaget Solrutten projekterar projektet och underhållet tillsammans med aktörer vid Stubben med målet att arbetena utförs år o Föreslås att en farled inrättas till skyddshamnen vid Jöusan (2,4 m) JAKOBSTAD OCH LARSMO Översikt över farledsplaneringen för Jakobstads och Larsmos farvatten

21 21 Staden Jakobstad har beslutat följande: o Staden söker om uppgradering av rutten till stadens officiella gästhamn vid Segelsällskapet i Jakobstad (SSJ) med ett seglationsdjup uppgående till 2,0 meter. o Staden utreder tillsammans med hamnverket möjligheterna att fördjupa farelden med målsättning att seglationsdjupet skulle uppgå till 2,4 meter. Larsmo kommun har beslutat följande. o Ansöks om att den nuvarande inofficiella båtrutten från nordväst inrättas som allmän lokal farled till Köpmanholmen med ett seglationsdjup på 2,4 m Förslag som utreds för regionens del o Inom ramen för projektet har uppgjorts ett åtgärdsförslag som innefattar fördjupning av bryggområdet kring Öurans besöksplats o Inom ramen för projektet har även gjorts beräkningar på vad en fördjupning av Sonamoleden kunde innebära i praktiken

22 22 ARBETSBÅTEN Den beställda arbetsbåten på bild från varvet i Raumo Hytt och kran monterade, båten så gott som färdig för provsjösättning i Raumo och test En del mindre elarbeten återstår och VTT:s test är Därefter målas botten och leverans sedan till Molpe. På bild är en tidigare båt (med mindre hytt)för oljebekämpning:

23 23 Arbetsbåten kommer att avvika från oljebekämningsbåten på bilden endast så att hytten blir större och placerad akteröver midskepps. I övrigt är utrustningen nästan exakt samma, förutom att även ramstång kommer att ingå i utrustningen. Bergö fiskargille utgör ägare till arbetsbåten. Arbetsbåten skall komma landskapets alla deltagande parter till godo under en gemensam användningsstruktur, ett andelslag, som upprättas av Bergö Fiskargille. REMMARE OCH REMMARTYNGDER Då detta skrivs har Bergö Fiskargille upphandlat och beställt 350 st av de remmare (dimension 100 mm och 160 mm) som beräknas behövas för farlederna som planerats för Kilhamn, Närpes, Korsnäs, Malax och Björkö.De beställda 100 mm.s remmarna har levererats. Det här utgör uppskattningsvis hälften av behovet och resten beställs då de återstående städerna och kommunerna tagit sina beslut gällande farledsuppgraderingar och nya farleder. Investeringar sker även i reserver. Bergö fiskargille har även beställt de betongtyngder på 300 kg och 1200 kg som behövs för att sätta ut remmarna. Hälften av alla tyngder som behövs har levererats. 300 kg:s och 1200 kg.s remmartyngder:

24 24 UTJÄMNING AV FARLEDSBOTTNAR OCH MUDDRINGAR Bergö Fiskargilles projektmedel omfattar även euro (+ moms) för utjämning av farledsbottnar, vilket i de flesta fall betyder att enskilda stenar åtgärdas. I de farledsplaner som ingenjörsbyrå Mapteam utarbetat finns dessa områden noggrant beskrivna och styrgruppen räknar med att de beviljade medlen skall räcka till för att åtgärda de viktigaste. När detta skrivs har styrgruppen beslutat upphandla en del sprängningsarbeten MOTTAGNINGS- OCH KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR Inom ramen för ett anslutande projekt vars budget är ca (plus moms) koordinerar Bergö Fiskargille även mottagnings- och tilläggsundersökningar där det visat sig behövas. Medlen för detta har beviljats av ELY-centralen och de berörda kommunerna tidigare under år Parternas egen finansieringsdel är 10 %. Finansieringen för fortsatta undersökningsarbeten är således slutligt ordnad och insamlingen av den privata andelen om (10%) har påbörjats. Av EU-reglerna följer att alla investeringar och undersökningar skall vara gjorda inom år 2014 då den pågående s.k. programperioden tar slut. Trafikverket granskar uppgraderingarna under hösten år Trafikverket har beslutat att sjökortens F-serie (Kvarkenregionen) går i nytryck vårvintern Investeringar som görs efter hösten 2014 kommer således inte att synas i sjökorten varför uppgraderingen av båtrutterna till farleder liksom inrättandet av de föreslagna nya farlederna prioriteras först och besökshamnarna därefter då hamnaran med anlutningar kan uppdateras årligen i nationella besökshamnsboken och på en eventuellt för projektet kommande gemensam hemsida för rutt- och hamnbeskrivningar. FÖRBÄTTRING AV BÅTRUTTERNA BJÖRKÖ-HOLMÖN Hoppfullt inleddes ett försök tillsammans med Björkö delägarlag att utreda möjligheterna att fördjupa farlederna från Svedjehamn genom Valsörarnas kanal och ordna med säkrade farleder även vid Holmön såsom ett Kvarkenprojekt. Det här i syfte att öka rörligheten och kontakten sommartid mellan Umeåområdet och Vasaregionen. Tanken var att skapa förutsättningar även för småskaliga kryssningsbåtar. Då det visade sig att medel inte kunde erhållas för investeringar lades tanken ner för tillfället hoppfullt i väntan på EUfondernas nya programperiods Interregprogram skulle ge nya möjligheter. HÖJNING AV KRAFTLINJEN I VASA WSF har deltagit i arbetsgruppen som utfört planeringarbetet för förnyandet av Vaskiluodon Voimas kraftlinje över den projekterade nya farleden till gästhamnen. WSF har yrkat på att kraftstolpen på Vasklotsidan görs 10 meter högre än den nuvarande. Regionförvaltningsverkets tillstånd att förnya linjen i enlighet med förslaget har nu erhållits och byggandet påbörjas hösten 2013 och linjen beräknas vara färdig efter midsommaren Linjen på Vasklotsidan höjs från nuvarande 17 m till en officiell seglationshöjd på 26,5 meter.

25 Planerarens bild av det godkända karftlinjeförslaget: 25

26 26 BILAGA 1) EXEMPEL PÅ EN NORMALSTOR MODERN LÅNGFÄRDSBÅT Nedan ett exempel på en tidstypisk 41-fotare som ju ännu inte är någon stor båt:

27 27 BILAGA 2) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HAMNSTRUKTURENS SERVICENIVÅ Viktigt är att det är tryggt att anlöpa en hamn och att den bjuder ett tillräckligt skydd. Förutom trygghetsaspekten är det viktigt att ändamålsenlig service tillgodoses och att miljö- och trivselfaktorer beaktas då hamnarna utvecklas. Hamnarna och brygganläggningarna har utvecklats i någon mån de senaste åren, men det finns dock viktiga investeringar att göra i en del hamnar. I samband med de gjorda djupundersökningarna och arbetet med den här planen har även hamnarnas anläggningar granskats. De största investeringarna gäller i några enskilda fall skyddandet av hamnområdet från besvärande sjögång. På många håll är det brist på förtöjningsplatser för båt-turister och för mindre kryssningsbåtar i turisttrafik. Ett flertal hamnar är delvis grunda och bör åtgärdas till den delen. Viktigt är också att besökshamnarna är utrustade för att ta emot båtgäster och att de mest attraktiva (t.ex. trästäderna) har beredskap att ta emot mindre kryssningsfartyg och eventuellt något mindre tall-ship. Beroende på besökshamnsklassificering varierar kraven på service. Vi hänvisar här till den officiella klassificeringen. I de mindre hamnarna skall det finnas toaletter att tillgå och i de större hamnarna gärna även tvättmöjligheter (bastu el. dusch) sötvatten och el. Det är bättre att det duschas och diskas i landanläggningar än ombord. I synnerhet då det gäller mindre fastlandshamnar finns det brister. Stora krav ställs på att sophanteringen skall vara ordnad överallt. I dagens läge brister det anmärkningsvärt ibland i avfallshanteringen i fastlandshamnarna. Sophanteringen och toaletterna i skärgårdshamnarna utanför fastlandet sköts på frivillig bas av föreningen Håll Skärgården Ren så där fungerar det bättre. Det är viktigt att föreningens verksamhet stöds och att kommunerna har uppmärksamheten riktad på den frågan. Få besökshamnar i Österbotten har service utöver toalett och sophantering, så det finns mycket att göra. Bränsledepåerna är ytterst få, vilket är ett stort problem i synnerhet för motorbåtarna och för de moderna segelbåtarna finns så gott som inga depåer med säkrad farled fram. Att säkra tillgången till bränsledepåer är därför också en viktig utvecklingsfråga i syfte att förbättra tillgängligheten. Nätverket av djupa hemmahamnar bör utvidgas för att även de som är bosatta på landsorten skall ha möjlighet att inneha långfärdsbåtar.

28 28 BILAGA 3) FARLEDSKLASSIFIERING I texten förekommer klassificeringsbenämningar för farleder såsom båtrutter och farledklasser. Definitionerna i listan nedan utgår från inofficiella och officiella klasser enligt följande skala: Inofficiella båtrutter: Ingen båtrutt alls: På ett flertal ställen finns besökshamnen angiven i besökshamnsregister eller i officiella Besökshamnboken. Farled fram till bryggan saknas dock ur sjökortsregistren även om aktören kanske skött utremning. De att förlikna med järnvägsstationer utan järnväg. Till exempel rutterna till besökshamnarna i staden Kristinestad och Vasa är sådana. Lokal inofficiell klubbled eller fiskeled: Inga djupangivelser finns registrerade. Lokalt känd båtrutt som är i allmänt bruk och varken finns angiven i grundkartor eller i Sundom Båt- och Farledsklubbs vida kända lokala båtsportkort. Kan finnas i något klubbkort som säljs lokalt eller finns utsatt på förenings hemsida. T,ex, KSF:s rutt till Yttergrund, Inofficiell klubbled eller fiskeled: Inga djupangivelser finns registrerade. Rutten finns dock införd i terrängkart/grundkartserien och/eller Sundoms lokalt kända båtsportkort såsom allmänt använd och känd båtrutt. Exemelvis farlederna till Björkö, Svedjehamn utgör sådana rutter. Officiella båtrutter och farleder: Officiell båtrutt, farledsklass 6, med eller utan djupangivelser: Rutt som finns införd i officiella båtsportkortserien utan djupangivelser och anges med streckade linjer för att signalera att rutten inte har säkrats och att man inte tar ansvar för djupen. Däremot är underhållaren inför sjöfartslagen förbunden att underhålla säkerhetsutrustningen såsom remmare och styrtavlor i enlighet med bestämmelserna som för övrigt är exakt desamma som för allmänna lokala farleder i klass fem. För rutten kan även finnas infört indikativa djup som då inte baserar sig på säkrade regelrätta sjömätningar. Rutterna finns inte i de stora kartserierna och i de kartserier som säljs internationellt. Däremot finns de utsatt i de officiella båtsportskorten. För Österbottens del handlar det om sjökortsserie F utgiven av Trafikverket (tidigare Sjöftarsverket). I allmänhet anskaffar inte utlänningar den här kortserien utan håller sig till de allmänna (stora) officiella sjökorten där inte båtrutter i farledsklass finns utsatta och därför finns region Österbotten knappt alls på besökskartan för tillfället. Båtrutternas farledshållare och underhållare varierar från kommuner till lokala aktörer såsom båtsportsföreningar. Officiell allmän lokal farled, farledsklass 5: Farled som finns införd i allmänna officiella sjökort och därutöver även i båtsport-serien, grundkartor och lokala kortserier. Farleden är sjömätt och djupsäkrad och godkänd och granskad av myndigheterna enligt gällande sk. NAVI-regler. Det här är den farledsklass som eftersträvas i det här projektet. De allmänna farlederna finns införda med heldragna linjer i samtliga allmänna officiella sjökortserierna som också allmänt köps utomlands. Farledshållare är vanligen staten eller kommunen som i sin tur avtalat med lokala farledsunderhållare, vanligen båtsportsföreningar. Andra ekonomiskt starka och beständiga samfund kan även få farledshållaransvar i särskilda fall. Officiella allmänna farleder, farledsklasser 3 och 4: Sk. basfarled och anslutningsfarled vars standarder är högre. Farlederna är bredare och kan vara försedda med fyrar och linjetavlor med lampor. Eftersträvas att den skall vara trygg nattetid och även i svårare förhållanden. Farledshållare utgörs av Trafikverket. Basfarleden som går upp längs kusten är en sådan navigationslinje. På båtsportskortet är den heldragna linjen förstärkt med en grön basfärg. Övriga högre klasser utgör handelsfarleder.

29 29 BILAGA 4) DELTAGANDE PARTER Världsarvsdelegationens arbetsgrupp ( tankesmedja ) hösten 2008 Vid Kvarkens världsarvsdelegations möte beslöts att inom ramen för arbetet med utvecklings- och förvaltningsplanen för Kvarkens världsnaturarv hålla ett arbetsgruppsmöte (mer nog en tankesmedja) med de parter som primärt är engagerade i farleder och hamnar jämte båtklubbarna med syfte att utvärdera vilka åtgärder som är primära för utveckling av båtturismen till och i världsarvet. Gruppen hade ett par möten med inledning och deltagare var: John Erickson, sammankallare, Maxmo skärgårds samfällighet Eirik Klockars, sjöfarsverket (numera Trafikverkets farledsenhet i Vasa) Peter Sundström, Wasa Segelförening (ordf. för utskärssektionen) Susanna Lindeman (Ollqvist), Forststyrelsen Kari Hallantie, Forsstyrelsen Erkki Laakso, Österbottens Turism Måns Hollming, Korsnäs kommun Jens Norrgård, Sjöräddningssällskapet, Molpe sjöräddare rf Håkan Förnäs, Sundom Båt- och Farledsklubb (kartansvarig) Wasa Segelförening rf. Wasa Segelförening rf (WSF), åtog sig koordinera ett projekt för undersökning av befintliga båtrutter som kunde uppgraderas till allmänna lokala farleder och på så sätt göras kända för turistande båtfarare och säkrare för regionens egna båtfarare att rör sig i. Målsättningarna ställdes i enlighet med de riktlinjer som diskuterats i Världsnaturarvsdelegationens tankesmedja. Inom utskärssektionen åtog sig John Erickson ansvaret att utveckla en undersökningsplan och ordna finansiering, samt verka som projektansvarig gentemot myndigheterna. WSF styrelse beslöt att godkänna projektplanen och inleda undersökningsdelen av projekthelheten. Samtliga undersöknings- och planeringstjänster har beställts av ingenjörsbyrån Oy Mapteam Ab i Vasa. Inom Mapteam har planeringsarbetet och kartritandet utförts av Tomas Storm. WSF:s del av projekthelheten har i enlighet med ELY-centralens bidragsbeslut nu avslutats den och WSF tackar de parter som ställt upp. Vi har under hela arbetets gång förvånats av den positiva inställningen och av den intensitet med vilken samtliga berörda velat delta det har varit angenämnt och samtidigt en utmaning att åtminstone på något hjälpligt sätt hålla i det hela. Trafikverkets farledsenhet i Vasa Farledsenheten i Vasa har varit engagerad alltsedan diskussionerna i Världsnaturarvsdelegationen där Trafikverket deltar som medlem. Trafikverket har aktivt deltagit i planeringarbetet och undan för undan fört in undersökningsresultaten i myndigheternas databas i den ordning resultaten blivit klar. Trafikverket har kompletterat med egna undersökningar för de båtrutter, nuvarande och nya, som man själva ansvarar för, men också en del andra av allmänt intresse. I synnerhet gäller detta Korsholms yttre farvatten där behovet av att upprätthålla skyddshamnsnätet och servicen till strategiska punkter motiverat detta. Även i Kristinestadsnejden har Trafikverket förmåtts delta med egna undersökningar i stor utsträckning. Närmast har Trafikverket på arbetsmötena representerats av Keijo Jukuri, Jarkko Hirvelä, Eirik Klockars och Tor-Erik Norrgård. Trafikverket har beslutat åtminstone förverkliga allmänna farleden från Klobbskat till Malskär och från Malskär till Valsörarna. Man kommer även att uppgradera rutterna runt Norrskär till allmänna farleder och

30 30 projekterar även fördjupning av hamnen och navigationsleden från norr och söder. Även Sjöbevakningen har yrkat på fördjupning och förbättrad säkerhet. Forsstyrelsen har ansvaret att ordna miljötillståndet och finansieringen har ordnats. Trafikverket färdigställer även Kilens farled innan den överlåtes till aktörerna. Kommunerna och städerna Samtliga berörda kommuner och städer har deltagit aktivt i projektfinansieringen redan ett flertal varv och som bäst pågår processen med beslut i kommunstyrelserna att ansöka om de planerade uppgraderingarna och om tillstånd för de nya farleder som planerats. Det här innebär också att kommunerna iklär sig farledshållaransvaret för de här viktigare båtrutterna så som förhållandet nu i de flesta fall redan varit för fiskehamnarnas del. Underhållarna som nu ansvarat till Trafikverket för båtrutternas (de som alltså är i klass sex) upprätthållande i enlighet med föreskriven förordning ansvarar i fortsättningen för detta till kommunerna. Strukturen blir på så sätt mycket klarare. Då detta skrivs har Närpes stadsstyrelse och Malax kommunstyrelse gjort sina beslut och Korsnäs och Jakobstad bereder sina inom april till beslut. Det är i den här ordningen vi har fått in de färdiga planerna. Beredningen påbörjas som bäst även i samtliga övriga kommuner och städer. De planer som ännu inte ritats och skrivits väntas samtliga fås nu efter Påsk. WSF sköter koordineringen av den här frågan till slut som det slutliga i sin projektdel. Bergö Fiskargille rf Då en betydande del av de rutter som berörs av privata aktörer och kommuner ligger inom Korsnäs och Malax områden har projektet i viss mån fått sitt nav i den regionen. Korsholms och Vörås vattenområden omfattar förvisso en hel del projekt de också, men här faller merparten på Trafikverkets rutter. Bergö Fiskargille rf har vid ett extra inkallat årsmöte beslutat kordinera det investeringsprojekt som nu tar över färdigställandet av de farleder man beslutat uppgradera till allmänna lokala farleder i klass fem och de nya allmänna farleder man beslutat förvekliga. Kommunernas del av finansieringen är ordnad och ELY-centralens finansieringsbeslut har erhållits Projektet kan maximalt pågå till då möjligheterna att använda strukturfondsmedel ur EU:s pågående programperiod tar slut. Den egna finansieringsdelen utgör 25 % och insamlingen av medlen har påbörjats. Mer än hälften av den egna delen kan utgör arbeten utföra med talkokraft och med egna farkoster och fordon. Bergö Fiskargille står endast för anskaffningen av remmare, remmartyngder och arbetsbåt. Anskaffningen av arbetsbåten blev ett måste att inkludera i projektet då de stora tyngderna annars skulle ha blivit en omöjlighet för de nuvarande underhållarna. Ansvar för utsättandet ankommer på de farledsunderhållarna till vilka arbetsbåten ställs till förfogande, dock så att underhållarna själva står för bränslet och även förväntas delta i den gemensamma andelsstrukturen. Bergö Fiskargille rf har upprättat en styrgrupp för projekttiden som består av följande personer: Erik Söderholm, ordförande för styrgruppen (ordf. för Bergö Fiskargille, Intresseföreningens st.medl.) Eirik Klockars, sekreterare (Trafikverket) Jan-Erik Ravals, projektets ekonom (Korsnäs samfällighet) John Erickson, projektansvarig mot myndigheterna (Maxmo Skärgårds smf, WSF, Intresseföreningen) Håkan Knip, ( Malax kommunstyrelseordförande) Leif Sjöberg, (Kristinestad stads representant, vicekommodor för KSF) Kurt West, (Bergö Fiskargille) Henrik Högback, (Bergö Fiskargille) Styrgruppen har vid sitt möte beslutat köpa den utrusning som behövs liksom även arbetsbåten. Förhoppningar ställs till de deltagande underhållarna (och andra intresserade aktörer) att man deltar i talkoandan och bistår med att hämta tyngderna och remmarna från fabrik till sina respektive depåer vid hemmahamnarna. Det är av yttersta vikt att timlistor förs (undertecknade och bevittnade) för fordon och