5:dk 1(9) (~.) SJOFARTSVERKET Styrning och planering

Transkript

1 5:dk 1(9) (~.) SJOFARTSVERKET Styrning och planering Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Christopher Creutzer, TSF Transportstyrelsen Yttrande - Förnyad remiss av förslag till föreskrifter för fartyg 1 nationell sjöfart samt förslag till upphävande- och ändringsföreskrifter Sjöfartsverket har besvarat rubricerad remiss huvudsakligen utifran myndighetens ansvar för sjö- och flygräddning, att sjövägarna är framkomliga, tillgängliga och säkra samt även som redare da många av Sjöfartsverkets fartyg/batar berörs av den förslagna föreskriften. Sjöfartsverket är positiva till Transportstyrelsens förslag till föreskrifter för fartyg i nationell sjöfart samt upphävande- och ändringsföreskrifterna och har inga synpunkter pa det remitterade förslaget. Förskriftsförslag med ändringar erhållet via referensgrupp Sjöfartsverket berörs till stor grad av de förslagna föreskrifterna och har som tidigare nämnts, även ansvar för sjö- och flygräddning, att sjövägarna är framkomliga, tillgängliga och säkra vilket innebär att det är viktigt för myndigheten att även yttra sig om de andringar av föreskrifterna som inte omfattas i den förnyade remissen. Bland annat anser Sjöfartsverket fortfarande att ur ett sjö- och flygräddningsperspektiv sa bör inte fartyg i nationell sjöfart fa lättnader vad gäller krav pa EPIRB, SART och VHF. Det finns även definitioner och paragrafer som är oprecisa och svårtolkade som behöver rättas till för att föreskrifterna ska vara tolkningsbara för berörda parter. För en detaljerad lista med synpunkter beträffande föreskriftsförslaget med ändringar se bilaga 1. Översänt den 13/ Leveransadress Telefon Organisationsnummer Östra Promenaden Postadress E-post Norrköping sjofartsverket@ sjofartsverket.se

2 (4,)SJÖFARTSVERKET 2(9) 1 handläggningen av detta ärende som avgj orts av direktören för Styrning och planering Noomi Eriksson, har deltagit chefen för Strategisk analys och utredning Maria Fyrby, rederidirektören Peter Fyrby, rederiinspektörerna Patrik Granstam, Ted Liljenborg, Bengt Lyderson, Albert Wiström, handläggare Ulrika Borg och samhällsekonomen Christopher Creutzer, föredragande. Noomi Eriksson Christopher Creutzer Bilaga: 1. Synpunkter om Transportstyrelsens föreskrifter med ändringar

3 ~ SJ(DFARTSVERKET 3 (9) Bilaga 1 Sjöfartsverkets synpunkter pa Transportstyrelsens föreskrifter med ändringar: Kap 1 lo ~ Varför hänvisar Transportstyrelsen till andra myndighetskrav när det gäller exempelvis konstruktion, flytbarhet, stabilitet, navigation, transport av last. Transportstyrelsen har väl ensamt radighet över dessa sakomraden? 11 enstaka resa Eftersom att SjöV tolkar att uttrycken transport till varv samtförflyttning vid försäljning som två exempel av användning av tillfällig karaktär bör man överväga att byta ut sasom mot exempelvis i texten. fritidsfartyg Definitionen av termerna besättning och passagerare är oklar och det är fördelaktigt om begreppen definieras i definitionslistan. huvudkraftkälla Boendeförhållanden är en del i driftsförhallandet och därför bör det räcka med att skriva driftsförhallande. kontrollstation Termen brandkontroll är svårtolkad och oprecis och bör ersättas med System för detektering och släckning av brand. livräddningsfarkost Syftet med livräddningsfarkoster är inte att hålla nödställda vid liv utan att ge de nödställda skydd mot väder och vind i väntan pa räddning. Förslag pa omformulering är farkostpa vilken nödställda far skydd mot väder och vind i väntan pa räddning efter övergivande av fartyg. maskinrum Termen framdrivningsmaskiner begränsar tillämpligheten. Det finns ett flertal maskinerier som används för annat än framdrivning, exempelvis sa omfattas inte hotellasten2 i definitionen. Ar det Transportstyrelsen syfte att inte inkludera annat maskineri än framdrivningsmaskiner? 2 Hotellasten är den elkraft som krävs ombord.

4 ~ SJÖFARrSVERKET 4 (9) nytt fartyg Vad innebär termen större förändring? För ökad transparens och tydlighet är önskvärt om det kan preciseras eller exemplifieras. nödkraftkälla En nödkraftskälla kan även innebära hydrauliska system och inte enbart eldrivna system. skrovbesiktning Eftersom att bottenbesiktning, per definition, är en besiktning av skrov upp till skottdäck kan viss begreppsförvirring uppsta. Sjöfartsverket föreslar att begreppet skrovbesiktning istället omnämns som konstruktionsbesiktning. statsfartyg Med statsfartyg avses allmänt i foikrätten fartyg som ägs eller brukas av en stat för icke-kommersiella ändamal. Övriga fartyg anses inte utgöra statsfartyg, även om de i och för sig ägs eller brukas av en stat. 1 fraga om tillsyn torde endast fartyg som staten äger eller brukar under en längre tid och som uteslutande används för statsändamal och inte affärsdrift ska anses utgöra statsfartyg. styrplats Förslag till omformulering plats där manöverdon som är nödvändig för ett farrygs manövrering finns. 13 Termen krav fattas i slutet av det andra stycket. 16 Sjöfartsverket önskar att termen större i relation till ombyggnad, reparation och förnyelse preciseras och exemplifieras. När är en ombyggnad, reparation eller förnyelse tillräcklig stor för att klassas som större. Åtgärder under drift 20 1 paragrafen används termen drift, sjöfartsverket anser att termen användning eller nyttjande är mer korrekt. Sjöfartsverket efterfragar också att termerna drift och användning definieras och används konsekvent genom hela föreskriften. Drift används exempelvis ibland för drift framat av fartyg och ibland används drift som att fartyget används.

5 (~) SJÖFARTSVERKET 5(9) 21 Allmänna råd 1 första stycket används termen branschpraxis, Sjöfartsverket anser att det är otydligt och efterfragar ett mer precist rad. 1 andra stycket används termen framdrivningslinor. En framdrivningslina inkluderar såväl växlar och motorer. En mer korrekt term är axelarrangemang. 24 punkt 3 Eftersom att bottenbesiktning, per definition, är en besiktning av skrov upp till skottdäck kan viss begreppsförvirring uppsta. Sjöfartsverket föreslar att begreppet skrovbesiktning istället omnämns som konstruktionsbesiktning. 29 Termen drift används, se tidigare kommentar på kap punkt 2 Termen drift används, se tidigare kommentar pa kap Kap 2 2 Allmänna råd Sjöfartsverket önskar ett klargörande knng det allmänna radet rörande att fartyg certifierade för fartområde C inte kan nyttjas i ett mer vidsträckt fartomrade med lämpligt valda operativa begränsningar. 10 (borde vara 9) Sjöfartsverket efterfrågar en definition av nödanordningar och föreslar även följande omformulering Nödanordingar ska om möjligt vara lättatkomliga och manöverbarafran samma plats Allmänna råd (borde vara 9) Rådet bör omformuleras enligt följande Antalet platser varifran nödanordningar manövreras bör i sa stor utsträckning som praktiskt möjligt minimerasför att underlätta användning. Manöverplatserna bör vara så belägna och skyddade att effektiv användning medges Kap 3 3~ Paragrafen är otydlig och Sjöfartsverket efterfrågar en förklaring om vad syftet med paragrafen är. Ett förslag till omformulering är, Fartyg ska vara utformade pa ett sadant sätt att överbrytande sjö inte kan paverka fartyget i sadan omfattning att dess användning, flytbarhet eller stabilitet äventyras. Termen drift används också, se tidigare kommentar pa kap 1 20.

6 (~) SJÖFARTSVERKET (9) 4* Följande del av första meningen föreslås strykas i den uträckning det är relevant förfartyget och dess verksamhet. 4 Allmänna råd till 4 2 öppningar 1 andra stycket föreslas en omformulering, Ventilationsöppningar och luftintag till tankar bör vara höjda över däcket eller ha annat likvärdigt arrangemang samt vara placerade eller utformade på ett sådant sätt att tillfälligt vatten över däck inte kan tränga in ifartyget. 5 Allmänna råd till 5 1 indelning 1 tredje stycket föreslas det att termen stängningsanordningar ändras till tilislutningsanordningar. 5 Allmänna råd tills 2 täthet i interna avgränsningar Sjöfartsverket önskar en omformulering av texten eftersom att öppningar varken kan anses ha styrka eller täthet. Rådet är i dagsläget otydligt. 5 Allmänna råd till 5 3 länsanordningar Sjöfartsverket efterfragar rad kring kapacitet och dimensionering av länsanordningar. 6* Fartyget ska ha de stabilitetsegenskaper som är nödvändiga för att möjliggöra att fartyget pa ett säkert sätt kan framföras, och i föreko ande fall utföra transporter eller andra arbeten till sjöss. 8* Sjöfartsverket efterfrågar ett förtydligande av paragrafens syfte. 9* Punkt 3 omfattas av punkt 4. Vad är syftet att isbrytare far en egen punkt när övriga hatar har samma indelningslängd? lo Paragrafen är otydlig och indikerar att endast probabilistisk skadestabilitet kan komma i fraga. 4 kap. 1* 1 sista meningen används termen drift, se tidigare kommentar pa kap 1 20.

7 (~) SJÖFARIESVERKET (9) 2 Allmänna råd 1 tredje stycket föreslar Sjöfartsverket följande tillägg,... särskilt rörledningar [som normalt är trycksatta och] kan leda femte stycket star följande Särskild hänsyn bör tas vid utformning av system för, och vid hantering av, bränslen med lag flampunkt. Transportstyrelsen bör definiera lag flampunkt samt överväga att ge ytterligare anvisningar rörande vad som avses. 2 Allmänna råd utformning av maskinrum Sjöfartsverket efterfragar en definition av termen besättningsutrymmen. 3 Allmänna råd 1 tredje stycket föreslas att första meningen innehallande termen backeffekt justeras så att ordet backeffekt byts till effekt. 4 Allmänna råd Sjöfartsverket efterfrågar en närmare definition av termen kraftförsörjning och ett förtydligande kring rådets syfte. Förslag till ny omformulering, Framdrivningsmaskineriet bör i anslutning till fartygets huvudsakliga styrpiats vara försett med ett nödstopp eller motsvarande anordning som enkelt säkerställer att drivningen omedelbart kan stoppas 5~ Termen drtft används, se tidigare kommentar pa kap kap. 3 Allmänna råd Förslag till omformulering, Nödkraftkällan bör inte vara placerad i maskinrum, för om förliga kollisionsskottet, akter om det akterliga kollisionsskottet eller under vattenlinjen. Där detfinns ett genomgående däck över vattenlinjen bör nödkraftkällan vara placerad ovanfor detta däck. 4~ Termen larmanordningar bör definieras. 6 Allmänna råd Förslag till omformulering av första meningen För batterianläggningar bör särskild hänsyn tas till övervakning, ventilation och kylning.

8 ~ SJÖFARTSVERKET 8 (9) 6 kap. 2 Allmänna råd till 2 2 avgränsningar 1 andra stycket undrar Sjöfartsverket om utrymmen angränsande till livräddningsutrustning ska isoleras även om dessa betraktas som utrymmen utan förhöjd brandrisk? Förslag till omformulering av tredje stycket, Avgränsningar vara utförda i material som kan innesluta brand i sadan omfattning att brandbekämpning kan påbörjas och/ellerfartygets övergivande kan genomföras innan branden sprider sig till närliggande utrymmen. 2 Allmänna råd till 2 3 begräsning av brandtillväxt Sista stycket bör även beakta explosionsrisk, sasom exempelvis placering av elektriskutrustning och ventilationskapacitet. 2 Allmänna råd till 2 6 brandbekämpning 1 stycke fem föreslar Sjöfartsverket att termen övernattande tas bort da det är rimligt att även fartyg med hytter som bara trafikeras dagtid inkluderas. 1 stycke sex föreslas att termen brandposternas ersätts med munslyckets då kapacitetsbehovet uppstar i munstyckena, inte i brandposten. Angående sista stycket sa bör varselskylten placeras i anslutning till brandbekämpningsutrustningen och inte i direkt anslutning för bästa synlighet i fartyg. 2 Allmänna råd till 2 7 utrymning Termen passagerare bör tas bort från termen passagerarutrymme då reglerna bör gälla för alla utrymmen. Sjöfartsverket föreslar också följande ändring... utrymmen som endast används tillfälligt [eller] där gångavståndet till en.... Detta da uppfyllanden av ett av de tva villkoren bör räcka för att undantas från kravet om tva utrymningsvägar. Sjöfartsverket önskar förtydligande kring tredje stycket och om nödljus ingar i termen belysning, om inte bör det specificeras. 7 kap. Sjöfartsverket efterfragar definitioner av termerna arbetsutrymmen och besättningsutrymmen. Sjöfartsverket ställer sig ocksa fragande till om AFS 2009:2 är i konflikt med 6 kap rörande utrymningsvägar.

9 3~ SJÖFARTSVERKET 9 (9) 1 Allmänna råd till 4 kap. 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364) bostäder En definition av vad termen langa sjöresor innebär är önskvärt. 1 Allmänna råd till 2 kap. 4 arbetsmiljölagen (1977:1160) buller, vibrationer och ljus Det är stor skillnad mellan termerna obehag eller skada och radet bör förtydligas pa den punkten. 1 Allmänna råd till 2 kap. 4 arbetsmiljölagen (1977:1160) skyddsanordningar för fordon och fordonstransporter Sjöfartsverket efterfragar en specificering om och var karmen ska vara placerad. 8 kap. Livräddningssystem 3 Allmänna råd till 2 2 skydd mot hypotermi och köldchock Sjöfartsverket efterfragar en definition av termen räddningsdräkt. 3 Allmänna råd till 2 3 och 3 anordningar för att åter ta sig ombord eller för att bistå andra Sjöfartsverket anser att samtliga fartyg bör vara utrustade med räddningsstege eller annan anordning. Varför finns begräsningen vid 15m? 9 kap. Sjöfartsverket star fast vid sina tidigare synpunkter kring 9 kap. Kommunikation som lämnades under den första remissrundan. 10 kap. 2 Allmänna råd Om det finns en magnetkompass ombord bör den da inte vara devierad och färdig för användning oavsett om den anses utgöra primärt eller sekundärt navigationshj älpmedel? 1 stycke 9 nämns termerna ATA och ARPA, det bör skrivas ut i klartext vad det är för utrustning. 4* Här används termen drift angaende AlS, se tidigare kommentar pa kap kap. 5* Sjöfartsverket tolkar paragrafen som att det inte längre krävs nagra tillstånd, prövningar, utrustning eller utbildning för att transportera farligt gods. Är det sa paragrafen ska tolkas? Om inte bör den omformuleras så att det inkluderas pa ett tydligare sätt.