EU-nytt 19 mars Allmänna notiser

Transkript

1 EU-nytt 19 mars 2012 OFR har förbundens uppdrag att samordna vissa EU-frågor i syfte att uppnå ett gemensamt agerande. De EU-frågor som samordnas är sådana som bedöms kunna regleras i eller påverka träffade kollektivavtal. EU-nytt är en del i det arbetet. o Allmänna notiser o EFS-nytt o EU 2020 o Arbetstidsdirektivet o Laval-utstationering o Offentlig upphandling o Vilande områden Allmänna notiser Sverige har inte anpassat lagstiftningen för irreguljära migranter Kommissionen beslutade i slutet av februari att inleda överträdelseförfarande mot de länder som inte anpassat sin lagstiftning till direktivet om sanktioner mot arbetsgivare som utnyttjar irreguljära migranter. De länder som inte genomfört direktivet är Belgien, Luxemburg och Sverige. Överträdelseförfarande och samtidigt lämnande av ett motiverat yttrande är steg två i processen för medlemsländer som inte genomför direktivet i tid. Formell underrättelse, som är steg ett, skickades till Sverige i slutet av september förra året. Sverige svarade då att direktivet förväntas träda i kraft fullt ut i mitten av Irreguljära migranter är medborgare från länder utanför EU. De blir ofta anställda i okvalificerade och lågavlönade jobb med dåliga arbetsvillkor och utnyttjas inte sällan för att de har en så utsatt position och svag rättslig ställning. Direktivet är en central del i EU:s insatser mot irreguljär migration. Enligt direktivet är det förbjudet att anställa irreguljära migranter och arbetsgivare som bryter mot det straffas med böter eller annan straffrättslig påföljd. Direktivet ska också stärka de enskilda migranternas rättigheter genom att kräva att arbetsgivarna måste betala innestående löner. Enklare regler för arbetskraftsinvandring

2 Genom ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd ska ansökningsförfarandet för personer utanför EU förenklas. Personer som arbetar här lagligt ska också få samma rätt som EU-medborgare till bland annat yrkesutbildning, pension och social trygghet samt tillgång till offentliga tjänster som bostadsförmedling och arbetsförmedling. Reglerna kommer att gälla både för personer utanför unionen som vill arbeta inom EU och dem som redan arbetar inom ett EU-land. Det är medlemsländerna själva som bestämmer hur många tillstånd man vill utfärda. Medlemsländerna kan också införa vissa restriktioner, som språktest, och begränsa vissa förmåner. Trots arbetslöshet i Europa saknar många rätt kompetens. Förslaget om att förenkla arbetskraftsinvandring sägs vara ett sätt att möta problemet. Beslutet togs i december av både rådet och parlamentet. Medlemsländerna har nu två år på sig att genomföra direktivet. Danmark, Irland och Storbritannien står utanför samarbetet kring invandringspolitiken och omfattas därför inte av direktivet. EU:s nya utbildningssatsningar Kommissionen har föreslagit en utbildningsbudget på 19 miljarder euro för åren Syftet är att öka rörligheten mellan länderna för studerande och lärare. Fortfarande ansvara medlemsländerna för sina utbildningssystem. EU:s roll är att stödja och utveckla framförallt den gränsöverskridande verksamheten. Målsättningen är att 2,2 miljoner högskolestuderande och yrkesstuderande ska få bidrag för att ha en del av sin utbildning utomlands. Nästan 1 miljon lärare och annan utbildningspersonal ska få bidrag till att undervisa eller fortbilda sig utomlands. Dessutom finns ett nytt studiesystem för masterstudier, unga ska kunna åka som volontärer eller delta i ungdomsutbyten samt bildandet av strategiska partnerskap och kunskapsallianser. Erasmus för alla föreslår Kommissionen att satsningen ska heta. Viss kritik har riktats mot namnet då Erasmus i dag är ett program för akademiska utbildningar. Men namnet och mixen mellan högskola och yrkesutbildning kommer att förhandlas i parlamentet och med medlemsländernas utbildningsministrar. Hur stor budgeten blir också beroende av att finansministrarna kommer överens om långtidsbudgeten. Den speciella satsningen på lärare är sprungen ur en rapport som visar att det finns en risk att flera medlemsländer kommer att få en allvarlig brist på lärare framöver. Rapporten visar att antalet utbildade lärare minskar samtidigt som många av dagens lärare närmar sig pensionsåldern. Riktad utbildning till lärare är vanligt i hela Europa men det har inte ökat attraktionskraften för läraryrket. Kommissionen vill därför bidra både till att öka attraktionen för läraryrket och till kvaliteten inom professionen. Rådet antog också i november förra året en agenda för vuxnas lärande. Fokus är att ge en andra chans för lågutbildade genom att stärka deras baskunskaper i ibland annat språk, matematik och IT. Arbetet med agendan drog i gång i slutet av februari. EU:s mål är att 15 procent av vuxna mellan år ska delta i livslångt lärande var den siffran 9,1 procent. Offentliganställda i Tyskland begär 6,5 procent Förbundet för federalt- och lokalt anställda i Tyskland, Ver.di, begär löneökningar på 6,5

3 procent i löneförhandlingarna för Som en låglönesatsning vill de att avtalet ska ge minst 200 Euro. De vill också att lärlingar ska ges fasta jobb och ökning på 100 Euro till lärlingslönen. Enligt Ver.di hade offentligsektorn en reallöneminskning på 0,6 procent förra året och de vill ha en skälig ökning för att inte skillnaden till privat sektor ska bli för stor. Arbetsgivarsidan har inte svarat på Ver.dis krav utan bett dem dra tillbaka kraven. Därför har cirka medlemmar tagits ut i strejk. Vitbok om pensioner Kommissionen presenterade i mitten av februari en vitbok om pensioner. Budskapet är att EU-medborgarna måste arbeta mer och längre och spara mer om vi ska få finansiellt hållbara pensionssystem. Kommissionen föreslår bland annat att pensionsåldern ska knytas till medellivslängden och att möjligheterna till förtidspension ska minska. Man vill också att medlemsländerna skapar bättre förutsättningar för att arbetstagarna ska kunna arbeta längre upp i åldrarna. Det kompletterande pensionssparandet måste spela en större roll för att säkerställa tillräckliga pensioner i framtiden. Medlemsländerna måste därför göra de kompletterande pensionssystemen tryggare och mer kostnadseffektiva. Jämställdhetsarbetet är viktigt i detta arbete eftersom kvinnor idag har sämre möjlighet att bygga upp kompletterande pensionssparande än män. Det måste också bli lätt att flytta kompletterande pensioner mellan medlemsländerna. Kommissionen vill också att ett årligt pensionsbesked ska vara en rättighet. Förslagen innebär att ett flertal rättsakter kan komma att ändras. Under kommer förslagen i vitboken att diskuteras i rådet och parlamentet. Lagstiftning träder troligtvis i kraft några år senare. Pensioner ligger egentligen utanför EU:s kompetensområde men eftersom medlemsländernas pensionssystem påverkar ekonomin anser EU att man har mandat att försöka påverka pensionssystemens utformning. Medlemsländerna måste ha ordning på sina offentliga finanser om de ska kunna garantera pensionerna i framtiden. Ekonomiska data Arbetslöshet Den säsongsjusterade arbetslösheten i januari 2012 var 10,1 procent för hela EU och 10,7 i euroområdet. Motsvarande siffror för ett år sedan var 9,5 och 10,0. Lägst var arbetslösheten i Österrike (4,0 %) och Nederländerna (5,0%). Högst var den i Spanien (23,3%) och Grekland (19,9% i juli). Arbetslösheten inom euroområdet är den högsta sedan euron infördes och ungdomsarbetslösheten har nått en ny historisk topp på 22,4 procent. Men det är inte samma dystra scenario i alla medlemsländerna. I sex av dem har arbetslösheten sjunkit under de senaste tre månaderna. Inflation Den årliga inflationstakten var i februari 2012 för hela EU 3,0 procent och för euroområdet 2,7 procent. Motsvarande siffror för ett år sedan var 2,9 och 2,4. Länder med lägst inflationstakt är Sverige (1,3%) och Slovenien (2,1%). Högst hade Rumänien (5,1%) och Estland (5,0%).

4 Arbetskraftskostnader Den årliga ökningen av arbetskraftskostnaderna steg under fjärde kvartalet förra året jämfört med motsvarande siffra ett år tidigare med 2,7 procent inom hela EU och med 2,8 procent inom euroområdet. Motsvarande siffror ett år tidigare var 1,7 och 1,5 procent. Arbetskraftskostnaderna består av komponenterna löner (lön, bonus och bidrag) och övriga kostnader (non-wage costs) vilket är arbetsgivarens sociala avgifter och skatter. I hela EU steg lönerna med 2,6 procent och i euroområdet med 2,5. Övriga kostnader steg under andra kvartalet både i hela EU och i euroområdet med 3,5. Arbetskraftskostnaden visar hur timlönekostnaden utvecklas hos arbetsgivaren. Den beräknas genom att dividera kostnaden med antalet arbetade timmar, därför påverkar båda variablerna resultatet. Medborgarinitiativet träder i kraft den 1 april Från den 1 april i år kommer det att finnas en möjlighet för EU-medborgare att få upp frågor på den politiska dagordningen genom att begära att kommissionen lägger fram ett förslag. Men det finns ett antal regler som måste vara uppfyllda först. Förslaget måste vara inom ett område där kommissionen har befogenheter att föreslå lagstiftning. Initiativet måste också organiseras av en medborgarkommitté med minst sju medborgare som bor i minst sju EU-länder. Organisatörerna ska registrera sitt förslag på en webbplats innan de kan börja samla in underskrifter. Om registreringen godkänns har organisatörerna sedan ett år på sig att samla in minst en miljon underskrifter från minst sju EU-länder och med ett visst lägsta antal från varje land. Regeringen har utsett Valmyndigheten och Datainspektionen till ansvariga myndigheter för den svenska hanteringen av EU:s medborgarinitiativ. EFS-nytt Europafacket har sagt nej till den finanspakt som undertecknades på toppmötet den 1 2 mars. Man menar att EU-ledarna är fel ute om de tror att den nya pakten kommer att lösa krisen. Den nya pakten handlar endast om åtstramningar och budgetdisciplin, som tvingar länder att följa en skadlig procyklisk finanspolitik med alltför strikta regler i en tid när de flesta ekonomier är för svaga och arbetslösheten för hög. Själva processen för att ta fram pakten anser EFS dessutom har hanterats på ett odemokratiskt sätt då framförallt parlamentet inte har fått sin fulla roll. Inte heller de sociala parterna på EU eller nationell nivå har varit involverade. EFS kritiserar framförallt att pakten saknar hållbara tillväxtinvesteringar och att ekonomisk styrning används som ursäkt för att undergräva grundläggande fackliga rättigheter och för att sätta press på lönerna. Dessutom innehåller den ingen långsiktig lösning genom till exempel rättvis skattepolitik, skatt på finansiella transaktioner, kamp

5 mot skattefusk- och skatteflykt, aktivt deltagande av den europeiska centralbanken (ECB) och stark kontroll över finanssektorn. EFS har genomfört demonstrationer mot pakten både den 25 januari och den 29 februari. På den första var budskapet att det finns alternativ till finanspakten, exempelvis ökad roll för ECB och ökade investeringar för att skapa jobb och tillväxt. Inför toppmötet den 29 var budskapet att nu får det vara nog. Sysselsättning och social rättvisa ska placeras främst bland de politiska prioriteringarna. EFS deltog tillsammans med arbetsgivarorganisationerna på det sociala trepartsmöte som föregår toppmötena på våren och hösten. Parterna presenterade då sitt gemensamma arbetsprogram för som bland annat inkluderar kampen mot arbetslösheten, satsningar på livslångt lärande och parternas roll i den ekonomiska och sociala styrningen på EU-nivån. Parterna underströk särskilt behovet av att involvera dem i genomförandet av de nationella reformprogrammen och i EU-styrningen i stort. Rådets ordförande betonade att den sociala dialogen är viktigare än någonsin för att återställa tillväxt och jobb. Minimilöner Redan innan EFS Vinterskola stod det klart att EFS inte skulle driva kravet på en lagstadgad europeisk minimilön. De nordiska länderna hade lyckats avstyra den frågan. I stället lyfte de nordiska fackliga ledarna fram vikten av organisering och rekrytering för att stärka trepartssamarbetet i Europa. Problemen med social dumping och pressen nedåt på lönerna måste lösas med en mix av redskap där bättre avtalstäckning, kamp mot ojämlikheter och ett socialt kontrakt för Europa är några. Det gavs också ett starkt mandat till EFS generalsekreterare att representera den europeiska fackliga rörelsen i trepartsförhandlingar på EU-nivån. Tanken är att man ska utnyttja den öppningen för konkreta tillväxtinitiativ. Sociala dialogen Parterna på EU-nivån har enats om ett arbetsprogram för åren , programmet innehåller åtta punkter. Det man kommer att start direkt med är ett försöka att nå en ramöverenskommelse med åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Process pågår för att få förhandlingsmandat. Under 2012 ska man också förbättra det nationella genomförandet av olika avtal som har ingåtts på EU-nivån, exempelvis stressavtalet och avtalet om hot och våld, fortsätta arbetet med att utjämna ojämlikheter mellan män och kvinnor inklusive lönegapet samt presentera partsgemensamma synpunkter, och eventuella rekommendationer, om hur den nya ekonomiska styrningen påverkar den sociala dialogen. Andra punkter i programmet, som kommer senare i perioden är, dels ett om utbildning och livslångt lärande där den nuvarande handlingsplanen behöver uppdateras med kunskaper för gröna jobb och kunskaper för att äldre arbetskraft ska kunna stanna längre i arbetslivet samt försöka komma framtill gemensamma aktiviteter när det gäller rörligheten och ekonomisk migration. Kommissionen har engagerat en konsult för att göra en exposte-utvärdering av deltidsoch visstidsdirektiven. Det ska bli tre studier. Någon gång på senvåren planeras ett seminarium med arbetsmarknadens parter.

6 Europa en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla EU2020 är EU:s nya sysselsättnings- och tillväxtstrategi som ersätter Lissabonstrategin. Det formella beslutet om den nya strategin togs på toppmötet i juni 2010 och den trädde i kraft 1 januari Huvudverktygen för att förverkliga strategin till år 2020 är de integrerade riktlinjerna som består dels av sysselsättningsriktlinjerna och dels de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. De integrerade riktlinjerna innehåller fem huvudmål av vilka tre rör arbetsmarknadsfrågorna och två den ekonomiska politiken. De fem huvudmålen är: *öka sysselsättningsgraden bland år från 69 till 75 procent * förbättrad kvalitet och genomförande av utbildning så att andelen som hoppar av skolan är mindre än 10 procent och andelen åring med högre utbildning ska vara minst 40 procent. * minska andelen som lever under fattigdomsstrecket med 25 procent vilket motsvarar en minskning av de fattiga med 20 miljoner. De är idag 80 miljoner *öka investeringen i forskning och utveckling till 3 procent av BNP, *reducera koldioxidanvändningen med 20 procent jämfört med 1990/öka de förnyelsebara energiernas andel med 20 procent/20 procent ökad energieffektiviteten Arbetet med att uppnå målsättningarna sker genom en årlig cykel: Rådet och kommissionen utvärderar årligen vilka framsteg som gjorts i förhållande till huvudmålen. På basis av det lämnar de riktlinjer till medlemsländerna för det kommande året. Utifrån målsättningarna och riktlinjerna ska medlemsländerna sedan fastställa nationella mål och reformprogram med detaljerade reformer och insatser. Medlemsländerna rapporterar årligen vilka åtgärder som vidtagits. EU2020-strategin innehåller också sju huvudinitiativ, så kallade flaggskeppsinitiativ, som ska understödja arbetet med strategin. I november förra året presenter kommissionen sin tillväxtrapport som är startskottet för den europeiska planeringsterminen. Rapporten har under januari och februari behandlats i ett antal olika rådskonstellationer som tar fram slutsatser. Rapporten och slutsatserna var sedan ett underlag på vårtoppmötet den 1-2 mars. Då lämnar EU:s stats- och regeringschefer vägledning inför medlemsländernas arbete med rapporter inom ramen för EU 2020 (sysselsättnings- och tillväxt-strategin) samt stabilitets- och tillväxtpakten. Inför toppmötet utvärderas också åtgärderna i förra årets landsspecifika rekommendationer och åtagandena i europluspakten. Slutsatserna från vårtoppmötet ska återspeglas i medlemsländernas nationella reformprogram, NRP. De svenska parterna på arbetsmarknaden träffar statsrådsberedningen ett antal gånger per år för att diskutera innehållet i den svenska rapporten. Kommissionen har betonat att det är angeläget att involvera andra aktörer i arbetet med NRP och därför vill regeringen ha in parterna i arbetet. I NRP ska också finnas ett kapitel om hur man genomför de landsspecifika rekommendationerna och målen som lämnas vid junitoppmötet varje år. Parterna har tagit fram exempel på hur man praktiskt arbetar med att uppfylla målen. Exemplen är mer av teknisk art än politisk. Den ökande arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten har seglat upp som nästa stora problem efter finanskrisen. Ungefär 22 procent av ungdomarna i EU är arbetslösa. Kommissionen arbetar därför med olika förslag för att få igång tillväxt och öka sysselsättningen. Ett initiativ som beslutades på det informella toppmötet i januari, och som redan kommit igång, är att skicka arbetsgrupper till de åtta EU-länder med högst

7 ungdomsarbetslöshet. Teamet diskuterar med myndigheter och parterna om vilka konkreta steg som måste tas, hur strukturfonderna kan omfördelas och hur småföretag kan stödjas. Små- och medelstora företag står idag för 80 procent av skapandet av nya jobb. Syftet är att få så många unga människor som möjligt att börja arbeta eller studera samt att hjälpa små- och medelstora företag med finansiering. De första resultaten av arbetsgruppernas arbete presenterades på toppmötet 1-2 mars. Resultatet från varje land ska sedan integreras i (NRP) som ska lämnas till kommissionen i mitten av april, som en del i den europeiska planeringsterminen. Arbetstidsdirektivet Förhandlingarna som startade i december fortsätter. Den fackliga sidan vill med förhandlingarna få bort eller fasa ut möjligheten till opt-out (individuella undantag), få klarhet i vilka som ska anses vara autonoma arbetstagare samt lösa livspusselfrågor. Arbetsgivarsidan vill förhandla om semester för sjukskrivna, jourtid och livspusselfrågor. Den svåraste frågan i förhandlingarna är den om opt-out. Under april planerar parterna för gemensamma seminarier som ska genomföras under maj. De ska belysa effekterna av EU-domstolens domar om jourtid och kompledighet inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Resultatet från seminarierna kommer att vara underlag till hur frågan om opt-out ska hanteras. Parallellt med seminarierna diskuteras frågorna om hur arbetstidsregler kan underlätta att förena arbetsliv och privatliv samt frågan om rätten till betald semester vid långtidssjukskrivning. Läs tidigare text Laval-utstationering Kommissionen har aviserat att de två förslag som ska förbättra utstationeringsdirektivet ska presenteras på onsdag den 21 mars. Förslagen utlovades först i december förra året men datumen har flyttats fram ett flertal gånger. Det ena, ett genomförandedirektiv, handlar om hur utstationeringsdirektivet ska införas på ett korrekt sätt i medlemsländernas lagstiftning. Det andra är en förordning om rätten till stridsåtgärder i samband med utstationering av löntagare till andra EU-länder. Den andra brukar kallas Monti II förordningen. Tidiga versioner av förslagen har läckt ut och en fråga som väckt mycket facklig kritik är ett förslag till begränsning av konflikträtten vid utstationeringssituationer. Enligt förslaget skulle det införas en proportionalitetsprincip vid varje enskild konflikt som gör att man inte vet vilka stridsåtgärder som är lovliga och vilka som inte är det. Läs tidigare text

8 Offentlig upphandling Kommissionens förslag om reviderat direktiv för offentlig upphandling har nu landat hos parlamentet. Det är utskottet för den inre marknaden som skriver betänkandet, ett första utkast ska diskuteras den 20 mars. I en inledande diskussion har flera ledamöter från olika politiska grupperingar understrukit vikten av att ta social hänsyn vid upphandling, framförallt när kontrakt ger möjlighet till underentreprenad. Kommissionen uppmärksammade då på att upphandlande myndigheter visserligen får hänvisa till alla faktorer som är direkt förknippade med produktionsprocessen i de tekniska specifikationerna och i tilldelningskriterierna. Men bara om dessa faktorer avser aspekter av processen som är nära knutna till produktionen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten. Det utesluter därför krav som inte är relaterade till produktionsprocessen för de produkter, byggentreprenader eller tjänster som ingår i upphandlingen. Exempel på det är allmänna krav på att entreprenören ska visa socialt ansvar i hela sin verksamhet. EFS-styrelsen har antagit ett positionspapper angående offentlig upphandling. Man beklagar där djupt att kommissionen i förslaget inte har lyckats uppnå målet att bättre kunna integrera sociala och miljömässiga överväganden vid offentlig upphandling. EFS är också kritiska till att kommissionen inte har lyckats göra något åt oförenligheten i EU:s lagstiftning och ILO:s konvention 94 (som säger att offentliga myndigheter vid upphandling ska kräva löner och anställningsvillkor enligt kollektivavtal). Man menar att reglerna om offentlig upphandling borde stödja främjandet och genomförandet av konventionen. Dessutom är man kritisk till att förslaget inte innehåller några garantier om att bevara eller förbättra kvaliteten på service och att tilldelningen av offentliga kontrakt även fortsättningsvis ska baseras på lägsta pris kriteriet. Men man är positiv till att Kommissionen erkänner att social service inte kan behandlas på samma sätt som annan offentlig service och därför endast ska följa principerna om transparens och ickediskriminering. Läs tidigare text Vilande områden Här samlar vi områden där inget förväntas hända inom en snar framtid och avslutade ärenden där det fortfarande kan finnas ett intresse av den historiska informationen. o Våld på arbetsplatsen o Omalet-målet o Vårdtjänster o Tjänstedirektivet o Tjänster av allmänt intresse o Direktiv om tjänstepensioner o handling av tjänstepensionsbolag

9 Redaktör: Anna-Stina Elfving Telefon: Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR)