Till bankernas försvar

Transkript

1 februari Till bankernas försvar Bankföreningens tillförordnade vd Johan Hansing vill se en mer nyanserad diskussion om bankernas roll. FOTO: Kristina Sahlén Kunden gillar sin bank Kontanter fasas ut Är svenska bankers vinster för höga?

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Kära läsare, Med det nya året kom vintern. Kallt är det inte bara i luften utan kalla vindar har även svept in mot branschen från ledande politiker och i media. Utspel som inte uppmuntrar till en bra dialog. I detta Nyhetsbrev har vi strävat efter att balansera debatten som vi anser har varit alltför ensidig. Bankerna spelar en central roll för tillväxt och välfärd i samhället. Idag finns det 114 banker i Sverige, varav 50 är sparbanker och 29 är utländska. Antalet bankkontor uppgick vid årsskiftet till 1 883, vilket är 69 stycken färre än för 10 år sedan. Nästan personer arbetar bland annat med att ta emot sparande, erbjuda lån till företag och privatpersoner, förmedla betalningar samt att hantera olika typer av risker. Ingen av dessa banker kan på sikt överleva utan nöjda kunder, det är själva grunden för verksamheten. Svenskt kvalitetsindex årliga mätning visar att svenska bankkunder är nöjda med sin bank. På sidan 7 intervjuas Johan Parmler på SKI. De kunder som av olika skäl vill byta bank ska naturligtvis på enkelt och smidigt sätt kunna göra det. Bankföreningen har tagit fram en rutin för bankbyte. Om kunden har lämnat komplett information till sin nya bank ska bytet inte ta mer än tre dagar. På Bankföreningens hemsida får du mer information. Det finns idag en förväntan att den enskilde individen ska ta ett allt större eget ansvar för sin ekonomi samtidigt som finansiella produkter och tjänster blir alltmer komplexa. Därför har Bankföreningen förespråkat att privatekonomi ska ingå i gymnasieutbildningen. För några år sedan startades nätverket Gilla din Att de svenska bankerna är välskötta och kan gå med vinst är en viktig förutsättning för en sund samhällsekonomi. ekonomi för att öka den finansiella folkbildningen i Sverige, där 35 olika aktörer samverkar. Läs mer på sidan 14. Finansmarknadsminister Peter Norman har vid ett flertal tillfällen framfört att svenska banker är välskötta och kostnadseffektiva samt att de gör stor nytta för den reala ekonomin. Positiva uttalanden som dessvärre har drunknat i mediestormen. Att svenska banker är stabila och kan gå med vinst är en viktig förutsättning för en sund samhällsekonomi. Ett bra politiskt klimat är också en viktig förutsättning för att attrahera nya etableringar, vilket också stärker konkurrensen. I Nyhetsbrevet efterlyser Johan Hansing, tillförordnad vd i Bankföreningen, en mer nyanserad debatt. Ett av de områden som diskuteras är kostnaderna för bolån. Men enligt en färsk analys från en av Europas marknadsledande banker, Deutsche Bank, framgår att svenska bomarginaler inte är höga i internationellt perspektiv. De svenska och danska bankerna har de lägsta marginalerna i Europa. Jan Wolters, director på Deutsche Bank, delger oss i Gästkrönikan en sammanfattning av den tyska bankens rapport Nordic Banks: Time to pay. Lena Barkman, Informationschef Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Johan Hansing Redaktion: Lena Barkman , Ellen Karlberg, Redaktörerna Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 Nr februari 1 februari BKN efterlyser nya låneprodukter Bostadskreditnämnden BKN skriver i en ny rapport att svenska banker har haft goda skäl att höja de rörliga bolåneräntorna från rekordlåga nivåer. När den direkta kopplingen mellan Riksbankens reporänta och bankernas ränteprissättning nu försvagas efterlyser BKN låneprodukter som minskar hushållens ränterisker. I februari månads marknadsrapport konstaterar myndigheten att bankernas finansieringskostnader ökar till följd av regler och krav på längre finansiering och mer eget kapital. Kreditrisken inom banksystemet och i bostadsobligationer har gått upp, vilket ytterligare leder till dyrare bolån. De korta billiga bolåneräntorna, som har varit snävt sammankopplade med styrräntan mellan 2002 och 2009, har snarare varit en exceptionell företeelse än ett normaltillstånd, skriver BKN. När Riksbanken sänkte styrräntan i december dröjde många banker med att sänka den nyss höjda räntan på rörliga bolån. Statsskuldsoron i Europa har lett till en stressad banksektor som samtidigt får krav på sig att öka det egna kapitalet och likviditeten enligt nya regler. När räntorna stiger på grund av faktorer på kreditmarknaden som Riksbanken inte kan kontrollera fullt ut kan det vara läge att ifrågasätta bolånemarknaden och bredda utbudet av låneprodukter som kan minska hushållens ränterisk till en rimlig kostnad, skriver BKN. Den danska och tyska bolånemarknaden erbjuder lån med långa bindningstider som har lägre räntekostnader än den svenska, skriver myndigheten. I Sverige skulle ett system likt det danska kunna skydda hushållen mot räntehöjningar. Även det tyska systemet med långa löptider minskar ränterisken för skuldsatta hushåll. Olika bindningstider I rapporten görs flera jämförelser mellan räntor med olika bindningstider utan att hänsyn tas till att bolånemarknaderna ser mycket olika ut i länderna, kommenterar Jonny Sylvén, analytiker på Bankföreningen, rapporten. Såväl Sverige som Danmark har en stor marknad för rörliga räntor, vilket helt saknas i Tyskland. I Danmark kan bolånetagarna välja lån, som innebär möjlighet att bryta kontraktet utan att behöva betala straffavgift. Det är faktorer som försämrar värdet av direkta jämförelser mellan dessa marknader. Det finns tradition att finansiera sitt boende på olika sätt i respektive land, men även att bolåneinstituten använder olika metoder för att finansiera sina låneprodukter. Varken danska eller tyska banker och bolåneinstitut har klarat av att erbjuda sina kunder så låga marginaler på rörliga räntor som de svenska har gjort, avslutar Jonny Sylvén. Mer kraftfulla tag mot penningtvätt De nya rekommendationerna från Financial Action Task Force, FATF, publicerades i februari FATF är den globala standardsättaren för regler mot penningtvätt och kärnan utgörs av OECD-länderna. De ursprungliga rekommendationerna gavs ut 1990 och var ett initiativ för att förhindra tvätt av narkotikapengar utökades rekommendationerna till att även omfatta finansiering av terrorism. Rekommendationerna används i dag i 180 länder. FATF utvärderar medlemsländer regelbundet för att försäkra sig om att rekommendationerna tillämpas på ett effektivt sätt i respektive land. Resultatet publiceras i landrapporter. Efter den tredje utvärderingen av medlemsländerna beslutade FATF att revidera sina rekommendationer. Revisionen tar sikte dels på nya och framväxande hot, dels på att förtydliga och förstärka de befintliga kraven. I de nya rekommendationerna tydliggörs kravet på att varje land ska identifiera, bedöma och förstå risken för penningtvätt och finansiering av terrorism samt vidta åtgärder för att minska risken. Detta kommer att ge företagen ett bättre utgångsläge när de ska göra sina egna riskbedömningar, säger Åsa Arffman, Bankföreningens expert på penningtvättsfrågor. Det klargörs också att det i varje land ska finnas uppdaterad och korrekt information om företags verkliga huvudmän (ägare). Denna information ska vara tillgänglig även för finansiella företag. Ett register eller liknande över verkliga huvudmän kommer att medföra stora förenklingar och förbättringar för företagen i deras arbete med kundkännedom, säger Åsa Arffman. Rekommendationerna för gränsöverskridande samverkan har förtydligats och utvidgats för att förenkla informationsutbytet över gränserna för både myndigheter och företag. FATF kommer att påbörja sin fjärde utvärdering av medlemsländerna i slutet av 2013 för att granska hur väl medlemsländerna anpassat sig till de nya reviderade rekommendationerna. Även EU-kommissionen granskar hur väl medlemsstaterna uppfyller kraven i det nu gällande penningtvättsdirektivet. I slutet av mars kommer kommissionen att publicera resultatet av sin utvärdering och ett reviderat penningtvättsdirektiv väntas bli klart i slutet av 2012.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Gästskribenten Lägst bolånemarginal i Sverige och Danmark Svenska banker är kapitalstarka men den underliggande lönsamheten är låg. Jämfört med den senaste tioårsperioden har avkastningen på eget kapital halverats. Deutsche Bank tror att lönsamheten i de nordiska bankerna kommer att ligga på en betydligt lägre nivå framöver än vad investerarna varit vana vid. Jan Wolter är Director på Deutsche Bank. I sitt analysarbete har han kontakt med ett 50-tal europeiska banker, i synnerhet de nordiska då han arbetar med regelverksfrågor. I denna gästkrönika jämför han svenska, och nordiska, bankers kapitalisering och lönsamhet. Fotnot 1. Källa: Deutsche Bank Nordic Banks: Time to pay, januari Källa: Deutsche Bank. Kärnkapitalrelation givet full Basel3 implementering, utan Basel2 golvregler och estimerad 31 December, 2011 för Handelsbanken, SEB, Swedbank, Nordea och för 47 noterade EU banker. 3. Källa: Deutsche Bank, UK Independent Commission on Banking 4. Källa: Deutsche Bank. Riskvikter December 2010, och avser bara den utlåning som mäts med den s.k. IRB-metoden I ett europeiskt perspektiv positionerar vi i Deutsche Bank de svenska, och nordiska, bankerna som kapitalstarka men med relativt låg underliggande lönsamhet och med begränsade möjligheter till tillväxt. Europas banker uppvisar i dag låg lönsamhet föll avkastningen på eget kapital till 6,3 procent till följd av kreditförluster och stora avskrivningar, inte minst på sydeuropeiska statspapper. I ljuset av detta utmärker sig de nordiska bankerna med sina goda resultat. I Sverige redovisade bankerna en avkastning på 10,3 procent, vilket är högre än EU-banker, men ändå historiskt lågt. Avkastningen har hållits uppe av historiskt låga kreditförluster, och bankerna har till och med gjort återföringar. Med normala kreditförluster och kärnkapitalkrav på 12,5 14,5 procent beräknar vi avkastningen på eget kapital 2011 till 8,0 8,5 procent, vilket är cirka hälften av de 16 procent som bankerna har levererat i genomsnitt den senaste tioårsperioden. Som i alla branscher beror bankernas underliggande lönsamhet på konkurrens och prissättning (marginalnivåer). Högst riskjusterade marginaler har bankerna i Frankrike och Benelux 1. Lägst marginaler har Italien och Sverige. Detta är något förvånande, då Sverige är en relativt koncentrerad marknad. Skilda finansieringsmodeller förklarar prissättning och marginaler Skälet är att finansieringsmodellen skiljer sig mycket åt mellan banksystem. Svenska, och nordiska, banker lånar upp pengar på en volatil världsmarknad, medan till exempel franska banker finansierar sig på hemmamarknaden med inlåning. I princip finns fyra kostnader för råmaterialet till ett bolån: Direkt kostnad för bankens in låning, eller upplåning på kapitalmarknaden Likviditetskostnad Kostnad för att byta valuta Kostnad för extra säkerhetsmassa I Sverige och Danmark finansieras, på marginalen, nästan 100 procent av bolånen med säkerställda obligationer. I Frankrike finansieras cirka 70 procent av bolånen med (billigare) inlåning. Nordiska banker använder mer utländsk finansiering och betalar därför en större kostnad för att byta valuta (det finns för lite inlåning i Norden för att finansiera de konsumenter som vill äga sitt hem). Nordiska konsumenter väljer övervägande rörliga lån; 90 procent av lånen är rörliga i Norge och 51 procent i Sverige. Likviditetskostnaden för att byta från fast upplåning till rörlig utlåning är därmed högre i Norden än i till exempel Frankrike och Tyskland, där mer än 90 procent av hushållen väljer fast ränta. I nuläget beräknar vi i Deutsche Bank att danska marginaler är cirka punkter och svenska, underliggande, bolånemarginaler ca punkter, figur. De låga marginalnivåerna beror bland annat på att under 5 6 år fram till 2008, var ovan nämnda kostnader nära noll och bankerna prissatte produk-

5 Gästskribenten Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari terna därefter. Krisen har ändrat på detta; spanska banker betalar, för första gången, inlåningsräntor långt över rådande ränteläge och svenska banker betalar cirka 70 punkter över Euribor för en 5-årig säkerställd obligation, jämfört med kring 0 punkter för 5 6 år sedan. Svenska banker är, och ska vara, välkapitaliserade i ett EU-perspektiv Jämfört med banker i andra EU-länder är svenska banker, precis som bankerna i de nordiska grannländerna, välkapitaliserade i både absolut och relativ bemärkelse. De fyra stora svenska bankernas kärnkapitalrelation var i genomsnitt 11,3 procent jämfört med 8,0 procent för de europeiska motsvarigheterna vid utgången av år Det är naturligt att banksystem som utgör en stor del av ekonomin är välkapitaliserade, och det är ingen tillfällighet att Sverige, tillsammans med Storbritannien och Schweiz, har flaggat för högre kapitalkrav än övriga Europa, USA och Kanada. I Sverige är bankernas tillgångar i runda slängar 400 procent av BNP, i Storbritannien 430 procent och i Schweiz 660 procent. Men det är en relativt stor skillnad mellan svenska och europeiska bankers riskprofil vad gäller tillgångar och affärsinriktning. I Sverige är cirka 37 procent av utlåningen relaterad till bostadsmarknaden, medan motsvarande siffra i EU är cirka 26 procent. Det är ett skäl till att svenska banker klarat sig relativt bra genom krisen 2008/2009. Baltikum var ett stort problem, men det svenska banksystemet förlorade totalt bara 0 1,3 procent av de riskvägda tillgångarna krisåren 2008 och Det kan jämföras med Storbritannien, där ackumulerade förluster uppgick till 2,0 7,0 procent och i Schweiz till 6,0 14,0 procent av de riskvägda tillgångarna 3. Skillnad i riskvikter mindre än väntat När vi analyserar kapitalnivåer mellan banker spelar sättet att mäta risk och nivån på riskvikterna en stor roll. På ytan skiljer sig riskvikterna mycket åt mellan olika banker och regioner, men i verkligheten är skillnaden mindre än vad marknadsaktörer tror. Genomsnittlig riskvikt i europeiska banker var ungefär 34 procent och i svenska banker 31 procent i slutet av En analys visar att variationen i riskvikter mellan olika regioner i huvudsak förklaras av (1) skillnader i utlåningsmix (2) strukturella faktorer och (3) tillståndet i ekonomin. Franska och nordiska banker verkar vid första anblicken ha lägre riskvikter på bolån än övriga Europa, men justerat för kreditkvalitet är skillnaden mellan länder inte längre så stor. Bland de tio banker i Europa som har störst andel mycket låga riskvikter på bolån (under 5 procents riskvikt) återfinns franska, spanska, belgiska, svenska, danska och brittiska banker 4. Sammanfattningsvis: i ett europeiskt perspektiv positionerar vi de svenska, och nordiska, bankerna som kapitalstarka, men med relativt låg underliggande lönsamhet. Diagrammet visar underliggande marginaler vid nyförsäljning av bolån och baseras på den mest typiska bolåneprodukten i respektive land. Rörlig ränta (3 mån) i Sverige, 6-12 mån i Finland, SVR (Standard Variable Rate loan) i Storbritannien. I Frankrikes fall används den ettåriga räntan för jämförbarhetens skull. En bunden ränta på tre år är annars vanligast i Frankrike.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Nyheter Avkastning på eget kapital Tieto Atlas Copco H&M Hufvudstaden AstraZeneca Scania Lundin petroleum Skanska SKF Axfood Autoliv Tele2 Securitas Alfa Laval Sandvik Boliden Volvo Assa Abloy NCC Peab Wallenstam Handelsbanken Fabege Holmen Castellum Electrolux Trelleborg Nordea Elekta SAAB Husqvarna Swedbank Stora Enso SEB Ericsson Hexagon TeliaSonera SCA Milicom SSAB Sni$ RoE 0% 10% 20% 30% 40% 50% Urvalet för tabellen har varit de 40 största bolagen på Stockholmsbörsen. Nyckeltalet har beräknats genom att ta bolagens totala vinst genom bolagens totala mängd eget kapital. Detta har beräknats för såväl 2011 och 2010 sedan har snittet för dessa år tagits med i denna sammanställning. För de bolag som inte redovisat det senaste kvartalet har den senaste 12-månadersperioden använts och liknande för dem med brutet räkenskapsår. Över det globala snittet Konsultföretaget Capgemini Consulting genomför varje år en global studie, World Retail Banking Report. I 2011 års rapport har kunder intervjuats i 25 länder och ett nytt globalt index för kundupplevelse har för första gången tagits fram. I undersökningen har man frågat hur kunderna värderar sin kundupplevelse hos sin primärbank per produkt, kanal och typ av ärende. Den svenska banksektorn placerar sig över det globala snittet på plats 10 av 25. Det är viktigt att veta att studien bygger på kundernas subjektiva upplevelse, som i sin tur påverkats av deras förväntningar, som kan variera från land till land, säger Krister Rydmark, ansvarig för Financial Services på Capgemini Consulting i Sverige. I undersökningen kommer den amerikanska banksektorn högst upp, den indiska på tredjeplats och i Europa är schweizarna mest nöjda med sin bank. Några internationella jämförelser Kundnöjdhet och upplevd kvalitet mäts numera årligen i alla de nordiska länderna, samt i flertal andra europeiska länder. I diagrammet nedan framgår att Finland erhåller högst be följt av Sverige av de nordiska och baltiska länderna. Spanien får klart lägst betyg vilket säk avspeglar det ekonomiska lägget i landet. Notera dock att täckning av branscherna i lände varierar. Spain Estonia EPSI Europe Norway Latvia Russia Czech Rep. Denmark Lithuania Sweden Finland Cyprus Kazakhstan Azerbaijan Georgia Customer Satisfaction by country, EPSI Customer Satisfaction (EPSI) Hur arbetar ni med att bygga förtroende? Vi arbetar för en stabil, lokal närvaro och långsiktighet i våra relationer och vårt ansvar. En viktig utgångspunkt är att Handelsbanken alltid ska finnas tillgänglig när kunden behöver hjälp och råd eller vill göra affärer. Att ha nöjda kunder är ett långsiktigt och medvetet arbete. Vi arbetar också med att hantera synpunkter och klagomål på ett förtroendeskapande sätt. Johan Lagerström, Handelsbanken Trenderna i Europa från 1999 och framåt framgår i diagrammet nedan. Flertalet länder lig kvar på samma nivå som 2010 eller minskar i kundnöjdhet. kundnöjdhet genom omedelbar feed- Customer Satisfaction by Country EPSI Denmark 90 Vi arbetar mycket med tillgänglighet. Genom att ännu starkare Finland leva våra Vi har förlängt öppettiderna värderingar: öppen, enkel, Norway omtänk- och lanserat 85kundservice på Facebook sam samt att stärka vår Sweden kundser- och Twitter. Eftersom vi är vicemodell. Vi jobbar med Estoniatt ta en bank på Internet och telefon blir 80 hand bättre hand om och Latvia lära av det viktigt hur vi för dialog såväl kundklagomål. Vi kommer Lithuania också att verbalt som i text och webbflöde. Vi implementera Net Promoter Russia Scoremodellen 75 utvecklar därför alltid med enkelhet som mäter och Czech följer Rep. upp och begriplighet som ledord. Det Croatia 70 ska vara lika lätt att kontakta oss Greece back. Vi har redan använt metoden i Azerbaijan Customer Satisfaction Index (EPSI) oavsett kanal oavsett tidpunkt. 65 Märta Tiberg, SBAB 60 Estland med goda resultat. Georgia Thomas Backteman, Swedbank Kazakhstan EPSI Europe Cyprus Spain

7 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari Bankernas kunder nöjda trots allt Svenskt kvalitetsindex, SKI:s, årliga mätning visar att kunderna är nöjda med sin bank. Paradoxalt i tider när kritik riktas mot bankerna, men samtidigt möjligt att förklara. Bankernas rådgivare har ofta en väldigt stark relation till sina kunder. Hur står sig då svenska banker jämfört med utländska? Enligt Johan Parmler har bankkunderna i Sverige sakta men säkert blivit mer nöjda. De finska och danska kunderna är dock mer nöjda med sina banker än de svenska och norska dito. Utomlands har kundnöjdheten svängt betydligt mer både uppåt och nedåt enligt Johan Palmer. Framför allt är det höga bankavgifter som retar folk i vissa länder. Pressbild Johan Parmler Sedan slutet av 1980-talet har SKI varje år mätt hur nöjda kunderna är i en rad olika branscher. Ju nöjdare kunder, desto högre betyg. SKI analyserar därför hur kunderna upplever image, förväntningar, upplevd kvalitet och prisvärde. Som tabellen intill visar kommer banksektorn på andra plats när det gäller kundnöjdhet. Det är enbart sjukvården som svenska folket är mer nöjda med. Ändå har bankerna fått en hel del kritik i medierna sedan finanskrisen slog till. Logiskt borde all den negativa massmediala uppmärksamheten även ha påverkat kundernas nöjdhet med sin bank. Men det har blivit tvärt om, kunderna är mer nöjda med sin bank, säger Johan Parmler. Det har väckt en hel del irritation bland företrädare för andra branscher som inte förstår varför bankerna får så bra omdömen i undersökningen. Men det är ingen slump att banksektorn som helhet har flyttat fram sin position, enligt Johan Parmler. Bankerna har generellt arbetat hårt med service, information och rådgivning. Personlig rådgivning, oavsett om den sker digitalt eller genom fysiska möten, har blivit viktigare. Man kan tycka illa om bankbranschen som helhet samtidigt som man är nöjd med just sin bank. Sedan finanskrisen slog till har kundernas behov skiftat, från att få information om produkter till service som rådgivning och stöd. Fokus på klagomålshantering I den senaste rapporten fokuserade SKI särskilt på hur företag i olika branscher sköter klagomålshanteringen. En slutsats är att klagomål inte behöver leda till att kunderna anser sig ha en dålig relation till företaget. Nyckeln till framgång handlar om hur företagen hanterar klagomålen. Här utmärker sig försäkringsbolagen som ett föredöme bland andra. De har lyckats otroligt bra trots att de oftast är i kontakt med sina kunder när det hänt något negativt. Slutsatsen är att klagomål i sig inte behöver resultera i en dålig upplevelse. Här har banker och andra branscher mycket att lära av försäkringsbolagen. Fakta/topp tio-listan Kundnöjdhet på branschnivå 2011 Sjukvård 71,6 Bank 71,4 Företagstjänster 71,2 Detaljhandeln 69,4 Försäkring 69,2 Kommunal service 68,8 Utbildning 68,4 Telekom 68,1 Elhandel 65,8 Myndigheter 61,4 Persontransport 61,3 Fakta SKI Svenskt Kvalitetsindex (SKI) mäter och analyserar hur de faktiska kunderna och andra användare bedömer varor och tjänster, arbetsmarknaden samt hur de ser på ekonomin i övrigt i Sverige. Regelbundna mätningar av kundnöjdhet och kvalitetsutveckling i näringsliv och offentlig sektor har genomförts sedan Hur arbetar ni med att bygga förtroende? Nordea har fler relationskunder än någonsin. Vi ger kunderna positiva upplevelser genom att satsa på det som kunderna efterfrågar: internetbanken, telefontjänsterna, mobila tjänster och kvalificerad rådgivning. Med en effektiv organisation kan vi erbjuda våra kunder prisvärda erbjudanden samtidigt som vi värnar om ställningen som en av Europas starkaste banker. Jan Larsson, Nordea Vi bygger förtroende genom att vara enkla att ha med att göra samt via god dialog och service till våra kunder. En tredjedel av våra medarbetare jobbar med kundservice. För att ständigt förbättra oss ringer vi bland annat till kunder för att ta reda på servicenivå och bemötande samt har en god kunddialog via vår kundombudsman. Ann-Charlotte Johansson, GE Money Bank Förtroende byggs i varje enskilt kundmöte - varje dag. Det gäller storföretagskunder liksom småsparare med ärende på det lokala kontoret eller någon av våra andra mötesplatser. Det handlar om att lyssna in kunden - hur kan vi allra bäst förstå och hjälpa till just här? Vi vill ha långsiktiga relationer och strävar efter att känna kunden väl. Då kan vi vara med som en partner i såväl goda som dåliga tider. Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Nyheter Var stolt över starka svenska När Volvo eller Ericsson går bra banker känner många en stolthet men när en bank går bra får den kritik. Johan Hansing FOTO: Kristina Sahlén

9 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari Var stolt över starka svenska banker Bankerna har blivit bättre på att leva upp till kundernas förväntningar och tar sitt samhällsansvar på allvar. Men nu har kritiken mot bolånemarginaler, vinstnivåer och aktieutdelningar blossat upp. Johan Hansing, tillförordnad vd på Bankföreningen, efterlyser en mer nyanserad och allsidig debatt. Banksektorn har fått hård kritik den senaste tiden och framställs allt oftare som en bransch som skor sig på småsparare och bortser från kundens bästa för att tjäna pengar. Står branschen inför en förtroendekris och vad ska man i så fall göra åt den? Det är naturligtvis tråkigt att sektorn hamnar i denna typ av drev, och jag tror att det är viktigt att lyfta fram att de allra flesta bankkunder är nöjda med sin bank. Det finns ingen annan bransch där kunden är lika nöjd, vilket tyder på ett högt förtroende. Samtidigt finns ett generellt missnöje mot finanssektorn i sin helhet, som bottnar i en bild av en sektor med väldigt höga ersättningar, där staten går in och stöttar om det går dåligt. Om man tar detta med höga ersättningar. Är det ett problem för banksektorn och bör man försöka verka för att få ned dem? Höga ersättningar för människor i chefspositioner kan verka provocerande oavsett bransch just för att det är så stor skillnad mot vad vanliga löntagare tjänar. Banksektorn sysselsätter cirka personer i Sverige varav de allra flesta arbetar på kontor ute i landet. Sedan finns det en förhållandevis liten krets som drar in väldigt stora pengar och där ersättningen oftast är direkt kopplad till de affärer som de drar in till banken. Men vi talar, procentuellt sett här, om en väldigt liten del av de anställda. Alla stora företag i Sverige har välbetalda chefer, så även bankerna. Men varför tror du att just bankerna har så svårt att försvara sina ersättningsnivåer, eller för den delen aktieutdelningar? Jämför man med industriföretag så hamnar de sällan i denna typ av diskussioner? När jag träffar kollegor i Europa och berättar att svenska banker får kritik för att de gör goda vinster möts jag av förundran. Det har du rätt i. När Volvo eller Ericsson går bra känner många en stolthet men när en bank går bra får den kritik. Samtidigt verkar banker i dag på en fri marknad med internationell konkurrens. Vi har under en relativt kort period gått från en hårt reglerad och sluten marknad till en som är öppen. Under de senaste 15 åren har det tillkommit mängder av nya banker. Samtidigt har den tekniska utvecklingen ritat om spelplanen. Det finns ett enormt utbud i dag. En aktiv kund har alla förutsättningar att påverka sin situation. Det är enkelt i dag att byta bank eller öppna ett konto via internet. Man kan välja en bank för sparande, en annan för lån, och så vidare. Men är det verkligen så? En del av kritiken mot bankerna handlar om att man måste vara helkund för att få del av bra erbjudanden. Man får högre ränta på sparkontot om man har alla sina affärer i banken och detta kan ses som att man blir fastlåst. Dämpar inte det viljan att flytta konton? Kunden måste se till sina behov och aktivt väga fördelar mot nackdelar. Att trogna banker får bonus är inget unikt för banksektorn. Dagligvaruhandeln har sina bonuskort. Handlar du allt på Ica, är du en trogen kund, så får du högre bonus. Går du till en annan affär för dina inköp av vissa saker sjunker bonusen från Ica. Man premierar trogna kunder, det är väl inte så konstigt? Men kanske kan man se det omvänt. Det skulle vara ett större problem om vi hade en situation där alla ville byta bank, att människor inte byter kan ju vara ett tecken på att de faktiskt är ganska nöjda. Så kan det naturligtvis vara. Men för att återgå till det vi talade om inledningsvis. Tar bankerna sitt samhällsansvar, och vad innebär det för en bank att ta samhällsansvar? Fortsättning på nästa sida

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Nyheter Fortsättning från föregående sida Banker har en otroligt viktig samhällsfunktion. De ser till att företag får krediter så att de kan investera, och att privatpersoner kan köpa en bostad, de tillhandahåller betalkort och möjliggör för människor att sköta sin privata ekonomi. Men kärnverksamheten hamnar hela tiden i skymundan. När Anders Borg gör sina utspel mot finanssektorn slår det mot alla de anställda ute i landet som varje dag anstränger sig för att göra sitt jobb. Det skulle vara bättre att ta diskussionen med branschen direkt och inte via utspel i medierna. Men om man nu tillhandahåller tjänster som berör alla och som alla, i princip, måste ta del av, är det då inte naturligt att de höga vinst- och utdelningsnivåerna sticker i ögonen på folk? Jämfört med resten av Europa har det svenska banksystemet stått sig starkt genom den finansiella krisen och det är bra. När jag träffar kollegor i Europa och berättar att svenska banker får kritik för att de gör goda vinster möts jag av förundran. Vår finansminister skulle vara överlycklig om våra banker var stabila och vinstgivande, är en vanlig kommentar. Det är viktigt för ett samhälle att ha starka banker och det bör vi vara stolta över. Det minskar risken i det finansiella systemet. Samtidigt kommer vi framöver att få se en tuffare reglering av sektorn, bland annat med ökade krav på kapitaltäckning och likviditet. Hur kommer det att påverka bankmarknaden i Sverige? Det är svårt att säga men jag tror att en aspekt av det är att de mindre bankerna i Sverige kommer att få det tufft. Det kommer att bli dyrare och besvärligare att driva bank. Vi har sett en stadig ökning av antalet banker de senaste åren, vilket är bra för konkurrensen. De banker som finns i dag kommer att klara omställningen, men det kanske inte kommer till så många nya aktörer. För att klara de nya kraven kan bankerna antingen spara pengar genom be sparingsprogram, minska avkastningen till ägarna eller höja priserna till kund. Hur bör man fördela detta? En aspekt av de nya Basel-kraven är att bankerna ska ha en större buffert av såväl kapital som likviditet, och det är klart att det har ett pris. Någonstans ska pengarna tas. Bankerna kommer att behöva En aspekt av de nya Basel-kraven är att bankerna ska ha en större buffert av såväl kapital som likviditet, och det är klart att det har ett pris arbeta med alla dessa spår men hur det kommer att fördela sig från bank till bank är svårt att sia om. Sedan är det inte bara Basel, utan även andra nya regelverk som kommer. Att hantera dem är en av de stora utmaningarna för banksektorn framöver. Och vad finns det för andra utmaningar? Förtroendefrågan är naturligtvis viktig eftersom vi verkar i en förtroendebransch. Sparare anförtror sina pengar till banken, och då är det viktigt att banken sköter sin verksamhet och att kunden är trygg. Generellt sett handlar de nya regelverken delvis om en återgång som ska leda till mindre risk i sektorn. Och det ser vi på många olika plan. För 10 till 15 år sedan belånade man inte boende så högt och det fanns krav på amortering. Sedan skedde en snabb förändring och det var möjligt att låna upp till 95 procent av priset utan att amortera. Detta var inte en sund utveckling. Nu har vi ett bolånetak och vi rekommenderar att de som är högt belånade amorterar. Det är en återgång till en sundare kreditprocess och ett sätt att minska risken, både för banken och för kunden. Text: Carolina Johansson

11 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari Kontantlöst vinner Tillgängliga siffror visar att konsumenter i allt högre grad väljer att betala med olika typer av betalkort, och att detta också gäller mindre betalningar. Det har gjort att antalet kortbetalningar nu ligger på den högsta nivån någonsin. Samtidigt minskar efterfrågan på kontanter. Siffror från Riksbanken visar på en rejäl ökning av kontantlösa betalningar, det vill säga betalningar med kort. De senaste tio åren har antalet kortbetalningar ökat med över 600 procent till att 2010 uppgå till 1,8 miljarder, vilket är den högsta siffran någonsin. Ökningen av värdet, räknat i kronor, av samtliga kortbetalningar är inte lika stor, men uppgår ändå till plus 355 procent till 792 miljarder kronor för 2010, vilket också det är den högsta siffran någonsin. Att antalet kortbetalningar har ökat med mer än det sammanlagda värdet räknat i kronor tyder på att allt fler konsumenter väljer att betala även mindre köp med kort. Snittpriset för kortbetalningarna har med andra ord gått ned. Statistik över uttag från bankernas uttagsautomater, som är ett sätt att mäta efterfrågan på kontanter och därmed också kontantbetalningar, pekar i samma riktning. De senaste tio åren har antalet kontantuttag minskat med nära 30 procent. Räknat i summa pengar har uttagen minskat med drygt 20 procent den senaste tioårsperioden. När det gäller butiksbetalningarna så står kortbetalningar i dag för omkring 75 procent, och många bedömare både tror och hoppas att den siffran kommer att öka än mer (se sidan 12). I ett internationellt perspektiv framstår Sverige som ganska Det är en konkurrensfördel att ta kort, säger blomsterhandlaren Lamir på Hötorget i Stockholm normalt när det gäller kortbetalningarnas ökade betydelse. Satt i relation till ekonomins storlek så ligger värdet på svenska kortbetalningar på ungefär samma nivå som länder som Finland, Danmark och Frankrike, visar statistik från Europeiska Centralbanken (ECB). Tyskland särskiljer sig med en relativt sett klart lägre andel kortbetalningar, medan Storbritannien särskiljer sig åt andra hållet, det vill säga där är kortbetalningarna väldigt många, relativt sett. Text: Pär Krause Kunderna väljer att betala med kort Miljarder kronor Betalningar med kort, mdr kronor Uttag från uttagsautomater, mdr kronor Kortbetalningarna ökar i traditionella kontantbranscher FOTO: Anna Rut Fridholm

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Nyheter Mobila betalningar driver på utvecklingen Med nya betalningslösningar som kan vara på plats redan i år bidrar bankerna aktivt till en utveckling. FOTO: Anna Rut Fridholm Vi går in i en ny era när det gäller att hitta effektivare betalningslösningar. Betalningar över mobiltelefonen är ett sådant steg. Jag tror att 2012 blir ett år då vi kommer att se nya initiativ i den riktningen, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen. Det han främst syftar på är mobila betalningslösningar där det blir möjligt för i första hand privatpersoner att betala till varandra i realtid genom att pengar flyttas från ett konto till ett annat via mobiltelefonen. Enligt Leif Trogen är det bara en tidsfråga innan detta blir verklighet. Förhoppningsvis kommer det redan i år. Flera banker jobbar tillsammans med att utveckla en sådan tjänst, säger han. Även när det gäller butiksbetalningar så kommer de smarta mobiltelefonerna förmodligen att få lika stor betydelse på betalningsområdet som persondatorerna fick när internetbankerna kom för femton år sedan. En annan utveckling som Bankföreningen gärna vill föra fram är betalningar i realtid. I dag tar det en dag att via internet genomföra t.ex. en plus- eller bankgiroinbetalning. Men också här tror Leif Trogen att det bara är en tidsfråga innan fler betalningsprodukter än mobila betalningar kan bli en del av morgondagens betalinfrastruktur och avvecklas i realtid. Tillsammans bidrar denna utveckling till att minska andelen kontantbetalningar i ekonomin och den allmänna kontanthanteringen i samhället. Att färre kontanter innebär ett tryggare och miljövänligare samhälle är i stort sett samtliga parter ense om, och att bankerna aktivt ska bidra till utvecklingen var något som de fått i uppdrag av regeringen. I mars 2010 genomförde Finansdepartementet en hearing om kontanthanteringen i samhället, och departementet sammanfattade då sina önskemål till marknadens aktörer i tre punkter. 1 att öppet redovisa vad olika betalningar kostar, och att låta varje betalmedel bära sina egna kostnader, 2 att samverka för att minska cirkulationen av kontanter i samhället, och 3 att jobba med att ta fram alternativa betalningssätt som är pålitliga, kostnadseffektiva och lätta att använda. Enligt Leif Trogen har bankerna under de två år som gått kommit en bra bit på vägen när det gäller samtliga tre punkter. Vi har till exempel fått en ganska klar uppfattning om vad kontantbetalningarna kostar samhället, säger han. En färsk studie som gjorts av den Europeiska Centralbanken (ECB) i samverkan med Riksbanken och nationella organ, i Sveriges fall handlar det bland annat om Svensk Handel och bankerna, visar att den totala kostnaden för kontantbetalningar i Sverige uppgår till ca 11,5 miljarder kronor per år. Då har samtliga aktörers kostnader främst handeln, värdebolag samt banker inkluderats. Nettosiffran där statistiken rensats för privata aktörers internbetalningar hamnar på ca 8,7 miljarder kronor. Den totala siffran motsvarar därmed omkring 0,3 procent av Sveriges totala årliga produktion, BNP, och det torde finnas mycket pengar att spara på att få ned kontantanvändningen ytterligare. Redan i dag står kortköpen för omkring 75 procent av alla betalningar i butik 2,0 miljarder kortköp mot mellan 500 och 600 miljoner kontantköp under 2011 och Leif Trogen tror att andelen kortköp både kan och bör öka ytterligare. En anledning till att få ned kontantköpen och kontanthanteringen generellt är ökad säkerhet och en positiv miljöpåverkan. Antalet bankrån har nu kommit ned på den lägsta nivån sedan vi började föra statistik över detta för trettio år sedan, säger Leif Trogen, som alltså ser bankernas minskade kontanthantering som en viktig förklaring. Och när det gäller nya effektiva betalningssätt så är bankerna alltså på gång. Leif Trogen tror emellertid inte att kontanter på sikt helt kommer att försvinna. Nej, det kommer att finnas behov för människor att ha kontanter som betalningsmedel under överskådlig framtid. Men det går absolut att leva kontantfritt. Text: Pär Krause

13 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari Nya uttagsautomater på väg Under 2012 kommer bankkunder att få tillgång till den nya generationens bankomater. Resultatet blir bättre, effektivare och mer enhetlig service. I maj kommer vi att installera ett antal pilotautomater som är av den nya modellen. Sedan sker en stegvis övergång, säger Stefan Bergelind, vd på Bankernas Automatbolag. Det var 2010 som SEB, Handelsbanken, Nordea, Den Danske Bank och Swedbank med Sparbankerna bildade det gemensamt ägda bolaget Bankernas Automatbolag med uppgift att ta över skötseln och verksamheten för bankernas uttagsautomater. Övertagandet har skett successivt sedan 2011, och i år kommer alltså de första versionerna av de nya automaterna att installeras. Det som är nytt med de nya automaterna, som kommer att ha det redan inarbetade varumärket Bankomat, är att samtliga automater kommer att erbjuda motsvarande tjänster som respektive bank i dag erbjuder sina kunder på de egna uttagsautomaterna. Automaterna kommer att identifiera vilken bank kunden tillhör, och oavsett var automaten är placerad kommer exempelvis en Swedbankkund att få samma service som erhålls vid de automater som finns i Swedbanks lokaler. Naturligtvis kommer även andra bankers kunder utöver de ovan angivna fem, att precis som tidigare kunna utnyttja automaterna, liksom innehavare av VISA- och MasterCard-kort. Även American Express- och Diners Club-kort kan användas i uttagsautomaterna. Projektet mjukstartar alltså under våren, och den riktiga lanseringen påbörjas under hösten. Stefan Bergelind säger att övergången kommer att vara slutförd under Mycket av det tekniska arbetet kommer att skötas av det Norgebaserade företaget EDB ErgoGroup, med vilket Bankernas Automatbolag inledde ett samarbete under förra året. Vi har ett nära samarbete med EDB ErgoGroup som sköter teknik och drift av automaterna säger Stefan Bergelind. Text: Pär Krause Mot en gemensam marknad för kort-, nät- och mobilbetalningar Vilka luckor finns för en fullständigt integrerad betalningsmarknad och vilka hinder har fått dessa luckor att uppstå? Processen för att ta reda på detta pågår som bäst bland EU:s medlemsländer. Kommissionen presenterade den 11 januari 2012 grönboken Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet och mobilbetalningar, som nu är ute för en öppen konsultation till den 11 april. Syftet är att utvärdera den nuvarande infrastrukturen för kort-, internet- och mobilbetalningar i EU. Avsikten är att inleda en samrådsprocess med intressenterna som kan bekräfta eller komplettera EU-kommissionens analys. Målet är att förbättra marknadsintegrationen med lämpliga metoder. Finansdepartementet har bett Bankföreningen om skriftliga synpunkter på grönboken och nu behandlas frågan i en särskild remissgrupp. Resultatet av processen påverkar framtida regelverk och kan få stora konsekvenser för bankerna och marknaden för kort-, internet- och mobilbetalningar. Bankföreningen kommer att skicka svar till Finansdepartementet respektive Kommissionen senast den 5 mars respektive 11 april.

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Intervju Foto: anna rut fridholm Fakta Gilla Din Ekonomi är en satsning i Sverige för att öka den finansiella folkbildningen i samhället. I nätverket samverkar 35 aktörer i form av myndigheter, organisationer och företag där målet är att stärka och öka medborgarnas privatekonomiska självförtroende. Företag och organisationer som vill gå med i Gilla Din Ekonomi anmäler sig på hemsidan, Länktips Gilla Din Ekonomi Koll på cashen Bli inte blåst bli-inte-blast/ Vill du ta del av Johan Almenbergs forskning? Han har skrivit en lättläst rapport, Räknefärdighet och finansiell förmåga, som du kan ta del av här: ne.su.se/ed/pdf/39-5-ja.pdf _DSC6164.NEF _DSC6166.NEF Gilla din ekonomi Undersökning efter undersökning visar att såväl vuxna som ungdomar är dåliga på att räkna. Nätverket Gilla Din Ekonomi, där många banker är med, startade för att bättra på svenskarnas ekonomiska kunskaper. Undersökning efter undersökning visar att såväl vuxna som ungdomar är dåliga på att räkna. Nätverket Gilla Din Ekonomi, där många banker är med, startade för att bättra på svenskarnas ekonomiska kunskaper. Att ha grundläggande kunskaper i att räkna är en förutsättning som måste finnas på plats för att man ska kunna fatta privatekonomiska beslut. Forskaren Johan Almenberg, numera politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, har tittat närmare på frågan. I en statistiskt säkerställd undersökning fick vuxna svenskar svara på några frågor, bland andra: Anta att räntan på ditt sparkonto är 1 procent och inflationen är 2 procent. Om du låter pengarna stå på kontot ett år, kommer du då att kunna köpa mer, lika mycket eller mindre för pengarna vid årets slut? Endast 59,4 procent svarade rätt. En annan fråga löd: Fem personer vinner på ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten som de ska dela är 2 miljoner kronor, hur mycket får var och en? Här svarade nästan 70 procent rätt. Det är lätt att tro att svenskar är _DSC6165.NEF sämre än andra på att räkna, men det stämmer inte. Siffrorna är slående. När forskare gör liknande undersökningar utomlands får man samma resultat. Problemet är att dåliga kunskaper i räknefärdighet kan påverka den egna privatekonomin negativt, säger Johan Almenberg. _DSC6167.NEF Forskningen visar att personer med sämre räknefärdighet och lägre finansiell förmåga sparar mindre, planerar mindre inför Problemet är att dåliga kunskaper i räknefärdighet kan påverka den egna privatekonomin negativt ålderdomen, betalar högre avgifter för finansiella transaktioner och oftare får problem med sina bolån. EU-kommissionen anser också att behovet av folkbildning är stort och tog därför tag i frågan och tillsatte en expertgrupp som skulle utbyta erfarenheter och ta fram förslag på vad EU kan göra för att förbättra de privatekonomiska kunskaperna. I den gruppen satt Ylva Yngveson, på Institutet för Privatekonomi, Swedbank, med. Enligt Ylva Yngveson har EU-kommissionen en stark önskan om att varje land tar fram en nationell strategi för finansiell folkbildning. I Sverige finns ingen uttalad sådan. Däremot finns väldigt många initiativ som redan är i gång. Vi var några som tyckte att idén med ett nätverk för samverkan borde vara en framkomlig väg. Vi började med att undersöka om företag i den finansiella sektorn och olika organisationer ville vara med i Gilla Din Ekonomi. Vi fick mycket positiv respons. Sedan gick vi vidare och tog kontakt med myndigheter som

15 Intervju Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari Foto: Scanpix (Ylva Yngveson) anna rut fridholm (Gilla din ekonomi) har verksamhet nära detta område, säger Ylva Yngveson. Målet med nätverket är att öka svenskarnas kunskaper och insikter i privatekonomi. Gilla Din Ekonomi är i full gång och utbildar till exempel informatörer som ska föra kunskapen vidare ut på arbetsplatser och i studieförbundsverksamhet. Dessutom finns början till en rad olika lokala aktiviteter. Vi fick mycket positiv respons från företag i branschen Konsumentvägledare och budgetoch skuldrådgivare spelar oerhört viktiga roller runt om i landet. Tillsammans med banker och andra företag kan de till exempel åka ut i skolor och informera. All information som sker under Gilla Din Ekonomis signum ska vara objektiv, det är alltså inte en arena för företag att sälja produkter och tjänster, säger Ylva Yngveson. Hur kan Gilla Din Ekonomi utvecklas? Genom att ännu fler företag aktivt går med i nätverket! Det finns ett enormt stort kunskapsbehov ute på skolor och arbetsplatser. _DSC6153.NEF Genom att företag och organisationer samarbetar mer blir informationen effektivare. Jag anser även att det finns anledning att utöka antalet konsumentvägledare så att de får mer tid att arbeta förebyggande, säger Ylva Yngveson. Gilla Din Ekonomi har drivit frågan om att privatekonomi ska bli ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Resultatet blev att det blev en obligatorisk del inom samhällskunskap. Ylva Yngveson betonar att utbildning och information är viktigt, men minst lika viktigt är att påverka ungdomars och vuxnas värderingar så att de hanterar sin ekonomi sunt. I dag tänker och agerar alltför många kortsiktigt. Pengarna tar slut All information som sker under Gilla Din Ekonomis signum ska vara objektiv och inget blir över till sparande. Därför är det viktigt att försöka ändra framför allt ungdomars värderingar så att de inser värdet av att spara, säger Ylva Yngveson. Texter: Henrik Norberg Enköpings Sparbank är en av de banker som har arbetat länge och med vetet med att söka upp ungdomar och prata om privatekonomi utan att för den skull sälja bankens tjänster. Medarbetare besöker ortens gymnasieskola regelbundet. Här _DSC6155.NEF inom ramen för Swedbank och Sparbankernas projekt Ung Ekonomi. Fondkollen ett folkbildningsprojekt Fondbolagens förening startade fondkollen som en kampanj för två år sedan. Målet var att fler skulle göra medvetna val inom premiepensionen. Fondkollen har slagit väl ut och det känns roligt. I år utökar vi projektet till att även omfatta fondsparande utanför premiepensionen, säger Hanna Helgesson, sparekonom på Fondbolagens förening. Fondkollen har tre kanaler: fondkollen.se, en app samt fickfoldern Fondkollen. Den ger information om fonder, praktiska verktyg för att utvärdera fonden och hjälp på vägen att hitta nya fonder. Den stora utmaningen ligger i att göra fondkollen känd. Förutom att fondbolag sprider information om tjänsten till sina kunder arbetar även Fondbolagens förening aktivt med projektet. För en tid sedan anställdes Jenny Hansson, elitskidåkare som vann Vasaloppet i fjol, för att arbeta med Fondkollen. Nu kör hon Ski Classic och är helt upptagen med det. Men när säsongen är över kommer hon att börja arbeta med Fondkollen igen. Hon är en duktig ekonom, intresserad av fonder och faktiskt finns det en hel del paralleller mellan långlopp på skidor och långsiktigt sparande, säger Hanna Helgesson. Under våren ska Fondkollen lansera en ny hemsida. Där kommer bland annat att finnas ett fondindex som gör det enkelt att jämföra sina egna fonder med andras. Fondbolagens förening är även med i exempelvis Gilla Din Ekonomi och i Ung Privatekonomi, ett projekt som även drivs av Aktiespararna, Fondhandlarföreningen, Nasdaq OMX och Unga Aktiesparare. Vi är gärna med i olika kunskapshöjande insatser och bidrar med det vi kan. I år har styrelsen beslutat att just projekt som höjer spararnas kunskap ska prioriteras, säger Hanna Helgesson.

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 1 februari 2012 Leasing bidrar till Europas tillväxt För att små och medelstora företag ska kunna växa krävs att företagen har tillgång till finansiering. Leasing har en viktig roll och bidrar till att öka tillväxten i Europa där 99 procent av alla företag antingen är små eller medelstora. Leaseurope, leasingföretagens branschorganisation i Europa, har låtit göra en studie om leasingens betydelse för små och medelstora företag (SME) i Sverige och sju andra länder. Hela 40 procent av de små och medelstora företag i Europa som tillfrågats använder leasing som extern finansieringsform. I Europa är leasing vanligast bland företag inom servicesektorn (62 procent) och tillverknings- och konstruktionsindustrin (33 procent). Ett företag som vill leasa en tillgång vänder sig oftast till återförsäljare, ett finansbolag eller en bank. Återförsäljare är den allra vanligaste kanalen för leasing. Närmare hälften av företagen i Sverige använder sig av leasing. I synnerhet företag med upp till 50 anställda är den typiska leasinganvändaren. Skrivare, IT- och kommunikationsutrustning och personbilar är de vanligaste produkterna. När företagen är unga, upp till tio år, är leasing vanligast. Därefter väljer företag andra finansieringsformer i högre grad. Svenska företag anger som främsta skäl för att använda leasing att det blir enklare redovisning, att det är ett lätt sätt att skaffa finansiering samt att service ingår. I rapporten nämns andra förklaringar till varför leasing används. Leasing ger möjlighet att finansiera hela inköpspriset på en tillgång, utan kompletterande garantier eller säkerheter. Dessutom anses priset vara konkurrenskraftigt jämfört med annan finansiering. Genom att sprida kostnaderna över tillgångens livscykel hanterar företaget sitt rörelsekapital bättre. Företagare slipper bekymra sig för andrahandsvärdet eller hur man ska göra sig av med tillgången. Den lämnas enkelt tillbaka vid leasingperiodens slut och då kan företaget uppgradera till den senaste tekniken. Studien visar att små och medelstora företag som använder sig av leasing genomsnittligt gör 57 procent mer investeringar än de som inte använt leasing. Det visar att leasing är en viktig finansieringskälla för mindre företag och även kan bidra till Europas tillväxt, säger Agneta Brandimarti, handläggare av finansbolagsfrågor på Bankföreningen. Rapporten, som gjorts av Oxford Economics, kan beställas från Leaseurope: www. leaseurope.org Expert på plats Nicklas Grip, Senior Vice President, Handelsbanken, har omvalts i European Financial Reporting Advisory Group, Technical Expert Group (EFRAG TEG) från och med den 1 april Expertgruppen bildades 2001 och har 12 röstberättigade medlemmar som representerar olika geografiska områden inom Europa samt har en bred och djup kompetens inom redovisnings området. Till gruppens huvuduppgifter hör att proaktivt ge International Accounting Standards Board (IASB) råd i dess arbete med fortlöpande översyn av befintliga redovisningsstandarder (IFRS) och utformning av nya IFRS:er. Vidare ger gruppen EU-kommissionen råd i frågor om nya eller reviderade IFRS:er samt tolkningsuttalanden (IFRIC) från IASB inför beslut om dessa i EU. EFRAG TEG deltar utöver detta aktivt i den internationella debatten på redovisningsområdet. Viktig bevakning Maria Larsson är ny specialist på kapitaltäckningsfrågor hos Bankföreningen. Hon började sin juristkarriär på Finansinspektionens bankenhet och har därefter arbetat på Finansdepartementet. Under det svenska ordförandeskapet arbetade hon bland annat med förhandlingarna kring den europeiska tillsynsstrukturen på bankområdet. Under våren ska EBA, den europeiska bankmyndigheten, utarbeta nya tekniska standarder. Kapitaltäckning är ett spännande och aktuellt område. Min uppgift blir att följa pågående EU-förhandlingar och titta på konsultationer och remisser för att se över hur förslagen fungerar för svenska förhållanden. Jag kommer att ta fram underlag för att våra medlemmar ska kunna föra fram sina synpunkter, säger Maria Larsson.