Evert Söderström

Transkript

1 Nr Skånes Spemansförbunds medemstidning Tidskrift för fokmusik och dans i Skåne ur innehået: Evert Söderström Codex Runicus - de 2 6 Årsgång 7 Edgard Eriksson - fiobyggaren med meriter 9

2 Innehå Gräv där du står! 2 Barn och Ungdomsstämma 3 Sommarens kurser 3 Notboksrea 3 Efterysning 3 Skånekursen Väkommen på Trettonhegsfest! 3 Evert Söderström Verksamhetsdiskussion 4 Nabe band positiv, parkeringshus och daggstänkta berg 5 Utbidning för ärare i fokmusik 5 Våra ädsta meodier - Codex Runicus - de 2 6 Årsgång 7 Kurs i svensk fokmusik vid Växjö Universitet våren Hänt i Bäcken 8 Edgard Eriksson - fiobyggaren med meriter 9 Visa 10 Juakorsord 11 Innehåsrikt om musiken i Göinge 13 Dansstugans sidor 14 Kaendarium vintern 2003/ Gräv där du står! Så här i novembermörkret saknas ändå inte gädjeämnen! Jag har just fått ta de av Göinge Musickanters bok och CD om fokmusiken i Göinge. På senare tid har iknande materia kommit från Frosta härad och från Torna Häestad. Just detta, att gräva där du står, är egentigen kärnan i vad spemansförbundet står för. Den som bor på en ort är ju den som har bäst möjigheter att få kontakt med dem som har något att berätta. Kanske genom att skaffa spening på ädreboenden, fråga på Konsum, kontakta hembygdsföreningen på orten osv, sätten är många. Från Skånes Spemansförbund ropar vi Heja! ti aa okaforskare, och hoppas kunna bistå med råd och dåd om det behövs. Vi kan t ex ova att pubicera intressanta artikar i Runtenom... Hör av er! En riktigt God Ju och ett Gott Nytt År önskar vi våra äsare från redaktionen och styresen Omsagsbid: Reine Steen, nybiven havsekespeman, speade på Christinehof. Foto: Bengt Wihborg Vinjett: Göran Bergkvist, Höganäs Skånes Spemansförbunds styrese 2004: Fr.v. Laif Carr Osen speedare, Roger Jönsson suppeant, Sofia Henriksson suppeant, Stacey Sörensen kassör, Maria Bojund sekreterare, Åke Persson ordförande, Ethe Wiesander vice ordförande, Göran Jönsson registerförare. Kicka här! Skånes Spemansförbund Skånes Spemansförbunds medemstidning Tidskrift för fokmusik och dans i Skåne Manusstopp nästa nr: 12 januari Ordförande, arkivarie: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, LUND... ok.person@swipnet.se V. ordförande: Ethe Wiesander, Gunnesbovägen 99, LUND... ethew@swipnet.se Sekreterare: Maria Bojund, Trastvägen 3, LUND... maria.bojund.071@student.u.se Kassör: Stacey Sörensen, Håstad 111, LUND... stacey.sorensen@sjus.u.se Notförsäjning: Lars Vretare, Rektorsvägen 10, LUND... arsvretare@hotmai.com Speedare: Laif Carr Osen, Spemansgården, P 2161, HJÄRNARP... fam.carr@teia.com Redaktör: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, LUND... ok.person@swipnet.se Adressändring & instrumentförsäkring: Göran Jönsson, Ädestensvägen 41, LUND... Goran.Jonsson@es.th.se Medemsavgift 2004: vuxna 140 kr eer ungdom upp ti 18 år 80 kr. Postgiro (medemsavgift, prenumeration och försäkring): Postgiro (noter, kursavgifter m.m.): Nr , årgång 8 Ansvarig utgivare: Åke Persson Redaktion: Ethe Wiesander Urika Sahin Håkan Dackman Åke Persson Layout: Göran Jönsson Redaktionet materia sändes ti Åke Persson, Gunnesbovägen 99, Lund eer via e-post: runtenom@skspf.org Information om evenemang sändes ti Håkan Dackman, Abbekåsgatan 10 A, Mamö, e-post: h.dackman@teia.com Tidningen utkommer med fyra nummer per år och ingår i medemsavgiften ti Skånes Spemansförbund. Prenumeration kostar för övriga 100 kr/år inom Sverige eer 200 kr/år utanför Sverige. Avgiften insättes på pg Tryckeri KFS i Lund AB

3 Barn och Ungdomsstämma Spemansstämma för Barn och Ungdom på Kuturkompaniet (kuturskoan i Mamö) den 20 mars-04. Skriv in detta i kaendern nu! Mer info kommer i nästa nummer av Runtenom, har du frågor redan nu, kontakta Hanna Tibe Sommarens kurser Vi arbetar på att förägga ett ferta kurser sommar i samband med och i närheten av Degebergastämman, datum juni. Vi panerar b.a. att ha barnkurs, viskurs, seniorkurs, durspeskurs och vanig åtkurs. Mer info kommer i januarinumret. Vi har en de okaprobem att ösa. Notboksrea Notböckerna Kockarkang och Spemansgömmor kommer att säjas för nedsatt pris 25 kr inför juen. Erbjudandet gäer året ut. För att undvika frakten kan du ämpigen köpa dem på höstmötet! Kockarkang innehåer 35 åtar efter Per Nebbee och hans son O. P. Löfqvist i arrangemang av Yngve och Kas Göran Wahgren. Skånekursen 2004 Väkommen ti en fördjupningskurs för ungdomar i skånsk fokmusik! Dags att rua igång skånekursen igen! Under tre ördagar i vår och en sommarkurs som igger i samband med Degebergastämman, får du spea, sjunga, dansa och träna dig att eda en grupp, skriva arrangemang, samt träffa spännande gästärare. Skånekursen avsutas i och med 10-dagars sommarkurs där ni band annat spear upp era arrangemang på Degebergastämman och i Kristianstad. Kursbevis får du i form av ett Skånedipom. Efter denna kurs kanske du känner dig redo för att söka ti musikgymnasium eer fokhögskoa. Tid och pats: k 9-16, ördagarna 17/1 (Lund), 6/3 (i Vakärra) och 13/3 (Lund) 2004, konsert på B o U (Mamö Kuturskoa) 20/3, samt sommarkurs pre / (Kristianstad) Förkunskaper: Du bör ha speat fokmusik i några år och vara vä förtrogen med ditt instrument. Kostnad: För de 4 förberedande tifäena kostar det 700 kr för medemmar i Skånes Spemansförbund (icke medemmar kr minst!). Priset för den avsutande sommarkursen är ännu ej faststät men beräknas vara ca 990 kr (om vi får sökta subventioner). Mer information kommer i januarinumret av Runtenom. Anmäan (utom sommarkursen): Senast den 1/ Besked ämnas före den 8/ ) Skriv och berätta om dig sjäv: Hur gamma är du? När började du spea? Hur änge har du speat fokmusik? Kan du noter? Spear du i en orkester? Har du skrivit en egen åt? Vad heter din/a instrumentärare? Teefonnummer? Viken är din favoritåt? Svåraste åt? Spear du ensam, med kompisar, i spemansag/band, ti dans, på gatan, på fester? 2) Varför söker du den här kursen? 3) Måsmans underskrift Kursärare: Ninni Carr te: och Pär Moberg te: Sommarkursens ärare är ba Laif Carr Osen, Hanna Tibe samt hemig stjärna från USA. Vi förbehåer oss rätten ti vissa ändringar. Hör av dig så fort som möjigt för antaet patser är begränsat ti 20. Väkommen på Trettonhegsfest! Lördagen 3 januari på Axegård, Lund I år bir det ingen trettondagsfest i Bjäresjö. Inte tänker vi därför sitta hemma och sukta! Aa är hjärtigt väkomna ti Axegård för att spea och dansa av hjärtans ust denna dag. Obs! Det är inte trettondagen utan den ite ämpigare ördagen, så vi inte ska upp och arbeta dan efter... Spemansgämmor innehåer 25 skånska åtar i urva och arrangemang av Car Eric Berndt. Efterysning Tidigare utskick har kommit i retur på grund av okänd adress: Ein Boander Kävingevägen 26, c/o Staffan Boander, Lund Om du känner Ein så be att hon meddear mig rätt adress. Göran Vi har tänkt oss det hea som knytkaas, dvs man tar med sig vad man sjäv vi äta och dricka under kväen. Vi kommer att ordna så att te, kaffe, socker och mjök finns på pats, detta bir inkuderat i entréavgiften på 50:- (för att täcka okahyran). I övrigt bir det dans ti speista, buskspe och utrymme för aehanda aktiviteter. Kanske vi du eda juekar? Lära ut nåt? Kväen bir vad vi gör den ti, och efter ett par juveckor hos säktingar brukar det uppdämda spebehovet vara enormt... Övernattning på Axegård kan vi inte erbjuda, men ti ångväga resenärer ordnar vi gärna nattogi hos treviga undabor. Ring så fixar vi! Atså: Tid: Lördagen den 3 jan 2004 k Pats: Axegård, Vakärratorn, norr om Lund. Ta med: Knytemat ti er sjäva, ev annan dryck än te och kaffe, instument, dansskor. Pris: 50:- som bör täcka hyra + te+ kaffe. Frågor: Ring Åke & Ethe eer Skånes Spemansförbund Hjärtigt väkomna! 3

4 Evert Söderström Instrumentteknikern och fiospemannen Evert Söderström, Burövs egnahem, Aröv, har avidit nära 87 år gamma. Hans närmaste är hustrun Esa, dottern Kerstin med famij, Spanien, svärdottern Inger, Åkarp samt barnbarn och barnbarns barn. Tiverkad och tiägnad Mamö Spemansag 1988 av Evert Söderström, Aröv en i aget. I vår övningsoka står ett magnifikt notstä med denna inskription, att användas av vår speedare. Evert var en mycket fin och kompetent människa. Han hade förvisso som han sjäv brukade säga inga fina skoor att skryta med. Däremot fanns hos honom medmänskighet och omtänksamhet, de viktigaste ingredienserna hos en högt värderad person. Sitt yrkesiv började han som smehava. Att han satte stort värde på denna erfarenhet kom ofta fram vid våra möten både i och utanför spemansaget. Under åtskiiga år skötte han ordförandekubban, som han f.ö. sjäv tiverkat, på ett brijant sätt. Evert var noga med att inte göra någon åtskinad mean sig sjäv och andra medemmar i spemansaget. När jag började där i början av 1990-taet kände man sig genast väkommen. Evert bidrog starkt ti detta. Med Evert på ordförandeposten ät inte framgångarna vänta på sig. Med sina många kontakter ordnade han med så att spemansaget bev mer synigt och engagerat. Som föjd av detta ökade kassaintäkterna med fera hundra procent. Detta möjiggjorde att vi i samband med Mamö Spemansags 50-årsjubieum 1998 kunde ge ut vår första skivinspening. Hur många gör som Evert sin skivdebut vid 82 års åder? Nu är det så att i fokmusiken spear ådern ingen ro. När jag och Evert drog en åt var ådersskinaden på 55 år som bortbåst. Evert var född och uppvuxen i Bergsagen och kom ti Skåne först på 1940-taet. Detta ti trots yckades han anamma den skånska fokmusiktraditionen så vä att han vid uppspening för riksspemanstiten i Växjö 1992 erhö Anders Zorns spemansmärke i brons för sitt traditionsmedvetna spe av skåneåtar. Annars var nog Everts största spemansuppevese då han i samband med en fokdansresa ti Spanien ensam och på sin egenhändigt tiverkade fio fyde en fusatt fotbosarena med sitt fiospe. Vi har förorat en mycket fin spemanskamrat. Vid begravningen i Burövs gama kyrka framförde vi två åtar, en från Skåne och en från Everts födeseandskap Västmanand. Detta fick bi vårt sätt att säga farvä. Precis som fokmusikupptecknaren Nis Andersson ( ) konstaterar jag att Dessa gama åtar gifva på ett karaktäristiskt sätt uttryck för fokets såvä sorg som gädje. Mamö Spemansag Oa Larsson, bitr. speedare Verksamhetsdiskussion På årsmötet i våras hade vi initierat en verksamhetsdiskussion. Här föjer ett referat på vad som framfördes. Om du har mer åsikter eer försag tar vi i styresen gärna emot detta. Skriv oss en rad! Är vår verksamhet bra, och hur kan den göras bättre? Laif Carr föresog att man skue anordna informea åtspesträffar (utan ärare), seniorkurser och kurser med eever i aa ådrar. Oa Larsson föresog att man skue ordna seniorträffar för de ädre spemännen, försagsvis någon eftermiddag på ett stäe dit det är ätt att ordna transporter, eer någon programpunkt per år för seniorer, med temat Vad speade vi förr? eer iknande. Åke Persson menade att det är viktigt att banda generationerna, och att man därför skue göra kursernas nivågruppering efter att fok anmät sig, inte i samband med anmäan. Ethe Wiesander ansåg att man ska ordna kurser som riktar sig ti aa, men eventuet subventionera dem för ungdomar. Ena Carr påpekade att särskida ungdomskurser bidrar ti att ocka ut de ungdomar som inte syns på spemansstämmorna. Jenny Bengtsson sade att det finns ådersbandning redan i dag: under kursdagarna är grupperna åtskida, men på kväarna träffas aa över kurs- och ådersgränserna och spear tisammans. 4 Laif Carr föresog att man kunde anordna kortkurser med specifikt tema. Att återinföra förbundsspeningar kanske kunde vara en idé, frågade Åke Persson. Hazze Viberg tog jazzens jam sessions som exempe på hur man kan ocka ut de åsta smågrupperna i större sammanhang. Spehået i Lund, iksom Schottisbersån, är sådana mötespatser, menade Anna Röjås. Sveriges Spemäns Riksförbund? Vad är vår reation ti det och vad ska det vara bra ti? Ethe Wiesander menade att vi borde föreså SSR att sama in de oika andskapsförbundens tio-i-topp-istor för att skapa en gemensam aspesrepertoar för hea andet. Åke Persson föresog att man skue skapa en gemensam repertoar med medesvåra åtar, och Sven Pam påpekade att åtarna i så fa inte får vara för många eftersom fok då tröttnar och inte är sig aa. Sten-Inge Hansson påpekade att en gemensam skånsk repertoar kan ge förbundet betada speningar. Gunia Jönsson ansåg att det är viktigt att det inte bir konsertspeningar, utan att det är arrangemang där pubiken kan vara deaktig. Laif Carr påpekade att det är svårt att göra speningar med fina arrangemang, eftersom detta bygger på att aa som t.ex. spear andrastämman kan komma. Ethe Wiesander berättade att man i Runtenom efteryst en PRman som ska fungera som kontaktperson mean oika skånska fokmusikgrupper och speningsbestäarna. Årsmöten, verksamhet, kommunikation? Hur fungerar det? Hazze Viberg ansåg att Runtenom är en mycket bra tidning med god information och bra artikar. (Tack, tack/ Red:s anm) Traditioner och nydaning? Finns det baans mean dessa? Åke Persson städe frågan huruvida det finns traditionsbärare i dag. Ethe Wiesander berättade att en forskningsgrupp som ägnar sig åt att eta reda på fakta om gama tiders spemän är verksam inom förbundet. Oa Larsson påpekade att traditionen är viktig och att atför få spemän vet någonting om t.ex. den speman som åtarna upptecknats efter. Han menade också att det är bra att kunna presentera åtar med oka anknytning t.ex. vid oika speningar. Laif Carr menade att tradition är inte att kopiera, utan att föra vidare med samma verktyg.

5 Nabe band positiv, parkeringshus och daggstänkta berg Vid 23-tiden på söndagskväen den 28 oktober damp det ner ett mai i e-postådan. Maria, har du möjighet att med några vänner spea på en festiva i Stuttgart? Det var Stig Heemarck som bivit ombedd att hjäpa en tysk vän och arrangör. Bandet som egentigen skue ha speat hade bivit tvungna att stäa in och nu stod arrangörerna utan svenska representanter. Hm, om man skue Men ringa fok så här sent?? jo, nog kan man at det ikvä! VEM ringer NU? Ja?? Kari svarade yrvaket. Tyskand? Nästa vecka? Hon tänkte efter. Men inte så änge. Javisst!! Men Maria, Stuttgart igger ångt ner i Tyskand. Det är ett stort and! Johan var visst intresserad, men het probemfritt visste han att det inte skue bi. Så nu hängde vårt ia äventyr på arrangemangen. Gaget måste ju täcka transporten dit och hem, och vi hade inte mycket tid på oss. Efter några vändor på internet och på stan och fera teefonsamta bev resutatet kväen därpå fyg ti Frankfurt och hyrbi ner ti Stuttgart och ett JA! Vi gör det!, ti Stig. Dags att börja repetera, och just det, vi borde nog skaffa ett namn ti gruppen, som kom att bestå av Johan Banding-Mein på gitarr, och Maria Bojund och Kari Svahn på fioer. På ördagen två veckor senare satt Nav inkämda i en iten Ope i Stuttgart. Efter band annat en vända ner i ett P-hus (vägen var enkeriktad) i jakt på en teefon och någonstans att äta yckades vi hitta båda. Strax satt vi mycket hungriga på en kinarestaurang och njöt. Det ena edde ti det andra och efter en stund satt Maria med ris i bihåorna och Kari och sprutade vatten över väggen. Vi varnar för att försöka konversera Johan när man äter. Det kan gå hur som hest. Famijen vi skue bo hos visade sig vara oerhört gästvänig och trevig, och dessutom hängivna Sverige-entusiaster. De tre barnen hade fått svenska namn påpekade man, och en gång i månaden sågs fokdansaget förädrarna var med i för att dansa svenska (!!) fokdanser. Vi fick veta att svensk musik är popuär i andet. Man taade fortfarande varmt om Pommons besök 96. Senare hittade vi en bid på ett ungt Pommon på en av festivaens montrar. Vi frågade ite om de okaa speciaiteterna och dagen därpå bjöd mannen i värdfamijen på kakor som kaades för fax, som han bakat medan vi hade speat på konserten. Även okat vin fick vi med oss hem. Söndagen bestod av repetition och konsert. Vi skue spea fyra stycken och ett skue vi framföra tisammans med en av de tyska grupperna. Det fanns visst fera oroade tyskar i kuisserna som pustade ut när vi avsutat soundcheck. Det sog oss att de ju adrig hört taas om oss, än mindre hört oss spea. Man hade överdrivet många gånger betonat att man vie ha HÖG standard på musiken och nu förstod vi varför. De hade Maria, Kari och Johan. ju engagerat oss på vinst eer förust. Eftersom vi kommer från vars ett hörn av sydsverige hade vi vat att bjuda på åtar ur den sydsvenska foran. Det bev band annat Lasse i Lybys vas, Anders Fredrik Anderssons sängposka och ett engeskamedey. Det var även ku att höra ite andra änders traditioner. De övriga medverkande var från Kroatien, Ungern och Tyskand. Två av banden hade båsbas och ett av dem hade ett e-hackbräde och PA med sig! Kari bev som en bonus uppvaktad av den kroatiske basisten som med bravur yckades håa coo min medan han konsekvent kompade fe ackord. När vi skue öva med den tyska gruppen vi skue spea med bev vi mäkta imponerade av hur ätt de ärde sig en markerad poska. Efter en kort repetition bjöd de oss på ett Sverige-medey. Från ABBA ti Pippi och Emi i Lönneberga med en pompös Horga-åt ti fina. Tyvärr kunde vi inte kontra. Ti unch bev det tysk speciaitet: Mautaschen eer musfickor, som det betyder. Pastaknyten med köttbue i mitten, typ stor ravioi, fast i en soppa. Därefter hann vi med en visit på marknaden som hös på stans gågata. De 11(!) positiven som påträffades på den 75 meter ånga gatan gjorde het kart mest intryck. Det bev en ång dag. Den avsutades fnittrande vid värdfamijen Hankes köksbord. Efter någon tysk ö (äntigen fick vi tifäe att smaka ite) försökte vi oss på sjävporträtt i gästboken. Sen sov vi gott fram ti kockan 4.45 då det var dags att brottas med trafiken på Autobahn i ett försök att bege sig hemåt. Av hegens aa höjdpunkter eder nog de svensktaande konsertbesökarna. En tant kom fram och kramade om oss. Vi går över daggstänkta berg faera!!, utbrast hon yckigt. Det var det enda hon mindes av sina svenskstudier. Det tyckte vi räckte adees utmärkt. Sutigen vi övriga bandet passa på att ge en eoge ti Karis bikörning. Vi vi dessutom aa ge ett varmt tack ti Stig Heemarck som gav oss detta erbjudande och tihandahö ett utmärkt tifäe att bida band. Resan ti hyning bytte vi namn ti Nabe. Visst kingar det bättre?!? Utbidning för ärare i fokmusik 10:e januari är sista ansökningsdatum för musikärarutbidningen vid Musikhögskoan i Mamö! Sedan 1993 erbjuds en variant av musikärarutbidning för instrumentaister och sångare med fokmusikbakgrund. Utbidningen omfattar 180 poäng (4,5 år) och ger motsvarande bredd och kompetens som den amänna musikärarutbidningen, det vi säga antingen med inriktning för att undervisa i grundskoa och gymnasium eer i musik-/kuturskoa, estetiskt program, fokhögskoa och annan friviig musikundervisning. Musikhögskoan i Mamö ägger stor vikt vid att varje students egen röst och speciea kompetens vidareutveckas och att vars och ens speciea kunskaper tas tivara. Detta gäer även för våra fokmusikstudenter, där vi väkomnar aa former av fokmusik, svensk såvä som annan, även om huvudinriktningen är den nordiska fokmusiken. Studenterna har infytande över utbidningens innehå och uppäggning. Den studerande ges rika möjigheter att väja oika kurser utifrån egna förutsättningar och behov vid sidan av de obigatoriska ämnen studierna innehåer. Utbidningen är popuär, viket band annat visar sig i att många musikskoor och estetiska program uppskattar de fokmusikärare som examineras från Musikhögskoan i Mamö. Lärare med fokmusikinriktning: Mats Edén, ensembe, vioin (huvudinstrument/tiva) dragspe och gehör Ninni Carr, fokmusikmetodik Lotta Fokesson, sång, sångensembe Tina Quartey, percussion Eva Sæther, musik och samhäe Pär Moberg, pedagogisk ensembe Information: Lars Andersson, utbidningsedare IE och Ann-Charotte Carén, utbidningsedare G, Eva Sæther, kursedare och Mats Edén, kursedare. Ansökningshandingar och ytterigare information: Musikhögskoan i Mamö, Box 8203, Mamö, , 5

6 Våra ädsta meodier - Codex Runicus - de 2 av Åke Persson och Johannes Homquist I den första artiken i denna serie (Runtenom nr ) gjordes en tokning av meodin ti nordens ädsta kända fokviseuppteckning från 1300-taet man ska ju börja från början upptecknad i Codex Runicus, som är en avskrift av skåneagen i runskrift på pergament. Vad gäer textsnutten i denna uppteckning antydde jag att den måste ha utgjort ett sags sutkommentar ti den mödosamt präntade texten. Texten öd: Drömde mik en dröm i natt um siki ok ærik pæ På Degebergastämman dök vissångaren Johannes Homquist från Sövesborg upp som uppmärksam yssnare. När vi speat Drömde mig.. kom vi att prata om denna meodi, och det visade sig att han också intresserat sig för denna och dess tokning. En brevväxing föjde nu som våra respektive rön. Vi grävde fram ett anta tidigare tokningar från itteratur och internet men fann att ingen kommit särskit ångt med tokningen och att förvånansvät nog ingen studerat sambandet mean visan och det övriga dokumentet. Som sutkommentar i en agtext kanske det handade om en from förhoppning om att rättvisa ska råda en bristvara på den tiden. Ordet ærik förekommer på andra patser i dokumentet i betydesen ärig, och siki skue kunna passa med det gama ordet sik - så ika, ika som eer ikadan. Ordet används fortfarande i norskan med snarik innebörd. Ordet pæ däremot var mer gåtfut. Johannes hittade ett par artikar om detta ord som beskrev hur knaggar eer knappar sattes in i dryckesbägarna på jämna avstånd för att utgöra ett mått på hur mycket man drack. Att päa var att dricka från knapp ti knapp. Fokivsforskaren Mats Rehnberg häredde såvä den stockhomska festföreningen Pearorden som det moderna ordet peja ti detta gama ord, säkt med det tyska ordet för pege som betyder mäta. Det finns fera tokningar av denna text men de vanigaste tokningarna man finner i itteraturen är någon varaiant av: Drömde mig en dröm i natt om sike och en god päs Drömde mig en dröm i natt om sike och kostbart käde Sammanhanget och ordens uttokningar ovan ger snarare stöd för att tokningar som Drömde mig en dröm i natt om rättvisa och ärigt spe Drömde mig en dröm i natt om ikhet och ärigt mått skue passa bättre in. Den rent bokaviga tokningen av orden ger såedes även mening i förhåande ti dokumentet! Gåtan borde vara öst. Johannes hittar nu en gamma visa som stöder tesen om kostbart käde. När första förvirringen har agt sig kommer ännu ett bre v från Johannes där han grävt ytterigare. Han skriver: > > > Atsedan jag först nynnade mig igenom den här ia visstumpen, viken sägs vara den ästa bevarade uppteckningen av nordisk fokvisa, skriven med runor i en avskrift av Skåneagen, har jag undrat: Varför? Varför på denna pats? Och vad står texten för? Varför har denne agtextens nepräntare tagit tifäet i akt och gjort denna ia musikaiska eftersäng som ett bihang ti agens mer handfasta juridiska utsagor? Svaret kanske het enket igger i iknesen med vad som senare 6 skue komma att kaas en Braskapp! Det har hea tiden föresvävat mig att det finns något i den föregående texten somhar föröst detta ia poetiska aster... men vad? Transittererat från runor ti atinska bokstäver, yder Codex Runicus sista sida på detta vis: i : grænifa : af : græifa : ok i : skatamosa : ok : i : hiortas : af : hiortas : ok i : nizærkuith : af : nizærkuith : ok : i : domnærmose : af : domnærmose : ok : i dumpn : af dumpn : ok : i : östrahaf : mælin : bekong : ok : möre : uar : fathir : thær : i : himmiriki : ær : göme : tui : fran :????? : ok :????? Därpå föjer visfragmentet. Om man bortser från avsnittets fjärde ord; græifa, som torde vara en festavning av dess andra; grænifa, och med hänsyn tagen ti att runpräntaren använder två oika runor för bokstaven L i ordet mælin och med en nutida kommatering istäet för särskijande av orden meddest koon, får man denna ordaydese:... i grænifa af græifa ok i skatamos af skatamosa ok i hiortas af hiortas ok i nizærkuith af nizærkuith ok i domnærmose af domnærmose ok i dumpn af dumpn ok i östrahaf mæin bekong ok möre uar fathir thær i himmiriki ær göme tui fran????? ok????? Här framträder så en anvisning om gränsdragning! I denna förteckning över gränsdragningspunkter känner man igen ett brottstycke av förteckningen över Västgöta agsagas gränsmärken. Denna börjar med Danahom och föjer sedan gränsen mean Västergötands och Småand, sutande med Nissans käa (nizærkuith), Dummeåns käa, Dummemosse (domnærmosæ), Dummeån (dumpn) för att sedan utmynna i Vättern, viken i denna agsaga benämns som uätur. Men, haå där! I Codex Runicus fortsätter gränsdragningen över vättern och och dras sedan med ett eegant handgrepp vidare österut för att i stäet mynna ut i Östersjön (östrahaf) mitt emean Möre (historiskt andskap i Småand, omfattande södra deen av nuvarande Kamar än) och Bekinge (bekong) I en medetida baad, Pae Boosons visa som finns upptecknad i och 1600-taens visböcker finns orden i deras faktiska betydese av dyrbara tyger: Han käder sig i sike så och i äde pä... Men präntaren av Codex Runicus gör en parabe; han töjer rajant - men akoniskt - på den säkerigen väkända baadens ordsammansättning och eker med orden och morfemen. Texten i visfragmentet yder: Drömde mig en dröm i natt om sike och ärig pä... men den som har öron han höre: Drömde mig en dröm i natt om ikhet och ärigt mått! Den ia visstumpen är så kanske inte endast det tidigaste beägget på en nordisk baad, utan kanske också en narrspege från 1300-taet viken vår runpräntare hö upp mitt framför ansiktet på sin tids mäktiga män för att ostraffad (?) kunna avsöja deras buff!!! < < < Ti detta tiägger Johannes: Ser fram emot att någon också uttyder sista raden i Codex Runicus uar fathir thær i himmiriki ær göme tui fran????? ok????? Utan att närmare ha studerat varje ords betydese förfaer det mig att med nutida språk stå ungefär fader vår som är i himmeen, bevara oss från????? och????? Dessa två okända ord har i dokumentet i efterhand gjorts oäsiga viket åtminstone tyder på att där stått något kontroversiet!!

7 Årsgång text Ethe Wiesander I gama tider gick man årsgång, dvs en spökik nattpromenad för att få veta hur det kommande året skue bi. Särskit vanigt var detta i Småand. Föjande berätteser kom fram i samband med att jag säktforskade om spemän och kockare som hette Wiesander. Tänk nu på att inte ett enda gatyse fanns... Seden att gå årsgång är troigen mycket gamma, sannoikt hednisk. Den finns beskriven redan på 1600-taet i Rudbecks Småändska Antiquiteter. Man ansåg att under årets heiga nätter (vid högtider eer före ett soskifte) var det ämpigt att på detta sätt utforska sin framtid. Man väntade sig då att få besked på hur det kommande året skue bi, t ex om skörden skue bi god, om någon skue dö, eventuea krig, farsoter och iknande. Vissa nätter var ämpigare än andra, ffa Lussenatten som ansågs förnämst men även Thomasmässonatt (vintersoståndet) och junatten var bra. Den som tänkte gå årsgång måste förbereda sig noga. Man skue fasta hea dagen, framförat efter middagen. Man fick inte taa as, inte ens deta i böner eer psamsång. Man fick inte se någon ed under den dagen. Man gav sig iväg på kväen när at bivit tyst. Man fick inte häsa på någon, inte svara dem som häsade, inte föjas åt fer än två, inte se sig om. Inte e eer skratta, inte förskräckas, bara gå avarsamt, stia och tiga. Om man ändå skue råka e eer skratta, kunde munnen sen bi för atid sned o förvriden. Först gick man ti kyrkogården, om det hanns på en natt, och där kunde man få se b a om stor död skue komma, för då grävdes gravar upp hea natten och mycket fok syntes där. Hest skue man gå förbi tre kyrkor för att bi riktigt karsynt. Om det skue bi god äring det kommande året sågs små karar på åkrarna bärandes stora sädeskärvar och man hörde judet av iar och skäror. Man kunde också få se små möss som drog stora ass eer stora ötunnor. Om det skue bi oäring, syntes Kockare-Peen, kockaren i Wisanda få människor på åkrarna, kärvarna var små, fok sågs sitta på stenrösen suckande och sörjande. När man kom ti en gård kunde man knacka på väggen och fråga om någon därinne skue dö. Den som skue dö svarade då ja, annnars svarade någon nej. Svaret kom fort, oavsett om gårdsfoket sov eer ej. Om det ska bi krig hördes huggande i skogen för trä ti stormstegar och krigsvirke, karar red av o an, fätpipor hördes. Ed och vattufod kunde ses över de gårdar som så skue drabbas. Dessutom var aa tro och spökerier ute denna natt. När man gick årsgång för sjunde året kunde man få se en ridande man med bara en edsåga ur hasen, och en runkave i munnen. Var man då så snabb att man kunde snappa åt sig kaven, bev man så kok att man kunde svara på aa frågor. Car E Hytèn-Cavaius berättar om en kockare av den gama kockaresäkten (sannoikt min morfars morfar Sven Wiesander), att han började skratta under sin årsgång när han såg en råtta med ett stort hamass, och att han samtidigt hävde sig upp på tå för att se bättre. Atsedan dess är denna vana ett straff för både honom och aa hans efterkommande. Varje gång de öppna sin mun (i synnerhet ti sång) drages denna ti skratt och de höja sig upp på yttersta tåspetsen. Teckningen är förestäa någon av mina kockarförfäder. Han berättar vidare om kockaren i Hönetorps by (kanske Svens far), att han med några bröder satt uppe på sjäva den heiga junatten och speade kort, söp, svor och förde ett syndigt everne. I midnattsstund, just efter tovsaget, hör de ett ohyggigt skrän strax bredvid sig. De rusade upp och beknade som det onda samvetet; ty genom fönstret såg de aa dunket tätt bredvid sig ett vidunderigt huvud, som hemskt och oycksbådande betraktade dem och deras spe. Det bet i fönsterbyet med sin fradgande mun och tycktes bereda sig på att rusa in ti dem. Man kan tänka sig deras fasa! I hast nyktra, men skävande av förfäran, kastade de genast bort kort mm och tigrep psambok och bibe som värn mot den onde. Om en stund försvann han, han kunde ej värja sig mot dessa kraftiga mede. Med morgonen kom förkaringen. Kockaren hade på kväen gömt att säppa in sin game häst. Denne hade sett jus i fönstret och skyndat dit. Så var gåtan öst, som annars i evig tid fått gäa som ett bevis för a vidskepeses sanning. Kurs i svensk fokmusik vid Växjö Universitet våren 2004 Våren 2004 startar en 5-poängskurs i svensk fokmusik vid Växjö Universitet. Kursen kommer att gå under torsdagskväar (k.18-21) och den har sin grund i ett projektsamarbete mean Musikavdeningen vid Växjö Universitet och Småands Musikarkiv / Musik i Syd. Kursen är inriktad på den musik som under århundraden vuxit fram i vår närhet - svensk fokmusik. Syftet är att ge fördjupade kunskaper om och erfarenheter av fokigt musicerande i Sverige och sätta in detta i ett skandinaviskt och europeiskt sammanhang. Studierna innefattar både praktiska moment - med rösten eer de instrument detagarna spear - och teoretiska fördjupningar. Kursen vänder sig ti spemän, musiker, musikpedagoger och andra utövande musikintresserade, oavsett instrument (inkusive rösten) och genretihörighet. Färdigheter i notäsning är önskvärd. Huvudärare är Magnus Gustafsson, speman och ansvarig för verksamheten vid Småands Musikarkiv. Ti kursen kommer också att vara knutna ett anta i fokmusikmijön kända gästärare. Kursen ingår som dekurs i MUA201 Musikvetenskap I (1-20), 20 poäng men kan atså också studeras som fristående kurs - den har då kurskod: MUX 211. Uppge kurskoden vid anmäan ti antagningen vid Växjö Universitet: te Skriftig anmäan kan ske i efterhand (efter sista anmäningsdatum). Kontakta även Magnus Gustafsson för eventuea frågor: ; Hösten -04 kan du även studera musiketnoogi som 5-poängskurs! Behörighet behorighetskrav.htm Grundäggande behörighet 7

8 Hänt i Bäcken Text och bid: Åke Persson Två kuturager möts: Häftena Gama dansar i Skåne och fioerna ti barnen som speade på Axegård. Gruppen Lustspe spear svängigt på höstträffen här representerade av Anna Larsson, Ea Heström, Fia Bengtsson, Marie Hinderyd och Sofia Skog. Lia Anna och Långa Farbrorn Ruskvädersgubben besöker och tråder en dans på ruskvädersgiet i Magnarp Ett svårartat fa av speberoende! Richard speade även i sömnen på Markarydsstämman. Tag varning! Lunds Studenters Fokdansag (LSF) 70-årsjubierade och Runtenom var där Stig Heemark, nestor i LSF tar sig en agom svängom runtom. 8 Peter på genomresa på väg ti Mittenwadt för att köpa en ny fio dansar och Peter spear. Ena och Martin fick häng på ett härigt sängposkesväng...

9 Edgard Eriksson - fiobyggaren med meriter text och foto Peter Pedersen Det är kanske inte aa som känner ti att det bor en mycket vämeriterad fiobyggare och speman i Oxie som heter Edgard Eriksson. Vem är då denne Edgard? För att ta reda på detta åkte jag hem ti honom i början av oktober och gjorde en intervju. Så här svarar Edgard på frågan vem han är: Jag är född 1925 i maj månad i S:a Kverrestad utanför Tomeia. Mina förädrar var antbrukare. Jag började inte spea fio förrän i fjorton-femton års ådern då vi fyttade ti Eriksda. Min ärare var Hjamar Svensson, Äsperöd. Mina förädrar köpte en fio ti mig i Tomeia och kort därefter skaffade jag mig boken Fiobyggnadskonsten av Carö. Redan då fanns det ett intresse för att bygga mig en bättre fio än den jag hade. När jag fyde arton började jag på en verkstadsskoa i Skövde och a då fioen och fiobyggarpanerna på hyan. Provade några år senare på pianodragspe men såde det efter ett par år för jag tyckte inte det var mitt instrument. Ti yrket är jag finmekaniker inom fyget. Jobbade i tjugo år på Butofta fram ti stängningen Under många år var naturfotografering min största hobby och jag detog i många fotoutstäningar. När det gäer såvä fotografering, som fiobygge och finmekanik är precisionen mycket viktig och precision igger verkigen för mig. Är Du perfektionist? Det vi jag inte påstå men något åt det hået. Ska jag göra något ska det vara rejät, annars får det vara. Något fusk vi jag inte vara med om, då kastar jag det here! Edgar i sin verkstadshörna När började Du spea fio igen? Jag tog upp fiospeet som depensionär vid 60 års åder och började på en ABF-kurs i åtspe. Gick även på fokmusikkursen i Tomeia för Åke Persson, Bengt Ericsson och Hasse Mein. Jag började i Lunds spemansgie 1987 där jag varit medem sedan dess. Efterhand som jag speade tyckte jag att jag måste kunna bygga en bättre fio sjäv än den jag hade så jag skaffade mig verktyg och itteratur och började bygga på egen hand. Jag hade ingen som hjäpte mig utan jag var sjäv min egen mäster men hade god nytta av att noga granska andra fioer och registrera hur det skue se ut. Jag har detagit i fem fiobyggarutstäningar. Den första jag detog i var i Ludvika 1989 då jag städe ut tre fioer. För de två första fioerna erhö jag brons och för den tredje fick jag siver viket i dessa sammanhangen är högsta betyg detog jag åter med tre fioer och erhö då två siver och ett Björkfioen ett veritabet konstverk brons. I fiobyggarmetropoen Mittenwad detog jag 1993 i en stor internatione utstäning med över etthundra utstäare från hea värden. Jag kom på 35 pats viket är den bästa svenska paceringen någonsin där nere. Hur ång tid tar det för Dig att bygga en fio? Mean timmar. Sen kommer intrimningen som också tar itet tid tis man är nöjd... Viken fio är Du mest nöjd med? Nr 13 som jag fick siver för på Näs. Den går ut bra. Nr 10, den sk björkefioen, är jag också nöjd med för den är itet ovanig eftersom den är byggd i björk. Hur många fioer har Du egentigen byggt? Jag har byggt sjutton fioer och är snart kar med två atfioer, bara jag yckas få tag i rätt typ av ack. Jag har också byggt en vänsterfio viket man gör på samma sätt men man får tänka tvärtom. Tre stråkar har det också bivit. Om någon är intresserad av mina fioer så går det bra att komma hem ti mig och provspea. Hur många fioer har Du kvar ti försäjning? Jag har nio fioer kvar men nu tänker jag inte bygga fer. Det är inte så stor efterfrågan på fioer nu för tiden. Andra instrument har bivit popuärare. Oa Larsson i Mamö ska ta över min utrustning. Vad ska Du göra när Du sutat med fiobyggandet? Stans snyggaste rockhängare? Åtminstone en snygg instrumentpark! Vet ej riktigt. Trädgården tar en de tid. Eventuet börjar jag snida, teckna eer måa. Jag är itet konstnärigt agd. 9

10 Visa G G Beskrivning ti sångeken: Anders Perssons stuga & # 3 4 {.. _. An - ders Pers - sons stu - ga? # 3 4 { _ Uppstäning som öppen innerring. 1. Uppbjudning och omdansning medsos med springsteg. Vid repris motsos. 2. Vänster dasteg, höger dasteg. Vid repris höger, vänster. 3. Omdansning medsos. Vid repris motsos. ur Svenska sångekar, Svenska Ungdomsringen för Bygdekutur G står i ju - san å - ga & #... Œ { a - a ju - sen brin - ner opp sa n.? # _ Œ _ { C G & #.. { Hej å hopp sa n i ga - opp sa n,? # { _ D 7 G #. &... { in - te gif - ter jag mej än så brått sa n.? # _ _ {.. _ D 7 _. Anders Perssons stuga finns i verkigheten, den igger i närheten av Särsöv utanför Staffanstorp. En granne ti stugan berättade att den är märkt med en skyt, och jag tror han sa att den är bebodd. Det sägs att Anders Persson var speman och gärna bjöd ti dansgie. Eftersom tidningsannonser och internet ej var uppfunnet, signaerade han att det var danskvä genom att tända jus i aa fönster. Det yste då vida ikring på sätten från hans stuga - aa jusen brinner, hoppsan! Fokdräkt säjes Kvinnodräkt från Oxie härad, storek säjes. Kompett med dräktsiver och skor. Kontakta Jenny Bengtsson Fiospeman från USA Den amerikanska fok- och jazzvioinisten Christina Seaborn kommer att vara i Sverige under sommaren Datum för speningar är ännu ej fastagda. Är ni intresserade av att arrangera en kurs eer konsert med Christina, kontakta Maria Persson eer Sanna Rosén

11 Juakorsord Konstruktör: Åke Persson Förra korsordet, som var ett bidkryss, fångade inte många kryssösare. Endast få ösningar kom in. Juen är traditionernas tid och därför kommer här det traditonea jugransformade jukrysset. God Ju! Rätt ösning ti förra numrets kryss Vinnare bev Berit Lundgren, Hesingborg Grattis! som vinner en vafri pubikation (CD/ band/nothäfte) från vårt utbud. Ta kontakt med Lars Vretare, N Å L P O N O F H Ä N T K U T Y M S Y A C G I B Ä C K E N B Ä C K A R N A B S K A P A R E O T Ä L T K O M F O R T P A S E N T S A N N U N I K E M K O S T N A D E N U D I S T T I C K A L I L L A I Y N K R O Y H L S K A D A S A N A A S K A L P E N E S T R A R B R E V A E R G R K E E R Å A U L A D L O T T E R I E R S T I P E N D I A T E R N A 1 2 Vågrätt V2 Smakig och vämenande V3 Stor pö 3 4 V5 Grötens och skinkornas tid V6 Färgade i grenen? V8 Svart prick stundtas med fagga 5 V9 Mjö och vatten och nåt mer V11 Ska man jubordet V12 Är Djingis en 6 7 V14 Atomer i samverkan 8 V17 Ska brasan få V18 Juens stickande efterbörd V19 Däri ses TV-haåan V21 Omsuter bomvatten V22 Vit och söt med mande V25 Lingon och båbär V28 Är vårt jufirande V30 Gäder snäa barn V31 Runt strumpa V32 Bir de tu i kyrkan V33 Ej vårt V35 Gör tomtar på isen V38 Handing med innnebörd V40 Kan ej missförstås V43 Tipp-tapp-tid V45 Kurerad V46 Sista chansen för en jufest? V49 Spear stooor fea V50 Är Kae en Lodrätt L1 Önskar Runtenom sina trogna ösare L3 Hörs barnen den trettonde L4 Gick bonden ut efter L7 Kan ej förestäas L10 Hittade Puto i grenen L13 Mickesbo L14 Mikrobokstav och mymmebarn L15 Ger adventsstaken L16 Lärarnas Riksförbund L20 Knäckta efter ju L21 Samar man gärna hos sig L23 Före praktik? L24 Ej på L25 Åse L26 Tecknad L27 Ej in L29 Lia fru Gris L34 Ska tusen juejus bi L35 Ledarsaming L36 På Jesu kors L37 Från djungetrumma ti värdens dyraste jordfräs L38 Fick man ti Fiskeskär L39 Bransch som uppevde "dotcom"-döden L41 Gott ti Lussekatt L42 Jupitermåne L44 Gott även utan Lussekatt L47 Hugga för sig L48 Varuhus med fin juskytning Skicka in din ösning senast den 3 november 2003 ti: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, Lund Vinnaren får väja en CD, ett band eer ett nothäfte från vårt försäjningsager. namn adress Inskickat av: 11

12 Läsårskurs: Sommarkurser: Fokmusik vid Österens fokhögskoa Amän kurs med fokmusikinriktning Är fokmusik det bästa du vet? Läs in gymnasiet och spea fokmusik i en stimuerande mijö. Svensk, internatione fokmusik, afrikanskt trumspe samt kärnämnen. Intagning höst och vårtermin. Lärare: Reine Steen och oika gästärare. Västafrikansk dans och djembe med Famoudou Konate, Max Soumah, Jack Sya och Reine Steen. Juni. (Datum ej kart). Fokmusik från Sydkust, Västkust och Irand med Maeve Donney, Göran Premberg och Reine Steen. Jui. (Datum ej kart) Kortkurs: Låtkurs med Oe Hjort, Laif Carr och Reine Steen, hegen 6-8 feb En he heg med underbar fokmusik, goda vänner, god mat, spe och dans. Årets varmaste heg kommer ba att innehåa Hjort Andersåtar från Bingsjö och karaktärsåtar från Skåne. Anmäningsbankett ti Låtkurs: Oe Hjort och Reine Steen 6 8 feb Namn Åder Adress Te E-post Postnummer Ort Instrument Är du snabb på att ära nya åtar? Hyfsat snabb? Vi du vara i en ugn grupp? Jag önskar kost och ogi enigt föjande: Enbart kost 490 kr Massogi och kost 510 kr Dubberum ( i mån av pats) och kost kr Enkerum ( i mån av pats) och kost kr Jag önskar vegetarisk mat. Annan speciakost... Anmäan ska vara inne senast 10 jan 2003 på adress: Reine Steen, Box 13, Tomeia. Eer på E-post rs@osteren.fhsk.se Mer information kontakta Reine via e-post eer te Österens fokhögskoa, Box 13, Tomeia 0417/ och Musik i Skåne. 12 Oe Hjort bev eev ti Hjort Anders Samtidigt tog han även traditionea fioektioner och bev vioinist i hovkapeet, fioärare på kommuna musikskoa och musikhögskoan i Stockhom där han har undervisat många av våra kända spemän i Sverige på pedagogiska kursen för spemän. Oe kommer att eda dig in i Bingsjöposkornas värd. Laif Carr är en virtuos speman från Kuabygden och en drivande kraft i Skånes spemansförbund. Reine Steen är ärare på fokmusikinriktningen vid Österens Fokhögskoa. Utbidad vid musikhögskoorna i Mamö och Stockhom där han var eev ti Oe Hjort.

13 Noter, skivor och kassettband vintern 2003/2004 Skånes Spemansförbund NYHETER Skivor & Kassettband Noter Skåneåtar för småspemän Nothäfte för barn, ungdomar och vuxna tänkt att användas av pedagoger, förädrar och andra spesugna. Utformat så att det går att kombinera med Suzukimetoden. 120:- (100:-) 30 åtar ur Car-Eric Berndts samingar, CEB :- (50:-) Kockarkang ur Per Nebbee och O. P. Löfstedts nothäfte Extrapris 25 kr 65:- (50:-) Skånsk Fokmusik efter Riksspeman Johan Nisson 65:- (50:-) Ur Skånska Spemansgömmor (gröna häftet) 25 åtar ur Car-Eric Berndts samingar Extrapris 25 kr 65:- (50:-) Byadans 30 åtar för gammadans (röda häftet) 65:- (50:-) Kiviks Marknad och 60 andra durspesåtar, notbok för durspe med två CD-skivor 240:- (215:-) Wihem Gunskärs åtar för nyckeharpa och fio 55:- (40:-) Nisse Tisse Timmerman rim och ramsor i Skåne sammanstäda och med teckningar av Mai-Liss Sydborn 90:- (70:-) 20 åtar ur Anton Johanssons repertoar, samade & nedtecknade av Mautitz Bondesson 55:- (40:-) Gama Dansar i Skåne, utgivna av Sonja och Börje Wain Engeskor. 105:- (80:-) Tävingdanser och skickighetsdanser 75:- (60:-) Kadrij och francaise 120:- (100:-) Aa tre häftena 240:- (200:-) Skånsk Fokton handskrift av Nis Löfgren 170:- (150:-) Skånska bitar från Torna Häestad med Reine Steen, Bengt Ericsson och Yva Svenonius Kassettband 100:- (90:-) Nothäfte 130:- (120:-) Båda 220:- (200:-) Car-Eric Berndt spear på träskofio, (De I sutsåd), De II, De III ett 30-ta skåneåtar på varje band. per band 50:- (40:-) Visor och åtar från ett hörn av Österen med Abotra, skiva: 55:- (45:-) Inspiration Haväng med Susanne Brogårdh & Abotra skiva: 85:- (70:-) båda titarna 120:- (100:-) Diverse Fredriksdas Karinettfio pin 25:- Skånes Spemansförbunds medemsmärke i brons 24 x 33 mm (35:-) Vykort: Träskofio o spemanshatt 5:- Förvaringspärm bå pärmen, med påskriften Skåneåtar och förbundets embem i gud 35:- (30:-) Ringsjö Spemäns skivor: 20 år med Ringsjö Spemän, samingsskiva med åtta nyinspeade åtar CD 120:- (100:-) Låtar från Skåne 60:- (45:-) Trössae, visor från de vida göingeskogarna, Christer Lundh & orkester Kaabaik, CD 130:- (120:-) Di Bäste Bidana, Christer Lundh 25 skånska visor från urtid ti nutid, CD 140:- (130:-) kasettband 80:- (60:-) Storm over sundet kassettband 100:- (80:-) Här skue vi kunna säja DIN CD-SKIVA! Just nu har vi pats för fer titar i sortimentet. Kontakta Lars Vretare! Aa priser är ink. moms. Priser inom parentes är medemspris. Portokostnad tikommer. Bestäningar sändes ti: Lars Vretare Rektorsvägen Lund te: e-post: arsvretare@hotmai.com Innehåsrikt om musiken i Göinge Med titen Det spear en Göing... har Göinge Musickanter och Åke Homqvist kommit ut med bok, CD och noter om fokmusiken i Göinge. I boken kan man des äsa mera amännt om instrument i trakten, fokiga nöjen och iknande, men även ett rikt kapite med fakta och skrönor om 21 oika spemän från Göinge. Det finns gott om bider på spemännen, b a en de ädre foton som inte varit så kända innan. Åke Homqvist arbetar på Norra Skåne, kanske är det via tidningsarkiv man kan hitta så fina bider? Boken säjs med en CD-skica där Göinge Musickanter spear 30 åtar efter de spemän som nämns i boken - inte riktigt sant, en åt är en traditionsinspening. De påpekar sjäva att de bara är musikanter och inte musiker, och med tanke på detta gör de ett utmärkt jobb på CD:n. Noter ti dessa 30 åtar finns att köpa ti. Hea materiat är vägjort, och precis ett sådant materia man vi se från varje de av Skåne. Jag kan varmt rekommendera ett köp! Ethe Wiesander 13

14 Dansstugans sidor Redaktör: Håkan Dackman, Vi fortsätter i vår nya oka med ett av stans bästa dansgov och gott om pats för buskspe Lördag 29 nov Boot Boot är mest kända som musiker bakom dansgruppen Virva. De uppträder också på egen hand. Oa Bäckström på fio, Håbus Totte Mattssonpå gitarr och Samue Andersson på sagverk. Lördag 31 jan Grannar Edward Anderzon och Anders Larsson Den första kväen på det nya året presenterar vi två grupper med några av de bästa ur den yngre generationen fokmusiker i Mamö. Grannar bestod från början av Pär Moberg på saxofon och Jon Sirén på fio. De har numera fått säskap av Martin Eriksson på kontrabas. Edward Anderzon är iksom de andra utbidad på Musikhögskoan i Mamö och är nybiven rikspeman på fio. Anders Larsson är väkänd sångare och inte minst suverän på att traa ti dans. SPELHÅLET I LUND Fredagar 6 febr, 19 mars, 16 apri och 14 maj Schottisbersån fortsätter med Spehået i Lund även i vår. Stäet är detsamma, Lia Kaféet på Lia Tvärgatan 2. Portarna öppnas 19:30. Övriga panerade men inte het säkra program i vår: 28 febr Maria Jonsson m.f. 20 mars Bäsk 8 maj Mats Bergunds trio Loka är Saerupsvägen 26, nedgång t.v. innanför dörren. Kassan öppnar 19.30, och programmet börjar k 20. Oftast börjar det med en kort konsert, och sedan bir det dansmusik. Det bir också servering av drycker och smörgåsar ti åga priser. Entrén ti danskväarna är 60 kr för medem resp. 80 kr för gäst. Det krävs medemskap eer att man är gäst ti medem för att komma in. Medemsavgiften 40 kr för 2003 betaas enkast på postgiro , Mamö Fokmusikförening. Om du har frågor eer synpunkter är du väkommen att ringa någon av oss: Kari Svahn Anna Carberg-Kriig Pär Moberg Håkan Dackman Maria Skoog Maria Bojund Sören Gustrand Marianne Eberhagen Markus Tuberg Ea Heström Koa gärna vår fina hemsida: Tack ti Kutur Mamö och Statens kuturråd, med vars ekonomiska stöd vi bedriver vår verksamhet. Detta är den rätta patsen för aa fokmusikintresserade som vi träffas för att spea, dansa, sjunga, yssna, eer bara fika och umgås på ett ättsamt sätt. Vi försöker ordna något speciet insag - visstuga, dansutärning eer annat i början av kväen, sedan bir det dans ti speista. Kom gärna med tips och idéer på saker ni vi göra dessa kväar! Som vanigt finns fika ti åga priser. För att bi med på utskicksistan, meja ti schottisbersan@musiker.nu. Programmet kommer att skickas ut inför varje Spehå. Om du vi ha information om våra program eer bara stödja verksamheten kan du betaa medemsavgiften 40 kr för 2004 ti föreningens postgiro , Föreningen Schottisbersån. Info: Catarina Jacobsson André Josefsson JERIKO Mix Musik Café arrangerar föjande på Mamös värdsmusikscen på Spångatan 38. Detta är inte ett fuständigt program, utan det som är av störst intresse för svenska fokmusiker. Onsdag 3 dec k 20 Tumme med Ljuben Dossev Kezmer Torsdag 4 dec k 20 Musafir Musik och dans från Rajastan. Info och förköp: Kuturcentraen Hemsida: KRISTIANSTAD Lördag 7 febr Nordöstra fokmusikcaféet Finja bygdegård. K 18-19: Dansutärning K 19: Dans ti speista. Du är väkommen att dansa och spea. Fikamöjigheter finns. Entre: 50 kr för vuxna. Info Michae Isaksson eer Lördag 6 mars Pommonördag på Barbacka K kan du gå sångkurs med Anna Eving eer tisammans med Frida och Kara Rosén ära dig skåneåtar (aa instrument är väkomna). K är det dansutärning inför kväen. K 19-20: Konsert med Pommon. K 20: Dans ti Pommon och speista. Kursavgift: 100 kr (ungdom 50 kr). Konsert: 70 kr Kurs och konsert: 140 kr. Info och anmäan ti Bengt Wihborg eer Senaste dag för anmäan är den 2 mars. Barbacka igger ett stenkast från järnvägsstationen i Kristianstad. 14

15 FIOLSPELMAN FRÅN USA Den amerikanska fok- och jazzvioinisten Christina Seaborn kommer att vara i Sverige under sommaren Datum för speningar är ännu ej fastagda. Är ni intresserade av att arrangera en kurs eer konsert med Christina, kontakta Maria Persson eer Sanna Rosén VALSHUSET, VÄXJÖ Lördag 6 dec k 16 Småändsk Jukonsert Småands Museum, Försvarsgården, Växjö Småändska Staffansvisor, ussesånger och juåtar med fokmusikgruppen Sågskära. Efter konserten bir det jufest på Försvarsgården med gröt, ekar, dans och upptåg! Info: , , , eer VÄTTERBYGDEN Lördag 29 nov Spemansstämma i adventstid Stämman börjar k 14. Lokaen är Länsmuseet i Jönköping. Inbjuden gäst: Hans Kennemark. Info: Johan Kartun, Britt-Mari Arvidsson, Hemsida: DANMARK FOLKETS HUS Fokets Hus spemansag håer Ramsag den andra fredagen i varje månad i kaféet i Fokets Hus, Stengade 50 på Nørrebro. Dansk och svensk spemansmusik. Knytkaas k 19, spe och dans k Fredag 12 dec Nøkkerosen Fredag-söndag mars Spietræf på Nørrebro Mer info i nästa nummer Info: Christina Jørgensen, Hemsida: KØBENHAVNS FOLKEMUSIKHUS Danskväar en ördag i månaden på Vahasgade 4, Nørrebro. Lördag 6 dec Juba med Rimmen Lördag 3 jan Medvind Info: Henrik Jørgensen, Hemsida: HOLTE FOLKEMUSIKHUS Öppna fokmusikkväar ordnas i Menighedshuset på hörnet av Øverødsvej och Pie aé. Lördag 13 dec Rimmen Lördag 10 jan 25-årsjubieum Lördag 14 febr Info: Gerd Gottieb och Benny E Andersen, ROSKILDE Lördag 14 febr k 20 Jæ Sweevers och Lang Linken Loka: Østervangsskoen, Astersvej 15. Hemsida: COPENHAGEN FOLK CLUB Lördag 6 dec k 20 Færd Peter Uhrbrand, Nana Lüders Jensen, Eski Romme, Karen Tweed och Tapani Varis. Loka ej bestämd. Info: epost: kim@fokcub.dk. 15

16 Kaendarium vintern 2003/2004 december januari februari mars sön 29 mån AVS Skånes Spemansförbund Ädestensvägen 41 SE LUND B Föreningsbrev 1 mån 1 tors 1 sön 1 mån 2 tis 2 fre 2 mån 2 tis 3 ons Jeriko 3 ör Axegård 3 tis 3 ons 4 tors Jeriko 4 sön 4 ons 4 tors 5 fre 5 mån 5 tors 5 fre 6 ör Växjö 6 tis 6 fre Spehået 6 ör Kristianstad 7 sön 7 ons 7 ör Finja 7 sön 8 mån 8 tors 8 sön 8 mån 9 tis 9 fre 9 mån 9 tis 10 ons 10 ör 10 tis 10 ons 11 tors 11 sön 11 ons 11 tors 12 fre 12 mån 12 tors ör 13 tis 13 fre 13 ör Nørrebro 14 sön 14 ons 14 ör 14 sön Nørrebro 15 mån 15 tors 15 sön 15 mån 16 tis 16 fre 16 mån 16 tis 17 ons 17 ör 17 tis 17 ons 18 tors 18 sön 18 ons 18 tors fre Nørrebro 19 fre 19 mån 19 tors 19 fre Spehået 20 ör 20 tis 20 fre 20 ör Mamö Fok (pre.) 21 sön 21 ons 21 ör 21 sön 22 mån 22 tors 22 sön 22 mån 23 tis 23 fre 23 mån 23 tis 24 ons 24 ör 24 tis 24 ons 25 tors 25 sön 25 ons 25 tors 26 fre 26 mån 26 tors 26 fre 27 ör 27 tis 27 fre 27 ör 28 sön 28 ons 28 ör Mamö Fok (pre.) 28 sön 29 mån 29 tors tis 30 fre 30 tis 31 ons 31 ör Mamö Fok 31 ons